Syftet med vår studie har varit att undersöka och få kunskap om hur
förstagenerationsinvandrarkvinnors identitet kan förändras, uppfattas och utvecklas i olika sammanhang samt hur kvinnorna uppfattar sin egen identitet. Våra informanter är aktiva kvinnor som har under tiden i Sverige hunnit utveckla sina kunskaper, tankar, värderingar samtidigt som de har behållit sina egna traditioner och kulturer. Våra informanter har också upplevt att deras identitet har förändrats i olika situationer så som i skolan, jobbet, vänner, bland sina landsmän och i andra sociala sammanhang och att det är sammanhanget som avgör identitets förändring hos dem. Vår studie har visat att våra informanter är nöjda och trygga i den identitet de har dock kan den ibland krocka i olika kontexter som t.ex. när vissa av informanterna åker utomlands, betraktas de av sina landsmän som svenskar pga. att deras beteende och attityd har försvenskats. Men här i Sverige betraktas de som invandrare och annorlunda från majoritetsbefolkningen trots kvinnornas uppväxt i Sverige.
Kvinnorna i vår studie har visat sig vara inkluderade och integrerade i samhället genom sina utbildningar och yrkesval. Men i vissa kontexter har de stött på diskriminering utifrån
samhällets sida och känt utanförskap när det gäller sökandet efter jobb etc. Dessa kvinnor känner också att de aldrig kommer att accepteras av det svenska samhället och kommer aldrig att ses som svenskar utifrån majoritetsbefolkningen dvs. ”De kommer aldrig att lukta svensk” hur mycket de än kämpar för att anpassa sig och ville bli integrerad. Men viss av dessa kvinnor har också känt samhörighet och har kunnat identifiera sig med både sina landsmän och svenskar. Vi har kommit fram till två viktiga slutsatser i vår studie. Den ena är att informanterna tänker essentialistisk men deras identitet är konstruktivistiskt. I den andra slutsatsen har vi kommit fram till att inga av dessa kvinnor egentligen har dubbla identiteter som de påstår i vår intervju resultat. Snarare finner vi att dessa kvinnor har en ”kulturell kompetens” som innebär att man kan anpassa sin egen identitet i olika miljöer, i samhälls institutioner och olika sociala kontexter så som familj, vänner, landsmän, svenskar osv. Samtidigt som de starkt behåller vid sina egna etniciteter. Dessa kvinnor bygger broar mellan kulturer i det nya svenska samhället samtidigt som det betraktas som förnyare inom att de synkritiserar kultur. I början av vår undersökning var vi ute efter kvinnornas etniska identitets förändring dock visade det sig att personliga egenskaperna var viktigare än den etniska
identiteten. Svenskarna tror att invandrarkvinnor tänker på den etniska identiteten när de är i kontakt med majoritetsbefolkningen, vilket våra informanter visade det motsatta att
identiteten handlar om de personliga egenskaperna som är mer betydelsefulla när de är i samspel med andra människor.
9.1 Fortsatt forskning
Under arbetes gång har vi tänkt på nya frågor vi tycker skulle vara värda att undersöka. Exempelvis tycker vi att man ska ägna mer tid åt att undersöka första generationsinvandrar män och kvinnors identitets utveckling och förändring samt undersöka skillnader med specifika svenska och invandrare sociala koder. Man kan även undersöka hur bemötandet mellan två minoriteters upplevelser, tankesätt och erfarenheter i förhållande till majoriteten skiljer sig åt eller om det finns överhuvudtaget skillnader, hur och på vilket sätt i så fall. Spelar etniciteten och kulturen en viktig roll i deras tillvaro eller handlar det inte mer om gemensamma intressen och personliga egenskaper?. Man kan även undersöka traditionella första generationsinvandrar kvinnors identitets utveckling i samhället.
10. KÄLLFÖRTECKNING
10.1 Litteratur källor:
Ahmadi, Nader, 2003, Om jaguppfattningens betydelse för tolkning av sociala normer. N Ahmadi (red.)Ungdom, kulturmöten, identitet, Liber AB, Stockholm
Alsmark, Gunnar (red.), 1997, Skjorta eller sjal? Kulturella identiteter i tid och rum, Studentlitteratur, Lund.
Baumann, Gerd, 1999, The Multicultural Riddle. Rethinking national, ethnic and religious identities, Routledge, London
Bjurström, Erling, Hollander, Christian, 1985, Statens ungdomsråd nya tidskrift om
uppväxtvillkor, numer 2, Är du inte riktigt svensk?- om ungdomars kulturella identitet, Liber AB, Stockholm
Christensen P, Ullenhag, E m.fl., 2003, Svartskallar så funkar vi, Almqvist och Wiksell, Uppsala
Darvishpour, Merhdad, 2004, Invandrarkvinnor som byter mönstret: hur maktförskjutning inom iranska familjer i Sverige påverkar relationen, Liber AB, Malmö.
Engdahl, Oskar, 2006, Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och teorier, Studentlitteratur, Lund.
Franzen, Elsie C., 2001, Att bryta upp och byta land, Natur och kultur, Falun.
Freyne- Lindhagen, M, 1997, Identitet och kulturmöte- syrianska kvinnors exempel, Studentlitteratur, Lund.
Hylland Eriksen, Thomas, 1993, Etnicitet och nationalism, Nya Doxa, Falun.
May, Tim, 2001, Samhällsvetenskapligforskning, Studentlitteratur, Lund.
Peterson A, Svensson L, Addo T, 2003, Ungdomar i vardagens väv, Studentlitteratur, Lund.
Popoola, Margareta, 2002, Integration, en samtidsspegling, en översikt, Edita Norsteds, Stockholm.
Ålund, Aleksandra, 1997, Multikultiungdom, kön, etnicitet, identitet, Studentlitteratur, Lund.
10.2 Internättkällor:
Studenten Hahverdian, Serine, ”Skiftande identitet”, C-uppsats, Uppsala universitet: http://www.soc.uu.se/publications/fulltext/upps2005-36.pdf . Hämtad den 16/4-2007.
Sverigemotrasism, 2007
[http://.www.sverigemotrasism.nu/templates/svNormal____2554.asp] Sökord Fördomar. Hämtad den 5/4-2007.
Sverigemotrasism, 2007
[http://www.sverigemotrasism.se/templates/svNormal____2537.asp] Sökord Kulturell identitet. Hämtad den 5/4-2007
10.3 Muntliga källor:
Intervju 1 med Adea, torsdagen den 19/4-2007, kl.12.15-13.15.
Intervju 2 med Nadia, fredagen den 20/4-2007, kl.11-12.
Intervju 3 med Leila, lördagen den 21/4-2007, kl.18-19.
Intervju 4 med Sanela, onsdagen den 25/4-2007, kl.15-16.
Intervju 5 med Olga, onsdagen den 2/5-2007, kl.13-14.
11. Bilaga 1 Intervju frågor
Inledningsfrågor
• Ålder, Var bor du/var är du uppväxt? Vad har du för utbildning/yrke? • Vilket är ditt ursprungsland? När kom du till Sverige?, Har du svenskt
medborgarskap?
• Har du dubbla medborgarskap? • Vad har du för religion?
Uppfattningen om sig själv
1. Hur uppfattar du dig själv (identitet)?
2. Hur uppfattar du integration och assimilation?
3. Känner du dig inkluderad eller exkluderad i det svenska samhället? 4. Känner du dig som en svensk trots din etniska bakgrund?
5. Har du dubbla identiteter?
6. Krockar dina dubbla identiteter med varandra?
7. Finns det skillnader mellan hur du uppfattar dig själv och hur din omgivning uppfattar dig?
8. I vilken identitet känner du dig tryggast?
Omgivningens uppfattning om dig
9. Hur uppfattas du av omgivningen (t.ex. familj, skola, arbete, i det sociala) tycker du? 10. Om omgivningen skulle identifiera dig som en icke svensk trots att du känner dig som
en svensk hur skulle du svara dem?
11. Om omgivningen skulle identifiera dig som en svensk trots att du känner och är invandrare hur skulle du reagera?
Identitets förändring
12. hur har din identitet förändrats i samband med migrationen till Sverige? 13. I vilket sammanhang förändras din identitet (bland svenskar, landsmän)? 14. Hur anpassar du din identitet i olika situationer?
15. Håller du dig till den traditionella handlingen (högtider) eller håller du dig till den nya?
16. Vad betyder identitet för dig? Hur definierar identitet?.