"Välkommen hem igen" - en undersökning av kvinnors identitetsförändring i det svenska samhället

Malmö Högskola

IMER 41-60 p

C-uppsats Vt. 2007

”Välkommen hem igen”

– en undersökning av kvinnors identitetsförändring i det

svenska samhället

Sara Ferhan

Selvete Murtezi

Handledare: Pernilla Ouis

Examinator: Margareta Popoola

Sammanfattning

”Välkommen hem igen” – en undersökning av invandrarkvinnors identitetsförändring i det svenska samhället.

I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras

identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett

konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam

tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i.

Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ”den traditionella hemmafrun”. Syftet med vår studie är att få kunskap och att undersöka hur dessa kvinnor uppfattar sig själva och hur samhället uppfattar deras identitet samt i vilket sammanhang deras identitet förändras.

Vi har valt att utgå utifrån olika teoretiska utgångspunkter så som integration, identitet, kulturell identitet, dubbla identiteter, fördomar och tillhörighet och utanförskap som kommer att användas i vår analys av intervjuresultatet. Med en kvalitativ metod ville vi besvara forskningsfrågorna:

• Hur uppfattar kvinnorna själva sin egen identitet?

• Hur tror de att andra i omgivningen uppfattar deras identitet? • Hur förändras identiteten i olika sammanhang?

• Känner kvinnorna sig integrerade i det svenska samhället eller exkluderade? • Vilka fördelar, respektive nackdelar finns det med att ha dubbla identiteter eller en

identitet?

Nyckelord: Första generations invandrare, integration, identitet, kulturell identitet, dubbla identiteter, fördomar och tillhörighet och utanförskap.

Abstract

“Welcome home again” – a study of immigrant women’s identity changes in the Swedish society.

In our research, we intend to highlight the identity formations and changes of young immigrant women. These young women live under the influence of two cultures where their belonging to their “origin” is often determined by an essentialist approach, which indicates that it is defined by a common origin and a specific cultural belonging. Yet, the women in our study suggest that their identity is shaped according to a constructionist approach, where the cultural identity is not determined by a common belonging; instead, their identity tend to change as it is constantly reconstructed in accordance with their (social) condition. We have made a selection, where we have chosen active women that have worked hard to integrate in the Swedish society, rather than the “traditional housewife”. The purpose of our study is to explore, and thus understand, how these women perceive themselves, how the society perceives their identity, and how their identity changes.

We have decided to proceed from different theoretical starting-points, such as integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion, that will be applied in our analysis of the interviews. By applying a qualitative method, our intention is to answer the following research questions:

• How do these women perceive their own identity?

• How do people in their surroundings perceive their identity, according to the women themselves?

• How does the identity change in different contexts?

• Do the women feel integrated in the Swedish society or do they feel excluded?

• What are the advantages and disadvantages of having dual identities and a single identity?

Key words: first-generation immigrants, integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion.

Förord

I Välkommen hem igen- en undersökning av invandrarkvinnors identitetsförändring i det svenska samhället belyser vi Sara Ferhan och Selvete Murtezi som läser IMER, internationell migration och etniska relationer, vid Malmö högskola. Sådana frågor som berör första

generations invandrarkvinnors identitet förändring i olika sammanhang.

Vi vill även tacka alla våra informanter som deltog frivillig till vår undersökning och hade den till tron till oss. Vi vill också tacka de personerna som ställde upp för att läsa vår uppsats speciellt doktoranden Inge Dahlstedt vid IMER, internationell migration och etniska

relationer i Malmö högskola och IMER studenten Sinan Ferhan.

Till sist men inte minst ett stort Tack till vår super handledare Pernilla Ouis. Ett stort Tack speciellt till våra familjer som ställde upp med de praktiska sakerna etc. Utan dem skulle det inte vara möjligt att genomföra denna studie.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

--- 1

2.

--- 3

3.

--- 3

4.

--- 4

4.3 Forskarrollen och etiska övervägande --- 7

4.4 Bearbetning och analys --- 7

5.

--- 8

6.

--- 12

7.

--- 13

7.1 Tema 1 Kvinnornas själv uppfattning om sin egen identitet --- 13

7.2 Tema 2 Omgivningens uppfattning om kvinnors identitet, enligt kvinnorna --- 17

7.3 Tema 3 Kvinnors identitetsförändring i olika sammanhang --- 23

7.4 Tema 4 Kvinnors inkludering och exkludering i det svenska samhället --- 27

7.5 Tema 5 Fördelar respektive nackdelar med att ha dubbla identiteter eller bara en identitet, enligt kvinnorna --- 31

8. ANALYS UTIFRÅN TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ---- 35

8.1 Integration --- 35

8.2 Identitet --- 36

8.2.1 Kvinnors definition av identitet --- 37

8.3 Kulturell identitet --- 38

8.4 Dubbla identiteter --- 38

8.5 Fördomar --- 40

8.6 Tillhörighet och utanförskap --- 42

9. AVSLUTANDE DISKUSSION --- 44 9.1 Fortsatt forskning --- 45 10. KÄLLFÖRTECKNING --- 46 10.1 Litteraturkällor --- 46 10.2 Internetkällor --- 47 10.3 Muntliga källor --- 48 11. Bilaga 1 Intervju frågor --- 4

1. Inledning

”Välkommen hem igen”, ”Welcome Home Again” står på alla flygplatsterminaler när man kommer hem från semestern eller affärsresor. Vi valde därför denna titel ”välkommen hem igen” till vår uppsatas för att vi finner att Sverige är ett nytt fosterland för alla som migrerat och framför allt de kvinnor i vår studie som har flyttat från sina ursprungsländer. Vi anser att dessa migranter ska få känna sig välkomma även i det nya landet, så att de inte behöver känna sig som främlingar i ingenmansland.

”Jag kommer aldrig att lukta svensk” sa en av kvinnorna i vår intervju, ibland känner man att man är mittemellan, man är både svensk, rysk, alban, irakisk, afghan, bosnisk och libanes. Men man är lika snäll, öppen, fri och rättvis person i tillvaron, men man kan också känna att man är exkluderad eller integrerad och utanför samhället eller utanför den svenska gruppen eller bland sina egna landsmän. Hur vill man och hur uppfattar man sig själv egentligen och hur uppfattas man av omgivningen i det nya landet? Uppfattar man sig som en person med alla de personliga egenskaper och värderingar man har, eller uppfattar man sig själv utifrån vart man kommer ifrån om man är svensk eller invandrare?

Detta är en av de många frågorna som första generations invandrarkvinnor brottas med ”Vem är jag”?, ”Var tillhör jag”? ”Jag är lite svensk, lite libanes och lite invandrare”, men ibland känner man sig mittemellan och ibland är man glad för den man är och nöjd med den man är.

Vi finner att det är dags att undersöka hur första generations invandrarkvinnor uppfattar sin egen identitet och hur omgivningen i deras tillvaro uppfattar deras identitet och hur deras identitet kan förändras i de olika sociala kontexterna. Är man trygg i sin identitet?, och har man egentligen dubbla identiteter? Är det viktigt med den etniska identiteten eller de

personliga egenskaperna. Handlar inte det egentligen om vilken kulturell kompetens man har?

Denna uppsats är avsedd för alla studenter, forskare och olika myndigheter som kommer i kontakt med kvinnor vars identitet förändras i olika sammanhang.

1.1 Syfte

Vi vill undersöka hur första generations invandrarkvinnors identitet förändras i samband med migrationen till ett nytt land. Målet med vår undersökning är att få kunskap om hur dessa kvinnor uppfattar sig själva och hur förställer de sig att samhället uppfattar deras identitet, och i vilket sammanhang deras identitet kan förändras.

Utifrån våra teoretiska begrepp vill vi även se vilka faktorer som ligger bakom identitetsförändringen.

1.2 Frågeställningar

Genom att intervjua några kvinnor om deras identitet hoppas vi att få svar på följande frågor.

• Hur uppfattar kvinnorna själva sin egen identitet?

• Hur tror de att andra i omgivningen uppfattar deras identitet? • Hur förändras identiteten i olika sammanhang?

• Känner kvinnorna sig integrerade i det svenska samhället eller exkluderade? • Vilka fördelar, respektive nackdelar finns det med att ha dubbla identiteter eller en

identitet?

1.3 Disposition

I första kapitlet har vi inledning, syfte och frågeställningar där vi redogör för vilka frågor vi tänker besvara i vår uppsats samt berätta vad syftet är med denna undersökning. I andra kapitlet utgår vi från ett forskningsproblem som vi anser finns med tanke på våra erfarenheter. I tredje kapitlet ger vi en inblick av tidigare forskning där det har forskats mer om andra generations invandrarkvinnors, mäns och ungdomars identitet men inte inom vår

undersöknings område om första generations invandrarkvinnors identitets förändring. I det fjärde kapitlet har vi redogjort för vilka metoder vi har använt till undersökningen där vi har använt oss av en kvalitativ metod samt kompletterat lite med observationer. Vi har även gjort etiska övervägande. I det femte kapitlet utgår vi utifrån våra teoretiska utgångspunkter där vi redogör för begrepp som är relevanta för vår studie. I sjätte kapitlet ger vi en presentation av våra informanter. I sjunde kapitlet redogör vi för intervjuresultat där vi utgår ifrån våra frågeställningar som teman. I det åttonde kapitlet analyserar vi intervju svaren utifrån våra teoretiska utgångspunkter. I det nionde kapitlet tar vi ställning till en avslutande diskussion

samt ger en idéer till en fortsatt forskning. I kapitel tio har vi våra referenser med litteratur källor, Internet källor och muntliga källor.

2. Forskningsproblem ?

Att vara kvinna och invandrare är inte alltid lätt att kunna hitta en plats i ett nytt samhälle. I dag finns det problem med integration och identitet i samhället som vi dagligen stöter på inom arbetslivet, skolan, och i det sociala livet. Många uppfattas av omgivningen som varken svenskar eller invandrare, när man i själva verket har en annan etnisk bakgrund. Å andra sidan är det många trots sin etniska bakgrund som vill känna och eller uppfatta sig själva som svenskar. Men det finns även de som känner sig ha dubbla identiteter. Enligt oss så verkar det finnas tre olika sätt på hur vi eller omgivningen uppfattar ens identitet. Det ena är hur hon uppfattar sig själv och sin omgivning, den andra är hur omgivningen uppfattar hennes

identitet och den tredje är hur hon blir bemött av omgivningen pga. sin egen etniska bakgrund.

3. Tidigare forskning

I detta kapitel ger vi en inblick i ett urval av tidigare forskning. De flesta undersökningar som vi har tagit del av handlar om andragenerationsinvandrares identitetsutveckling, kultur

skillnader, ungdomarnas identitet osv. Enligt Darvishpour har det nya samhällets värderingar skapat konflikter mellan invandrarfamiljersmedlemmar, där vissa av familjemedlemmarna framförallt kvinnor känner sig hemma integrerade medan andra familjemedlemmar känner sig vilse och isolerade. Männen i de invandrarfamiljerna har svårt att smälta in i det nya svenska samhället. Många invandrarmän tycker att kulturskillnader är grundproblemen för att de skulle kunna integrera sig (Darvishpour, 2004). Det har även gjorts en annan studie om syriska kvinnors identitet och kulturmöte av Freyne-Lindhagen (1997) som har visat att unga syriska kvinnor i olika generationer genomgår en identitetsförändring genom sin bundenhet till släkten och familjen. De unga syriska kvinnorna försöker att kombinera sina traditioner och förnya de med svenska samhällets normer dvs. att den unga generationen av syriska kvinnor har utvecklat så kallade ”dubbla identiteter”.

En annan forskare nämligen sociologen Aleksandra Ålund har i sin bok Multikultiungdom (1997) gjort en undersökning om invandrarungdomar som bor i Stockholmsförorten Rinkeby samt tjänstemän från storstockholmsområdet. I hennes studie utgår hon från hur

ungdomar inte tonar ner sina egna etniska uttryck när de umgås med varandra. Ungdomarna känner en samhörighet och identifierar sig med människor och händelser i förorten, även om det uppstår konflikter mellan varandra. Ålund anser att invandrarskapet uppföder ett

innanförskap i utanförskapet som ungdomarna upplever i den segregerade förorten. Med detta menar Ålund att de unga ungdomarna bygger broar mellan kulturer i det nya samhället

samtidigt som det betraktas som förnyare genom att de synkritiserar kultur.

Abby Peterson, Lennart G Svensson och Tobias Addo undersöker i boken ”ungdomar i vardagens väv” (Peterson m.fl., 2003) ordet acceptans och tillhörighet som är viktiga koncept där alla författare finner det gemensamt för alla ungdomar. Deras undersökning bygger på en förståelse för de sociala relationerna i ungdomsgruppers skapande av vi och dem dvs. där tillhörigheten kan förändras i olika sammanhang. Författarna anser också att ungdomars gruppbildande i förorten har många aspekter som ungdomarna själva valde att kalla den för integration utifrån dvs. att ungdomar integreras utan att vara delaktiga i samhällets

institutioner.

Vi har även tagit del av en student C-uppsats ”Skiftande identitet” av en högskolestudent, Serine Haghverdian. Hon har undersökt om unga invandrar kvinnors upplevelser under sin tonårsperiod och hur de hanterar sina föräldrars värderingar och det svenska värdesystemet. I hennes analys har hon kommit fram till att kvinnorna har med sig både det svenska och sina föräldrars bakgrund. Enligt hennes informanters identifiering är bakgrunden ”grundläggande faktor” dvs. att deras etniska bakgrund är den fast och avgörande, medan den svenska är en ”flytande faktor” dvs. att den kan förändras. Vi finner att det har gjorts många studier som har handlat om ungdomarnas identitetsskapande, tillhörighet och utanförskap men ingen har undersökt utifrån den här aspekten kvinnornas identitets förändring i det nya landet som vi kommer att undersöka.

4. Metod

I vår undersökning kommer vi att använda oss av kvalitativ metod där vi djupintervjuar sex kvinnor från olika länder. De unga kvinnorna är mellan 20 och 30 års ålder och de kommer från ursprungsländerna Kosovo, Irak, Afghanistan Bosnien, Ryssland och Libanon. Inom den kvalitativa metoden finns det olika områden som t.ex. observation, intervju och källanalys. ” Den kvalitativa intervjun är en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersöknings personernas vardagsvärld. Genom intervjun kan de förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord” (Kvale, 1997: 70).

Den kvalitativa metoden har alltid kritiserats av andra forskare där forskaren glömmer att vara objektiv i sin undersökning dvs. att forskaren istället blir subjektiv. Vi som forskare är dock medvetna om att försöka vara objektiva i vår undersökning.

Vi har valt att använda oss av den semistrukturerade intervjun pga. att ”kvalitativa

informationer om det undersökta ämnet kan intervjuaren däremot få fram genom att försöka förtydliga och utveckla de svar som ges. Detta ger intervjuaren större möjlighet att fördjupa svaren och gå in i en dialog med den som intervjuas” (May, 2001: 150).

I undersökning har vi valt bara engagerade kvinnor som är engagerade t.ex. på jobbet eller studierna. Vi vill även undersöka hur kvinnor är integrerade i det svenska samhället. Grunden för vår uppsats är att undersöka hur kvinnor uppfattas av andra ”grupper” och av samhället och hur hon uppfattar sig själv. Även hur andra kvinnor identifierar sina dubbla identiteter. Våra utvalda länder i världen är t.ex. Mellanöstern: Irak och Libanon, Asien: Afghanistan, Östeuropa: Kosovo, Bosnien och Ryssland. Vi har valt dessa länder för att vi vill ha en generell bild som inte är bunden till olika grupper. Med hjälp av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod ger arbetet en bild av invandrarkvinnors uppfattningar, erfarenheter och känslor om deras identitets förändring.

4.1 Urval

Vi har valt att intervjua unga kvinnor mellan 20 och 30 år. Vi anser att detta är en lämplig ålder då intervjupersonerna förväntas ha utvecklat en självreflixivitet. Vi har bestämt vårt urval och avstått från att intervjua äldre kvinnor då vi upplever att det kan finnas en ökad risk för att exempelvis modersrollen eller yrkesidentiteten kan vara den dominerande för

kvinnorna. Vi är ute efter de kvinnor som är aktiva i samhället och som har bott här i tio till tjugo år.

4.2 Tillvägagångssättet

Vi har intervjuat sex kvinnor som kommer från olika världsdelar bland annat Kosovo, Irak, Afghanistan, Bosnien, Ryssland, Libanon. Våra informanter bor i olika stadsdelar så som Malmö, Lund och förorten Arlöv. Dock är vi ute efter första generations invandrar kvinnors längre vistelse (bosättnings) tid i Sverige bland annat tio till tjugo år. Vi är medvetna om att dessa kvinnor har kommit på grund av olika anledningar till Sverige men vi har gjort ett urval där vi inte utgår ifrån deras anledningar, utan vi är mer intresserade av deras identitets

förändring i samband med migrationen oavsett anledningar. Detta valde vi för att begränsa oss pga. uppsatsens omfattning.

I början tog vi kontakt med en kvinnoförening i Malmö men vi fann tyvärr inte våra

åldersmålgrupp av kvinnor som vi ville. Vi bestämde oss i stället att intervjua aktiva kvinnor i samhället dvs. kvinnor som har jobb och är nyexaminerade studenter, vilka är våra bekanta. Vi intervjuade sammanlagt sex kvinnor. Detta för att få en bredare bild av hur kvinnors

identitet förändras i olika situationer och som även förändras beroende på platsen hon befinner sig i. Vi kommer att använda oss av semistrukturerade frågor som består av öppna och djupa frågor där vi ger informanterna mer betänketid. Innan vi intervjuade tog vi kontakt med våra informanter som ville delta i undersökningen och berättade om undersökningens syfte och hur undersökningen kommer att användas, vi berättade också att de kommer att vara anonyma för att de inte ska känna sig obekväma. Därför kommer vi att använda oss av

fingerade namn för att undvika att våra informanter blir igenkända och namnen kommer att kopplas till deras ursprungsländer. De kommer att heta Adea från Kosovo, Nadia från Irak, Leila från Afghanistan, Sanela från Bosnien, Olga från Ryssland och Mariam från Libanon. Vi har beräknat att intervjun kommer att ta en timme med tanke på våra frågors omfattning. Vi bestämde en tid och plats där vi skulle träffas och genomföra intervjuer. Två av

informanterna valde att bli intervjuade hemma hos sig. Förutom en av de sex informanterna som valde att bli intervjuade hemma hos Selvete och de tre resterande valde att bli intervjuade i skolans tysta grupprum på Orkanen biblioteket i Malmö. Vi är medvetna om att våra frågor är svåra att besvara därför bestämde vi att exemplifiera och ge dem mer betänkte tid. Alla sex informanterna verkade mycket avslappnade och nyfikna och intresserade av undersökningen. Vi talade om för våra informanter att vi kommer att använda bandspelare och att det är endast för oss själva att lyssna och sen raderar vi bort och ingen kommer att höra och det kändes bra för dem. Varje person intervjuades en gång upp till en timme. Vi valde att spela in våra informanter på band, eftersom vi kunde styra all uppmärksamhet på informanternas berättelse och på så sätt fann vi fördelarna med användningen av bandspelaren. Annars skulle det vara långt tråkigt för våra informanter och att vi skulle ha missat mycket och behövt be

informanterna att upprepa sina svar igen om vi hade skrivit ner allt som sades under intervjun. En annan nackdel utan band inspelningen är att vi aldrig skulle minnas hela intervjun när vi skulle sammanfatta informanternas berättelse och därmed skulle viktiga bitar falla ifrån och det skulle i sin tur bestämma resultat i en annan utsträckning.

4.3 Forskarrollen och etiska övervägande

Under hela vår undersökning har vi varit medvetna om våra utländska bakgrund. Därför har vi försökt att inte inta informanternas svar, det var viktigt att inte blanda våra åsikter och

erfarenheter med Adeas och Nadias eftersom både kommer från samma länder som oss. I bland sa dem exempelvis ”vad menar ni med identitet?”, där vi svarade att vi är ute efter deras upplevelser och uppfattning om identitet. På det viset har vi försökt att hålla våra värderingar för oss själva för att vi ska vara neutrala och objektiva. Vi har också varit medvetna om att vårt ämne har berört personliga och känslomässiga frågor. Eftersom våra informanter var våra bekanta hade de förtroende för oss. Därför var de öppna och berättade fritt om deras identitets uppfattning. För att inte avslöja deras identitet valde vi att använda oss av fingerade namn.

4.4 Bearbetning och analys

Först intervjuade vi alla sex kvinnor från de olika länderna Kosovo, Irak, Afghanistan, Bosnien, Ryssland och Libanon, sammanlagt sex timmars intervjutid. Därefter delade vi upp banden vi valde och tog tre band var sin på dem informanter som vi inte var lika bekanta med. Vi lyssnade på banden och skrev noggrant ner det som hade sagts. Detta var en mycket

krävande process som tog lång tid. Intervjusvaren analyserades utifrån informanternas egna erfarenheter men även utifrån vår strävan att få förståelse för undersökningen. Intervjuerna tolkades utifrån våra teoretiska begrepp som vi utgått från våra teman för att besvara uppsatsen syfte.

5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

I följande kapitel kommer vi att redogöra för de teoretiska utgångspunkter som vi kommer att använda i vår analys av våra intervjuresultat. När vi definierar begreppen i detta kapitel, kommer vi endast att ta upp de förklaringar som har anknytning till hur det ska tillämpas på vårt empiriska material.

5.1 Första generationsinvandrare

Det innefattar alla arbetskraftsinvandrare som kom under 1950-talet och flyktingar som kom lite senare på 1980-talet. Flyktingar från krigsdrabbade och fattiga områden dvs. alla som har migrerat oavsett orsak.

5.2 Integration

Begreppet integration kan definieras på många olika sätt antigen ur ett samhälls eller

individensperspektiv. Sociologen Jose Alberto Diaz använder en integrationsmodell från åttio och nittiotalet i Sverige. Enligt Diaz integrationsmodell handlar integration om ett tillstånd där invandrare anpassar sig mer eller mindre i jämlikhet med majoritetsbefolknings deltagande i olika sociala förhållanden som t.ex. arbetsmarknad, politik, boandeförhållanden osv. Diaz integrationsmodell handlar om sju olika dimensioner som är viktiga för individens deltagande i samhället. Vi kommer att nämna några av dessa dimensioner som är lämpliga för vår

undersökning. Den första är den kommunikativa integrationen som är en viktig delaktighet där språket är ett viktigt medel för att få information, kunskap från media och andra

kommunikationsmedel (Popoola, 2002: 20-21).

Den andra är den sociala integrationen där invandrarnas utveckling av de sociala kontakterna i olika miljöer med majoritetensbefolkningen är viktiga. Detta gör i sin tur att invandrare får tillgång till gemenskap och vänner med svenskar. Den tredje dimensionen är

familjeintegration där blandäktenskap ingås utanför det egna landet. Den sista dimensionen är den personliga integrationen som handlar om individens upplevelser av att vara delaktig i det sociala livet i det nya landet som t.ex. arbete, inkomster, boende osv.

(Popoola, 2002: 20-21, Franzén, 2001). Integrationsbegreppet förklaras enligt Diaz som ett redskap för att studera den sociala ordningen mellan invandrare och svenskar. Han menar också att invandrarerna i olika samhällssektorerna antigen exkluderas eller inkluderas i olika nivåer.

5.3 Identitet

Begreppet identitet anses bestå av såväl något statiskt som något dynamiskt. Det handlar både om sammanhang och om kontinuitet. Identiteten hos individen förändras i olika sammanhang och beroende på situationen man befinner sig i. I samband med den här förändringen skapar identiteten en stabilitet för att kunna forma en fortsatt utveckling.

Identitets begrepp har två olika viktiga aspekter, en subjektiv och en objektiv. Den subjektiva/inifrån aspekten handlar om hur man uppfattar sig själv. Den objektiva/utifrån aspekten handlar om hur hon uppfattas och bemöts av det omgivande samhället. Grunden till en etnisk identitet läggs genom att individen jämför sig själv och jämförs med andra grupper Men om individens uppfattning om sig själv inte stämmer överens med omgivningens

uppfattning om hennes identitet blir hennes enhetliga identitet som ett problem, vilket innebär att hennes uppfattning om sig själv inte erkänns av omgivningen och detta leder till att hon avskärmar sig inom den egna etniska/nationella gruppen eller nedvärderar majoritets befolkning (Statens ungdomsråd, nr 2, Bjurström m.fl. 1985: 28, Alsmark, 1997, Ålund, 1997).

5.4 Kulturell identitet

Idag definierar många människor sig själva utifrån olika föreställningar kring kultur och kulturella skillnader i termer av t.ex. nation, etnicitet, livsstil, religion och plats. I dagens samhälle har det kulturella identitetens begrepp fått en stor plats, som har kommit att ersätta begreppen etnisk och nationell identitet. Det finns två viktiga synsätt som formar den kulturella identiteten, den första är ett essentialistiskt synsätt där den kulturella identiteten bestäms av ett gemensamt ursprung och tillhörighet i en speciell kultur. I detta synsätt beskrivs också den kulturella identiteten ofta som stabila och oförändliga. Detta innebär att kulturen och den kulturella identiteten är något en människa bär med sig livet ut

(Sverigemotrasism 2007 [www], Popoola, 2002).

I motsats till det essentialistiska synsättet är det konstruktivistiska synsätt som innebär att

kulturell identitet inte bestäms av en gemensam tillhörighet och en gemensam kultur. Detta synsätt innebär ytterligare att identiteten inte är något fast utan den förändras och omskapas hela tiden beroende av situationen man befinner sig i som t.ex. sociala eller historiska situationer (Sverigemotrasism 2007 [www], Popoola, 2002).

5.5 Dubbla identiteter

Kvinnorna upplever samma uppväxt, utvecklings och identitetskriser som de svenska kvinnorna upplever men hos invandrarkvinnor förstärks dessa eftersom de tillhör en

minoritetskultur dvs. Att kvinnorna befinner sig inom en brytningspunkt mellan en majoritets och minoritetskultur dvs. att man är mellan två kulturer, det ena är den etniska och den andra är den svenska. Inom identitetsbildning talar man ofta om ”dubbla identiteter” vilket innebär att kvinnan anpassar sin identitet i olika sociala sammanhang i det nya landet (Statens ungdomsråd, nr 2, Bjurström m.fl.,1985: 26, Alsmark, 1997, Ålund, 1997).

Exempel på detta är att en iransk kvinna kan anpassa sin iranska identitet i familjen medan hennes svenska identitet träder fram i arbetslivet, skolan, arbetskamrater, vänner osv. Enligt Statens ungdomsråd är begreppet ”dubbla identiteter” och hur olika identitet kan samexisterar hos en individ är fortfarande oklart.

5.6 Fördomar

Begreppet fördomar kan man identifiera som en negativ attityd mot en person eller en viss grupp som inte tillhör den ”normala” normen (Sverigemotrasism 2007 [www]). Fördom betyder också att man bedömer en individ eller en grupp utifrån förställningar, fantasier och generaliseringar. Denna bedömning gör i sin tur att man får fasta åsikter och ställningstagande som riktas till den gruppen av människor. Dessa förställningar går inte att ta bort även om erfarenheter och information motsäger personens förställning (ibid.).

Man delar upp fördomar i olika kategorier:

• Man idealiserar bilden av sig själv genom en positiv bild av sin egen grupp. Och man har en negativ bild och attityd mot individer som inte omfattar de ”normala” åsikter ens grupp har.

• Fördomen kan också ta sig uttryck i handling i form av diskriminering, genom att samhället väljer ut vilka grupper som tillhör och vilka som är avvikande.

• Det finns också en positiv fördom och det är genom att man bortse alla fel som en viss grupp eller medlem av denna grupp har (Sverigemotrasism 2007 [www]).

5.7 Tillhörighet och utanförskap

Tillhörighet definieras av Gunnar Alsmark att ”man upplever inte något större

främlingskänsla vare sig inför sig själv eller inför andra i den grupp man räknar som ”sin”… Hemmahörighet handlar här om traditioner och sammanhang, historiska så som sociala” (Alsmark, 1997, s. 9 f.). Genom detta begrepp kan man känna sig inkluderat i en grupp och eller i ett samhälle eller exkluderat där man känner sig utanför det här samhället. Man kan också känna sig utanför även om man är född i det samhället.

Det finns en primär och sekundär grupp som alla är inkluderade i som kallas också för en ingrupp. Barnet går genom två ingruppsfaser. Den första är den primära som inkluderar familjens tillhörighet medan den andra gruppen som kallas för sekundärgruppen kan också vara en ingrupp fast inte lika starkt som den primära. Den sekundära gruppen också kan vara i vissa situationer en utgrupp. T.ex. om man flyttar till ett nytt land, område eller få ett nytt jobb och inte kan de sociala koderna från början. I alla fall bara i början tills man börjar lära sig eller inkludera den ”normala” normen. (Peterson m.fl, 2003:105, Christensen m.fl, 2003). Enligt Hylland Eriksen måste det finnas en motpol om en grupp ska kunna definiera sig som en grupp dvs. grupperna existerar bara på grund av och i relation till varandra. Medlemmarna av de olika grupperna är medvetna och står i kontakt med varandra vilket betyder att dessa grupper skapade genom denna kontakt. (Hylland Eriksen, 1993, s. 28).

Motsatsen till tillhörighet är utanförskap. När man kommer till ett nytt land med nya värderingar och normer som man måste anpassa sig till kan det finnas en risk att man känner sig utanför. Men man kan även känna sig exkluderad/utanför den egna gruppen dvs.

primärgruppen som innefattar familjen, vänner, sina landsmän osv. Detta gör att man skapar en in-grupp som man vill tillhöra och känna en gemenskap med och en ut-grupp som man känner sig utanför. Enligt Bauman bildas ett ”Vi” och ”de” genom grupptillhörighet. På så sätt bildas in och ut-grupp. Kvinnan identifierar sig själv med den grupp hon vill tillhöra eller inte vill tillhöra. Med denna grupp som hon väljer att tillhöra delar hon med sig sin kunskap och gemensamma intressen. Här vet kvinnan vilken grupp som hon vill inkludera sig i eller exkluderas sig ifrån ”vi står för denna grupp som jag tillhör. Det som händer i denna grupp är något som jag mycket väl förstår, och eftersom jag förstår det och vet hur jag ska bära mig åt känner jag mig trygg och hemma” (Baumann, 1999: 53).

6. PRESENTATION AV INFORMANTERNA

Adea

Hemma hos Adea, torsdagen den 19/4-07 kl. 12.15-13.15.

Hon kommer från Kosovo från delstaden Vushtrri. Hon är 26 år gammal och är gift med en kosovo-alban och har en dotter som är 1 år. Hon bor i Arlöv, kom till Sverige som 11-åring i början av 1990-talet. Hon jobbar som undersköterska, har gått omvårdnadsprogrammet i gymnasiet. Hon är muslim och har enbart svenskmedborgarskap.

Nadia

Hemma hos Nadia, fredagen den 20/4-07 kl. 11-12.

Hon kommer från Irak från huvudstaden Bagdad. Hon är 28 år och är gift med en irakisk man och har inga barn. Hon bor i Lund, kom till Sverige som 17-åring år i mitten på 1990-talet. Hon är arbetssökande, har magisterexamen i biomedicin i Lundsuniversitet. Hennes religion är Mandeism som är en gammal helig religion med ursprung i semantiken. Religionen är gnostisk som bygger på mycket vetenskap och filosofi. Motsatsparen gott-ont, ljus-mörker, själ-materia är viktiga termer i religionen. Hon har enbart svenskmedborgarskap.

Leila

Hemma hos Selvete, Lördagen den 21/4-07 kl. 18-19.

Hon kommer från Afghanistan från huvudstaden Kabul. Hon är 28 år gammal och är singel. Hon bor i Arlöv, kom till Sverige som 17-åring år i mitten på 1990-talet. Hon jobbar som sjuksköterska och har en sjuksköterska examen från Sverige. Hon är muslim och har både svenskt och afghaniskt medborgarskap.

Sanela

På Malmö högskolan i ett av grupprummen i Orkanen biblioteket, onsdagen den 25/4-07 kl. 15-16. Hon kommer från Bosnien. Hon är 24 år och är sambo med en kroatisk man. Hon bor i Malmö, kom till Sverige som 11-åring år i mitten på 1990-talet. Hon har kandidat i ett

samhällsvetenskapligt ämne från Malmö högskolan. Hon har jobbat med ensamkommande flyktingbarn men nu är hon arbetssökande. Hon är kulturell muslim och med detta menar informanten att hon är infödd till muslim men hon skulle aldrig kunna tänka sig att knoventera till någon annan religion eftersom det är en del av henne och hon är troende till den grad som

passar henne dvs. Hon tror på Allah och vill bli begravd som en muslim. Hon har enbart svenskmedborgarskap.

Olga

På Malmö högskolan i ett av grupprummen i Orkanen biblioteket, onsdagen den 2/5-07 kl. 13-14. Hon kommer från Ryssland från Sant Petersburg. Hon är 27 år gammal och är gift med en svensk man och har en son som är 2 år. Hon bor i Malmö, kom till Sverige som 11-åring år i början av 1990-talet. Hon är troende kristen. Hon är heltidsstuderande, har läst omvårdnadsprogrammet gymnasiet. Hon har dubbelt medborgarskap.

Mariam

På Malmö högskolan i ett av grupprummen i Orkanen biblioteket, måndagen den 7/5-07 kl. 11-12. Hon kommer från Libanon från huvudstaden Beirut. Hon är 27 år och är gift med en libanes och har tre barn. Hon bor i Arlöv, kom till Sverige som 8-åring år i slutet av 1980-talet. Hon är muslim. Hon är heltidsstuderande och vill bli historielärare från årskurs 1-6. Hon har dubbelt medborgarskap.

7. EMPIRISK RESULTAT

I detta kapitel kommer vi att presentera resultatet av våra intervjuer utifrån olika teman där vi besvarar våra frågeställningar som teman för vår intervju resultat.

Vi förutsatte att kvinnors identitets uppfattning baserades på deras etniska bakgrund som till vår förvåning var inte så fallet utan det visade sig att personliga egenskaper var mer viktiga. Identiteten var kvinnornas personliga egenskaper vilket de identifierade sig med.

7.1 Tema 1 Kvinnornas själv uppfattning om sin egen identitet

Våra informanter kommer från olika länder och är bosatta i Sverige sedan många år. De har startat ett nytt liv i Sverige där de känner sig hemma i. Deras egenskapar, värderingar, principer och tankar har utvecklats under tiden de har bott i Sverige. De har skapat nya

identiteter eller nya starka personligheter, vilket har lett till att de känner sig trygga och säkra i sig själva. Den etniska identiteten är också viktigt för våra informanter men personliga

Kvinnorna i vår undersökning visade en intressant uppfattning av sina egna identiteter där de uppfattar sig som de är dvs. sin egen person där etnisk tillhörighet hos några av våra

informanter visade sig inte att vara lika viktig så som att vara en trevlig och snäll person. Adea är en glad och trevlig person hon är mycket nöjd med sin egen identitet, hon uppfattar sig själv mest som en alban men också som en svensk i olika sammanhang.

Så här beskriver hon sin uppfattning om sin egen identitet:

Jaa, jag är nöjd med min identitet, asså jag är glad för den jag är, jag ångrar ingenting, för det mesta uppfattar jag mig som en alban men lite svensk också. Jag tycker liksom om att följa mina traditioner och det är jag glad för dem och jag uppföljer de här i Sverige, jag vill inte tappa bort dem. Men självklart som svensk är det liksom att det är nya värderingar i och med att jag är uppväxt mer här så känner jag mig också lite som svensk och typ integrerad (Adea).

Hon uppfattar sin identitet utifrån sina egna egenskaper där hon utgår från tradition och kultur som hon har behållit och vill fullfölja och även föra vidare det till sina barn. Hon känner sig hemma här i Sverige och att hon har en plats i det svenska samhället genom sitt yrke som undersköterska och att hon umgås med svenska vänner. Enligt henne har hon fått nya

värderingar under sin uppväxt i Sverige som hon kan komplettera med de värderingar hon är uppfostrad med. Hon tycker att det är viktigt att vara med i samhället och att vara den man är och att man inte behöver förändra sig själv för andras skull. Enligt henne så beter hon sig mer som svensk genom de svenska sociala koderna som hon har och känner till för att kunna funka i sitt arbete. Men dessa sociala koder använder hon inte av sig i sitt privata liv.

Nadia däremot uppfattar sin egen identitet som mittemellan dvs. hälften arab, hälften svensk. Hon utgår också från olika egenskaper som hon har som en person dvs. att vara fri, öppen, att ha fria tankar osv. Denna blandning av två identiteter fick hon genom att hon valde att behålla sina traditioner samtidigt som hon integrerat sig i det svenska samhället. Hon kände sig mer inkluderad i samhället när hon gick i skolan och komvux men idag känner hon sig som en passiv arbetssökande där hon exkluderas från det svenska samhället. Så här beskriver hon sin uppfattning och känslor om sin egen identitet:

Ja, alltså jag känner inte mig svensk men mittemellan. Alltså jag har kvar min tradition och ja./…/ min bakgrund. Nej, jag känner inte mig helt svensk och det vill jag inte vara (Nadia).

Nadia tar efter de sociala normerna och värderingar som hon tycker är bra hos svenskar respektive hos sina landsmän och detta kombinerar hon till sina personliga egenskaper för att bli en bra person oavsett vilket land man kommer ifrån.

Våra informanter finner att identitet handlar om hur man är som person och på vilket sätt man beter sig på t.ex. på vilket sätt man pratar och hur man reagerar på saker och ting. De menar också att man tar många egenskaper med sig från sin uppfostran.

Leila känner sig lika fri här i Sverige som i Afghanistan. Hon uppfattar sig själv som en väldigt öppen, rak och en mycket fri person så här beskriver hon sin frihet:

Jag var lika fri då som jag är nu, det är inga förändringar som har skett i, asså vad det gäller min frihet och så (Leila).

Hon försöker inte vara någon annan hon inte är, hon har sin egen identitet vilket är den afghanska och det är den hon gärna identifierar sig med. Trots sin etniska identitet försöker Leila smälta in i olika miljöer, grupper och samhällen och det har hon lätt för. Hon känner sig inte utanför samhället utan hon är mer integrerade genom att hon behåller sin afghanska tradition och religion. Hon ser också sig själv som inkluderade i det svenska samhället genom hennes yrkesval som sjuksköterska där hon jobbar med olika människor och kan fungera som vilken svensk som helst dock inte fullt ut. Trots det har hon inga svårigheter att anpassa sig och det har hon aldrig haft, men Leila berättar ändå att hon ibland har blivit utsatt för blickar från hennes arbetskamrater som hon har ignorerat och låtsats som om det inte är någonting och försökt kompromissa eller försökt få förklaringar om varför hon får sådana blickar. Leila anser också att det är viktigt att acceptera arbetskamraternas värderingar och tankar för att det ska underlätta samarbetet mellan arbetskamraterna och att man ska fortsätta acceptera dem så länge deras värderingar och tankar inte skadar varandra och torts att de inte håller med hennes egna värderingar och tankar. Detta gör hon genom att vara öppen som en svensk dvs. att genom att hon är öppen som en svensk så har hon lättare att acceptera de andras värderingar. Till skillnad från de andra informanterna var Sanela mer medveten om ämnet som vi undersöker och detta kan bero på att hon är en för detta IMER-student. Vi anser att hon var mer bekant med våra frågor. På frågan om hur du uppfattar dig själv blev vi tillfrågade av informanten om vad vi menade med frågan dvs. om vi menade personliga egenskaper eller om man är svensk eller inte svensk. Hon var mer medveten om etniciteten än de andra

i ”svenska miljöer” och att hon bara haft svenska kompisar och att på grund av detta känner hon sig mer som en svensk och att hon tillhör mer bland svenskar. Sanela uppfattar sin egen identitet på följande sätt:

Jag känner mig inte bosnisk, det gör jag faktiskt inte. Jag känner mig mer svensk än bosnisk. Det är inget jag har valt, det har bara blivit så (Sanela)

Men när hon är bland sina landsmän som är i hennes ålder så känner hon inte igen sig själv i dem personerna, eftersom hennes egna landsmän har fortfarande dem bosniska värderingarna. Å ena sidan tycker hon inte att det ska finnas svenska eller bosniska värderingar. För att hon anser att det inte är det, det handlar om, utan det handlar mer om hennes egna värderingar och sen vad de tillhör vet hon inte om. Sanela känner sig inkluderad i det svenska samhället genom att hon har svensk utbildning och att hon har fått möjligheter att utveckla kunskaper och fått den friheten som många andra människor inte får som lever i segregerade områden. Enligt henne handlar det också om var man befinner sig d.v.s. var man bor och om man har arbete, skola och det sociala samanhanget är också en del av inkluderingen d.v.s. har man ett arbete eller går man i skolan och utbildar sig, är man en del av det svenska systemet. Trots Sanelas etniska tillhörighet känner hon sig som en svensk genom att hon har fått möjligheten att vara sig själv och vara Sanela från Bosnien och denna möjlighet har hon fått från sina lärare, vänner och arbetskamrater och menar att det är sammanhanget som avgör om hon är svensk eller inte.

När vi frågar Olga om hur hon uppfattar sig själv så inleder hon med ett citat från en intervju med en kurd ”jag har kommit till Sverige för att få lov att vara kurd” med detta citat vill hon säga att det är viktigt att få känna till sina egna rötter. Och menade på att man inte ska ge upp dem som hon själv har försökt göra för att få bli svensk och få acceptans men det har inte fungerat, så idag uppfattar hon sig själv som Olga med alla de egenskaper och

karaktäristiska drag hon har, hon uppfattar sig själv som bara en person d.v.s. Olga uppfattar sin identitet i första hand utifrån sina egna personliga egenskaper. Men hon känner sig ändå som en svensk eftersom hon har en svensk man och att hon umgås med många svenska vänner och även sina egna landsmän som hon umgås med är integrerade och hon känner nu att hon accepteras av samhället. Hon är en hederlig människa och är snäll mot människor och hon trivs med sig själv. Så här säger hon att hon uppfattar sig själv:

Jag anser mig själv att vara svensk och jag anser mig själv att vara rysk och jag anser mig själv att vara människa. (Olga)

Mariam uppfattar sin identitet som en blandning av svensk och lite libanes och lite invandrare samtidigt som hon menar att hon inte kanske ser ut som en typisk invandrare, men när

majoritets befolkning hör hennes utländska namn så kopplar de direkt till att hon inte är svensk så här uppfattar hon sig själv:

När vi åker ner till Jordanien eller Libanon så känner jag mig inte en av dem. Asså jag känner mig mer som en svensk och vill åka tillbaka till Sverige, men när jag är här så känner jag mig inte som en svensk utan jag känner mig som en invandrare trots att jag bott här i 19 år och jag är jättesäker på mig själv. Men jag har alltid den här blandningen av identitet, lite svensk och lite invandrare, lite libanes (Mariam).

När hon är t.ex. bland svenskar så har hon aldrig känt sig svensk för det är hon inte anser Mariam. Men när hon är bland de invandrarna som har bot i Sverige i bara några år kan hon känna att hon är mer svensk än vad de är för att hon har kommit längre in i det svenska samhället samtidigt som hon anser att hon aldrig kan bli helt svensk så här säger hon om det:

Jag kan aldrig bli lika svensk som svenskarna för att jag är inte svensk, min kultur skiljer sig från deras kultur min religion skiljer sig från deras religion, men jag har tagit till mig mycket av deras kultur har jag gjort men jag är inte svensk asså jag lever inte det här svenska livet hundraprocent, men när jag sitter med invandrare känner jag mig mer svensk kanske än vad de gör för att jag har anpassat mig mer in i den svenska kulturen än vad de har gjort. (Mariam)

7.2 Tema 2 Omgivningens uppfattning om kvinnors identitet enligt kvinnorna.

Enligt våra informanter kan de uppfattas olika från sin omgivning. Vissa uppfattas utifrån sina egna personliga egenskaper medan andra uppfattas utifrån sina etniska bakgrunder. Vi har delat upp omgivningens uppfattning i olika kategorier som familjen, skolan, arbeten och i det sociala livet. Adea anser att hennes familj uppfattar henne mer som hennes sätt dvs. som en snäll albansk ung kvinna. Hon tycker att hon är mer sig själv hemma. Men när hon åker t.ex. utomlands till sitt hemland då uppfattas hon mer som svensk enligt hennes landsmän i hemlandet. Hennes landsmän uppfattar hennes attityd och beteende mer som svensk än albansk. Men hon har lätt att anpassa sig till deras tankesätt och värderingar. När det gäller jobb, skola och i det sociala livet så anser hon att omgivningen både svenskarna och hennes

egna landsmän i landet Kosovo uppfattar henne mer som svensk utifrån hennes attityd och beteende så här uttrycker hon hur hon uppfattas av omgivningen:

Många gånger uppfattas jag som svensk när jag är bland svenskar och även när jag är på besök i mitt hemland då uppfattas jag mer som svensk. De säger hela tiden att min attityd och beteende är som en svensk men jag känner inte mig som en svensk. (Adea)

Adea uppfattas också som en svensk av omgivningen på grund av utseendet och beteendet men hon uppfattas också utifrån sina egna egenskaper som en snäll, trevlig och ärlig person. Så här säger hon om omgivningens uppfattning och om sin egen uppfattning om sig själv:

Jag är en ärlig person asså jag är rak på sak och jag uppfattas likadant av min omgivning men utseende och beteende mässigt ser jag ut som svensk tycker de. Dem flesta tror inte att jag är muslim, har man en slöja så är man muslim (Adea).

Men om arbetskamraterna däremot skulle identifiera henne som en svensk trots sin etniska bakgrund så skulle hon reagera dock inte på ett negativ sätt, utan hon skulle ha medget direkt att hon inte är svensk utan alban men uppvuxen i Sverige.

Jag går inte på vad de säger att jag är svensk, jag måste säga att jag är alban, det är viktigt för mig. (Adea)

Nadia var mycket omtyckt i skolan bland sina vänner. De flesta hade samma tankar som henne och hon trivdes bra. Familjen uppfattar henne som mittemellan dvs. hälften irakisk där hon behåller sin tradition och kultur och hälften svensk där tankarna, attityden och beteendet har blivit mycket friare. Nadia vill inte förneka sin bakgrund när någon ställer frågan om hennes bakgrund men hon skäms om sin bakgrund för att hon är rädd att hon uppfattas som dålig eller nedvärderas av andra. Så här beskriver hon sin uppfattning:

Jag måste säga att jag kommer från Irak, det går inte att förneka men när omgivningen börjar lära känna mig så känner jag att jag blir mer accepterad och min rädsla försvinner en aning. Jag tycker att min identitet har inte med var jag kommer ifrån. (Nadia)

Hon känner inte sig som svensk men hon har lätt att anpassa sig till det svenska samhället. Hon är alltid bunden till relationen till de andra där hon efter ett tag kan känna sig säker och

accepterad. Hon är medveten om sina val i livet och hon blir glad och stolt om någon skulle identifiera henne som svensk trots sin etniska bakgrund. Så här berättade Nadia om sin glädje:

Jag blir glad för att de tycker att jag pratar bra svenska och de flesta tror att jag är född i Sverige nästan hela tiden, men skulle de fråga var jag kommer ifrån så skulle jag svara att jag kommer ifrån Irak. (Nadia)

Nadia tycker inte att det finns stor skillnad mellan de personer som är i hennes situation där de delar samma tankar som henne. Så här svarar hon på frågan om identitets skillnader:

De som är i samma situation som mig har lättare att anpassa sig där deras identiteter har samhörighet med min egen identitet. Jag umgås inte med personer som inte har samma tankar som mig (Nadia).

Leila däremot uppfattas på ett annorlunda sätt utifrån sin omgivning enligt henne. Familjen ser henne som en muslimsk afghansk tjej och ingenting annat. Hennes familj är medveten om att i Sverige måste man utbilda sig och måste jobba. En ung kvinna som Leila är med sin sjuksköterska yrke betyder det att hon jobbar sena kväller och hennes familj har fullförståelse för det. Redan från början har hennes familj accepterat hennes utbildning och yrkesval. I skolan umgicks hon inte med många personer utan med några som hon kunde hålla sig till. Hon har mycket lätt att smälta in i olika miljöer och i skolan var hon mycket omtyckt och respekterad person. I arbetet och bland sina arbetskamrater uppfattades hon som en öppen, trevlig och snäll person. Så här beskriver hon omgivningens uppfattning:

På en arbetsplats måste man fungera och det är klart att det finns folk som inte vill umgås med andra på grund av etnisk bakgrund, attityden eller beteende som man har mot varandra. Men man måste kunna jobba med personer man inte giller. Jag funkar hur bra som helst som sagt jag har lätt att smälta in i olika miljöer. (Leila)

Leila är en praktisk person hon giller inte att umgås med folk som inte förstår eller respekterar hennes val eller tankar. Om omgivningen skulle uppfatta henne som en icke svensk trots sin etniska bakgrund skulle hon inte reagera och bli arg för att enligt henne så har folk olika uppfattningar om saker och ting. Och på frågan om omgivningen skulle identifiera henne som en svensk trots sin etniska bakgrund så svarade hon så här:

Det beror på i vilken sammanhang de identifierar mig som svensk. Är det beteende som kan missuppfattas av andra och i vilken mening uppfattar de mig som svensk (Leila).

Hon poängterar hela tiden viktiga sammanhang och hur folk kan uppfatta henne, och hon som är en öppen person vill inte missuppfattas av andra i hennes omgivning. Däremot kan hon missuppfattas beteende mässig från sina landsmän där de tycker att hon har försvenskats men hon bryr sig inte, så här beskriver hon sin reaktion i den här situationen:

Jag slösar inte bort min tid med människor som inte förstår mig, de känner inte mig så jag bryr mig inte om vad de säger och tycker om att jag har blivit försvenskat eller inte (Leila).

Leila har många gånger hört från sin omgivning dvs. skolan och jobbet att hon inte liknar andra afghaner och hon brukar ifrågasätta vad de menar med det att hon inte liknar andra afghaner. De flesta tycker att andra afghaner är konstiga och annorlunda och då förklarar hon så här:

Det beror på varifrån de kommer ifrån asså kommer de från huvudstaden eller från en by i Afghanistan, det har väldigt stor betydelse och även hur man har det hemma, har man utbildade föräldrar eller analfabeter det har en stor betydelse hur man sen beter sig och vilken

uppfattning man har om samhället (Leila).

Hon håller med sin omgivning att hon är annorlunda och att de tolkar och uppfattar henne som annorlunda fast annorlunda på ett bra sätt.

Sanela bryr sig inte om hur hennes identitet uppfattas av andra. Men hon tror att hon uppfattas som svensk och som bosnisk. Folk har till och med tagit för givet att hon är svensk och född i Sverige. Även sina egna landsmän, minoriteter från olika länder och svenskar har trott att hon varit svensk eftersom det handlar om koderna t ex yttrande karaktärer, utseende mässigt och vilka kläder man har och hur man beter sig. Sanela uppfattats mer som en svensk av sin egen familj, i skolan har hon uppfattas som både och dvs. svensk och bosnisk. Eftersom folk kan identifierar sig med henne samtidigt som hon kan identifiera sig med många dvs. med svenskar och människor med en annan entitiskbakgrund. Dock finns det skillnader mellan hur Sanela uppfattar sig och hur omgivningen uppfattar henne t.ex. så har hon stött på sådana sammanhang där hennes egna landsmän har uppfattat henne som en riktigt svensk, som om det var något negativt. Men hon själv har aldrig uppfattat sig själv på det viset eftersom hon är som hon är dvs. som Sanela. Enligt henne det är samhället som har gjort att

hon har blivit skapat, konstruerade på det viset. Det är viktigt för henne att hon känner sig stark och öppen som person. Sanela har oftast stöt på frågan om var hon bor i Sverige och inte vart eller vilket land hon kommer ifrån där folk har tagit förgivit utifrån hennes dialekt och utssende att hon är svensk. Sanela påpekar också att om hon skulle ha blivit tillsagt att hon är taskig, så skulle det såra henne mer än att bli ifrågasatt att hon inte är svensk. För Sanela verkar etnicitet inte vara lika viktigt som de personliga egenskaperna.

Olga tror att hon uppfattas av omgivningen som en öppen person. Av hennes egna föräldrar uppfattas hon som en vis och snäll person. Av hennes svenska svärföräldrar uppfattades hon i början som annorlunda eftersom saker och ting missförstods, men de var snälla ändå mot henne. I skolan uppfattas hon som en öppen, trevlig och smart kvinna samtidigt som de förstår att hon är inte svensk, vilket inte heller kan vara något problem för henne. Hon har både svenska och invandrare kompisar. I bland kan hon vara ledsen när omgivningen uppfattar henne som invandrare och inte våga yttra sig om det trots att hon upplever att hon är svensk trots att hon har bott här 13 år.

Så här berättar hon om omgivningens upplevelser om henne:

Varför ska människor tala om för mig att jag är invandrare, det vet jag väl också om det. Det är väl inga problem med det/…/. Det är det här negativa klanget, man delar upp människor men det är en nervärdering, man mindre värderar en person, det är det som felet ligger inte att man blir kallad för en invandrare eller svensk. Är man invandrare så är man det, är man svensk så är man det, det är just själva varför man gör det, det är ju för att sätta en negativ klang på den som inte är svensk det är det som stör mig (Olga).

Anledningen till att hon vill vara svensk är att hon bor här och vill komma in i samhället så mycket som möjligt och att få en rörelse frihet. Men om invandrarna och svenskar skulle identifiera henne som en svensk på grund av hennes dialekt så skulle hon naturligtvis bli glad trots att hon vet om att hon har en annan etnisk bakgrund. Här skulle hon gärna vilja påpeka att hon inte är riktigt svensk. Men man kan ändå se en acceptans i deras ögon och det känns bra och då är det ett tecken på att man har integrerat sig på ett bra sätt så att människorna kan uppfatta en som en svensk.

Mariam anser att hennes omgivning uppfattar henne som en svensk för att hon inte ser ut som en typisk invandrare så här säger hon:

Utseendemässigt jag ser kanske inte ut som en typisk invandrare, men så fort de hör namnet, då kopplar de direkt att man inte är svensk. Men enligt min dialekt så är jag inte den typiska invandrar imagen. (Mariam)

Men när hon åker på semester till hemlandet känner hon att vardagslivet är annorlunda och allt omkring henne känns som ett främmande eftersom hon inte är uppväxt där. Mariam anser också att hon är den hon är med sina egna värderingar dock finns det 70% i hennes omgivning som inte bryr sig om vart hon kommer ifrån eftersom de känner henne för den hon är dvs. som den personen hon är, men enligt Mariam finns det också alltid 30% som inte kommer att acceptera henne som en svensk oavsett vad hon gör. Hon menar också på att det beror på hur väl man är anpassad som invandrare. Enligt henne finns det skillnad på integreringen hos hur en invandrare som har bott här ganska länge och en annan som har bott här i mindre än fem år. De invandrare som har bott ganska längre i Sverige kan uppfattas av andra invandrare som svenskar. Så här berättar Mariam om det: ”Herregud vad ni har förändrats!”.

När Mariam är bland sin familj så känner hon sig som en arab och hennes familj uppfattar henne som en arab samtidigt som hon har anpassat sig till det svenska samhället. Hon anser att hon har kvar sina arabiska värderingar, tankar, traditionen och kulturen samtidigt som hon tog nya bra saker från det svenska samhället som kan komplettera med sitt eget. Hon menar att basen i hemmet är viktigaste och så länge den finns så finns det mindre krockar både i hemmet och utanförhemmet. Om omgivningen dvs. svenskarna identifierar Mariam som en svensk så skulle hon bli smickrad men om invandrarna skulle se henne som en svensk så skulle det vara på ett negativt sätt, eftersom de ser alla svenskar som inte bra och därför skulle de nervärdera Mariam dvs. att från invandrarnas sida så accepteras inte hennes svenska identitet. Mariam vet inte om hennes själv bild om sig själv stämmer överens med hennes omgivning. Men hon vill gärna att andra ska uppfatta henne som en snäll och omtänksam person och att hon försöker hålla sig till sina seder och traditioner så gott hon kan så här beskriver hon sin uppfattning:

Man har alltid en bild av sig själv, sen om den stämmer eller inte vet man inte, men man vill ju så att de andra uppfattar en som att man är snäll och omtänksam att man försöker hålla på att seder och traditioner så gott man kan (Mariam).

7.3 Tema 3 Kvinnors identitetsförändring i olika sammanhang.

Många forskare tror att identiteten kan förändras och utvecklas i olika sammanhang och även i samband med migrationen till andra länder och detta stämmer bra för vissa av våra

informanter. Adea var bara 11 år när hon kom till Sverige, hon tycker att hennes albanska identitet inte har försvunnit och inte heller utvecklats men den finns kvar. Så här svarar hon om hennes identitets förändring:

Jag tar det bästa från både kulturerna asså jag är nöjd med den identitet jag har idag. Om jag skulle identifiera mig men en annan albansk kvinna så skulle jag uppfatta henne mer som en alban än mig själv tror jag men jag kan anpassa mig till hennes de. (Adea)

Hon tycker att hennes identitet förändras i olika sammanhang. Hennes sätt att skämta om saker och ting är olika hos albaner och svenskar. Enligt henne så måste man anpassa sig för att vara med och förstå skämtet. På det viset förändrar hon sin identitet. Adea försöker att anpassa sig till det samhället hon bor och befinner sig i men även när hon åker till sitt

hemland så försöker hon att anpassa sig till samhället där även om hon uppfattas som svensk av omgivningen. Hon kombinerar sin anpassning för att smälta in i både samhällen.

Adea håller sig till de traditionella högtider, hon tycker om att fira bairam. Hon kommer att låta sitt barn att fira jul på dagis men inte hemma, hemma får hennes barn fira albaniska högtider.

Nadias identitet har förändrats sen hon kom till Sverige. Hon tycker att det var något som saknades hos henne hela tiden och det är att hon kan göra saker som hon inte annars fick göra i Irak. Hon känner sig mer fri i sina tankar och i sin handling. Hon vågar mer och inte rädd att uttrycka sig i vilken situation som möter henne. Hon tycker att hennes identitet förändras i olika sammanhang dvs. när hon är bland sina landsmän eller svenskar. Enligt henne accepteras hon mer av svenskar än från sina landsmän. Så här förklarar hon detta sammanhang:

Jag kanske tillhör den svenska mer enligt mig än vad jag tillhör bland mina landsmän. Mina landsmän har mycket svårt att acceptera mina nya tankar asså acceptera mig som jag är men när jag är bland svenskar så är jag mer mig själ. (Nadia)

Hon anser att hon aldrig kommer att ändra sig själv för att andra vill det. Det är bara

helst smälta in och passa in i situationen. Nadia vill helst fira sina mandeiska helgdagar för att hennes traditioner är viktiga att hålla vidare. Hon firar inte de svenska helgdagarna och det gör ingen i hennes familj heller.

Leila tycker att hennes identitet inte har förändrats men däremot utvecklats men det är hennes värderingar och tankar som har förändrats. Så här beskriver hon sin förändring:

Men har ett bredare spektrum nu i sina tankar och i sina värderingar och att jag ser nu på saker och ting annorlunda än vad jag gjorde innan. (Leila)

Hennes identitet förändras i olika sammanhang när hon är t.ex. bland sina landsmän så är hon mer försiktig och vill inte säga något som kan missuppfattas för att hon är medveten om att hennes landsmän kan tolka och bedöma allt utifrån olika attityder. Men när hon är bland svenskar så är hon mer avslappnad och kan säga vad hon vill och hur hon vill säga det utan att missuppfattas. Så här beskriver hon sin egen känsla:

Jag är en person som känner på sig från situation till situation och bedömer hur jag ska vara, jag tittar först, tänker och sen agerar i handling och mitt beteende är lika så. (Leila)

Leila har mycket lätt att anpassa sin identitet i olika situationer. Hon vet hur hon ska bete sig om hon är bland sina landsmän eller bland svenskar. När hon är bland sina landsmän och är bjuden till en afghanisk fest så tycker hon om att sitta och prata så lit som möjligt om hon inte känner någon på festen. Hon tycker att henne beteende på det viset är lämpligt för att vara den hon är. Men när hon är bland svenskar då är hon mer sig själv och med detta menar hon att hon kan använda de sociala koderna när hon är bland svenskar. Leila håller sig till sina traditionella handlingar dvs. högtider där hon firar hennes muslimska nyår bairam. Hon firar helst muslimska helgdagar men hon har inget emot de svenska högtiderna men hon firar inte de. Så här svarar hon på den frågan:

Jag firar inte jul eller en annan svensk helgdag, jag vill helst fira de muslimska högtiderna där jag är van vid att fira de. Asså Jesus är också min profet men firar helst Muhammeds

födelsedag. (Leila)

Sanela anser att hennes identitet har definitivt förändrats särskilt när hon kom till Sverige så var hon mer bosnisk, men den svenska ”identiteten” har vuxit fram för varje år och perioder hon ger detta exempel:

Det finns många bosnier exempelvis som har bott i Sverige i femton år men har fortfarande… beter sig som en bosnier, då menar jag på att de kanske inte är med i de här samhälls koderna… avviker från majoritetssamhällets koder liksom… dvs. att de är fortfarande kvar i sina

värderingar från Bosnien. (Sanela)

Med detta menar hon att hon inte är en av dessa bosnier utan hon har blivit mer svensk. Och detta beror enligt henne på i vilket sammanhang man kom i dvs. hon kom i ett svenskt område där hon hade bara svenskar vänner och inga invandrar kompisar. Hade hon kommit till ett mer invandrartätt område så skulle det förmodligen vissa sig annat. Vidare säger hon:

Jag har ju tillämpat alla dem koderna som finns i samhället, har provat både skolan, yrket och hur man beter sig i vissa samanhang… jag har blivit konstruerade, jag har fått anpassa mig och det är ingenting jag själv har valt för att bli accepterad, utan det har blivit så. (Sanela)

Detta är en annan orsak till varför hennes identitet har förändrats. Allting handlar om hur omgivningen och sammanhanget är därför anser hon att omgivningen spelar en stor roll på hur man förändras även föräldrarnas värderingar i hemmet vilket förhållningssätt har de till samhället t.ex. har de jobb, utbildning svenska vänner man lär sig koderna, allting handlar om koderna och språket. Det vill säga familjens syn på hur de ser på samhället kan påverka barnens identitetsförändring. Det handlar också om vilka egenskaper man har, det har med identiteten att göra. Sanela skiftar inte sina identiteter i de olika sammanhangen utan hon är den samma, den förändras inte när det handlar om att vara svensk och inte svensk. Eftersom hon är trygg i hennes identitet

Jag har liksom, man får se det som en gåva med att ha två identiteter, inte många som får skryta med det (Sanela).

Sanela kan för det mesta anpassa sina identiteter i olika sammanhang, men ibland kan det finnas svårigheter t.ex. hon passar inte in i de ”primitiva” bosniska tankarna, som tex

skvallren i Bosnien. När hon är till exempel i Bosnien så känner hon inte sig välkommen, för att folket där anser att Sanela har försvenskats och att hon inte beter sig som dem. För Sanela betyder identitet en slags trygghet utan begränsningar och utan komplex, en grundtrygghet för identitet innebar för Sanela att man inte påverkas av yttre faktorer utan att den är stadig, stabil, t.ex. om majoritetssamhället skulle säga fula ord eller att någon diskriminerar ens

Sanela har heller inte haft möjlighet att följa upp sina bosniska högtider, men kan samtidigt fira de nya också om någon annan gör det.

Enligt Olga så har hennes identitet förändrats i samband med ankomsten till Sverige, hon har blivit en vuxen kvinna och är mamma och uppväxt i Sverige hennes två kulturer har blandats och fått dubbla identiteter. Men hon är likadan när hon är med svenskar och ryssar hennes två kulturer har smälts samman i ett, det har blivit en av samma kultur vilket har blivit Olga. Men hon anser att det finns ryska och svenska koder som är viktiga att följa för att människor inte ska missförstå en t.ex. vissa ryska vanor kan man inte tillämpa bland svenskar och tvärtom och det kan vara rörelse, ett visst yttryck eller ett ordspråk så det gäller att vara försiktig i båda sammanhangen. Så här säger hon om det:

Men just med att det finns viss koda både svenska och ryska koda som är viktiga att följa, så att människor inte missförstår, alltså vissa vanor som man kan göra när man är bland ryssar man kan inte göra bland svenskar det samma man kan göra bland svenskar men inte bland ryssar, det kan vara rörelse, det kan vara ett visst yttryck det kan vara ett visst ordspråk man ska vara försiktig i båda sammanhangen. (Olga)

Olga anser att hennes identitet anpassas mer eller mindre automatisk och vet vad som passar i olika sammanhang det är inget hon sitter och tänker på att ta fram eller inte i de sammanhang hon befinner sig i. Olga försöker också hålla till sina traditioner och till det nya men de faller in i varandra vissa av dem. Men resten av traditionerna blir lite svårt att följa. Olga anser också att ju längre man bor här desto mer följer man dem nya traditionerna. I frågan vad identitet betyder för Olga säger hon följande:

Vem jag anser vara eller vem är jag för mig själv och för andra, mest att man vet vem jag är och jag är ganska trygg med den jag är… alltså att man har en uppfattning vem, vilken man är, identitet inbegriper många saker för mig är det självkännedom och självkänsla. (Olga)

Olga anser också att platsen spelar en stor roll för identiteten. Hon anser också att hon blivit stigmatiserad på grund av språket, dålig självförtroende, haft ett annat kroppsspråk och en annan levnadskultur, på så sätt kände hon sig utanför. Olga har även fördomar gentemot svenskar eftersom hon anser att svenskarna är trångsynta och vill inte att man ska avvika från den svenska kulturen, i stället för att se de personliga egenskaperna.

Mariam upplever att hennes identitet har förändrats många gånger eftersom hon har bott i olika länder. Här i Sverige känner hon sig hemma trots att hon inte känner sig som en riktigt