I arbetet med uppsatsen har vår bild av sex- och samlevnadsundervisningen ideligen förändrats. Detta var något som vi uppmärksammade först då vi började bli klara med studien. Vad vi kunde minnas från vår egen undervisning i
grundskolan var att ämnet var en form av sexualundervisning fördelat under ett fåtal biologilektioner. Att det hade skett förändringar fram till idag kunde vi gissa oss till och vi antog att det diskuterades kring HBT-frågor, genus,
heteronormativitet med mera i skolan, men inte under vilka former. Vi hade en tanke om att dessa frågor på ett eller annat sätt smög sig in i olika
undervisningsämnen.
Under arbetets gång förstod vi att skolan och projektet X arbetar mer med metoder och utveckling inom ämnet än vad vi hade trott. Vi var dock inte
införstådda med hur viktig undervisningen i ämnet verkar vara. Vår föreställning var att ämnet främst handlade om vikten att förmedla en ökad förståelse för olikheter och att få någon slags kunskap om sin egen sexualitet.
Under våra intervjuer insåg vi dock att sex – och samlevnadsundervisningen kan vara bredare än så. En av intervjupersonerna menade att ämnet även handlar om allas lika värde och skulle kunna bidra till en ökad självkänsla. Det är alltså mycket större än att försöka få eleverna att acceptera olikheter och reflektera kring, och få mer kunskap om sin sexualitet. Om ämnet får ett större utrymme kan barnen får en ökad självkännedom, självkänsla samt ges möjlighet att diskutera och reflektera kring olikheter. De får även tillfälle att ifrågasätta normer, värderingar och vad som egentligen är ett avvikande beteende. I ett större perspektiv torde detta kunna bidra till en ändring av attityder i allmänhet. Forskning om ungdomars attityder gentemot sex och relationer återkommer till teman om tjejers snäva handlingsutrymme, förväntningar kring kärleksideal, att de ska vara respektabla och så vidare. Killar tycks fortfarande ha ett större
handlingsutrymme förutom när det handlar om homosexualitet där de, i högre grad än tjejer, behöver ta avstånd för att säkerställa sin heterosexualitet. Killar kan prata om att ”tömma och glömma” och riskerar inte att förlora sin respektabilitet som tjejerna. Problematiken kring begreppen ”hora” och ”bög” återkommer då skällsorden fortfarande representerar förbjudna former av sexualitet för de båda könen. För att motverka dessa mönster behövs ett bemötande på bred front. I skolan finns möjligheter att nå en stor skara människor som annars kanske inte har möjligheten att diskutera och ifrågasätta olika frågor som ofta tas för givna.
Om detta kan vara resultatet av att en bredare sex– och
samlevnadsundervisning/livskunskap får ett större utrymme på schemat ställer vi oss frågan varför det inte alltid ingår i kursplanen. Det kan tyckas vara skolornas ansvar att själva ta initiativet att införa schemalägga ämnet som obligatoriskt. Vad som då inte får glömmas bort är att det krävs ekonomiska och tidsmässiga
förutsättningar för att genomföra en sådan satsning. Detta är dock något som borde kunna betalas tillbaka i längden. För att genomföra förändringar, likt skolan
i uppsatsen, verkar ett samarbete mellan skolpersonal och ledning ha stor betydelse.
Oavsett vad man väljer att kalla ämnet, eller om resultatet av det kan ifrågasättas, anser vi att det borde vara en självklarhet att ämnet diskuteras mer i skolorna. 1994-års läroplan bidrog till att sex- och samlevnadsundervisningen fick mindre plats i skolan och vi tror att det behövs en större, allomfattande plan för att göra undervisningen likvärdig. Det kan exempelvis handla om en ändring på
lärarutbildningen eller att den luddiga formuleringen i läroplanen skrivs om och ger skolorna tydliga direktiv om vad som ska ingå. Risken är annars att
undervisningen blir ojämn och att elevernas utbildning återigen är beroende av vilja och intresse från den enskilda skolan eller läraren. Det borde finnas ett skolpolitiskt intresse att kvaliteten säkerställs inom så pass viktiga frågor. Detsamma gäller naturligtvis i andra ämnen.
Gällande diskussionen kring den aktuella stadsdelen verkar bilden av
ungdomarnas attityder se olika ut mellan de intervjuade aktörerna. Personalen på skolan hade uppfattningen att eleverna i stadsdelen var i extra behov av
livskunskap. Ungdomarna ansågs ha en relativt snäv syn på sex och relationer, samtidigt som skolpersonalen framhöll hur öppna de var med sina frågor. Mats från projektet X såg liknande mönster oavsett område och skola. Det kan säkert vara lätt att lägga orsaken till attityderna i ”kulturella skillnader”. När det dock visar sig att projektet X stöter på liknande problem i alla områden kan man anta att det handlar om förväntningar.
I stället för att fördomar reproduceras anser vi att skolan skulle kunna vara en arena där dessa diskuteras och tas upp till ytan. Genom att lägga tyngd i begreppen jämlikhet och jämställdhet hamnar livskunskap och
sex - samlevnadsundervisningen på en nivå där ifrågasättande och reflektion blir centralt. Projektet X och skolan i studien har tagit fasta på detta. Åsikter och diskussioner bedöms inte, och taket är högt. Om skolor generellt kan prioritera liknande undervisning som bemöter elevernas tankar och föreställningar kanske flera ungdomar kan känna sig inkluderade i stället för avvikande. Oavsett om det handlar om diskussioner och reflektioner kring sexuella läggningar eller
skillnaden mellan tjejers och killars handlingsutrymmen torde livskunskap, likt den vi studerat, vara ett framsteg.
REFERENSLISTA
Ambjörnsson, Fanny (2003). I en klass för sig. Stockholm: Ordfront förlag Berg, Lena (2007). ”Homosocialitetens kraft – hur unga män ”gör” maskulinitet i grupp och individuellt”. Sociologisk forskning. Nr 2.
Bäckman, Maria (2003). Kön och känsla Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Göteborg och Stockholm: Makadam förlag
Foucault, Michel (1980). Sexualitetens historia, 1. Viljan att veta. Stockholm: Gidlund
Giddens, Anthony (1995) Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Bokförlaget Nya Doxa.
Hellström, Leif. Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2003.
Jeffner, Stina (1997) "Liksom våldtäkt, typ": Om betydelsen av kön och
heterosexualitet för ungdomars förståelse av våldtäkt. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis
Kulick, Don (2005). Queersverige. Stockholm: Natur och kultur
Nilsson, Agneta (2008). Undervisning om sex och samlevnad – motiven har förändrats över tid. Publicerad i tidningen VÄGVAL i skolans historia. Tidskrift för föreningen för svensk undervisningshistoria. Årgång 8. Nr 4. 2008
Rosengren, Karl Erik & Arvidsson, Peter (2002). Sociologisk metodik. Malmö: Liber.
Rubin, Gayle (1993)”Thinking sex: Notes for a Radical Theory of the Politics of Sexuality” i red. Abelove m.fl. The gay and lesbian studies reader New York: Routledge.
Skeggs, Beverley (2000). Att bli respektabel.Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos AB
Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red). (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor:
http://ur.se/Skolfront/Diskussionsforum/Skolfronts-diskussionsforum/Sex-i- skolan/?ForumIndex=1, 2009-11-22
Undervisning eller sexpropaganda?
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/kolumn-roland-poirier-martinsson- undervisning-eller-sexpropaganda_3672641.svd, 2009-11-22
http://www.lattlast.se/?page=441, 2009-12-17
http://www.ur.se/Skolfront/Titta-pa-Skolfront/Hosten-2009/Sex-i-skolan/, 2009-10-15
BILAGOR
Bilaga 1. Intervju med projektet X
1. Vad är tanken med att introducera projektet X i skolan och ämnet Livskunskap?
– bakgrund och tanken bakom – syfte
– Vilka mål finns med projektet och undervisningen av ämnet? – Hur ser du på skolans roll som ansvarig arena för dessa frågor?
2. Vilken typ av kunskap vill ni förmedla?
– vilka frågor tycker du är viktiga för eleverna? - hur tänker du kring det; varför just dessa?
– hur ser ni på tidigare undervisning och eventuella skillnader i den kursplan och undervisning ni arbetar med att ta fram?
– hur tänker ni kring normer och värderingar – vilka är viktiga att tala om? – hur uppfattar ni ungdomars syn på sex och relationer?
– hur ser ni på samhällets påverkan gällande ungdomars föreställningar och attityder gentemot sex?
– hur ser ni på elevernas attityder angående jämställdhet (killars och tjejers villkor och handlingsutrymme gällande sex), genus, HBT-frågor och heteronormativitet? – har ni sett någon förändring av attityder hos personalen eller eleverna på skolorna?
3. Vilka förutsättningar och hinder har ni mött och möter ni i arbetet med den här typen av frågor?
– hur uppfattar ni allmänhetens syn på sex – och samlevnadsundervisningen? – föräldrarnas och elevernas reaktioner på ämnet?
– personal på skolan? – resurser?
Bilaga 2. Intervju med pedagoger
1. Vad är/var tanken med att introducera projektet X i skolan och i ämnet livskunskap?
– bakgrund och tanken bakom – syfte
– Vilka mål finns med projektet och undervisningen av ämnet? Hur ser ni på dessa?
– Hur ser ni på skolans roll som ansvarig arena för dessa frågor?
2. Vilken typ av kunskap vill ni förmedla?
– vilka frågor tycker ni är viktiga för eleverna? - hur tänker ni kring det; varför just dessa?
– hur tänker ni kring tidigare undervisning i sex och samlevnad? Skillnad? – hur tänker ni kring normer och värderingar – vilka är viktiga att tala om? – hur uppfattar ni ungdomars syn på sex och relationer?
– hur ser ni på samhällets påverkan gällande ungdomars föreställningar och attityder gentemot sex?
– hur ser ni på elevernas attityder angående jämställdhet, genus, HBT-frågor och heteronormativitet?
– har ni sett någon förändring av elevernas attityder?
3. Vilka förutsättningar och hinder har ni mött och möter ni i arbetet med den här typen av frågor?
– hur uppfattar ni allmänhetens syn på sex – och samlevnadsundervisningen? – föräldrars och elevers reaktioner på ämnet?
– kollegor och resurser?
Bilaga 3. Intervju med rektor
1. Vad är/var tanken med att introducera projektet X i skolan och ämnet Livskunskap?
– bakgrund och tanken bakom – syfte
– Vilka mål finns med projektet och undervisningen av ämnet? – Hur ser du på skolans roll som ansvarig arena för dessa frågor?
2. Vilken typ av kunskap tycker du ska finnas med?
– vilka frågor tycker du är viktiga för eleverna? - hur tänker du kring det; varför just dessa?
– hur tänker du kring tidigare undervisning i sex- och samlevnad?
– hur tänker ni kring normer och värderingar – vilka är viktiga att tala om? – hur uppfattar ni ungdomars syn på sex och relationer?
– hur ser ni på samhällets påverkan gällande ungdomars föreställningar och attityder gentemot sex?
– hur ser ni på elevernas attityder angående jämställdhet, genus, HBT-frågor och heteronormativitet?
– har ni sett någon förändring av elevernas attityder?
3. Vilka förutsättningar och hinder har ni mött och möter ni i arbetet med den här typen av frågor?
– hur uppfattar ni allmänhetens syn på sex – och samlevnadsundervisningen? – föräldrars reaktioner på ämnet?