Revisionsbyrå E, revisor Ek - Oberoende revisorer?: en fallstudie av revisorer verksamma vid s

Ek har arbetat tio år inom revisionsbranschen och är idag auktoriserad revisor sedan fyra år tillbaka och driver på egen hand en revisionsbyrå i Norrbotten. Revisionsbyrån har sex anställda och Ek är enda kvalificerade revisorn på byrån. Byrån har ca 350 klienter där majoriteten består av små familjeföretag. 250 klienter är aktiebolag där Ek är påskrivande revisor. 30 procent av byråns totala omsättning utgörs av revisionsarbete och resterande av fristående rådgivning i revisionsnära frågor såsom redovisning, deklarationer och skattekonsultation. Cirka 60 procent av byråns totala antal klienter utgör kombiuppdrag, där revision och rådgivning erbjuds parallellt till klienten.

4.5.1 Revisorns roll

Den traditionella revisorn ser Ek som en övervakare och granskare. I arbetet som revisor i små företag anser Ek att det krävs ett speciellt arbetssätt då det gäller att kunna vara den övervakande revisorn och påpeka felaktigheter, samtidigt som det krävs en rådgivande roll för att fungera som stöd och lösa klientens problem och på så sätt erbjuda mervärde. Ek upplever att det kan vara komplicerat att balansera rollen mellan klientens intressenter (exempelvis mellan klient och bank) med att kombinera stödet som klienten behöver samtidigt som trovärdigheten gentemot övriga intressenter ska upprätthållas.

4.5.2 Revisorns oberoende

Revisorns oberoende anser Ek handlar om att upprätthålla en trovärdighet utåt, att omgivningen ska kunna lita på honom som revisor och att han exempelvis inte är ekonomiskt beroende av sin klient. Ek nämner vikten av att ”inte sitta i knäet på en klient”.

För att klara av oberoendeproblematiken anser Ek att det krävs självständighet hos honom som revisor med kurage att ifrågasätta information, stå upp för sina åsikter och inte vara rädd om klientarvodet. Ek påpekar att det är viktigt att bibehålla trovärdigheten som revisor för att överleva på lång sikt. Att som revisor uppfattas som synbart beroende menar Ek är oundvikligt i en mindre stad. För att vara faktiskt oberoende anser Ek att det krävs en förmåga att skilja mellan de olika revisorsrollerna samt särskilja privat och yrkesroll. Att hantera detta upplever dock inte Ek som ett problem. Oberoendehotet anser Ek allmänt sett utgör ett litet problem i revisionen av små företag och menar att i bedömningen av hotets fara måste nyttan med revisionen vägas in för att kunna bedöma dess påverkan på revisorns slutprodukt. Ek berättar att oberoendeanalysen finns i tankarna vid arbetet med klienterna men att dokumentation av analysen inte sker konsekvent.

4.5.2.1 Reglering och riktlinjer om revisorns oberoende

Ek anser att dagens självreglerande modell i oberoendefrågan är bra men att den till stor del är alltför anpassad till de stora bolagen. En alternativ detaljreglerande modell skulle inte vara möjlig tror Ek i och med att allt inte går att kontrollera och problematiken skiljer sig även åt mellan stora och små företag som revideras.

EMPIRI

Vad gäller EU-kommissionens rekommendation om obligatorisk revisorsrotation var sjunde år anser Ek att rekommendationen inte har någon större betydelse för att förbättra oberoendet hos revisorer. Ek berättar att lösningen i hans fall skulle bli att den samarbetande redovisningskonsulten skulle ansöka om auktorisation och därefter rotera klienterna internt dem emellan. Rekommendationen om hårdare arvodesspecificering vad gäller uppdelning mellan olika kategorier av fristående rådgivning och revisionsarvode ser Ek inte som en nödvändig åtgärd utan anser att dagens krav på specificering är fullt tillräcklig. Rekommendationen om en karantänstid på två år om revisorn planerar anställningsövergång till en revisionsklient ställer sig Ek frågande till i hans situation, där han arbetar med klienter som utgörs av små företag.

Ett förbud för revisorn mot fristående rådgivning anser Ek är vansinnigt när det gäller rådgivning i små företag. Ek menar att den kompetens som revisorn besitter då går förlorad och anser att det vid revision i små företag krävs att revisorn har möjlighet att erbjuda fristående rådgivning eftersom klienten efterfrågar detta. För egen del menar Ek att han skulle sluta med affärsområdet revision och enbart erbjuda sina klienter rådgivning om ett förbud skulle bli aktuellt, då han bedömer det omöjligt att överleva på marknaden genom att bara utföra revisioner till små företag.

4.5.3 Hot mot revisorns oberoende

Det hot som Ek upplever som starkast är egenintressehotet. Hotet upplever dock inte Ek som ett direkt problem och menar att han inte skulle behålla en klient som enskilt är väldigt betydande på bekostnad av sin roll som revisor. I dagsläget har dock inte Ek någon klient som enskilt är så pass ekonomiskt betydande att han inte har råd att förlora den. Å andra sidan tror inte Ek att han skulle tacka nej till en stor kund, som skulle stå för en stor del av byråns intäkter, för att bibehålla sitt oberoende då affärsmässigheten kräver något annat.

Han är dock medveten om att han inte får vara för beroende av en enskild klients intäkter och vara så rädd om ett arvode att han avstår att säga ifrån med rädsla över att förlora klienten. Ek medger samtidigt att han i kampen om klienter kan känna att han ”tassar i gråzonen”.

Att bistå klienterna råd i exempelvis skattefrågor eller verksamhetsfrågor ser Ek som en självklarhet då han som revisor känner företaget, och anser det inte utgör ett hot mot hans oberoende i form av självgranskningshot. En motåtgärd Ek använder sig av som mildrar hotet är de externa experter som Ek anlitar i exempelvis skatte- och juridiska frågor.

Ytterligare en motåtgärd består i att viss rådgivning framför allt i redovisningsfrågor sker av den redovisningskonsult som Ek bedriver byrån i samarbete med. En annan åtgärd är att assistenter från Eks byrå utför själva rådet som Ek ger, exempelvis den löpande bokföringen, bokslut eller deklarationer i de företag där Ek är revisor. Ek berättar dock att revisorsassistenterna och även klienterna ofta vänder sig till honom för direkt rådgivning.

Ek menar att den fristående rådgivningen ökar hans kännedom om klienten vilket i slutändan är positivt i revisionen. Ek menar även att det är en fördel att assistenterna utför exempelvis bokslut eftersom de har kunskaper om detta i stället för att klienten själv utför det med bristande kunskaper, då det vid revisionen inte är möjligt att granska allt. Ek menar

EMPIRI

Vad gäller det hot mot oberoendet som partställning kan innebära menar Ek att han kan känna hotet problematiskt exempelvis då han som revisor följer en klient till banken. Vad gäller juridiska frågor har Ek assisterat i exempelvis skatteärenden upp till en viss nivå, men upplevde inte att det skulle hota hans oberoende. Vänskap är ett hot mot oberoendet som Ek anser alltid finns och då speciellt i en mindre stad. Ek anser för egen del att detta hot inte utgör något problem i hans revisorsarbete. Han menar att det är viktigt, om än svårt, i dessa sammanhang att tydligt särskilja och behärska rollerna som revisor respektive vän. Det är viktigt anser Ek att vara medveten om problemet och att tänka sig för i alla sammanhang, i och med den offentliga person han är, för att upprätthålla trovärdigheten som revisor. Det hot mot oberoendet som skrämselhot från en klient skulle kunna innebära har Ek aldrig upplevt. Att obehagliga meningsskiljaktighet kan upplevas berättar Ek men inte av den karaktären att de skulle rubba hans oberoende revisorsroll. Om situationen skulle kännas så pass obehaglig skulle Ek avgå som revisor innan det går så pass långt att klienten tar till hot.

EMPIRI

Tabell 5 Sammanfattning av empiridata

Asp Bok Ceder Dvärgbjörk Ek Revisorns roll Granskare åt

intressenter.

Dagens reglering Positiv. Önskar ej

mer detaljerad. Positiv. Känns dock något tilltagen

Skeptisk. Möjligen bra i stora företag men

Vem gagnar det? Onödigt. Inte nödvändigt.

(EU) Karantänstid Rimligt. Frågande till. Ja, för stora bolag men ingen nytta för

rådgivning Mer skada än

nytta. Negativt. Önskar

skilda regler för stora och små klienter.

Idioti, byrån skulle

ej överleva. Onödigt, revisor måste själv kunna

Självgranskning Frekvent, svårt att bedöma när hotet

Vänskap Enkelt att undvika, tackar nej till vissa

ANALYS OCH SLUTSATSER

5 ANALYS OCH SLUTSATSER

I detta kapitel analyseras resultaten från våra empiriska undersökningar; intervjuer med fem revisorer. Svaren från respondenterna jämförs med varandra och ställs sedan mot den teori som legat till grund för uppsatsen, varpå slutsatser dras. Detta efterföljs av en sammanfattning av slutsatserna. Kapitlet avslutas med en diskussion och förslag till fortsatta studier.

5.1 Revisorns roll

Asp, Dvärgbjörk och Ek anger att rollen som revisor innebär en granskande funktion, Bok beskriver att rollen som revisor innebär att utföra revision enligt Aktiebolagslagen. Detta sammanfaller till stor del med Fants (1994) beskrivning av revisorns kontrollerande roll, vilken han anser innebär granskning av bokföring, bokslut och förvaltning. Cassel (1996) och Clikeman (1998) väljer att beskriva revisionen som en kvalitetssäkring av ett företags finansiella information, vilket överensstämmer med Asp, Bok och Dvärgbjörks precisering av revisorsrollen. De tre respondenterna menar att revisionen är viktig för företagets samtliga intressenter, något som Morales Olazabal och Dreike Almer (2001) stärker då de anger att revisorn tjänar allmänhetens intresse och skapar förtroende för klientens information.

Att erbjuda fristående rådgivning och utgöra ett stöd och en hjälp för klienten ser samtliga respondenter som en naturlig och självklar roll i revisorsarbetet. Grego och Lange (2001) samt Sutton (1997) uppger att den fristående rådgivningen har kommit att spela en viktig roll för revisionsbyråerna och vinsterna från rådgivningen har ökat. Holmquist (1999) menar att tonvikten har förskjutits från lagstadgad revision till fristående rådgivning. Detta överensstämmer väl med resultaten från vår undersökning då den fristående rådgivningen uppgår till mer än hälften av omsättningen för fyra av fem respondenter. Samtliga respondenter erbjuder kombiuppdrag i varierande omfattning och uppger alla att de upplever att revisionen blir bättre när de också bistår med fristående rådgivning.

Förklaringen till det anser respondenterna ligger i den ökade kännedom de får om klienten.

Det är också en av de faktorer som Goldwasser (1999) anser gör att den fristående rådgivningen skapar en positiv effekt för revisionsbyrån. Jenkins och Krawczyks (2001) resonemang om den fristående rådgivningen går i linje med respondenternas då dessa författare menar att revisionen förenklas när revisorn har god kännedom om klienten.

Vår slutsats utifrån ovanstående resonemang är att respondenterna anser att revisorns roll innefattar granskning av företags redovisning och förvaltning. Samtliga respondenter lyfter även fram revisorns betydelsefulla roll som ett stöd för klienten i och med den fristående rådgivningen, som hos majoriteten av respondenterna intar en stark intäktsbringande ställning.

5.2 Revisorns oberoende

Sutton (1997) menar att en förutsättning för att revisorn ska kunna utföra sin roll som granskare är att denne intar ett oberoende förhållningssätt. Ceder, Bok och Dvärgbjörk påpekar just detta. Ceder framhåller vikten av att han som revisor hela tiden är inriktad på att förhålla sig oberoende. Bok ser oberoendet som en självklarhet för honom som revisor och menar att det handlar om att känna till och motsvara de krav som ställs på revisorn

ANALYS OCH SLUTSATSER

genom lagstiftningen, vilket inte denne upplever som något problem. Dvärgbjörk menar att oberoendefrågan aldrig får tillåtas vara ett problem för honom som revisor. Att revisorn ska förhålla sig oberoende gentemot sina revisionsklienter är betydande för hela revisorskårens image menar Sutton. Suttons ståndpunkt avspeglar den upplevda påverkan av den senare tidens revisionsskandaler som Dvärgbjörk lyfter fram och som han tror kan ha påverkat omvärldens syn på revisorerna som oberoende.

Vår slutsats är att respondenterna anser att de inte får tillåtas bli påverkade av utomstående faktorer i sin granskningsroll utan måste förhålla sig oberoende för att utföra en korrekt granskning av klientens redovisning och förvaltning.

Innebörden i revisorns oberoende kan beskrivas med hjälp av den nya Revisorslagen som anger att revisorn ska förhålla sig opartisk och arbeta självständigt (SOU 1999:43). Detta faller väl in med Asps åsikt om att hon som revisor inte får hamna i situationer där hon vill vara snäll mot klienten. Dvärgbjörk uttrycker vikten av självständighet genom att han som revisor måste känna frihet att anmärka på klientens verksamhet och redovisning. Även Ek lyfter fram kravet på självständighet hos revisorn för att klara oberoendeproblematiken.

Asp menar att hon som revisor hela tiden måste stå på lagom avstånd från klienten för att förhålla sig oberoende. Detta överensstämmer med Hatherlys (1995) beskrivning av oberoendet som ett tvådimensionellt koncept mellan revisor och företagsledning, där ingen av parterna får tillåtas påverka varandra. Grego och Lange (2001) är av samma åsikt och menar att revisorns och revisionsklientens intressen aldrig får överensstämma. För att förhålla sig oberoende uttrycker sig Ek med att han som revisor aldrig ”får sitta i knäet på en klient”. Ek anser att innebörden i ett oberoende förhållningssätt är att han som revisor måste ha kurage att ifrågasätta information, stå upp för sina åsikter och inte känna sig rädd att förlora klientarvodet. Eks ståndpunkt sammanfaller med Cassel (1996) som belyser den betydelsefulla faktorn som revisorns civilkurage utgör för att förhålla sig oberoende.

Vanasco, Skousen och Santagato (1997) å sin sida lyfter i sammanhanget fram vikten av etik i revisorsyrket, till vilket de använder IFACs definition som lyder: integritet och objektivitet hos och förtroende för den individuelle revisorn. Eks ståndpunkt tolkar vi som att oberoendet handlar om att upprätthålla en trovärdighet utåt och för att omvärlden ska kunna lita på honom som revisor kan han därför inte vara beroende av sin klient. För att revisorn ska inta ett oberoende förhållningssätt menar Dunn (1996) att personliga egenskaper som hederlighet och karaktärsstyrka är viktiga faktorer hos revisorn. Den individuelle revisorns personliga egenskaper lyfter även Dvärgbjörk fram som viktiga faktorer för att förhålla sig oberoende. Dunn (1996) menar att revisorns personlighet måste uttrycka en sinnesstämning karaktäriserad av integritet och objektivitet.

Slutsatsen av detta är att revisorns oberoende förhållningssätt bygger på en självständighet hos den individuelle revisorn där denne aldrig får tillåtas styra sin klient eller vice versa. De slutsatser vi anser rimliga att dra är således att revisorns personliga karaktärsdrag såsom ärlighet, objektivitet och mod är viktiga faktorer för att denne ska stå för sina åsikter och inte låta sig påverkas av någon eller något i sitt arbete. För att på så sätt bygga upp en för revisorn värdefull trovärdighet gentemot omvärlden.

ANALYS OCH SLUTSATSER

med. Ceder menar att oberoendet är svårt att bevisa för omvärlden, något som Bok och Dvärgbjörk instämmer i. Bok anser dock att det synbara beroendet bygger på ett missförstånd från omvärlden och är ett teoretiskt problem som är omöjligt för honom att göra någonting åt. Bok understryker i sammanhanget vikten av att revisorns faktiska oberoende är orubbat. Dvärgbjörk upplever dock inte det synbara beroendet som ett problem för honom när det gäller att förhålla sig faktiskt oberoende. Att det synbara oberoendet är ett problem som är mer påtagligt i en liten stad framhåller både Ceder och Ek, och påpekar exempelvis oundvikligheten att göra inköp från klienter baserade på orten.

Ceder framhåller dock att detta inte är ett problem när inköpen sker till marknadsmässiga priser, vilket han menar påvisar det faktiska oberoendet. Dvärgbjörk upplever att det synbara beroendet har minskat med åren då han menar att det var mer vanligt förr med gåvor och rabatter från klienter. Respondenternas svar går stick i stäv med Fant (1994) och Morales Olazabal och Dreike Almers (2001) ståndpunkt om att revisorn måste förhålla sig både synbart och faktiskt oberoende för att upprätthålla den objektivitet och integritet som krävs vid revision. Det som i stället respondenternas svar tyder på är att de inte har möjlighet att uppfylla båda dessa kriterier, vilket enligt Wines (1994) innebär att revisorernas intressen är oförenliga med det objektiva ställningstagandet som revisionen kräver.

Utifrån resonemanget om faktiskt och synbart oberoende finner vi att det kan finnas svårigheter för revisorerna att vara synbart oberoende i förhållande till klienten. Att revisorn upplevs som beroende av omvärlden och dessutom faktisk är beroende av sin klient ser vi som en naturlig effekt av förhållandet mellan revisor och klient. Samarbetet från revisorns sida sker i vinstdrivande syfte och medför i sig att revisorn har stora svårigheter att förhålla sig helt synbart och faktiskt oberoende. Dagens reglering tar dock hänsyn till detta och lämnar avgörandet av det faktiska oberoendet till revisorn själv.

Mycket tyder även på att respondenterna uppfattar det synbara oberoendet som än mer problematisk när de är verksamma i en småstad.

5.2.1 Reglering och riktlinjer om revisorns oberoende

Revisorslagen innehåller en analysmodell, för hjälp och vägledning vid revisorns prövning av sitt oberoende. Modellen innebär således inte en detaljerad förbudsreglering. (FAR, 2002) Asp, Bok, Ceder och Ek är samtliga positivt inställda till analysmodellens självreglerande funktion. Ceder och Ek menar dock att lagen kan upplevas alltför utformad för de stora företagen och således svår att applicera inom de intervjuades revisionsuppdrag.

Bok lyfter fram fördelen i att vissa revisorer kan ha påverkats i sina ställningstaganden sedan lagen blev gällande, Bok upplever dock regleringen för egen del som något tilltagen och nämner speciellt självgranskningshotet. Även Dvärgbjörk instämmer i Boks resonemang och kritiserar ifrågasättandet av revisorernas inbyggda oberoende, ett ifråga-sättande som han anser sker i onödan. Ett problem som Asp väljer att framhålla med regleringen är de upplevda gränsdragningsproblemen, när revisorn anses oberoende eller ej.

Detta problem innebär att höga krav ställs på revisorerna som enligt Asp ideligen bör arbeta med analysmodellen i åtanke. Asp tror emellertid att revisorernas bedömning av oberoendehotet kommer att underlättas allteftersom praxis utarbetas. Även Ceder belyser oklarheten i regelverket men han väljer att se svårigheterna som reglerna innebär för tillsynsmyndigheten, som ska kontrollera att reglerna följs. Samtliga revisorer är i överlag negativt inställda till en mer detaljerad reglering. Bok, Ceder och Ek menar att en detaljerad reglering skulle ha stora svårigheter att fungera i praktiken.

ANALYS OCH SLUTSATSER

En slutsats som vi anser rimlig att dra är att respondenterna uppfattar den gällande oberoenderegleringen positivt. Deras uppfattningar visar dock på att den ställer höga krav på revisorer och på tillsynsmyndigheten, då lagen innebär vissa gränsdragningsproblem och upplevs alltför utformad för stora företag som revideras. För att kunna hantera bedömningen av oberoendehot tyder respondenternas svar på att vägledning för revisorerna bör utformas. Vi anser oss kunna dra slutsatsen att en mer detaljerad reglering inte är önskvärd eller funktionell då den skulle ha svårigheter att fånga in alla tänkbara scenarios under vilka de individuella revisorerna verkar.

Rekommendationen om obligatorisk revisorsrotation ställer sig samtliga respondenter frågande till. Dvärgbjörk framhåller att revisorsrotation möjligen skulle vara bra i stora bolag, men är mer tveksam om verkningsgraden för egen del. Detta antagande anser vi kan vara logiskt då det bygger på att det allmänna intresset för börsbolag är stort, samt att det är ansenliga belopp och transaktioner som granskas. Dessa enskilda uppdrag har en stor ekonomisk betydelse för den enskilda revisionsbyrån, varpå oberoendet kan hotas på grund av rädsla att förlora uppdraget. Respondenternas pessimism mot revisorsrotation tror vi kan

In document Oberoende revisorer?: en fallstudie av revisorer verksamma vid små revisionsbyråer (Page 31-43)