Avslutande diskussion 35

I vår studie har vi undersökt hur pedagoger talar om likabehandlingsplaner samt vilka erfa- renheter de har av arbetet med likabehandlingsplaner. Våra intervjuer på de två förskolorna i de två olika områdena visade både många likheter men även många olikheter. Profession är något som var högt prioriterat på båda förskolorna där de ansåg att professionen är av väldigt stor betydelse för att kunna genomföra arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Det framkom dock att begreppet profession är öppet för individuell tolkning vilket i sin tur leder till att profession är av olika betydelse för de olika pedagogerna. Detta blev tydligt då pedagogerna förespråkar olika kring personliga värderingar i relation till professionens roll, där de har två helt olika tolkningar gällande hur professionen tar plats. Då olika tolkningar förekommer kring professionens roll bidrar det till att det blir ett nyanserat arbetssätt med likabehandlingsplaner på de olika förskolorna. För att underlätta likabehandlingsarbetet bör pedagogerna därför diskutera begreppet profession kontinuerligt på arbetsplatsen (jfr Madsén, 1994; Svensson, 1997; Rhöse, 2003; Aspelin & Persson, 2008; Evetts, 2009; Lilja, 2011).

Processen kring skapandet av planer mot diskriminering och kränkande behandling ser olika ut på förskolorna. Det finns ett tydligt missnöje på Rosornas förskola kring hur deras plan framställs. Personalen har en ambition om hur en mer framgångsrik process skulle se ut men de tycker att det är svårt att få tiden att räcka till. Förändringen måste ske på flera nivåer och en omorganisation i rutinerna för hur planen framställs är nödvändig. På Andernas förskola är det endast en pedagog som framställer planen, vilket enligt pedagogerna verkar fungera men i enlighet med kraven från Skolverket (2013) är detta inte hållbart. Då Skolverket (2013) har andra restriktioner kring hur planen ska utformas och antalet deltagare, det vill säga att alla ska vara medverkande i planen, så följer varken Rosornas- eller Andernas förskola detta.

Omorganisationen syftar även till föräldrarnas involvering i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I intervjuerna framkommer det att föräldrarna på de två olika försko-

lorna har olika mycket kunskap kring likabehandlingsplanerna. I vår studie framgår det att förskolorna ligger i två olika områden i Malmö med olika ekonomiska förutsättningar samt olika akademiska erfarenheter hos föräldrarna. Detta bidrar till att föräldrarna på Rosornas förskola inte har samma medvetenhet om planen som de har på Andernas förskola. I området där Rosornas förskola ligger är mångfalden väldigt stor vilket bidrar till många olika kulturer. I vissa kulturer har man en komplex bild till arbetet med jämställdhet. Då blir det utav ännu större vikt på Rosornas förskola att involvera föräldrarna i jämställdhetsarbetet (jfr Tallberg Broman, 1995 ; Markström, 2007).

I början på intervjun lyfts arbetet med likabehandlingsplanen på Rosornas förskola som ett lägre prioriterat mål i verksamheten. Under intervjuns gång framgår det dock hur likabehand- lingsplaner är en del av den dagliga verksamheten. De flesta pedagogerna på Rosornas för- skola benämner hur arbetet mot diskriminering och kränkande behandling sker omedvetet men med stöd av planen. Detta påvisar att pedagogerna är väl insatta i likabehandlingsplanen och att den är en del av den dagliga verksamheten, dock så önskar dem att den vore en ännu större del i arbetet. Innehållet i likabehandlingsplanen på Andernas förskola framställs utifrån en kvalitetsrapport som skrivs veckovis. Det som framställs i den är det som förekommit un- der ämnet värdegrund i förskolans verksamhet. Trots att det är en god intention att få med allt som sker under den dagliga verksamheten ser vi att mycket bortprioriteras. Det är av stor vikt att ta med åtgärder för saker och ting som inte förekommer dagligen på förskolan men som ändå finns i verksamheten och samhället. Genom detta arbetssätt är det pedagogernas per- spektiv som styr innehållet i likabehandlingsplanen, barnens och föräldrarnas perspektiv faller bort (jfr Edström, 2010a).

Denna studie har bidragit till en bredare förståelse för hur komplext arbetet mot diskrimine- ring och kränkande behandling kan vara från förskola till förskola. Det finns inget ultimat arbetssätt med likabehandlingsplaner. Utifrån de kraven och teorierna vi mött under studiens process kan vi dock konstatera att arbetet inte sker fullt ut på det sätt som kraven säger att det ska. Diskussionen kring hur arbetet med likabehandlingsplaner kan förbättras, effektiviseras och konkretiseras bör därför vara av hög prioritet på alla förskolor. De teorierna som synlig- gjorts i vår studie är teorier som gett oss en förkunskap till det ämne vi undersöker. Trots det kan dessa teorier problematiseras, som tidigare nämnt kan inte den empirin som vi erhållit appliceras på alla förskolor då arbetet och erfarenheterna är så komplexa. På samma sätt kän- ner vi att teorierna inte är hållbara i alla situationer då de är lika komplexa. Därmed kan man

även problematisera den kvalitativa metoden då metodens utformning syftar till ett resultat av en mindre mängds åsikter och erfarenheter. Medan den kvantitativa metoden analyserar en större grupp där man får en mer övergripande syn på ett större område, där det kanske råder större sannolikhet att det som undersöks och besvaras kommer till applikation i en större mängd förskolor.

Denna studie har visat oss hur arbetet med likabehandlingsplaner ser ut på en del förskolor. Arbetet fullföljs inte som det ska och med denna studie påvisar vi ett stort problem som före- kommer inom många verksamheter. Vi hoppas att vår studie har lyft detta problem och bidrar till sökandet efter mer effektiva verktyg och tillvägagångssätt i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Då detta arbete ska fullföljas i alla verksamheter och inte går att blunda för hoppas vi att vår studie öppnar upp ögonen för ett mer prioriterat arbete med lika- behandlingsplaner.

Förskolan är en del av många barns liv och kan hjälpa eller stjälpa barn till att bli goda sam- hällsmedborgare som prioriterar alla människors lika värde. Därför är det viktigt att värde- grundsarbetet är väl fungerande i förskolan då det kan bli en grund för barnens personliga värderingar och hur de sen i sin tur agerar och påverkar samhället.