Studien syftade till att undersöka och analysera hur äldre människors psykiska ohälsa uppmärksammas och bemöts av professionella inom socialtjänsten och primärvården.
Frågeställningarna handlade även om hur vanligt det är att äldre människor med psykisk ohälsa skickas vidare till specialistvård och hur de professionella ser på psykisk ohälsa hos äldre människor. Ett delsyfte var att undersöka hur det interprofessionella arbetet sker i arbetet med äldre människor med psykisk ohälsa. Resultatet visar att de professionella har goda förutsättningar för att uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre människor men att det saknas insatser som de kan remittera eller bevilja utifrån de riktlinjer som efterföljs. Det medför att äldre människor med psykisk ohälsa mer sällan får specialistinsatser eller specialistvård än yngre människor. De professionella problematiserar den bristande tillgängligheten av specialistvård för äldre människor med psykisk ohälsa utifrån både ekonomiska och den enskildes perspektiv. I och med den ökande psykiska ohälsan hos äldre människor misslyckas samhället att tillgodose de behov som finns hos individerna vilket grundar sig i strukturell ålderism och strukturell eftersläpning. De professionellas roll är essentiell eftersom otillfredsställda behov även kan bidra till negativa konsekvenser på måendet. I utvecklandet och utformandet av insatser för äldre personer med psykisk ohälsa krävs ett fokus på ålderskohortens behov, på grund av att yngre människors behov stått i centrum vid utformandet av de interventioner som används i främjandet av psykisk ohälsa.
Specialistvård ges sällan till äldre människor med psykisk ohälsa och erbjuds istället insatser från professionella som saknas specialistutbildning. Här tydliggörs det avsteg som görs enligt lagar där alla medborgare har rätt till specialistvård. Det interprofessionella arbetet har sina brister vilket kan försvåra arbetet med äldre människor med psykisk ohälsa och påverka kvaliteten av den omsorg som ges. Strukturella och organisatoriska förändringar krävs för att kunna tillgodose de behov som äldre människor med psykisk ohälsa har. Kunskaper kring psykisk ohälsa hos äldre människor behöver främjas för att motarbeta ålderism som återfinns i
36
organisatoriska bestämmelser och arbetssätt. Sedan behöver en diskurs föras kring hur medborgarskapets legitimitet påverkas eller inte påverkas av åldrandet.
Studien hade haft bättre förutsättningar till att finna mönster hos de olika professionerna om fler distriktssköterskor deltagit. Dock grundar sig problematiken i omständigheter som författaren inte haft möjlighet att påverka. I genomförandet av intervjuerna fann författaren brister i att fler följdfrågor kunde ha ställts för att fånga upp intressanta resonemang hos informanterna. Trots det genomfördes intervjuerna inom ramen för den tid som utlovats informanterna som var en timme. Samtliga intervjuer tog ungefär 50 minuter var att genomföra, och fler följdfrågor hade kunnat innebära att den utlovade tidsramen hade överskridits.
Uppsatsen skapar ett intresse för fördjupade kunskaper kring professionellas arbete med äldre människor med psykisk ohälsa och med fokus på en högre nivå i den byråkratiska hierarkin, de som är överordnade biståndsbedömare och distriktssköterskor. Äldre människors egna perspektiv på hur psykisk ohälsa behandlas och bemöts är även av intresse för framtida undersökningar. Studien kan användas vidare av praktiker för att uppmärksamma de
strukturella begränsningar som finns i arbetet med äldre människor med psykisk ohälsa och av forskare som inspiration för framtida studier om den bristande äldreomsorgen.
37
Referenslista
Andersson, L. (2013). Socialgerontologi. Studentlitteratur AB.
Bergmark, A., Bergmark, Å., & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete : Teori, kritik, praktik. Natur & Kultur Akademisk.
Biering, P. (2019). Helpful approaches to older people experiencing mental health problems:
A critical review of models of mental health care. European Journal of Ageing, 16(2), 215-225. doi:http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1007/s10433-018-0490-3
Calasanti, T. (2015). Combating Ageism: Hos successful Is Successful Aging? The Gerontological Society of America, 56(6):1093-1101.
doi:10.1093/geront/gnv076
Creswell, J.W. (2013) (Research design (International Student edition). Qualitative, Quantative and Mixed Methods Approaches, 21(2):216-223. Sage.
Dawson, S., Gerace, A., MuirCochrane, E., O’Kane, D., Henderson, J., Lawn, S., & Fuller, J.
(2015). Carers´ experiences of accessing and navigating mental health care for older people in a rural area in Australia. Ageing & Mental Health. DOI:
10.1080/13607863.2015.1078283.
Drugge, C., Andersson, G., Sjöström, A-C., Andersson, K., & Östman, M. (2018).
Professional conversational support for elderly persons with mental ill health leads to increased quality of life. Socialmedicinsk Tidskrift, 95(1), 33–45.
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/download/1678/1606
Dunér, A., & Wolmesjö, M. (2015). Interprofessional Collaboration in Swedish health and social care from a care manager’s perspective : [Interprofessionell samverkan i svensk hälso- och sjukvård och social omsorg ur biståndshandläggares
perspektiv]. Europan Journal of Social Work , Vol. 18, nr 3, s. 354-369. DOI:
10.1080/13691457.2014.908166
Eliassion, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur AB
Forsman, A. K. (2012). The Importance of Social Capital in Later Life : Mental Health Promotion and Mental Disorder Prevention among Older Adults (PhD
38
dissertation). Nordic School of Public Health NHV Göteborg, Sweden. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3759
Gleeson, H., Hafford-Letchfield, T., Quaife, M., Collins, D.A., & Flynn, A. (2018).
Preventing and responding to depression, self-harm, and suicide in older people living in long term care settings: A systematic review. Aging and Mental Health, 23(11):1467-1477. DOI: https://doi.org/10.1080/13607863.2018.1501666.
Grundberg, Å., Hansson, A., Hillerås, P., & Religa, D. (2016). District nurses’ perspectives on detecting mental health problems and promoting mental health among
community-dwelling seniors with multimorbidity. Journal of Clinical Nursing, 25(17-18):2590-9. doi: 10.1111/jocn.13302
Iliffe, S. (2009). Recognition and response: Approaches to late‐life depression and mental health problems in primary care. Quality in Ageing, 10(1), 9-15.
doi:http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1108/14717794200900003 Jacobsen, D.I., (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring : introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Studentlitteratur.
Johansson, S., Dellgran, P., & Höjer, S. (Red.) (2015). Människobehandlande organisationer:
Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Författarna och Natur och Kultur.
Larsson, S., Lilja, J., & Mannheimer, K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete.
Studentlitteratur.
Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Lappalainen R.M. & Jacobsson, K. (2015).
Forskningsmetodik för socialvetare. Natur & Kultur Akademisk.
Meleis, A. (2010). Transitions theory: Middle range and situation specific theories in nursing research and practice. Springer Publishing Co Inc.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
39
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Socialstyrelsen (2018). Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-9-12.pdf
Van Wijngaarden E, Leget C, Goossensen A. Ready to give up on life: The lived experience of elderly people who feel life is completed and no longer worth living. Social Science & Medicine, 138:257-64. doi: 10.1016/j.socscimed.2015.05.015.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/
God-forskningssed_VR_2017.pdf