Sammanfattning och jämförelser

4.5.1 Resultat

Med hjälp av studerad litteratur, och annan stödlitteratur, har vi nu fått fram en rad tänkbara funktioner som ett planeringsverktyg kan tänkas innehålla. Gemensamma nämnaren i de tänkbara funktionerna är vikten av att genomföra planeringsarbetet i en logisk ordningsföljd, samt att vid realiseringsarbetet kunna göra ändringar på ett ställe i planen, vilket bör ge genomslagskraft även på övriga delar. Tonnquist (2010) tar till en början inte upp några direkta beroenden, men när planeringsarbetet når det vi valt att kalla sin mittfas (planera), förespråkas samma logiska ordning som Jansson och Ljung (2004) (Figur 13 projektplaneringsflöde).

Sammanfattning av funktioner

För att då återkoppla till vår huvudfråga angående vilka funktioner ett projektplaneringsverktyg, avseende mjukvaruutveckling, bör tillhandahålla i relation till den dokumenterade projektledningsmetodiken, påvisar ovanstående analys av materialet att följande variabler (Tabell 1) är av vikt vid projektplanering.

37

Tabell 1: Sammanfattning av verktygsfunktioner (mätinstrument)

Funktion Förklaring

Dokumenthantering Hantera dokument såsom kravspecifikation, arkitekturdokument, designdokument och testdokument. Med hantering av dokument menas en snabb åtkomst, och möjlighet att kunna koppla ihop övriga planen med exempelvis kraven.

Product Breakdown Structure

(PBS) Bryta ner den tänkta produkten i nödvändiga delar, samt kunna modellera med delarna. Denna metod är framförallt för stöd inom agila metoder.

Work Breakdown Structure

(WBS) Bryta ner projektet till arbetspaket, kunna modellera, kunna lägga till och ta bort arbetspaket.

Nätverksdiagram Rita upp en nätplan och klargöra inbördes beroenden.

Critical Path Method (CPM) Hantera osäkerhet inom projektplaneringen. Program Evaluation and

Review Technique (PERT) Hantera osäkerhet inom projektplaneringen. Kritisk linje Kunna per automatik få kritiska linjen utritad.

Kunna se vad den faktiska ledtiden är för genomförandet.

Milstolpeplan Nätplan med milstolpar för att ge en snabb överblick av projekt.

Etapplan Denna funktion behövs för att kunna hantera scrum, och skall kunna delas in i etapper. Aktivitetslista En aktivitetslista med möjlighet att kunna

beskriva aktiviteter och koppla till tidsplanen. Tidsplan (Gantt-schema) Tidsplan med aktiviteter, milstolpar och en

möjlighet till uppföljning av tidsplanen, samt en indikator på att allt är i fas.

Produktlogg En produktlogg med möjlighet att kunna hantera flera etapploggar. Denna funktion behövs för att kunna hantera scrum.

Resurshistogram/resursgraf Identifiera resurskonflikter och överbelastning. Budgethantering Budget direkt kopplad till aktivitetslistan och

tidsplanen. Organizational Breakdown

Structure (OBS) Organisationsschema med ansvarsfördelning.

Kommunikation Möjlighet till kommunikation mellan

gruppmedlemmar, externa och interna intressenter, t.ex. diskussionsforum.

38

Presentation av undersökningsobjekten

Nedan följer undersökningsobjekten tillsammans med en kortare beskrivning (hämtat från respektive). Hur urvalet är gjort presenteras i metodavsnittet (se avsnitt 2.3), och följande fakta är till för att ge en kortare beskrivning, samt om det rör sig om en traditionell eller molnbaserad tjänst.

Ace Project: Lanserades år 2001 som ett gratisalternativ under namnet FreeTaskManager, för att sedan år 2003 byta till nuvarande namn. Idag är programmet molnbaserat, och tillhandahåller både gratis och betalversioner. Är i det närmaste unikt med att tillhandahålla molnbaserad tjänst gratis.

Copper Project: Lanserades år 2001 av Element Software. Endast betalversion med molnbaserad lagring.

Microsoft Project: Första versionen av Microsoft Project lanserades redan år 1984 till DOS, och kom till genom att den dåvarande chefen för produktutveckling, Alan M. Boyd, arbetade fram en specifikation som ett mindre företag i Seattle utvecklade. Året efter köpte Microsoft alla rättigheter till programmet och lanserade version två samma år. Första versionen till Windows släpptes år 1990, och därefter har flera versioner släppts. Finns endast i betalversion, och lagring sker lokalt.

Mingle: Lanserades år 2007 av ThoughtWorks Studios, och är specialiserat på agil projektplanering. Verktyget stödjer flera typer av agil utveckling, bl.a. scrum. Endast betalversion med molnbaserad lagring.

OpenProj: Lanserades år 2008, och sägs vara ett gratisalternativ till Microsoft Project. Verktyget har laddats ned sammanlagt över 3600000 gånger, och sägs vara i bruk i 142 länder. Lagring sker lokalt.

Open Workbench: Lanserades redan år 1984 och sägs vara ett gratisalternativ till Microsoft Project. Utvecklades av Applied Business Technology, Corporation (ABT), vilka blev uppköpta av Niku Corporation år 2000. Vidare köptes de i sin tur upp av CA Corporation år 2005, som i dag äger och driver utvecklingen. Lagring sker lokalt.

Pivotal Tracker: Utvecklades år 1989 av Pivotal Labs, och var till en början inriktat på traditionell projektledning. År 2008 gick fokus över på agila metoder, och år 2011 fanns det över 250000 registrerade användare.

Project Kickstart: Första versionen lanserades år 1992 till Dos, men gick fr.o.m. andra versionen över till Windows miljö. Ägs och utvecklas av Experience in Software, Inc. i Berkeley, Kalifornien. Finns endast i betalversion, och lagring sker lokalt.

Projectplace: Är ett planeringsverktyg med ursprung i Sverige, och första versionen lanserades år 1998. Projectplace har en stor spridning, och har över 600000 registrerade användare i 250 länder. Betalversion med molnbaserad lagring.

39

ProjectSpaces: Lanserades år 2000 av Forum One Communications. Endast betalversion med molnbaserad lagring.

Jämförelse av undersökningsobjekten

Nedan (Tabell 2) jämförs urvalet av projektplaneringsverktyg mot varandra och mot det framtagna mätinstrumentet (Tabell 1). Open Workbench och Open Proj innefattar flest funktioner, följt av Microsoft Project. De Agila verktygen (Mingle och Pivotal Tracker) innefattar i princip alla funktioner som man kan förvänta av en agil approach, medan de planeringsverktyg som riktar sig mot traditionell planeringsteknik har en större avsaknad.

För att då återkoppla till vår underfråga angående hur ledande planeringsverktyg står sig gentemot varandra, den dokumenterade projektledningsmetodiken och ledande mjukvaruutvecklingsmetoder, håller tre av verktygen (Microsoft Project, Open Workbench och OpenProj) avsedda för traditionell projektplanering en god nivå, även om det finns mer att önska. Dessa tillhandahåller det mest centrala, och kan ses som självklara hjälpmedel vid planering och realisering av projektet.

Tabell 2: Jämförelse av projektplaneringsverktyg

4.5.2 Diskussion

Intressant att notera är att Microsoft Project verkar ha en stark förankring i den planeringsteknik som förespråkas inom projektledningsmetodiken, med tanke på antalet funktioner som uppdagades. En förklaring kan vara att verktyget har en lång historia, och antagligen utvärderats av flertalet projektledare under åren. Intressant är också att de verktyg som utger sig för att vara ett gratisalternativ (Open Workbench och OpenProj) till Microsoft Project innehar fler funktioner.

40

Anmärkningsvärt är att endast tre av de undersökta planeringsverktygen tillhandahåller WBS, vilket enligt metodiken (Jansson & Ljung 2004, Tonnquist 2010) är en av grundstenarna vid projektplanering, vilket vi inte har någon bra förklaring till. Till Microsoft Project går WBS-funktion att köpa till som extra funktion.

Endast ett planeringsverktyg (OpenProj) kan med hjälp av resurshistogram identifiera resurskonflikter, vilket inte är tydligt i någon av de andra. Anmärkningsvärt är också att inget av planeringsverktygen i urvalet tillhandahåller PBS-funktion. En hypotes är att de anser att en WBS täcker samma behov, vilket inte är sant. En PBS riktas mot själva produkten, medan en WBS riktas mot projektet som helhet (Jansson &Ljung 2004).

Vid plandrivna processer går det att bedriva projektarbete utan att göra en PBS, men vid agila processer är en PBS central (Gustavsson 2011). Det är anmärkningsvärt att inga av de agila planeringsverktygen i urvalet har en sådan funktion. Inget av planeringsverktygen tillhandahåller funktion för att rita upp en milstolpeplan, vilket kan förklaras med att förmodligen anses det att milstolparna tydliggörs av gantt-schemat. Intressant är att de agila verktygen innefattar i princip allt som metodiken säger, med reservation för PBS-funktion, medan det finns en avsaknad på flera funktioner i de som är avsedda för en plandriven process.

41