I det avslutande kapitlet tar vi upp de slutsatser som kan dras av studien. De slutsatser som är direkt kopplade till forskningsfrågorna dras i den löpande analysen ovan. Uppsatsen avrundas med att syrkor och svageter tas upp, samt förslag på vidare studier inom området.
5.1 Endast ett hjälpmedel
Det som har varit genomgående i uppsatsen är de beroenden som finns vid projektplanering. Alla verktygen påvisar en styrka med just att hantera beroenden på ett tillfredsällande sätt, vilket är i det närmaste omöjligt att hantera utan ett verktyg.
Gemensamt för forskning inom projektledningsområdet är att ett planeringsverktyg endast är ett hjälpmedel och kan aldrig ersätta en utbildning inom ämnet. Studier är gjorda med erfarna projektledare, där de ombads att lyfta fram viktiga variabler för ett lyckat projektarbete, och det som framförallt lyftes fram var den informella erfarenheten, men även en formell utbildning i projektledningsmetodik (Taylor & Palzkill 2009). Tonnquist (2010) menar att inget verktyg är bättre än skickligheten hos de som använder det, och att det finns inte någon garanti att ett verktyg genererar mer framgångsrika projekt.
Forskning påvisar (Sommerville 2010) att den perfekta utvecklingsprocessen inte finns, utan en kombination mellan plandrivet och agilt är att föredra. Vi vågar påstå att förmodligen gäller även en kombination av utvecklingsprocesser i de flesta branscher, och därav eftersöks ett planeringsverktyg med dessa egenskaper. Anledningen till att vi vågar dra denna slutsats är att merparten av alla projekt genomgår faser där agil respektive plandriven process passar eller inte passar. Inga planeringsverktyg påvisar en funktion att kunna kombinera plandrivet och agilt arbetssätt, utan verktygen är antingen det en eller det andra. Ett kraftigt övertag finns inom planeringsverktyg som tillhandahåller traditionell teknik som är avsedd för plandrivna processer. Verktyg som är specialiserade på agil metodik är förhållandevis få, och anledningen till detta är förmodligen att tekniken historiskt sätt är ny jämförelsevis med plandriven. Det finns i princip inte några agila planeringsverktyg före år 2005, medan vissa plandrivna är ifrån tidigt 1980- tal.
Tar man sedan i beaktning det som tidigare nämnts, att ett projekt går att driva agilt fast med traditionell projektledningsmetodik, i form av att varje iteration planeras exempelvis efter de elva logiska steg som Jansson och Ljung (2004) förespråkar skulle merparten av verktygen vara bra hjälpmedel. Denna teknik är dock ovanlig, och när det rör sig om agila processer är det vanligare med en mer dedikerad teknik såsom scrum (Tonnquist 2012). Med åtanken att inget ”komplett” planeringsverktyg finns, skulle eventuellt en kombination mellan två verktyg kunna fungera, även om det ger ett ”spretigt” intryck.
42
5.2 Urvalet kan påverka
Det urval av projektplaneringsverktyg som undersöks är endast en bråkdel av vad marknaden tillhandahåller. Att undersöka antalet funktioner och hävda att det generellt är denna avsaknad på funktioner, vore fel med tanke på det förhållandevis lilla urval som görs.
Vi gick in med en föreställning, att har ett planeringsverktyg funnits länge på marknaden har det förmodligen använts och utvärderats av projektmedlemmar vid flera tillfällen. Det behöver nödvändigtvis inte vara så att ett verktyg med lång historia är bättre. Open Proj är ett bra exempel på ett nyare planeringsverktyg med flertalet bra funktioner, och faktisk ett av de som står sig bäst funktionsmässigt i denna studie. Anledningen kan vara att tillverkaren själv utger verktyget som ett open source alternativ till Microsoft Project, vilket gör att kraven är framtagna, och det är bara ta vid och förfina. Det är många gånger lättare att låta någon annan gå före och ”misslyckas” för att sedan ta vid och förfina (Svedberg 2007).
5.3 Projektplaneringsverktygets värde
De funktioner ett planeringsverktyg tillhandahåller är bara en del av dess totala värde för projektgruppen. Tonnquist (2010) menar att ett projekt inte behöver vara stort och komplext för att man skall ha nytta av ett planeringsverktyg. Ett verktyg löser inte själva planeringsfrågan, utan det är här den faktiska metodiken kommer in. Planeringsverktyget värde ligger i att kunna, för mindre insatta och utomstående, visualisera projektet så att det blir lättbegripligt. Oavsett antalet funktioner är ett planeringsverktyg bra för att ge en bild av det tänkta resultatet. En plan som är skapad med ett planeringsverktyg är, med lite utbildning, enkel att tolka (Tonnquist 2010). Ett planeringsverktyg är också en bra plattform för projektmedlemmar att samlas och diskutera kring, för att alla skall få samma målbild.
Tonnquist (2010) tar upp varför man bör vara försiktig vid valet av planeringsverktyg pga. att det skall passa de behov man har. Det finns inte några argument för att ha ”för avancerade funktioner” om de ändå inte kommer till användning. För att lyckas med införande av ett planeringsverktyg är det viktigt att man har ledningens stöd, samt en avsikt att gör användarna (projektmedlemmarna) delaktiga.
5.4 Studiens styrkor och svagheter
Denna undersökning ger upphov till många reflektioner, såsom hur hållbar är den, är den relevant, ligger den rätt i tiden och vem kan ha nytta av den. Därav uppkomsten av detta avslutande avsnitt med reflektioner. Styrkan ser vi i att kunna bidra till ett område som fortfarande ligger efter forskningsmässigt, men är i högsta grad relevant. Projektarbete är en vanlig företeelse inom nästan alla branscher, inte minst inom mjukvaruutveckling.
43
Sommerville (2010) tar upp projektledningsmetodik som en betydande del inom programvarukonstruktion. Det som blir tydligt vid denna undersökning är behovet av ett planeringsverktyg med stor flexibilitet, för att täcka de behov som finns vid mjukvaruutveckling. Vi ser också en styrka i att undersöka vad den faktiska metodiken säger avseende planering. En intressant tanke är att faktiskt utveckla ett planeringsverktyg som tillhandahåller alla ovanstående funktioner, för att på såsätt täcka agil och plandriven arbetsprocess. Vi ser inte några större svårigheter i sådan uppgift pga. att i princip alla funktioner finns sedan tidigare, dock inte i ett och samma verktyg. Förmodligen skulle det gå att genomföra genom att till största delen använda sig av en återanvändningsprocess.
En möjlig svaghet i denna undersökning, och vid alla kvalitativa sekundäranalyser är att något analyseras med avsikt att användas inom en annan kontext, vilket alltid leder till svårighet att presentera empiri korrekt, samt att genomföra en analys. Det är alltid ett övervägande mellan det positiva och negativa vid kvalitativa sekundäranalyser, men i denna undersökning ser vi det som en styrka pga. litteraturen som analyseras faktiskt är den som dominerar på svenska högskolor och universitet. En svaghet är att ha två forskningsfrågor som bygger på varandra.
Hade vi inte kunnat svara på huvudfrågan hade en jämförelse aldrig kunnat göras pga. att vi inte hade haft några riktlinjer. Med undersökningen förväntade vi oss svar på huvudfrågan, vilket gör undersökningen sårbar. En annan möjlig svaghet i denna undersökning är att den inte tar hänsyn till det viktigaste i projektgruppen, individerna, och hur de påverkar planerings- och realiseringsarbetet. Det är svårt att diskutera kring projektledning utan att gå in på de gruppsykologiska faktorerna, men i denna undersökning har vi val att åsidosätta detta. Anledningen till att individen är åsidosatt är att vi ville ta reda på vilka variabler som är viktigast rent tekniskt, och att väga in individen är en forskningsfråga i sig.
5.5 Vidare studier
Andra tänkbara studier är att undersöka projektledningsmetodik internationellt. Ett framstående land inom projektforskning är Danmark, som har en förhållandevis lång tradition inom ämnet. Man kan även tänka sig att undersöka om/hur användningen av ett planeringsverktyg påverkar beslutsfattandet, t.ex. styrs våra beslut av verktyget. Intressant vore också att undersöka om det skiljer sig hur erfarna respektive oerfarna projektledare projektplanerar, och hur de använder sig av diverse planeringsverktyg.
Konkreta förslag på studier utifrån våra resultat kan vara att använda det framtagna mätinstrumentet som ”hypotes” för att sedan låta erfarna och oerfarna projektledare lägga till eller ta bort funktioner. En jämförelse mellan resultaten kan därmed ge en inblick i hur projektledare planerar beroende på erfarenhet. En kvantitativ enkätundersökning är ett bra alternativ för att genomföra denna typ av undersökning. Man kan även tänka sig att mätinstrumentet ligger till grund för ett observationsprotokoll vid en kvalitativ observation av en aktiv projektgrupp.
44
Denna undersökning riktar sig mot mjukvaruutveckling, men vi skulle kunna tänka oss att med samma metod titta på en annan bransch för att se om det skiljer sig avseende funktionaliteten hos ett planeringsverktyg. Listan av forskningsfrågor kan göras lång inom ämnet, och särskilt om vi vänder oss åt IT/IS-branschen, som i det närmaste är synonym med projektarbete.
45
Källförteckning
Antvik, S. & Sjöholm, H. (2005) Projektledning och metoder. Stockholm: SIS.
Bakka, J. F., Fivelsdal, E. & Lindkvist, L. (2006) Organisationsteori – Struktur, kultur och processer. Sverige: Liber AB.
Backman, M. Projektledning i strålkastarljuset – En studie av Volvo YCC. Sverige: Liber AB.
Brandl, D. (2010) Don't cloud your compliance data. Control Engineering. 57 (1) 23.
Brundell-Öhman, I. (2008) Projektledningsfilosofi - Inspiration för den tänkande projektledaren. Sverige: Schibsted Förlagen AB.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Sverige: Liber AB.
Chen, J., Damanpour, F., & Reilly, R. R. (2009) Understanding antecedents of new product development speed: A meta-analysis. Journal of Operations Management.
28 (1), 17-33.
Duncan, W. R. (1998) A Guide to the Project Management body of Knowledge.
USA: PMI.
Fowler, Alan. Lock, Dennis (2006). Accelerating Business and IT Change. England: Gower Publishing Limited.
Fox, T. L. & Spence, W. J. (2005) The Effect of Decision Style on the Use of a Project Management Tool: An Empirical Laboratory Study. ACM SIGMIS Database. 36 (2), 28-42.
Goldratt, E. (1997) Critical Chain. North River Press.
Gustavsson, T. (2011) Agil projektledning. Sverige: Sanoma Utbildning. Homans, G. C. (1974) Social behavior. Its elementary forms. Brace Jovanovich. Högberg, O. (2007). Kompendium i Projektledning/Projektteknik. Sverige: Högskolan Borås.
Jansson, T. & Ljung, L (2004) Projektledningsmetodik. Sverige: Studentlitteratur. King, N. & Anderson, N. (2002). Managing Innovations and Change. United Kingdom: Cenage Learning EMEA.
Korzaan, M & Morris, S. A. (2009). Individual characteristics and the intention to continue project escalation. Computers in Human Behavior. 25 (6), 1320-1330.
46
Lock, D. (2001). The Essentials of Project Management. England: Gower. Maylor, H. (2005). Project Management. USA: Prentice Hall.
McManus, J. & Wood-Harper, T. (2003). Information Systems Project Management – Methods, Tools and Techniques. England: Pearson.
Nationalencyklopedin nätupplaga (2012) http://www.ne.se/grupp/1865532 28/1-12. Nationalencyklopedin nätupplaga (2012) http://www.ne.se/sok?q=strategi 27/2-12. Northouse, P. G. (2010) Leadership. USA: SAGE Publications.
Olsson, E. (1998) På spaning efter gruppens själ. Sverige: Studentlitteratur.
Preece. R. S. (2007). Interaction Design: beyond human-computer interaction 2d ed.
USA: Wiley.
Rittinghouse, J. & Ransome, J. (2010). Cloud Computing – Implementation, Management and Security. USA: Taylor and Francis Group LLC.
Skansholm, J. (2005) Java direkt med swing. Sverige: Studentlitteratur. Sommerville, I. (2010) Software Engineering 9. USA: Pearson Education.
Svedberg, L. (2007) Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap. Sverige: Studentlitteratur.
Söderlund, J. (2005) Projektledning & projektkompetens. Lund: Liber AB.
Taylor, H. & Palzkill, W. J. (2009) Critical Skills for IT Project Management and How They are Learned. ACM SIGMIS CPR 09. 47, 103-112.
The Standish Group CHAOS Manifesto (2009).
Tonnquist, B. (2005) Projektledning. Sverige: Bonniers. Tonnquist, B. (2010) Projektledning. Sverige: Bonniers. Tonnquist, B. (2012) Projektledning. Sverige: Bonniers.
Thurén, T. (2004). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Wahlström, B. (2004) Ordning & Oreda – Omvärldsanalys för beslutsfattare.
Sverige: Liber.