7. Slutsats och avslutande diskussion
7.2. Avslutande diskussion
Under denna studie har vi fått ta del av otroliga berättelser om hur hunden varit ett stort stöd, och hur den har kunnat hjälpa personer med psykisk ohälsa på många sätt. Vi har inte haft för av avsikt att göra skillnad på utbildade psykisk hälsa-hundar och outbildade hundar. Under resans gång har vi dock upptäckt att en utbildad hund skiljer sig avsevärt från en outbildad.
Psykisk hälsa-hund är en relativt ny typ av assistanshund i Sverige, vilket delvis kan förklara varför forskningen är begränsad. Informationen om psykisk hälsa-hund är knapp och vi ser ett behov av ökad kunskap både hos personer med psykisk ohälsa, allmänheten och hos myndigheter. Sable (2012) säger att socialarbetare behöver mer kunskap om hur hundar kan vara ett hjälpmedel för människor och detta är något vi håller med om. Myndigheten för delaktighet påpekar att det inte finns något hinder för kommuner att bevilja bistånd till assistanshundar. Den psykiska ohälsan ökar och vi tror att behovet av alternativa behandlingsformer kommer bli större. Hundar inom vården har medfört
samhällsekonomiska vinster (Möller & Wikström, 2014). Om socialtjänsten hade haft möjlighet att bekosta psykisk hälsa-hundar till brukare med det behovet, skulle det kunna leda till en ekonomisk besparing även i den sektorn.
Vi vill samtidigt lyfta att en sällskapshund eller psykisk hälsa-hund inte är ett hjälpmedel som passar alla. Att äga en hund innebär ett stort ansvar och ofta behöver man sätta hundens behov före sina egna. Det är därför viktigt att ha resurserna för att tillgodose hundens behov som inte bör underskattas.
Avslutningsvis anser vi att det är angeläget att forska mer om psykisk hälsa-hund och dess effekter och möjligtvis behövs det vidare teoriutveckling inom ämnet. Vi har använt oss av teorier som
beskriver mänskliga relationer och modifierat dem, för att på så sätt hitta potentiella förklaringar till varför hunden har varit så betydelsefull för personer med psykisk ohälsa. Om mer evidens kring ämnet finns kommer det skapas förutsättningar för socialarbetare att bevilja hunden som insats, istället för att vara beroende av en chef som ”älskar den typen av modiga innovativa lösningar” (Alakoski, 2013 s. 293).
Referenslista
Alakoski, S. (2013). Oktober i fattigsverige. Bonnier Pocket.
Asplund, J. (1987). Det sociala livets elementära former. Korpen.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3., [rev.] uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.
Bosseldal, I. (2019). Vart tog behaviorismen vägen? Social responsivitet mellan barn och vuxen, hund och människa. Lund: Lund Universitet, Institutionen för socialvetenskap.
Broberg, A., Almqvist, K., Risholm Mothander, P. & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi: utveckling på avvägar. (2. rev. utg.). Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3 ed.) (B. Nilsson, Trans.). Stockholm: Liber.
Brooks, H., Rushton, K., Lovell, K., Bee, P., Walker, W., Grant, L., & Rogers, A. (2018). The power of support from companion animals for people living with mental health problems: a
systematic review and narrative synthesis of the evidence. Bmc Psychiatry, 18(1), 31–31. https://doi.org/10.1186/s12888-018-1613-2
Brooks, H., Rushton, K., Walker, S., Lovell, K., & Rogers, A. (2016). Ontological security and connectivity provided by pets: a study in the self-management of the everyday lives of people diagnosed with a long-term mental health condition. Bmc Psychiatry, 16(1), 1–12.
https://doi.org/10.1186/s12888-016-1111-3
Höök, I.(2010). Hund på recept : Den professionella vårdhunden (1. uppl ed.). Stockholm: Gothia.
Jacobsen, D. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring : Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete (2., uppdaterade och utök. uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, T. & Lalander, P. (2018). Vardagslivets socialpsykologi. (3. utök. och uppdat. uppl.). Stockholm: Liber.
Jönson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv : En ansats för forskning & socialt arbete (1. uppl ed.). Malmö: Liber.
Keefer, L. A., Landau, M. J., & Sullivan, D. (2014). Non-human support: broadening the scope of attachment theory. Social and Personality Psychology Compass, 8(9), 524–535.
https://doi.org/10.1111/spc3.12129
Knight, S., & Edwards, V. (2008). In the company of wolves: the physical, social, and psychological benefits of dog ownership. Journal of Aging and Health, 20(4), 437–55.
https://doi.org/10.1177/0898264308315875
Krause-Parello, C. A. (2018). Human-Animal Connections and Nursing Science: What Is the Relationship? Nursing Science Quarterly, 31(3), 239–242.
https://doi.org/10.1177/0894318418774901
Lerner, H & Silverberg, G. (2014). Inledning. I Silfverberg, G. & Lerner, H. (Red.). Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi. (s. 21-29). Stockholm: Ersta Sköndal högskola
Maharaj, N., Kazanjian, A., & Haney, C. J. (2016). The Human–Canine Bond: A Sacred Relationship. Journal of Spirituality in Mental Health, 18(1), 76-89.
http://dx.doi.org/10.1080/19349637.2015.1047922
McLaughlin, K., & Hamilton, A. L. (2019). Exploring the influence of service dogs on participation in daily occupations by veterans with ptsd: a pilot study. Australian Occupational Therapy Journal, 66(5), 648–655. https://doi.org/10.1111/1440-1630.12606
Möller, A. & Wikström, F. (2014). Om djurens inverkan på välbefinnandet hos personer med långvarig ohälsa. I Silfverberg, G. & Lerner, H. (Red.). Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi. (s. 85-105). Stockholm: Ersta Sköndal högskola.
Powell, L., Edwards, K., McGreevy, P., Bauman, A., Podberscek, A., Neilly, B., Sherrington, C. & Stamatakis, E. (2019). Companion dog acquisition and mental well-being: A community- based three-arm controlled study. Bmc Public Health, 19(1), 1428-1428. doi:10.1186/s12889- 019-7770-5
Sable, P. (2012). The pet connection: an attachment perspective. Clinical Social Work Journal, 41(1), 93–99. https://doi.org/10.1007/s10615-012-0405-2
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Från, https://lagen.nu/2003:460
Socialstyrelsen (2017). Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Hämtad 1 maj, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/om-
socialstyrelsen/pressrum/press/kraftig-okning-av-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-vuxna/
Socialstyrelsen. (2019). Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom: Huvudrapport med förbättringsområden. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2019-5-12.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Vård vid depression och ångestsyndrom: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-4.pdf
Uvnäs Moberg, K. (2009). Närhetens hormon : Oxytocinets roll i relationer (1. utg ed.). Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans : om anknytning och identitet i relationer (1. utg). Natur & Kultur.
Wigzell, O. (2019, 15 maj). Ångest och depression ökar bland våra unga. Aftonbladet. Hämtad från https://www.aftonbladet.se/debatt/a/pLK1bX/angest-och-depression-okar-bland-vara-unga
Bilagor
Bilaga 1.
Samtyckesblankett
Jag samtycker härmed till att medverka i studien och intygar att jag fått information om studiens syfte. Jag vet att jag kan och får avbryta min medverkan när jag vill utan några vidare konsekvenser. Jag vet att jag också inte behöver svara på en viss fråga om jag inte vill. För att materialet inte ska kunna härledas till mig kommer mitt namn och personuppgifter inte presenteras i studien, materialet förvaras så att ingen obehörig kan ta del av det och kommer endast användas till studiens syfte. Jag är
medveten om att materialet presenteras i form av en uppsats på högskolan och vid godkänd uppsats kommer den även publiceras offentligt.
Ort och datum
______________________________ Respondent ______________________________ Studenter ______________________________ ______________________________
Bilaga 2.
Informationsbrev och förfrågan om att medverka i en studie med syfte att lyfta
fram hundens betydelse för personer med psykisk ohälsa.
Vi heter Jacqueline Engström och Theodora Giannaki. Vi läser sjätte terminen på
socionomprogrammet på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Inom ramen för vår utbildning skriver vi en kandidatuppsats där vår forskningsfråga är: Vilka effekter har en hund för personer med psykisk ohälsa?
Deltagandet i studien innebär en intervju som beräknas ta ca 30-60 minuter, med hänsyn till rådande situation förstår vi om du önskar genomföra intervjun via telefon. Intervjumaterialet behandlas i enlighet med de etiska riktlinjerna, dvs. alla intervjupersonerna kommer avidentifieras, materialet förvaras så att ingen obehörig kan ta del av det och kommer endast användas till studiens syfte. Materialet presenteras i form av en uppsats på högskolan och vid godkänd uppsats kommer den även finnas på en uppsatsportal som heter DIVA. Det insamlade materialet raderas efter godkänd uppsats. Din medverkan i studien är frivillig och kan avbrytas när som helst utan någon vidare motivering.
Om du önskar delta i vår studie ber vi dig ta kontakt med någon av oss studenter.
Stockholm 2020-03-28
Studerande: Handledare:
Jacqueline Engström Anna Whitaker
Telefon: 076 – XXX XX XX Institutionen för socialvetenskap E-post: Jacengs@esbhstudent.se Ersta Sköndal Bräcke Högskola
E-post: anna.whitaker@esh.se
Theodora Giannaki
Telefon: 076 – XXX XX XX E-post: Dorgian@esbhstudent.se
Bilaga 3.
Intervjuguide
Syfte och forskningsfråga
Syfte med denna studie är att lyfta fram hundens betydelse för personer med psykisk ohälsa
och vår forskningsfråga lyder: vilka effekter har en hund för personer med psykisk ohälsa?
Samtycke
Samtycker du till att medverka i denna studie?
Bakgrund
1. Hur gammal är du?
2. Vad har du för boendeform?
3. Är du ensamstående eller har du familj? 4. Vad har du för sysselsättning?
5. Skulle du beskriva dig själv som en djurvän? a. Om ja, har du alltid varit det?
6. Hur skulle du beskriva ditt psykiska mående?
Frågor inriktade hund
1. Har du en eller fler hundar?
2. Vad är det för ras?
3. Hur länge har du haft din hund/hundar?
4. Har du fler husdjur i hushållet? Vilka?
5. Har du haft hund tidigare?
6. Vad fick dig att skaffa en hund/assistanshund?
7. Hur skaffade du hunden?
Om assistanshund
8. Vilken typ av utbildning gick ni?
a. Hur gick det till? Hur lång tid var utbildningen?
b Hur kändes det under utbildningen? Vad var bra under utbildningen?
Upplevde du några utmaningar under utbildningen?
c. Tänker du dig att det vore någon skillnad för dig mellan att ha en outbildad
hund, jämfört med en utbildad assistanshund?
Hunden i vardagen
1. Kan du beskriva hur en vanlig dag ser ut för dig? 2. Hur skulle du beskriva din relation till din hund? 3. Hur påverkas ditt sociala liv av att ha en hund? 4. Vad har det betytt för dig att ha hunden?
5. Vilka skillnader upplever du i ditt liv sedan du skaffade hunden?
6. I vilka situationer upplever du att det är särskilt viktigt att hunden är med dig? 7. Vad är det din hund ger dig som ingen annan kan?
8. Finns det några utmaningar med att ha hund? a. Om ja, vilka är dessa?
9. Finns det någonting med att ha hund som har inneburit svårigheter för dig? a. Om ja, hur har dessa påverkat dig?
10. Vilken respons på hunden har du fått från omgivningen?
11. Förutom hunden, får du andra typer stöd eller insatser från vården, socialtjänsten eller annat? a. Om ja, hur ser dessa ut?
12. Upplever du att din hund för dig kan vara ett komplement för din behandling och i så fall på vilket sätt?
13. Tror du att en hund/assistanshund kan innebära att personer med olika former av psykisk ohälsa exempelvis kan sluta med sin medicinering?
Avslutande frågor
1. Om du träffade någon som funderade på att skaffa en hund / assistanshund, har du några tips att ge, eller råd om vad man borde tänka på?
2. Skulle du rekommendera en hund / assistanshund till andra? 3. Finns det något mer du vill tillägga?