I detta avsnitt kommer då frågeställningen och syftet samt de preciserade frågorna besvaras. Här kommer dem presenteras igen.
• Var står partierna i deras klassiska ideologi nu, har de avvikit? • Vilka positioner intar partierna efter båda skalor betraktas?
Den första preciserade frågan har redan besvarats i analys avsnittet. Det tåls dock att en sammanfattning av resultatet finns här för tydligare slutsats. Inom majoriteten av alla kärnbegrepp för både socialismen och konservatismen hamnade både partierna i GAL-dimensionen. Det är intressant att
Moderaterna fick ett sådant lågt läge i TAN-dimensionen då bara ett kärnbegrepp, tradition, hörde till dimensionen och matchade
konservatismens lära. Förvånansvärt var också att Moderaterna fick ett högre värde inom många kärnbegrepp inom GAL-dimensionen. Inom socialismen hade de högre i både jämställdhet och gemenskap samt i konservatismen hade de högre inom människors ofullkomlighet samt hierarki och auktoritet. Socialdemokraterna hade enbart ett högre GAL-värde inom klasspolitik och resten som inte är nämnt hade de ungefär samma värden. Anledningen till att Moderaterna oftast hade ett högre GAL-värde var för dem har stort fokus på individer och deras självständighet. Detta är något som föredras inom GAL-dimensionen och postmatrialister. Socialdemokraterna talar inte mycket om det i sitt partiprogram då de mer förespråkar solidaritet och att samhället är mer som ett kollektiv. Verkligheten utanför partiprogrammen kan se annorlunda ut men i just denna undersökning med partiprogram som grund så verkar det som att Moderaterna har ett högre värde överlag inom GAL-dimensionen än Socialdemokraterna. Detta då även fast Moderaterna har ett värde inom TAN-dimensionen, det väger upp ändå för de andra värdena är högre. Detta motbevisar då Hagevis skalan han introducerade i sin bok. Moderaterna är alltså ett mer postmaterialistiskt parti än Socialdemokraterna vilket är intressant. Utvecklingen har då gått från ett väldigt traditionalistiskt parti från början till ett mer modernt i nutid när det gäller värderingar utanför den vanliga höger-vänster-skalan. Medan Socialdemokraterna har
GAL-värderingar men på grund av socialismen så blir värdet lägre då individualismen inte står i fokus.
I nästa preciserade fråga om de klassiska ideologierna i respektive partis partiprogram så kom det fram vissa intressanta fynd. Socialdemokraterna har nästan inget i deras partiprogram som liknar konservatismens lära. Det enda som liknar är kärnbegreppet organiskt samhälle. De vill att samhället
fungerar mer som en enhet och men det har i resten av undersökningen ett stort fokus på individer. Moderaterna där emot går ifrån detta begrepp med att de tenderar att tänka på samhället som organiskt men tar ändå in fokus på individualism. Moderaterna följer inte konservatismen markant mycket på övriga kärnbegrepp heller. Det finns en trend att de förespråkar
individualismen för mycket för att det ska följa deras grundideologi konservatismen. Detta gäller alltså tradition och organiskt samhälle. Inom tradition vill de alltså ändra strukturen på vissa institutioner som vuxit fram historiskt, vilket gå emot konservatismen samt hierarki och auktoritet så främjar de civilsamhället mer och eget ansvar.
Inom Socialismens lära så följer Socialdemokraterna denna ideologi med vissa undantag. I både jämställdhet och gemenskap följs det nästan till punkt och pricka medan i samarbete och klasspolitik så avviker partier lite. De verkar ha moderniserat sig själv och tillåter istället konkurrens som
socialismen inte vill och klasspolitiken är inte lika viktig som andra frågor. Det intressanta är att Moderaterna kan placeras in under många kärnbegrepp som socialismen har till skillnad från Socialdemokraterna som bara hade ett konservativt kärnbegrepp som matchade. Både gemenskap, samarbete och jämställdhet kan hittas i Moderaternas partiprogram. Det som avviker från socialismen för Moderaterna är samma som det gjorde för konservatismen vilket är individualism och vilket fokus de lägger på det.
Vilka positioner intar då partierna efter båda skalor betraktas?
ideologi utan moderniserat vissa kärnbegrepp. Om vi betraktar socialism som en skala så blir Socialdemokraternas placering relativt hög. Det kan ses som omöjligt i dagens samhälle att följa en ideologi som utvecklades för länge sedan då det kan krocka då samhället såg annorlunda ut förr med andra prioriteringar. Moderaterna får också en placering i denna skala då de har värden som matchar socialismen men partiet placeras relativt lågt på grund av deras individualism. Inom konservatismen så får Moderaterna även här ett relativt lågt värde på grund av samma anledning som nämnt förut,
individualismen. Socialdemokraterna har knappt några konservativa tendenser så i denna skala så platsar de knappt inom konservatism. Alltså har Moderaterna en större distans ifrån sin grundideologi än vad
Socialdemokraterna är men Moderaterna har mer socialistiska kärnbegrepp än vad Socialdemokraterna har konsevatia i sitt partiprogram.
I GAL-TAN-skalan placeras både partierna i GAL-dimensionen där
Moderaterna ligger högre upp än Socialdemokraterna. Detta är intressant då denna uppsats teoretiska bakgrund placeras konservatismen inom TAN-dimensionen vilket bevisar mer hur Moderaterna avvikit från sin grund. Även fast Moderaterna har ett TAN-värde som Socialdemokraterna inte har så drar de inte ner dem under Socialdemokraterna då deras andra
kärnbegrepp som tillhör skalan är så pass starka.
Slutsatsen på denna uppsats blir då att utvecklingen verkar ha tagit
Moderaterna längst ifrån sin grund. Socialdemokraterna har också utvecklats men inte lika markant. Partierna liknar varandra när det kommer till
socialismen men inom konservatismen så dominerar Moderaterna mer. De två partierna har mycket gemensamt ändå men kanske inte tillräckligt. Det skiljer sig väldigt mycket om hur de ser människan, det ena ser på
individnivå och det andra ser mer kollektivt. Den största skillnaden mellan partierna ses i ideologierna medan i GAL-TAN skalan är dem mycket mer lika och närmare vilket forskare som Hagevi redan benämnt. Det som
ifrågasattes i problemdiskussionen stämmer då till en viss del. För i denna analys så har Moderaterna ett lite högre värde än Socialdemokraterna.
Referenser
Appelgren, Jörgen, Lindberg, Camilla & Lerulf, Philip (2014). Moderater och Socialdemokrater är lika som bär. Göteborgsposten.
https://www.gp.se/debatt/moderater-och-socialdemokrater-%C3%A4r-lika-som-b%C3%A4r-1.473926 [2020-12-25]
Benigh, Love (2019). ”Regeringen inte socialdemokratisk” – kritik från facken”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-inte-socialdemokratisk-kritik-fran-facken [2020-12-25]
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3.
Uppl. Lund: Studentlitteratur
Carlqvist, Maria & Malmström, Björn (2005).”. M-förslag “socialism” tycker kd”. Svenska Dagbladet.
https://www.svd.se/m-forslag-socialism-tycker-kd [2020-12-25]
Freeden, Michael (1996) Ideologies and Political Theory: A Conceptual
Approach. Oxford: Oxford University Press Incorporated.
Available from: ProQuest eBook Central [8 December 2020]. Greider, Göran (2019). “Sverige behöver gå i psykoanalys. Och
Socialdemokraterna på en ideologikurs”. Dala-Demokraten.
https://www.dalademokraten.se/artikel/goran-greider-sverige- behover-ga-i-psykoanalys-och-socialdemokraterna-pa-en-ideologikurs [2020-12-25]
Hagevi, Magnus (2015). Den svenska väljaren 2014. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Heywood, Andrew (2017). Political ideologies: an introduction. 6. uppl. London: Palgrave
Hooghe, Liesbet, Marks, Gary & Wilson, Carole (2002). ”Does left/right structure party positions on European integration?”. Comparative
Political Studies 35(8): ss. 965–989.
Hultman, Fredrik (2019). “M är ett konservativt parti på villovägar”.
Smedjan. https://timbro.se/smedjan/m-ar-ett-konservativt-parti-pa-villovagar/ [2020-12-25]
Höjer, Henrik (2016). En ny bild av svensk politik.
https://fof.se/tidning/2016/9/artikel/en-ny-bild-av-svensk-politik
[2020-11-28]
Inglehart, Ronald (1971). “The Silent Revolution in Europe:
Intergenerational Change in Post-Industrial Societies”. The
American Political Science Review 65(4): ss. 991-1017.
Inglehart, Ronald (1977). The Silent Revolution: Changing Values and
Political Styles Among Western Publics. Princeton University
Press.
Inglehart, Ronald (2006). “Mapping Global Values”. Comparative
Sociology, 5(2), ss. 115–136.
Johansson, Bengt, Oskarson, Maria, Oscarsson, Henrik & Bergström, Annika (red.) (2015). ”Fragment: SOM-undersökningen 2014”.
Göteborg: SOM-institutet.
Maaloum, Abdelaziz & Lindquisto, Olgica (2014). ”Partierna allt mer lika - men konflikterna ökar”. Sveriges Radio,
https://sverigesradio.se/artikel/5784979 [2020-12-01]
Moderaterna (2013). ”Moderaternas handlingsprogram”. SND-nätverket.
Ryan, Matt (2018). The Comparative Method. I Lowndes, Vivien, Marsh, David & Stoker, Gerry (red.) Theory and methods in political
science. 4. Uppl. London: Palgrave ss. 271–289.
SND. SND-nätverket. https://snd.gu.se/sv/om-oss/snd-n%C3%A4tverket
[2020-12-25]
Socialdemokraterna (2013). ”Ett program för förändring”. SND-nätverket.
https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/p/2013 [2020-12-16]
TT (2013). ” Reinfeldt: ”Inga fler socialistiska experiment”. SVT.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/moderaternas-stamma-inleds