Avslutande diskussion

Vi har i denna studie undersökt vilka verksamheter Stadsmissionen i Malmö har för de hemlösa i staden och hur de själva ser på sin roll samt hur det offentliga ser på Stadsmissionen i Malmös roll. De resultat vi fått leder självklart till nya

spörsmål. Kan Stadsmissionen i Malmö ha användning av våra resultat för att utveckla sina verksamheter och hur kan de som socialt inriktad

frivilligorganisation agera för att förbättra sitt arbete för de hemlösa? Och vad kan det offentliga göra annorlunda i samarbetet med Stadsmissionen i Malmö, så att det gagnar de hemlösa på bästa sätt?

Genom detta arbete har vi fått reflektera och diskutera kring vilken roll

Stadsmissionen i Malmö har. Vi tycker att detta är ett komplext ämne, då vi ser att de har väldigt många roller och kan ses utifrån många olika perspektiv.

Stadsmissionen i Malmös roll för de hemlösa är enligt oss väldigt viktig och om de skulle försvinna skulle det även kunna innebära en risk för den hemlöses liv. För det offentliga har Stadsmissionen i Malmö en roll som entreprenör vilket innebär att om inte de hade bedrivit verksamheten hade det offentliga bara letat upp en ny entreprenör eller helt enkelt drivit verksamheten i egen regi. Vi ser dock att den roll Stadsmissionen i Malmö har är viktig och vi tror att det är svårt att ersätta en sådan verksamhet och få den fungera på ett så bra sätt som de verkar idag. Detta tror vi är svårt då Stadsmissionen i Malmö har funnits länge och är väl etablerad i staden. Redan 1826 började Stadsmissioner runt om i världen att grundas. Stadsmissionen i Malmö har funnits sedan 1917 och har en lång historia bakom sig och är därför något som de flesta känner till. Detta ser vi kan vara en viktig faktor för deras betydande roll i samhället då det ger dem en hög status och ett gott anseende i samhället, och att ha ett gott anseende menar Olsson (1998) ger makt åt den frivilliga organisationen. Vi uppfattar det som att Stadsmissionen i Malmö har makt eftersom de fortfarande existerar i staden, efter nästan hundra år av verksamhet, och fortfarande får gåvor och bidrag tillskänkta sig och kan förhålla sig relativt autonoma och vara en nagel i ögat på det offentliga.

Stadsmissionen i Malmö har inslag av alla de olika roller som vi beskrivit att en socialt inriktad frivilligorganisation kan inneha. Men vi tror inte det är helt och hållet till deras eget bästa att de fyller samtliga dessa roller. Alla våra informanter ser på Stadsmissionen i Malmö som ett komplement till det offentliga, men vi ser

att de i stor utsträckning arbetar som en ersättning och att detta leder till att de i viss utsträckning måste underkasta sig vissa regler för sina verksamheter. Vi tror att om de inte längre hade haft natthärbärget på entreprenad utan drivit det helt i egen regi hade de kunnat vinna mycket på att som Rolf säger arbeta friare och inta en mer avantgardistisk roll eller bara verka som en extra välfärdsförstärkare. Vi håller med den forskning som menar att professionaliseringen i socialt inriktade frivilligorganisationer sker på bekostnad av den genuina medmänskligheten, och vi ser att en aktör som är en så pass stor auktoritet som Stadsmissionen i Malmö ändå är på området har mycket att vinna på att inte låta sig professionaliseras så pass mycket och istället satsa på det lilla extra. I slutändan handlar det om att ge besökarna, de hemlösa, en drägligare tillvaro. Som våra informanter berättat så träffar besökarna på professionella varje dag i sina liv och vi tror då att det innebär mycket för att försöka hjälpa dem ut ur sitt missbruk eller bort från sina svårigheter och få dem återanpassade, om de i sitt dagliga liv umgås mer med vanliga människor precis som du och jag.

En tanke som vi har funderat kring är i vilken sektor egentligen Stadsmissionen i Malmö hör till? Ett par av våra informanter uttrycker klart och tydligt att de inte ser på Stadsmissionen i Malmö som en frivilligorganisation, Karin menar att de själva betraktar sig som en idéburen organisation. Vi ställer oss undrande till varför de vill ta detta klara avstånd, och frågar oss själva vad det egentligen är som skiljer Stadsmissionen i Malmö från andra organisationer inom den offentliga eller den privata sektorn? Som vi tagit upp i vårt arbete har de på Stadsmissionen i Malmö hög grad av professionella, avlönad personal med formell utbildning. Vi ser dock vissa bitar som skiljer deras arbete från om verksamheten hade varit offentlig eller privat. Fortfarande så har ju Stadsmissionen i Malmö inslag av volontärer och vidare har de ingen myndighetsfunktion. Att de har volontärer i sin verksamhet ser vi som oerhört viktigt för att de ska utmärka sig som en frivillig organisation. Utan dem så har vi svårt att skilja deras verksamhet från om den till exempel varit privat. Även om vi uppfattar det som att de på Stadsmissionen i Malmö inte vill se sig själva som en frivilligorganisation, menar vi att de

fortfarande hör till denna sektor. Dock har frivilligorganisationer som organisation förändrats så som vi beskrivit tidigare, vilket innebär att vi anser att man

fortfarande kan placera in organisationer såsom Stadsmissionen i frivilligsektorn, även om de har en hög grad av professionalisering.

Vi anser att det arbete som utförs på Stadsmissionen i Malmö är mycket bra och vi uppfattar det som att de verkligen kan nå ut till de hemlösa. Vi ser däremot att Stadsmissionen i Malmö är mycket beroende av offentliga medel och detta gör att vi ställer oss frågande till hur autonom deras organisation egentligen är. Att det kan vara svårt för en frivillig organisation att behålla sin identitet och integritet då de är mycket bundna av upphandlingar är något vi ser som en risk. Utifrån vårt resultat så menar de att de trots upphandlingarna är fria att bestämma över hur arbetet ska bedrivas. Vi har funderingar kring detta och tror att dessa

upphandlingar ändå till viss del påverkar deras identitet. De är finansiellt beroende av den offentliga sektorn för att kunna bedriva vissa av de verksamheter som de har. Detta tror vi kan bidra till att Stadsmissionen i Malmö har viss standard såsom till exempel att ha utbildad personal för att uppnå det som det offentliga är ute efter. Det kan ju vara så att om de inte håller de mått som det offentliga vill ha så kanske de vänder sig till en annan entreprenör och om Stadsmissionen i Malmö skulle mista sina bidrag från kommunen så skulle deras verksamhet kunna sväva i fara. Enligt Rolf så är det den verksamhet som har bäst förutsättningar att utföra

socialt arbete som det offentliga gör upphandlingar med. Detta gör ju att det kan finnas konkurrenter till Stadsmissionen i Malmö som bidrar till att de måste kämpa för att bli upphandlade. Denna relation organisationerna emellan upplevs av Bengt som fantasilöst och han eftersöker alternativa lösningar på detta, så att inte Stadsmissionen i Malmö behandlas som vilket annat vinstdrivande företag som helst utan att man ser till det unika som de erbjuder som socialt inriktad frivilligorganisation. Detta är ett ämne som vi också har funderat kring och en fråga vi då ställer oss är varför Stadsmissionen i Malmö ändå går med på detta förfaringssätt trots att de ogillar det? Ett möjligt svar på denna fråga är att de helt enkelt är så pass finansiellt beroende av dessa upphandlingar man gör med det offentliga att man finner sig i att behandlas liksom andra vinstdrivande aktörer. En tanke som slagit oss är att socialt inriktade frivilligorganisationer såsom Stadsmissionen i Malmö som bundit upp sig vid upphandlingar och

professionaliserats kanske borde ta ett par steg tillbaka och inte vara med på upphandlingar och inte låta sig professionaliseras, utan istället satsa på det personliga engagemang som man upplever att glada amatörer, volontärer, kan erbjuda. I och med att man gör upphandlingar ställs det ofta krav på att personalen man anställer ska ha en viss lägsta utbildning. Som vi visat på tidigare innebär att amatören blir professionell att de socialt inriktade frivilligorganisationerna

professionaliseras, och hur verksamheterna i dessa organisationer ser ut påverkas i större utsträckning av de professionella än av den offentliga styrningen. Vi tror att de professionella som finns i dessa typer av frivilligorganisationer troligtvis hade arbetat med socialt arbete i någon annan typ av organisationer, inom exempelvis det offentliga eller kanske till och med inom vinstdrivande företag, om de inte hade arbetat inom frivilligorganisationen. Dessa professionella har troligtvis ett stort engagemang för målgruppen man arbetar med, men oavsett om man utför detta arbete i en offentlig verksamhet eller i en socialt inriktad

frivilligorganisation så sker det i tjänsten på professionell basis. Utifrån de svar vi fått från våra informanter upplever vi det som att man rättfärdigar sitt

professionella arbete i denna typ av frivilligorganisation genom att antyda att eftersom man utför sitt arbete i en socialt inriktad frivilligorganisation finns det överlag ett större personligt engagemang än om man arbetar i offentliga

verksamheter eller i vinstdrivande företag. Det personliga engagemanget uppfattar vi som en egenskap som verkar upplevas mer genuin om det utförs av volontärer som gör arbetet utan ekonomisk ersättning eller annan kompensation. Det är därmed inte självklart att man har ett större personligt engagemang bara för att man agerar i en socialt inriktad frivilligorganisation. Vi kan se att det finns en risk att socialt inriktade frivilligorganisationer binder upp sig för mycket av

administrativa göromål och att man blir en alternativ professionell sektor. Vi tror att organisationer som exempelvis Stadsmissionen i Malmö har mycket att vinna på att inte binda upp sig vid avtal och låta sig professionaliseras. Om man istället satsar mer av sina resurser på det lilla extra, att bryta vardagstristessen eller att bara vara en mötesplats utan krav på professionalism, och låta det offentliga och privata vinstdrivande företag ägna sig åt mer professionell verksamhet, då anser vi att man kan tala om Stadsmissionen i Malmö som ett komplement och då kan de bättre fokusera på det personliga engagemanget som volontärer kan erbjuda och utgå mer ifrån detta i sin verksamhet.

Vi anser att resultaten i vår studie bekräftar den tidigare forskning som finns kring ämnet, vilket vi menar innebär att det verkar finnas viss generalitet gällande de forskningsresultat som finns som går att applicera och jämföra med annan likartad

forskning. Vi ser att denna uppsats kan fungera som en möjlighet för våra informanter att få en bättre bild och ökad förståelse för varandra, vilket i sin tur kan leda till att samverkan mellan de olika organisationerna utvecklas och att de verksamheter man bedriver förbättras så att de som nyttjar dessa verksamheter får en ännu drägligare tillvaro. En skillnad vi dock uppmärksammat under studiens gång är distinktionen mellan de akademiska teorierna och det praktiska fältet. Ute på fältet hos de informanter vi talat med finns en god vetskap om en del av de teorier och begrepp som den akademiska världen skapar, men de används ibland på andra sätt. Till exempel upplever vi att våra informanter känner till vissa begrepp såsom exempelvis komplement och ersättning, men vi uppfattar det som att dessa begrepp verkar ha en annan innebörd för dem än för oss. Akademiska teorier och begrepp skapas utifrån studier av verkligheten, och för att dessa begrepp ska ha någon relevans krävs det enligt oss att de når ut till dem som arbetar på fältet, där man samlat in sin information, och omsätts i praktiken. För att detta ska ske tror vi att det är av största vikt att de som ska ta emot dessa nya teorier och omsätta dem faktiskt förstår resultaten och språket, annars blir dessa bara tomma ord.

REFERENSLISTA

Ahrne, G, Roman, C & Franzén, M (1996). Det sociala landskapet. En

sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal. Göteborg: Korpen

Ahrne G, Boström M & Forssell A (2004) ”Meningen med föreningen – Vad är frivilligt med frivilligorganisationer”. I: Boström, M, Forsell, A, Jacobsson, K & Tamm Hallström, K (red) Den organiserade frivilligheten. Malmö: Liber

Bergmark, Å (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur Blennberger, E (1993) ”Begrepp och modeller”. I: Frivilligt socialt arbete,

kartläggning och kunskapsöversikt. SOU 1993:82

Blennberger, E, Habermann, U & Jeppsson Grassman, E (2004) Genus och civilt

samhälle. Sköndalsinstitutets skriftserie nr 23. Stockholm: Ersta & Sköndal

högskola.

Boström, G m fl (2004) ”Organiserad frivillighet”. I: Boström, M, Forsell, A, Jacobsson, K & Tamm Hallström, K (red) Den organiserade frivilligheten. Malmö: Liber

Denscombe, M (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur

Johansson, S (2005) Ideella mål med offentliga medel. Stockholm: Sober förlag Larsson, S (2005) ”Kvalitativ metod – en introduktion”. I: Larsson S, Lilja, J & Mannheimer K (red) (2005) Forskningsmetoder i socialt arbete, Studentlitteratur: Lund

Liljeroth, L (2000) Frivillighetens kraft. Stockholm: Elanders Gotab

Lundström, T & Wijkström, F (1995) Från röst till service? Den svenska ideella

sektorn i förändring. Sköndalsinstitutets skriftserie nr 4. Sköndal: Larsherberts

offset

Meeuwisse, A (1999) Debatten om välfärdsstaten och det civila samhället. Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie nr 11. Stockholm: Elanders Gotab Olsson, L-E (1998) Givande och tagande. Interaktion mellan frivilliga

organisationer och kommuner. Sköndalsinstitutets arbetsarapportserie nr 10.

Stockholm: Marknadsgruppen

Papakostas, A (2004) ”Nya förutsättningar för frivilligorganisationer”. I: Boström, M, Forsell, A, Jacobsson, K & Tamm Hallström, K (red) Den organiserade

frivilligheten. Malmö: Liber

Artiklar

Bergström, L (2005) ”Stadsmissionen vill ha extra öppet i kylan”. I: Metro, 2005-

11-23, s. 4

Lundström, T (1995) ”Frivilligt socialt arbete under omprövning”. I:

Socialvetenskaplig Tidskrift Vol 4 No 1, s. 39-59

Meeuwisse, A & Sunesson, S (1998) ”Frivilliga organistationer, socialt arbete och expertis”. I: Socialvetenskaplig tidsskrift, 2-3, 172-193

Internetkällor

CMWA, (u.å.). <http://www.cmwa.org/web/history.html> Nedladdningsdatum: 2005-12-14

FOHIN, (u.å.). < http://www.fohoin.info/> Nedladdningsdatum: 2005-12-14

Stadsmissionen i Malmö, (u.å.1).

<http://www.stadsmissionen.nu/doc.php?id=vision> Nedladdningsdatum: 2005-12-14

Stockholms Stadsmission, (u.å.2).

<http://www.stadsmissionen.se/zino.aspx?articleID=473> Nedladdningsdatum: 2005-09-20

Lagar

Socialtjänstlagen, 2001:453

Offentligt tryck

Socialstyrelsen (2002) Sociala ideella organisationer – som kommunerna ser

dem. Om kommunernas relationer med sociala ideella organisationer

SOU 1993:82. Frivilligt socialt arbete – Kartläggning och kunskapsöversikt SOU 2000:1. Hemlösa i Sverige 1999 – Vilka är de och vilken hjälp får de?

Övriga referenser

Malmö Stad (2004). Granskningsrapport avseende Hemlösa i Malmö Malmö Stad (2005). Inventering av hemlösa 2005

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide, Stadsmissionen Bilaga 2: Intervjuguide, det offentliga

Bilaga 1

Intervjuguide, Stadsmissionen

Det sociala arbetet i Stadsmissionen Malmö

- Vilka klienter kommer hit?

- Hur kommer de hit?

- Varför kommer de hit?

- Vad gör ni med dem när de kommer hit?

- Vem tar hand om dem när de kommer hit?

- Personalsammansättning (professionella/volontärer)?

- Får de någon form av internutbildning?

- Varför uppstod verksamheten?

- Vilket syfte och hur arbetar man för att nå det? Målsättning?

- Varför har just Ni startat en sådan här verksamhet idag?

- Vilka resultat har man nått?

Stadsmissionen Malmös syn på sin roll i samhället

- Gör det någon skillnad om man är frivillig eller offentlig?

o Vad har det för betydelse?

o Vad kan en frivilligorganisation erbjuda som inte en offentlig kan?

o Vad kan det offentliga erbjuda som inte Stadsmissionen kan?

- Har ni tillräckliga resurser för det arbete ni utför?

- Hur hanterar ni den aktuella situationen?

- Ser ni er verksamhet som en ersättning eller ett komplement till det offentliga?

- Vad hade hänt med de hemlösa om Stadsmissionen i Malmö inte hade funnits? Hur hade situationen sett ut då?

- Hur ser samarbetet ut med andra organisationer och myndigheter?

o Positivt eller negativt?

Bilaga 2

Intervjuguide, det offentliga

Det offentligas syn på Stadsmissionen Malmö

- Vad utför ni för arbete för de hemlösa?

- Vad har ni för uppfattning om Stadsmissionens sociala arbete med hemlösa?

o Har de tillräcklig kompetens?

o Bedömer ni att de utför ett bra socialt arbete?

- Gör det någon skillnad om man är frivillig eller offentlig?

o Vad har det för betydelse?

o Vad kan en frivilligorganisation erbjuda som inte en offentlig kan?

o Vad kan det offentliga erbjuda som inte Stadsmissionen kan?

- Har ni någon kontakt med Stadsmissionen?

o Händer det att ni skickar klienter till Stadsmissionen och vice versa?

- Vad hade hänt om Stadsmissionen i Malmö inte hade funnits?

- Är Stadsmissionens verksamhet en nödvändig verksamhet för de hemlösa i Malmö?

- Hur ser det offentliga på framtiden, avseende Stadsmissionens sociala arbete?