___________________________________________________________________________ I det sista kapitlet resonerar författarna själva kring studiens resultat och ger även förslag på framtida forskning inom området.
___________________________________________________________________________
Studiens resultat visar på att hållbara fonder presterar sämre än konventionella fonder på en tio procentig signifikansnivå. Tidigare studier inom området har erhållit olika resultat kring hållbara och konventionella aktiefonders prestation. Chang, Nelson & Witte (2012) samt Tippet (2001) menar att hållbara fondförvaltare har vissa restriktioner att förhålla sig till, vilket minskar andelen investeringsalternativ i samtliga marknader och branscher. Detta menar forskarna bidrar till en sämre diversifiering potential som kan påverka den
riskjusterade avkastningen negativt. Skribenterna diskuterar även att hållbara fonder generellt har högre förvaltningsavgifter, vilket kan påverka den riskjusterade avkastningen. Detta eftersom fondförvaltaren har vissa restriktioner att förhålla sig till, vilket minskar möjlighet att investera i samtliga marknader och branscher. Således har detta undersökts för att identifiera vilket fondalternativ som haft mest fördelaktig prestation på den svenska börsen. Skribenterna har i studien parat ihop varje enskild hållbar fond och konventionell fond utifrån faktorerna ålder och storlek. Detta för att minska sannolikheten att dessa faktorer påverkar resultatet i studien. Detta har skribenterna kunnat identifiera i resultatet eftersom de riskjusterade avkastning måtten skiljer sig marginellt. Genom att hänsyn tagits till dessa aspekter har hållbarhet varit en avgörande faktor. Detta är även något som diskuteras i studien genomförd av Renneboog, Horts & Zhang (2008) som menar att hållbara och konventionella fonder blivit allt mer lika, då forskarna menar att fondbolagen investerar i liknande branscher och även tar hänsyn till någon form av hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen. Detta är således avgörande för att kunna särskilja fond alternativen genom att framhäva hållbarhet som den inflytande faktorn, vilket även författarna i denna studie har uppfattat genom studiens gång. Skribenterna har i denna studie har identifierat att hållbara fonder generellt har högre förvaltningsavgifter samt en marginellt lägre riskjusterad avkastning. Detta tolkas som att investerare på den svenska börsen har flera preferenser vid val av investeringar i fonder, och inte enbart utgått ifrån att erhålla den högsta möjliga avkastningen i förhållande till lägsta möjliga risk.
Studiens resultat från korrelationsanalysen visar ett svagt men positivt samband för
variablerna förvaltningsavgifter och riskjusterad avkastning. Detta tolkar författarna i denna studie som att förvaltningsavgifter inte har en större påverkan på den riskjusterade
avkastningen. Detta är således något som eventuell framtida forskning kan lägga större fokus på. Detta eftersom tidigare forskning av Chang, Nelson & Witte (2012) samt Tippet, (2001) menar att hållbara fonder generellt har högre förvaltningsavgifter, vilket påverkar netto avkastningen negativt.
En eventuell vidareutveckling av denna studie hade kunnat modifieras med en längre tidsperiod, dock med andra restriktioner för att eventuellt identifiera flera hållbara fonder. Detta för att kunna undersöka hur hållbara och konventionella fonder har presterat när
marknaden befunnit sig i en högkonjunktur och lågkonjunktur. Tidigare forskning genomförd av Ito, Munagi & Matsuda (2013) menar att hållbara fonder lyckats presterat bättre än
konventionella fonder vid marknads nedgångar. Ito, Munagi & Matsuda (2013) menar dock att det endast är en del hållbara fonder som presterat bättre när marknaden befinner sig i en lågkonjunktur. Chung, Lee & Tsai (2012) menar i sin studie att hållbara fonder presterar bättre än konventionella under nedgångar, då undersökningen visade att SRI fonder var mer solida under finanskrisen 2007. Det hade därför varit intressant att i en eventuell framtida studie genomföra en mer djupgående forskning kring hur hållbara fonder och konventionella fonder presterar vid marknads nedgångar och uppgångar.
Referenslista
Bauer, R., Koedijk, K. & Otten, K. 2005. International evidence on ethical mutual fund performance and investment style. Journal of Banking and Finance. 29(7), ss. 1751-1767. Bauer, R. Derwall, J. & Otten, R. 2007. The Ethical Mutual Fund Performance Debate: New Evidence from Canada. Journal Of Business Ethics. 70(2), ss. 111-124.
Berk, Jonathan; Demarzo, Peter. Corporate finance. 2. Uppl. London: Pearson.
Bodie, Z., Kane, A. & Marcus, A. 2011. Investments and Portfolio Management. 9 uppl. New York: McGraw-Hill.
Bodie, Z., Kane, A. & Marcus, A. 2018. Investments. 11 uppl. New York: McGraw-Hill. Bryman, A. & Bell, E. 2018. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl. Stockholm: Liber
Chang, C. E., Nelson, W. A. & Witte, H. D. 2012. Do Green Mutual Funds Perform Well. Management Research Review. 35(8), ss. 693-708.
Chung, H,. Lee, H & Tsai, P. 2012. Are Green Funds Investors Really Socially Responsible. Review of Pacific Basin Financial Markets and Policies. 15(4).
Denscombe, M. 2018. Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Djurfeldt, G., Larsson, R & Stjärnhagen, O. 2018. Statistisk verktygslåda 1 :
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder.3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
EKN. 2019. Så agerar bankerna för en mer hållbar export.
https://www.ekn.se/magasin/bank/bankprinciperna/ (Hämtad 2020-02-22).
European Commission. (u.å). Corporate Social Responsibility & Responsible Business Conduct.
https://ec.europa.eu/growth/industry/sustainability/corporate-social-responsibility_en
Fondbolagens Förening. 2020. Marknadsindex.
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/marknadsindex/ (Hämtad 2020-03-13). Fondbolagens förening, 2019. Årsrapport: fondsparandet 2019. Stockholm.
https://www.fondbolagen.se/globalassets/faktaindex/manadsstatistik/arsrapport-fondsparandet -2019.pdf (Hämtad 2020-03-13).
Fondbolagens förening, 2018. Pressmeddelande 2018.
https://www.fondbolagen.se/aktuellt/pressrum/pressmeddelanden/tre-snabba-fragor-till-fyra-f ondforvaltare-om-det-gangna-aret-och-fondaret-2018/ (Hämtad 2020-03-14).
Fondmarknaden, 2018. För vem passar indexfonder bättre än aktivt förvaltade fonder?
https://www.fondmarknaden.se/Nyheter/Artikel.aspx?PageID=3883&ParentID=1511
(Hämtad 2020-06-06).
Friede, G. Busch, T. & Bassen, A. 2015. ESG and financial performance: aggregated evidence from more than 2000 empirical studies. Journal of Sustainable Finance & Investment: 5(4), ss. 210–233.
Humphrey, J.E. & Lee, D.D. 2011. Australian Socially Responsible Funds: Performance, Risk and Screening Intensity. Journal of Business Ethics. 102(4), ss. 519-535.
Ito, Y. Managi, S. & Matsuda, A. 2013. Performance of Socially Responsible Investment and Environmentally Friendly Funds. Journal of the operational research society. 64(11), ss. 1583-1594.
Jensen, M. C. 1968. The performance of mutual funds in the period 1945-1964. The Journal of finance. 23(2), ss. 389–416.
Johansson, Sandra. 2016. En av fem svenskar investerar i hållbara fonder. SVD. 15 April.
https://www.svd.se/en-av-fem-svenskar-investerar-i-hallbara-fonder (Hämtad 2020-02-24). Kreander, N. Gray, R.H. Power, D.M. & Sinclair, C.D. 2005. Evaluating the Performance of Ethical and Non-ethical Funds: A Matched Pair Analysis. Journal of Business Finance & Accounting. 32(7), ss. 1465-1493.
Kurtz, L. 1997. No Effect, or No Net Effect? Studies on Socially Responsible Investing. The Journal of Investing. 6(4), ss. 37-49.
Morningstar. 2016. Morningstar Sustainability rating.
https://www.morningstar.com/articles/745467/morningstar-sustainability-rating (Hämtad 2020-03-03)
Nina Azoulay. 2018. Tiden är inne för hållbara investeringar. Nordea Funds 14 juni.
https://nordeafondmagasinet.se/innehaall/tiden-ar-inne-hallbara-investeringar (Hämtad 2020-03-05)
Prattley, D.J., Morris, R.S., Stevenson, M.A & Thornton, R. 2007. Application of portfolio theory to risk-based allocation of surveillance resources in animal populations. Preventive Veterinary Medicine. 81(3), ss. 56-69.
Renneboog, L. Horst, J. & Zhang, C. 2008. The price of ethics and stakeholder governance: The performance of socially responsible mutual funds. Journal of corporate finance. 14(3), ss. 302-322.
Sandberg, J., Juravle, C., Hedesström, T & Hamilton, I. 2009. The Heterogeneity of Socially Responsible Investment. Journal of Business Ethics. 87(4), ss. 519-533.
Sharpe, W. F. 1966. Mutual fund performance. The journal of business. 9(1), ss. 119- 138.
Sjöström, Emma. 2014. Hållbara investeringar. 2. Uppl. Stockholm: Sanoma Utbildning. Stewart, J., Van Der Laan, S., Frost, G. & Loftus , J. 2008. The Investment Performance of Socially Responsible Investment Funds in Australia. Journal Of Business Ethics. 80(2), ss. 181-203.
Swesif. 2019. Hållbarhetsprofilen anpassas efter ny standard.
https://swesif.org/2018/06/hp-anpassas-efter-ny-standard/ (2020-02-24)
Swesif. 2019. Hållbarhetsprofilen. https://swesif.org/hallbarhetsprofilen/ (Hämtad 2020-02-22).
The Guardian. 2019. Across the globe, millions join biggest climate change ever.
https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/21/across-the-globe-millions-join-bigges t-climate-protest-ever (Hämtad 2020-02-21).
Tippet, J. 2001. Performance of Australia’s ethical funds. The Australian economic review. 34(2), ss. 170-178.
review. 43, ss. 63–75.
Warshawsky, M., DiCarlantonio, M., & Mullan, L. 2000. The Persistence of morningstar ratings. Journal of financial planning , ss. 110-128.
World Resources Institute. (u.å). Climate.
Bilagor
Hållbara Fonder Konventionella fonder Enter Select A IKC Sverige flexibel
Skandia Världsnaturfonden Nordea indexfond Sverige icke utd Catella Sverige Hållbart Beta A Passiv Carnegie Sverigefond A
Handelsbanken Sverige Selektiv Handelsbanken Sverige criteria
Lannebo Sverige Hållbar A SEB Sverige Expanderad
Lannebo Sverige Plus Folksam Lo Sverige
SEB Hållbarhetsfond Sverige Humle Sverigefond
AMF Aktiefond Sverige Swedbank Robur Sverigefond
Cliens Sverige A Enter Sverige A
Catella Sverige Aktiv Hållbarhet Ethos Aktiefond
SPP aktiefond sverige A Swedbank Robur Exportfond
Folksam lo västfonden Lannebo Sverige
Spiltan Aktiefond Stabil Nordea Alfa
Nordea Institutionella Aktiefonden Sverige AstraZeneca Allemansfond Öhman etisk index sverige A PriorNilsson Sverigefond
Carnegie Spin-Off A SEB stiftelsefond Sverige
Aktie ansvar Sverige A Länsförsäkringar Sverige aktiv A
Indecap Guide sverige A Nordea Sverige Passiv utd
Enter select pro Sverige Swedbank Robur Småbolagsfond
SEB Hållbarhetsfond Sverige Index utd Carnegie Småbolagsfond A