Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare gör sina bedömningar om boendebistånd för olika hemlösa grupper och hur de definierar begreppet skäligt levnadsbehov för boendebistånd i relation till olika boendelösningar som finns i Malmö. Studien syftar även till att undersöka socialsekreterares utmaningar i samband med att de gör bedömningar om boendebistånd.
Vid bedömning om bistånd gör alla informanter sina bedömningar enligt Malmö stads riktlinjer och då skiljer Malmö stad mellan hemlösa grupper som har speciella svårigheter som har rätt till bistånd och hemlösa grupper som inte har rätt till bistånd och endast kan få nödbistånd om de inte har tak över huvudet. Alla informanter berättade att de nya riktlinjerna drabbar mest de hemlösa barnfamiljer som nyligen kommit till Sverige och som inte har missbruk eller problematik med psykisk ohälsa. De hemlösa grupper som informanter dagligen möter är bland annat: barnfamiljer, personer med missbruksproblematik eller problematik med psykisk ohälsa, personer som utsatts för våld och personer som är papperslösa. Utifrån analysen och resultat framhöll att Malmö stads riktlinjer inte liknar vare sig rättspraxis eller Socialstyrelsens riktlinjer vilket kan minska rättssäkerhet för rätten till bistånd för vissa hemlösa som får antingen avslag eller nödbistånd. Enligt Staff (2011) sker rättssäkerhet genom formell rättssäkerhet och materiell rättssäkerhet. Formell rättssäkerhet utgår från att kommunerna tillämpar lagar och förordningar utifrån legalitet och likhetsprincip och de två principerna föll bort från Malmö stads riktlinjer.
Alla kommuner i Sverige har inte de nya riktlinjerna och det är bara Malmö stad, Göteborg och andra kommuner som har de riktlinjer vilket skapar otrygghet och rättsosäkerhet hos medborgarna i olika kommuner i landet enligt informanter. Enligt materiell rättssäkerhet och balansering mellan att följa rättsliga regler och att följa etiska aspekter i samhället blir Malmö stads riktlinjer inte rättssäkra då det är en del informanter och många i samhället som inte höll inte med Malmö stads riktlinjer. Forskaren Staff (2019, kapitel 2) är orolig för hemlösa
barnfamiljers situation i Malmö stad när de nya riktlinjerna beslutades den 23 maj 2019.
Bedömning om längre bistånd hos boendeutredare i Malmö stad sker enligt Malmö stads riktlinjer och Socialstyrelsen (2013) riktlinjer och då kan man säga att personer som får ett längre bistånd får rättssäkert bistånd. Malmö stad skiljer mellan hemlösa grupper för rätten till bistånd och man får inte skydda en grupp mer än en annan om alla är utsatta enligt förarbeten (Prop. 2000/01: 80 s. 90).
Vid rätten till bistånd har den som inte kan tillgodose sitt behov på ett annat sätt rätten till bistånd som tillförsäkrar personens behov av skälig levnadsnivå ((4 kap 3 § 1 st 2 SOL). I min studie var jag även intresserad av att undersöka hur
socialsekreterare definierar begreppet skäligt levnadsbehov i relation till olika boendelösningar som finns i Malmö. Bland mina informanter var osäkerhet för definition av begreppet skälig levnadsnivå. Noura och Mario ansåg att skälig levnadsnivå är tak över huvudet och Noura tolkade att minimikrav är tak över huvudet, medan fem informanter ansåg att skälig levnadsnivå är trygghet,
stabilitet som hemlösa behöver och det borde vara mer än tak över huvudet. Enligt Socialstyrelsen (2012) finns det inte en tydlig definition av begreppet skäligt levnadsbehov men det kan definieras som ett minimikrav av kvalitet på insatser
och att utgångspunkten vid bedömning om skälig levnadsnivå är att titta på vad låginkomsttagarna kan kosta på sig och vad biståndsökande har för faktiska kostnader men problemet är att det är svårt att mäta vad låginkomsttagarna kan kosta på sig i olika kommuner och därför vid bedömning om skälig levnads behov görs individuell bedömning utifrån den biståndsökandes behov (a.a.). Ingen av mina informanter nämnde Socialstyrelsens definition gällande skälig levnadsnivå som handlar om att man tittar på vad låginkomsttagarna kan kosta på sig i
kommunen och vad biståndsökande har för faktiska kostnader. Men de
boendelösningar har höga kostnader för kommuner enligt mina informanter och då verkar Socialstyrelsens definition otydlig för hur man kan ge rätt till bistånd som är skälig för personen medan de boendelösningar som finns i kommunen har höga kostnader som förmodligen kostar mer än vad låginkomsttagarna kan kosta på sig i kommunen.
Swärd (2008) diskuterade hur paradoxalt det är att personen enligt
socialtjänstlagen har rätt till försörjningsstöd och boendebistånd som tillförsäkrar enskilda behov av skälig levnadsnivå, men i praktiken finns det bostadsbrist i kommuner vilket gör att tillfälliga boendelösningar är de skäliga boendena istället för ordinarie bostäder för hemlösa. Problemet är enligt Lindelöf & Rönnbäck (2004) att lagstiftning inte är detaljerad och den ger möjlighet till att kommuner skapar sina egna riktlinjer vilket skapar skillnader mellan klienter vid rätten till bistånd. Olika svar bland mina informanter uppstod också för hur
boendelösningar tillförsäkrar hemlösa behov av skälig levnadsnivå. Fatima, Tommy och Sami ansåg att boendelösningar inte tillförsäkrar klienters behov av skäligt levnadsbehov då det finns trångboddhet i boenden och barnen har inte stabilitet när de får flytta till ett annat boende flera gånger om året. Fatima ansåg att när barnfamiljer får nödbistånd enligt nya riktlinjer betyder det att de får nödbistånd i form av kollektivt boende och vandrarhem och de har inte rätt till lägenheter med sociala kontrakt vilket är oskäligt för barn. Både Mario, och Noura ansåg att boendelösningar är skäliga utifrån att de uppfyller krav för tak över huvudet enligt kommunens riktlinjer och de boendena är bättre än att personen bor på gatan. Både Adam och Salman ansåg att en del boendelösningar är skäliga eftersom de liknar vanliga lägenheter i form av sovrum, vardagsrum, toalett och kök medan andra boendelösningar inte är skäliga eftersom de är kollektiva boenden då personer delar toalett och kök och det finns inte privatliv för personer som bor där.
Problemet är att socialarbetarna fattar beslut om rätten till bistånd utifrån de tillgängliga resurser som kan vara skäliga eller oskäliga enligt informanters beskrivningar och inte utifrån vad personen behöver för bistånd vilket kan påverka rättssäkerhetsgarantier enligt Staff (2011) då man inte kan garantera att personer får det bistånd som tillförsäkrar deras behov av skälig levnadsnivå.
Mina informanter hade olika utmaningar vid bedömning om bistånd. Arbetsbelastning och tidsbrist var en utmaning som nämndes från flera
informanter. Arbetsbelastning och tidsbrist minskar informanters möjlighet att kunna träffa mer sina klienter vilket kan leda till att det tar tid innan de kan känna igen sina klienters utsatthet eller behov av stöd. Enligt Liljegren & Parding (2010) är mötet viktigt för både socialarbetarna och klienterna då socialarbetarna kan skapa relation med klienten för att kunna veta vilken insats eller bistånd som klienten behöver, men tidsbrist och arbetsbelastning är en orsak till att socialarbetarna inte kan möta sina klienter så ofta.
Alla informanter ansåg att de nya riktlinjerna är en utmaning för dem som ställer krav på att man bedömer klienternas förmåga och att säkerställa att den personen har uttömt alla sina möjligheter för att kunna få nödbistånd är svårt. Noura ansåg att det är svårt när man fattar beslut om bistånd för människor och det är jobbigt att ge avslag till människor som hade rätt till bistånd innan, speciellt när det finns barn i familjer. Tommy ansåg att det är svårt att balansera mellan vad hon tycker ska göras och vad Malmö stad vill att hon gör när hon fattar beslut om bistånd. Utifrån det handlar informanternas beskrivning om organisationens kontroll och makt och granskning som vill effektivisera arbetet och det är viktigt för
organisationen att tjänstemännen tänker mer på organisationens ekonomi, resursers och regler än att tänka på klienters behov (Hall 2012). På detta sätt blir mina informanter maktlösa framför Malmö stads nya riktlinjer.
Begränsat handlingsutrymme var också en utmaning för en del av mina informanter. Mario, Fatima och Adam ansåg att de inte har stort
handlingsutrymme gällande att fatta beslut om vilken boendelösning som kan vara mer anpassad till klienten. Mario som har jobbat länge som boendeutredare hade inte möjlighet att fatta beslut om boendebistånd för sina klienter utan att han vända sig till sin chef. Mario ville ha handlingsutrymme för att kunna fatta beslut utifrån sin utbildning och erfarenhet. Liljegren & Parding (2010) förklarar att strikta regler inte ger möjlighet för socialarbetarna att kunna fatta beslut om bistånd vilket minskar självständighet och handlingsutrymme hos dem. Problemet är att organisationer vill granska och kontrollera hur resurser kommer att fördelas på ett effektivt sätt. Då minskas de professionellas roll att utföra sitt arbete utifrån sin utbildning och kunskap.
Informanterna ansåg att det är intressant att jag skriver om rätten till bistånd och hemlösas behov av skälig levnadsnivå. En del av informanter tyckte att det är givande att jag skriver om begreppet skälig levnadsnivå för boendebistånd. De rekommenderar mig och andra forskare att göra flera studier eller forskning om barnens behov av skälig levnadsnivå i olika sociala utsatthet.
REFERENSLISTA
Abrahamsson B. and Andersen J. A (2005). Organisation: att beskriva och förstå
organisationer. 4., utök. och [rev.] uppl, Malmö: Liber.
Aspers P (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 1. uppl, Malmö: Liber.
Bringsrud Fekjæs, S (2016). Att tolka och förstå statistik. 1. uppl, Malmö: Gleerups.
Dalen M (2015). Intervju som metod.2.uppl, Malmö: Gleerups utbildning.
Hall P (2012). Managementbyråkrati: organisationspolitisk makt i svensk
offentlig förvaltning. 1.uppl, Malmö: Liber.
Knutagård M (2006). Sista utposten, vägen in och det hållbara boendet: En
utvärdering av tre projekt för att motverka hemlöshet. (Forskningsprojekt,
Socialhögskolan, Lund). Tillgänglig på internet:
https://www.researchgate.net/profile/Marcus_Knutagard/publication/265544502_ Sista_utposten_vagen_in_och_det_hallbara_boendet_En_utvardering_av_tre_proj ekt_for_att_motverka_hemloshet/links/54119ad80cf29e4a23296f6f.pdf. Hämtad (2019-11-23)
Kvale S &Torhell S.-E. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. 1.uppl, Lund: Studentlitteratur
Liljegren A & Parding K (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering av socialt arbetet. socialvetenskaplig tidskrift nr 3–4 s. 270–287
Lindelöf, M & Rönnbäck, E (2004). Att fördela bistånd: om
handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. (Doktorsavhandling, Umeå: Univ.,
No 41, 2004). Tillgänglig på internet: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:143144/FULLTEXT01.pdfInstitutionen Hämtad (2019-11-23). No 41, 2004
Staff A (2011). Rättssäkerhet i socialt arbete. [rev.] uppl, Malmö: Malmö Universitet
Staff A, (2019). Rätten till bostad. I Björkhagen Turesson A. (red). Hemlösa
barns vardagsliv i Malmö: utifrån ett barnrättsperspektiv, FoU-rapport: 2019:4,
Malmö universitet.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo. b2422319&lang=sv&site=eds-live. Hämtad (2019-12-16)
Stockholms stadsmissionen (2019). Hemlös 2019. Sociala bostäder- en svensk
modell med inspiration från andra länder skulle ge oss nya, värdefulla verktyg mot hemlöshet. Nionde årgången. Taberg Media Group (2019) s, 4-35.
Swärd H. (2008). Hemlöshet. 2.uppl, Lund: Studentlitteratur.
Swärd H, Stockholms stadsmissionen (2010). Hemlös 2010. En statusrapport om
det offentligas stöd till människor som lever i hemlöshet. Stockholm: Stockholm
stadsmissionen
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm:
Vetenskapsrådet, sid 1–17
Watt B, M. & Kärnekull, B. (2007) Kvalitativa analyser- Forskningsprocess,
människa, samhälle. 1.uppl, Malmö: Gleerup
Wörlén, M (2010). Att prioritera i socialtjänsten; Om kommunalt
handlingsutrymme och beslutsfattande. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 (2010), sid. 28–45
Myndighetsrapporter
Johansson, M (2015). Hemlöshet- en fråga om bostäder. Slutrapport för
länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag 2012–2014 (2015:2). Länsstyrelsen Skåne.
Tillgänglig:
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6b32b8ec162bd970d6b21d64/1526067 991447/Heml%C3%B6shet-
%20en%20fr%C3%A5ga%20om%20bost%C3%A4der.pdf. Hämtad (2019-12-02)
Malmö stad (2009). Boendesociala frågor- Resultat av en workshop 31 mars
2009. Stadsbyggnadskontoret. Malmö.
https://malmo.se/download/18.77b107c212e1f5a356a800077586/1491305567734/ Rapport%20om%20boendesociala%20fr%C3%A5gor.pdf. Hämtad (2019-12-02)
Socialstyrelsen (2012). Hemlöshet och utestängning från arbetsmarknaden.
Omfattning och karaktär.(2011-12-8). Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-12-8.pdf. Hämtad (2019-12-02)
Socialstyrelsen (2012). Kartläggning om skälig levnadsnivå- Överensstämmelse
mellan SOSFS 2003:5 och kommunernas styrdokument för ekonomiskt bistånd
(2012-1-24). Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på internet: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-1-24.pdf. Hämtad (2019-12-02)
Socialstyrelsen (2013). Ekonomiskt bistånd- Handbok för socialtjänsten. (2013- 12-31). Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på internet:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/handbocker/2013-12-31.pdf. Hämtad (2019-12-13).
Socialstyrelsen (2013). Senaste version av SOSFS 2013:1 Socialstyrelsen
allmänna råd om ekonomiskt bistånd. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna- rad/konsoliderade-foreskrifter/20131-om-ekonomiskt-bistand/ Hämtad (2019-12- 24)
Socialstyrelsen (2017). Hemlöshet 2017. Omfattning och karaktär. (2017-11-15) Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på internet:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-11-15.pdf. Hämtad (2019-12-12)
Lagförordningar
Prop. 1996/97:124 Prop. 2000/01: 80 Socialtjänstlagen (2001:453) https://open.karnovgroup.se/socialratt/socialtjanstlagen. RÅ 1990 ref 119 RÅ 2004 ref 130 RÅ 1994 not 574Övriga källor
Boverket (2019), Samhällsplanering. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika- grupper/hemlosa/. Hämtad (2019-12-12)Malmö stad (2017). Malmö stads kartläggning av hemlöshet år 2017. Stadskontoret. Malmö. Tillgängligt på internet:
https://malmo.se/download/18.486b3990169a51c37f810020/1554977067324/hem loshetskartlaggning-malmo-2017.pdf Hämtad (2019-11-18)
Malmö stad (2019). Fakta om hemlöshet i Malmö. Stadskontoret. Malmö. Tillgänglig på internet: https://malmo.se/Sa-arbetar-vi-med.../Bostadsbrist-och- hemloshet/Fakta-om-hemloshet-i-Malmo.html Hämtad (2019-11-18)
Svenska Akademien (1975). Svenska akademiens ordbok. Tillgänglig på internet: https://www.saob.se/artikel/?seek=sk%C3%A4lig&pz=1#U_S5637_167448 Hämtad (2019-11-20)
Stensson, C (2019, 31 juli). Socialtjänsten gör fel-hemlösa ska få hjälp. Svenska Dagbladet (SVD). Hämtad (2019-12-11) från https://www.svd.se/socialtjansten- gor-fel--hemlosa-har-ratt-till-hjalp.
BILAGOR
Bilaga 1:
IntervjuguidenKan du beskriva ditt dagliga arbete som boendehandläggare?
Hur länge har du jobbat som boendehandläggare eller boendeutredare?
Vilka hemlösa grupper möter du dagligen och vilka av dem är mest utsatta utifrån din erfarenhet?
Hur lång tid kan klienter vara hemlösa?
Hur gör du dina bedömningar om boendebistånd för olika sociala grupper dvs hemlösa som har missbruk, psykiska sjukdomar, hemlösa barnfamiljer och unga vuxna?
Hur skiljer bedömning på boendesektion än bedömning på mottaget? Gör du din bedömning enligt Socialstyrelsens riktlinjer eller Malmö stads riktlinjer?
Hur ofta behöver klienter flytta från ett boende till ett annat om året? Vilka utmaningar finns i samband med bedömning om boendebistånd? Vilka boendelösningar finns tillgängliga för hemlösa?
Om klienten får övergångs- eller genomgångslägenhet via kommunen är klienten fortfarande hemlös eller inte?
Hur uppfattar du skälig levnadsnivå för boendebistånd enligt socialtjänstlagen utifrån din erfarenhet?
Hur upplever du att boendelösningar i Malmö stad tillgodoser klienters behov av skälig levnadsnivå?
Bilaga 2: Informationsbrev
Hej!
Jag är en student som läser Socionomprogrammet på Malmöuniversitet. I dagsläget skriver jag mitt examensarbete om hemlöshet i Malmö. Syftet med studien är att undersöka hur socialarbetare gör sina bedömningar om
boendebistånd för olika hemlösa grupper samt vill jag undersöka socialarbetarens upplevelser av olika boendelösningar som finns i Malmö.
Studien kommer att genomföras med intervjuer under november och december månad. Jag behöver intervjua socialsekreterare som jobbar på boendesektionen inom socialtjänsten. Intervjun beräknas ta 40 till 50 minuter. Du bestämmer själv tid och plats för intervjun. Du bestämmer själv om jag kan spela in intervjun eller inte.
Den information som du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att individer kommer vara anonyma. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande på
socionomprogrammet i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Malmö universitet. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.
Jag kommer vara mycket tacksam om du kan hjälpa mig att komma i kontakt med din chef då jag behöver chefens godkännande innan jag får deltagarna
godkännande.
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.
Jag frågar härmed om du vill delta i denna studie.
Ansvarig för studien är studenten: Marwa Abudayya. Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till mig.
Med vänliga hälsningar;
Marwa Abudayya SocionomStudent
alhalaby.marwa@gmail.com 0700-709646