I följande kapitel presenteras våra egna reflektioner samt diskussion med stöd av tidigare forskning i relation till studiens resultat och frågeställningar. Avslutningsvis framförs en slutsats av diskussionen.
7.1 Diskussion av frågeställningar
Syftet med studien har varit att undersöka hur och varför Örebro universitets studenter använder Instagram. Studien har undersökt tidsåtgång och de anledningar som finns hos studenterna till att använda plattformen samt hur dessa tillfredsställer olika behov. Vilka av Instagrams praktiker och vikten av respons diskuteras utifrån demografiska faktorer och tidsåtgång.
- Hur länge, hur ofta och vilka veckodagar ägnar studenterna tid åt Instagram?
Resultaten visar hur mycket tid som ägnas till Instagramanvänding, hur ofta plattformen besöks samt om det finns skillnader mellan vardagar och helger. Vår studie påvisar, i likhet med tidigare forskning (Al-Kandari m.fl., 2016; Alhabash & Ma, 2017; McCay-Peet & Quan- Haase, 2016), att plattformen används i hög utsträckning.
Det är fler kvinnor samt studenter i yngre åldrar som ägnar mycket tid åt Instagram. Resultaten stöds av Smock m.fl. (2011) vilka konstaterar hur demografiska faktorer är en påverkande beståndsdel i hur ofta sociala medier besöks. De påvisar även i sin studie att kvinnor, i högre utsträckning än män, ägnar mer tid åt Instagram. Forskningen av Thelwall och Vis (2017) visar att kvinnor i högre utsträckning än män bryr sig mer om vad Instagram erbjuder för olika användningsområden och därför ägnar mer tid åt plattformen. En möjlig slutsats av detta är män använder andra sociala medier i högre utsträckning och ju äldre personer är desto mindre tid att ägnas åt Instagram. Vad gäller relationsstatus och tidsåtgång åt Instagram finns inget tydligt samband och därför kan inte några konklusioner göras av detta.
- Vilka anledningar har studenterna till att använda Instagram?
Tiden som ägnas åt Instagram distribuerar studenterna på olika användningsområden just för att söka tillfredsställa behov av information, underhållning, självbekräftelse och social tillhörighet. Den anledning som högst andel studenter uppger till att använda Instagram kopplas till behovet av underhållning. Studenterna använder Instagram för nöjes skull, för att fördriva
tiden och för att ta en paus från vad de håller på med. Alhabash och Ma (2017) påvisar att underhållning är en ledande roll i varför sociala medier används. Deras forskning stödjer vår studies resultat, således att Instagram främst är en plattform dit studenter vänder sig för förströelse av sin tid och för att finna någon form av underhållning.
Detta följs av behovet av social tillhörighet, då studenterna använder Instagram för att hålla sig uppdaterade om andra människor, kommunicera med vänner och familj och för att finnas på samma plattform som vänner och familj. Detta kan sammanlänkas till Al-Kandaris m.fl. (2016) och Sheldons och Bryants (2016) forskning vilka påvisar hur sociala medier används för att hålla sig uppdaterade om andra. Detta grundas i övervakning då människor har en rädsla att missa något eller en vilja att samla information om andra (Al-Kandari m.fl., 2016; Sheldon & Bryant, 2016).
Det är få studenter på Örebro universitet som uppger att de använder Instagram för att publicera eget material och för att få respons. Al-Kandari m.fl. (2016) påvisar snarare att studenter är självutlämnande i den information som de delar med sig av och att självpresentation och respons är den främsta anledningen till att använda Instagram. En reflektion är att publicera eget material inte behöver vara för att få respons, utan det kan handla om att vilja visa upp sig själva för andra personer för att känna sig sedda. Varför studenterna publicerar eget material kan också handla om att vilja få respons på Instagram, men att detta inte nödvändigtvis är en central del i deras användande. Det framkommer att tiden som ägnas åt Instagram korrelerar med vikten av respons. Studenter som ägnar mycket tid åt Instagram tycker också att respons är viktigt vilket indikerar att behovet av självbekräftelse kan tillfredsställas via plattformens olika användningsområden. Resultaten stöds av Al-Kandaris m.fl. (2016) studie som påvisar att Instagram är det medium som mest tid ägnas åt och att detta bland annat beror på att användaren får självbekräftelse i form av respons. Detta pekar i viss mån på att studenterna ägnar mycket tid åt Instagram för att få respons.
Vad gäller behov av information är det få studenter som använder Instagram för att ta del av nyheter och influensers och/eller kändisars material. Det går därav att dra slutsatsen att Instagrams belöningsaspekter till viss del uppfyller behovet av självbekräftelse och i låg utsträckning behovet av information.
- Finns det skillnader avseende kön, relationsstatus och ålder i studenternas Instagramanvändning?
Instagramanvändningen påverkas i relativt låg utsträckning av demografiska faktorer som visas i resultaten. Den tydligaste skillnaden framkommer vad gäller differensen mellan kvinnors och mäns anledningar till att använda Instagram. Kvinnliga studenter till skillnad från män söker inspiration vilket sammanlänkas till behovet av underhållning och ta del av influensers och/eller kändisars material som kopplas till behovet av information i högre utsträckning. Skillnaden stöds av Thelwalls och Vis (2017) forskning som visar att det främst är kvinnor som använder Instagram, medan män i högre utsträckning använder Twitter. Twitter kan tolkas vara en plattform där män snarare tar del av influensers och/eller kändisars material. Att kvinnor använder Instagram mer frekvent än män visar på tendenser att kvinnor efterfrågar de användningsområden och belöningsaspekter som Instagram erbjuder. Thelwall och Vis (2017) påvisar att kvinnor, i jämförelse med män, anser att respons är viktigare. I likhet med tidigare forskning framkommer detta även i vår studie, således att de kvinnliga studenterna bryr sig i högre utsträckning än män om att få respons på Instagram. En reflektion utifrån detta är att män möjligtvis söker respons på annat håll.
Det finns inga stora skillnader mellan personer i ett förhållande och singlar, men resultaten visar tendenser att singlar i högre utsträckning nyttjar olika användningsområden. De tydligaste skillnaderna är de användningsområden som är indikatorer kopplat till behovet av självbekräftelse och social tillhörighet som främst singlar eftersträvar att tillfredsställa. Dels kan detta bero på att personer i ett förhållande får bekräftelse av sin partner, dels bero på att personer i ett förhållande ägnar tid med sin partner och söker därmed inte samma behov av social tillhörighet på Instagram. Fiske och Jenkins (2011) menar att människor använder medier för att tillfredsställa de behov som de inte tar del av i vardagen. En anledning till skillnaden i vårt resultat kan vara att singlar använder Instagram för att kompensera för det som fattas i deras vardagliga liv. Vad gäller studenters relationsstatus finns det inte några samband kopplat till hur viktig respons är i Instagramanvändningen. Resultaten visar heller inte på några tydliga skillnader bland de yngre och de äldre studenternas Instagramanvändning, vilket kan tolkas att alla personer söker tillfredsställa behov av information, underhållning, självbekräftelse och social tillhörighet men i olika hög utsträckning. Däremot påvisar resultaten att studenterna i de yngre åldrarna anser att respons är en viktig del till att använda Instagram. En reflektion avseende ålder kopplat till respons är huruvida skillnaden är beroende på att den
yngre åldersgruppen studenter söker bekräftelse i högre utsträckning än den äldre gruppen. Därutöver kan det också handla om att de äldre studenterna söker respons på annat håll eller inte har samma behov av respons.
7.2 Slutsatser
För att återkomma till inledningskapitlet påvisar studien att en av de främsta anledningarna, efter behovet av underhållning, till att använda Instagram är för att interagera med vänner och familj. Därav är behovet av social tillhörighet en viktig del som studenter söker tillfredsställa genom att använda plattformen. Detta påvisar att sociala medier används ur ett socialt syfte och bekräftar att sociala medier är sociala i viss mån.
Att studera studenters Instagramanvändning utifrån teorin Uses and Gratifications har dels visat hur demografiska faktorer spelar en roll för hur användningen ser ut och vilka anledningar som är centrala. Dels påvisar, med hjälp av teorin, vilka behov som studenter främst söker tillfredsställa när de nyttjar plattformen. Vår studies resultat i kontrast till den tidigare forskningen visar att tidsåtgången åt Instagram eller sociala medier inte skiljer sig mellan personer i olika länder (Alhabash & Ma, 2017; Al-Kandari m.fl., 2016; Lee & Sin, 2016; Papacharissi & Mendelson, 2011; Sheldon & Bryant, 2016; Smock m.fl., 2011; Quinn, 2016). Däremot skiljer sig vikten av olika användningsområden mellan studenter i Kuwait och studenter i Örebro. Studenter i Kuwait använder Instagram för att visa upp sig själva (Al- Kandari m.fl., 2016) medan Örebro universitets studenter snarare använder Instagram för att hålla sig uppdaterad om andra. En kvantitativ metod har underlättat i sammanställningen av resultatet och de sambandsanalyser som genomförts då analysen är statistiskt signifikant och indikerar därmed en viss påverkan på studenters vanor avseende Instagram. Att använda Instagram i hög utsträckning är inte något negativt, men det är av vikt att reflektera över sina vanor och beteenden för att undvika ett ohälsosamt användande.