Fördomar

Alla människor har fördomar om varandra oavsett vad man har för etnisk bakgrund, religion, Kultur osv. Vi finner att våra informanter har en del fördomar om både sina landsmän och om svenskar. Vi kommer att utgå från alla kategorier av fördomar som vi finner hos våra

informanter (se Fördomar under teoretiska begrepp).

Adea är ett bra exempel på hur man idealiserar en bild av sig själv genom en positiv bild av sin egen grupp. Detta genom att hon inte bara känner en samhörighet till den albanska

identiteten utan hon känner en samhörighet med alla invandrare överhuvudtaget. Hon tycker att alla kategoriserar invandrare ungdomar som otrevliga, brottsliga och ouppfostrade ungdomar medan svenska ungdomar har mer disciplin och kan behärskar sig i olika

situationer. Hon berättar om en händelse som hon själv har bevittnat och det var i Malmö där ett gäng med svenska ungdomar gick och skrek och slängde och sparkade saker och ting omkring sig i stan. Alla tyckte att det var otrevligt och de skapade oro omkring sig. Med detta

vill hon mena att hon ser sin egen grupp dvs. invandrare som positiva och inte som media och samhället förställer de. Hon har inte en negativ bild om svenskar men däremot om deras bedömning när det gäller invandrare och svenskar.

Ett annat bra exempel på den första kategorin av fördomar är Nadia där hon anser att hennes tankar och värderingar har förbättrats jämfört med sina egna landsmän där de flesta lever på socialen och strävar inte efter en förbättring genom att utbilda sig eller komma ut i arbetslivet. Här håller sig Nadia till den svenska gruppen som hon anser som positiv medan sina egna landsmän som avviker från den normala normen.

Laila har samma fördom som Nadia om sina landsmän där Laila är medveten om att hennes landsmän dömer folk i omgivningen utifrån deras attityd och beteende. En sådan grupp vill hon inte umgås med eller känna en samhörighet med. Hon tycker inte om att döma någon för att innan man dömer någon så ska man titta på sig själv enligt henne.

Sanela idealiserar en positiv bild om sig själv och av sin egen svenska grupp däremot har hon en negativ bild om sina egna landsmän där de avviker från den ”normala” normen. Ett exempel på denna negativa föreställning som Sanela har om sina landsmän är att många bosnier torts deras långa vistelse tid i Sverige lever fortfarande i sina primitiva bosniska värderingar. Enligt henne avviker dessa bosnier från majoritets samhälles koder som hon själv tillhör.

Olga är den som känner mest samhörighet till det svenska samhället på grund av att hon är gift med en svensk man, där hon idealiserar en positiv bild av sig själv och sin svenska grupp. Men hon har ändå fördomar gentemot sin svenska grupp eftersom hon anser att svenskarna hänger sig på små saker och är mycket trångsynta om andra invandrare som avviker från den

svenska kulturen, den normala normen och de sociala koderna i det svenska samhället. Mariam är ett undantag när det gäller den ideala bilden om sig själv. Mariam har fördomar

mot både sina landsmän, invandrare och svenskar. Mariam anser att omgivningen dvs. svenskar skulle identifiera henne som en svensk skulle hon bli smickrad. Däremot om invandrarna och hennes landsmän skulle identifiera henne som en svensk skulle det vara på ett negativt sätt eftersom invandrarna har en generell och en negativ bild om svenskarna t.ex. att svenska kvinnor dricker, är respektlösa mot varandra och går från man till man enligt Mariams exempel. Hon anser också att svenskarna har fördomar gentemot invandrarna så som att invandrar kvinnor blir slagna av sina män och har inte mycket att säga om. Vi finner egentligen att Mariam tillhör i både grupperna dvs. invandrarna, landsmännen och svenskarna. Men Mariam intar en försvarsställning gentemot dessa attityder som dessa

grupper har gentemot varandra. Enligt hennes åsikt avviker dessa grupper från den ”normala” normen som en grupp har.

Samhället väljer ut vilka grupper som tillhör och vilka är som avvikande, vilket leder till att fördomen tar sig i uttryck i handling i form av diskriminering och detta har Adea, Mariam och Olga stött på i olika sammanhang. Adea och Mariam har blivit utsatta för diskriminering på grund av religionen, där de har blivit ifrågasatta av omgivningen (skola, arbete etc.), om deras frihet när det gäller tex. klädseln. Omgivningen har också trott att de är förtryckta muslimska kvinnor och betraktat de som offer. Medan Olgas form av diskriminering kom från

samhällsinstitutioner pga. Olgas brytning när hon ringde och sökte jobb dvs. hon fick inte jobbet pga. sin brytning. Vi finner att samhället ser dessa kvinnor som avvikande från majoritetsbefolkningen.

8.6 Tillhörighet och utanförskap

Våra informanter känner ingen främlingskänsla vare sig inför sig själva eller inför den grupp man räknar som sin egen. Tillhörigheten hos våra informanter handlar om traditioner,

gemenskap, personliga egenskaper och etnisk tillhörighet. Några av våra informanter var emot assimilation men för integration där ursprunget är viktigt för dem. Alla våra informanter känner sig inkluderade i samhället på olika sätt.

Adea och Laila känner sig inkluderade utifrån sina yrken genom vården där de är hela tiden i kontakt med olika människor. Medan Nadia kände sig mer inkluderat i samhället när hon gick i skolan där hon var omgiven av svenska skolkamrater. Sanela är den enda informanten som kände sig inkluderade i det svenska samhället sen hennes ankomst till Sverige, genom att hon bodde i ett svenskt område och hela tiden vari kontakt med svenska samhället. På det viset kunde Sanela lära sig de sociala koderna som många invandrare saknar idag enligt henne. Vår informant Olga fick uppleva i början ett utanförskap både från skolan och vänner i hennes omgivning och sen en tillhörighet. Hon passade inte in någon stans, hon kände sig ensam, isolerad och utanför. Efteråt bestämde hon sig att assimilera sig för att känna sig hemma men inte heller det var någon fördel för henne. Istället bestämde hon sig att integrera sig i det svenska med sitt ursprung i behåll och tillslut kunde hitta en plats där hon känner sig hemma i.

Olga upplever idag en sorts acceptans från sin omgivning. Idag är hon mer hemma i Sverige än någonsin. Mariam känner sig också inkluderat i det svenska samhället genom sin

plats idet svenska samhället. Alla våra informanter känner tillhörighets känsla i sina primära och sekundär grupper. Adea, Nadia, Lila och Mariam har en stark tillhörighetskänsla till sitt gamla hemland.

Våra informanter känner sig även utanför samhället. Nadia känner sig idag som exkluderad som arbetssökande från sin omgivning. Hon anser att genom jobbet känner man sig mer som en värdig person. Detta kan tolkas som om hon blir avstängd eller exkluderat från sin

sekundärgrupp som innefattar arbete, arbetskamrater osv. Nadia, Sanela och Mariam väljer själva vilken grupp de vill tillhöra och de valde att inte tillhöra sina egna landsmäns grupp här i Sverige och i hemlandet, där de inte känner igen sig själva i deras beteende och tankesätt. Dessa tre kvinnor upplever samma utanförskaps känsla när det gäller landsmäns beteende, sociala koder, tankesätt osv. Vi finner att det finns olika faktorer som i huvudsakligen styr och påverkar kvinnornas känslor av tillhörighet:

• Omgivningens (skolan, arbete, vänner och andra sociala kontakter) bemötande gentemot kvinnorna.

• Kvinnornas förståelse för landets oskrivna regler och koder samt • Hur väl kvinnorna behärskar det svenska språket.

Olga kände sig från början utanför pga. Språket, de sociala koderna, oskrivna regler och hur hon har blivit bemött av andra i sin omgivning. Där hon uppfattade att hon blev bemött annorlunda pga. Att hon var invandrare och hade ett annorlunda kroppsspråk, skämt osv. Även Adea och Mariam känner sig utanför när det gäller omgivningens bemötande eftersom hon upplever att de flesta av majoritetsbefolkningen har en negativ bild om muslimer dvs. så fort arbetskamrater märker att man är muslim börjar de betraktar en som annorlunda och på så sätt de känner sig utanför.

Våra informanter uppfattade att de aldrig kan bli behandlade som andra svenskar, oavsett hur mycket de än man kämpar för att anpassa sig i samhället. De kände att de aldrig kommer att bli accepterade som likvärdiga med infödda svenskar.