Lika som bär? En komparativ idé och ideologianalytisk undersökning av Moderaterna och Socialdemokraterna i senmodern samhällstid

Lika som bär?

En komparativ idé och ideologianalytisk

undersökning av Moderaterna och

Socialdemokraterna i senmodern samhällstid

Författare: Anna Strandberg Handledare: Gunnar Hansson

Examensarbete

Abstrakt

This study is about the two largest and longest existing parties in Sweden, The Social Democrats, and The Moderate Party. These two parties have two different classical ideologies as their foundation which are socialism and conservatism. The question is then, have these political parties deviated from their classical ideological background? Moreover, if the parties’ positions are compared with the new scale GAL-TAN, are they more similar or dissimilar compared to when comparing the ideologies? The essay will present an explanation on what the new scale GAL-TAN is and then discuss the scale compared to the ideologies. The conclusion is that when the two parties are compared with their ideology, The Moderate Party has deviated the most from conservatism. The Social Party still follows socialism but with a

modern adaptation. However, The Moderate Party has more in common with socialism than the Socialist Party has with conservatism. Moreover, the two parties’ position on the GAL-TAN-scale is very close but, The Moderate Party’s position is stronger because they focus more on individualism.

Nyckelord

Moderaterna, Socialdemokraterna, socialism, konservatism, GAL-TAN, idé och ideologianalys, jämförelse

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Problemdiskussion ... 1

1.2 Syfte och frågeställning ... 3

2 Teoretisk bakgrund ... 3

2.1 GAL-TAN- och höger-vänster-skalan ... 3

2.2 Konservatismen och socialismen... 7

3 Metod ... 12

3.1 Material ... 14

4 Analys ... 16

4.1 Konservatismen ... 16

4.1.1 Tradition ... 16

4.1.2 Mänsklig ofullkomlighet ... 18

4.1.3 Organiskt samhället ... 19

4.1.4 Hierarki och auktoritet ... 21

4.2 Socialism ... 22

4.2.1 Gemenskap ... 22

4.2.2 Samarbete ... 24

4.2.3 Jämställdhet ... 26

4.2.4 Klasspolitik... 28

5 Avslutande diskussion och slutsatser ... 29

Referenser ... 34

1 Inledning

Två av våra största och äldsta partier idag är Moderaterna och

Socialdemokraterna. Historiskt sätt så har dessa ’kämpat’ på olika sidor av politiken. Det ena för arbetarklassen och för jämställdhet och den andra för att predika de konservativa värderingarna och att socialismen förstör samhället. Från början kom dessa två partier ur de klassiska ideologerna konservatism och socialism. Dessa är för många två väldigt skilda ideologier med vissa liknelser. Båda tror på människan som ett kollektiv och de har en organisk samhällssyn som tar samhälle före individ. Vad grundidén var i dessa partier kan skilja sig från vad de står idag. Historiskt så kämpade de som sagt för olika frågor. De stod på olika sidor på vänster-höger-skalan.

Frågan är dock vad som skett idag? Idag så gäller inte enbart vänster-höger- skalan utan det finns andra värderingar som är viktiga med. GAL-TAN är en modern skala som fokuserar mer på kulturella värderingar än enbart

ekonomiska och politiska frågor. Moderaterna och Socialdemokraterna anses att ligga ungefär lika till i den nya GAL-TAN skalan men fortfarande skilda på höger-vänster (Hagevi 2015:70).

1.1 Problemdiskussion

Frågan är då, stämmer verkligen det anseendet? Befinner sig både partierna på ungefär samma position i den nya skalan eller kan det ifrågasättas? Det påstås att partierna liknar varandra mer och mer i deras politik men konflikterna emellan dem ökar (Maaloum & Lindqusto 2014). Enligt en undersökning om hur slutomröstningarna i EU slutade så skiljer sig inte Moderaterna och Socialdemokraterna i praktiken (Appelgren et al. 2014).

Moderaterna har då och då kritiserats för att ändra till ett socialistiskt tankesätt bland annat när de föreslog gratis förskola från tre års ålder (Carlqvist & Malmström 2005). Samtidigt så talade den förra Moderatiska ledaren Fredrik Reinfeld om att den socialdemokratiska insatsen varit

främjande för landet men att de socialistiska experimenten ska sluta nu (TT 2013). Det påstås också av vissa att Moderaterna är på villovägar och bör hitta tillbaka till konservatismen då de avvikit i modern tid (Hultman 2019).

Socialdemokraterna har även fått kritik att de inte följer sin ideologi längre och ordförande för LO Matts Jutterström påstår att ”det är inte en

socialdemokratisk regering utan någonting annat” (Benigh 2019). Vissa påstår även att Socialdemokraterna bör ta en kurs i ideologi och att Stefan Löfven inte vågar att nämna begrepp som bekämpa klassamhälle vilket har varit ett ledord för partiet sedan start (Greider 2019). När kritiker då påstår att de går ifrån sin politik, och går in på andra ideologier kan det undras var partierna egentligen står. Det säger dock mycket att partierna anses ligga lika till i GAL-TAN-skalan så kanske det idag inte är en större skillnad i

värderingarna? Även fast kritik riktas mot både partierna så kanske en viss sanning hittas i respektive partis partiprogram. Det är ändå där deras politiska grund finns och deras riktlinjer existerar.

Speglas denna ovisshet som vissa menar i dessa texter? Det kan anses vara självklart för många att de skiljer sig men eftersom det anses att de ligger lika till på GAL-TAN-skalan kanske det finns mer likheter ändå. Att det kanske inte är en större skillnad i deras värderingar? För att ta reda på hur

verkligheten ser ut så kan en idé och ideologianalys på deras partiprogram utföras utifrån deras grundideologier för att se hur långt ifrån eller nära de ställer sig till dem. För att bredda analysen kan det kombineras med de moderna värdena i GAL-TAN-skalan för att även undersöka de värdena och jämföra respektive parti. Med detta sagt är det då intressant att genomföra en undersökning i var partierna står till sina grundideologier samt var de står i dessa ’nya’ värderingar. För att sammanfatta kommer denna studie vara en idé och ideologianalys på Moderaterna och Socialdemokraternas

partiprogram med socialismen och konservatismens idéer sammanvävt med GAL-TAN-skalans dimensioner.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsatts är att ta redo på var har utvecklingen tagit dessa partier som haft en ’klassisk’ ideologi som grund om vi även beaktar GAL- TAN-skalan. Min frågeställning är följaktligen, har de kommit varandra nära eller skiljer sig de mer åt? För att besvara på denna frågeställning kommer dessa preciserade frågor svaras på:

• Var står respektive parti i GAL-TAN-skalan ungefärligt?

• Var står partierna i deras klassiska ideologi i nu, har de avvikit?

• Vilka positioner intar partierna efter båda skalor betraktas?

2 Teoretisk bakgrund

I detta avsnitt diskuteras det vad GAL-TAN-skalan är och hur den kom att utvecklas. Sedan tas Michael Freedens metod om att analysera ideologer upp då den är fördelaktig för metoden i denna uppsats. Hans metod gör så det går att knyta ihop GAL-TAN och ideologerna som undersöks. I slutet tas

socialismen och konservatismen upp och hur de kan relatera till GAL-TAN dimensionerna.

2.1 GAL-TAN- och höger-vänster-skalan

Den traditionella höger-vänster-skalan dominerat länge i svensk politik de senaste 40 åren (Hagevi 2017:62). Varför detta är så kan förklaras hur det svenska systemet är uppbyggt. Vår kultur var relativt homogen då vårt grundläggande partisystem uppkom. Ekonomiska skillnader var i stort fokus inom politiken, samhället var i stort sett uppbyggt med en stor industriklass och en stor medelklass. Inom denna skala är de fokus på ”statens roll i ekonomi, offentlig sektors storlek, skatternas storlek, bidragstransferering och liknande” (Hagevi 2017:62).

I och med att vår värld moderniserats så har det kommit på tal att det inte längre räcker att mäta politik och värderingar på enbart höger-vänsterskalan

där ekonomi oftast är i fokus. I modern tid står andra värderingar i lika stort fokus eller högre. Hooghe, Marks och Wilson (2002) diskuterar i sin artikel om 125 europeiska partier och hur det står i sin politik. De inser att en ny dimension krävs och kommit till i och med globalisering och integration som skett i Europa. Frågorna i den nya dimensionen rör då mest kultur och

identitet istället för ekonomiska fördelningspolitiska frågor. Vissa frågor kan inte höger-vänsterskalan fånga upp och därmed kom GAL-TAN där sådana frågor kan anammas när politiken blivit mer komplex (Hooghe et al. 2002).

Den nya skalan krävs då det som prioriterats förut inte längre är i fokus, ekonomi är kanske något som tas för givet av de postmoderna generationerna och där med prioriteras annat (Hagevi 2015).

Inglehart har skrivit om Den tysta revolutionen där dessa värden tog upp relativt tidigt (1977). Han talar om att vi i västvärlden har ändrat våra värderingar och de materialistiska trygghetsvärderna som förut prioriterades har förskjutits till postmaterialistiska frihetsvärden. De värdena som

prioriterades förut var värnande om lag och ordning, en stabil ekonomi var i fokus och att ha en stark försvarsmakt. De postmaterialistiska värdena är då istället mer om människors idéer och tankar står högra än pengar och där med så har yttrande frihet och individualitet en större betydelse (Inglehart 2006). Dessa förändringar som Inglehart pratar om sker främst mellan generationer (1977:21). Synen på värden om auktoritet och tradition skiljer sig alltså mellan generationer/postmaterialister vs. materialister. Denna förvandling av värden är relativt stabil och processen utvecklas över tid, alltså inget som sker på en gång. Med detta menar Inglehart att ett samhälle inte har människor som enbart prioriterar postmateriella värderingar utan att båda typerna alltid kommer att finnas (1977:kap 2).

Med denna nya skala då mer icke-materialistiska värden växt fram har då en motreaktion kommit till vilket är mer autoritära värderingar (Hagevi

2015:66), (Inglehart 1971). Samt som tidigare konstaterat så kommer det

alltid finnas materialister och postmatrialister (Inglehart 1977). Det finns alltså en konflikt mellan de värdena på denna skala och med det växer nya partier och åsikter fram som reaktion vilka är mer högerpopulistiska på den ena sidan och med den andra mer libertära partier så som miljöpartier (Hagevi 2015: 67). Skiljelinjerna i denna skala handlar då alltså om sociala och kulturella värden.

Vad betyder då bokstäverna i GAL-TAN skalan? I GAL har vi grön (G), vilket är om miljöfrågor eller grön politik. Seden är det då alternativ (A), vilket kan vara om jämställdhet till exempel aborträttigheter och HBTQ- frågor och den ses som en postmodern reaktion mot gamla värderingar. Till sist har vi då libertariansk (L) vilket kan vara mer om att öka

frivilligorganisationernas roll och medborgarens på statens bekostnad samt frispråka frihet från tvång och statens inflytande ska minimeras (med värden så som maximal självständighet, valfrihet, politisk frihet). TAN är då

traditionalistisk (T) vilket förespråkar de traditionella regler som existerar samt värderingar samt brukar vara tvärt emot vad de alternativa vill. Därefter kommer auktoritär (A) vilket tycker att staten ska stärkas och underkastelse inför styret och till sist nationalistisk (N) vilket är om nationalism och kan vara emot stor invandring samt gemenskap inom statens gränser (med värden så som kulturen, historien, nationalstaten) (Bergström et al. 2015:28–31), (Höjer 2016).

Det är viktigt att poängtera att detta är en skala där ifall ett parti är inom TAN-dimensionen så kan den fortfarande ligga mer åt mitten och vissa GAL värden finns med. Det går att jämföras med vänster-högerskalan där partier och deras vädringar inte alltid behöver vara varandras motpoler utan vissa värden kan delas. Därmed kan ett parti ligga relativt i mitten då de delar värden med båda dimensionerna eller är relativt neutrala till dimensionerna.

Med detta ramverk och vad skalan betyder behövs det ytterligare ett element för att kunna använda den för att analysera ideologierna i politiska partier.

Ett förslag för att utöka det analytiska ramverket är då att kombinera GAL- TAN med hur ideologier analyseras. En forskare som har konceptualiserat hur man analyserar ideologier är Michael Freeden (1996). Han kallar sitt sett ett morfologiskt angreppsätt där ideologier kan ses eller förstås som tankesätt och genom det kan vi förstå den politiska verklighet som berättas och därmed kan vi agera genom våra tolkningar av dem. Alltså är ideologier enligt

Freeden politiska och uppbyggnaden av dem är meningsbärande politiska begrepp. Hans angreppsätt liknar den av språkforskan och tycker att ideologier kan förändras över tiden och kan bli analyserade av att sätta in dem i semantiska fält. Med det menas det att idéerna är relaterade till varandra genom liknande betydelser eller mer abstrakta relationer.

Det finns mönster inom ideologierna för alla är organiserade på speciella sätt skapade av kombinationer av politiska begrepp. Politiska begrepp är även något som kan existera i många ideologier samtidigt men att betydelsen av dem skiftar. Till exempel något en liberalist menar på hjälper individens frihet kan en socialist tycka är något som underminerar friheten för massan.

Begrepp inom politik kan alltså inte definieras på ett absolut sätt. Inom Freedens koncept menar han på att nya begrepp kan läggas till för att analysera ideologier, både från dem själva och utifrån. Ideologier är också något som kan förändras över tid snarare än att de är statiska system som är frusna. Det finns ändå kärnbegrepp inom ideologier man också sådana som är mer sekundära. De primära begreppen är vad som klassificerar vad ideologin är och utan dem vore den något annat. Dock kan det påstås att primärbegreppen kan också ibland bli sekundära (Freeden 1996). Alltså kan denna modell gjord av Freeden användas till att analysera förändring av ideologier över tid. Även fokuset på kärnbegrepp som Freeden menar har ansvaret för att hålla ihop en ideologisk struktur i alla ideologier samt även har stort inflytande över idéerna i ideologernas innehåll (1996:124). I detta

arbete så appliceras det mer på hur de svenska partierna förändras från sin grundideologi eller ifall det inte förändrats.

Med Freeden som bakgrund kan det tänkas sig att kombinera GAL-TAN:s dimensioner med kärnbegrepp från de klassiska ideologierna som kan verka som ramverk för den senare analysen. Eftersom Freeden tycker att ideologier är koncept vars betydelser kan förändras och utvecklas över tid så kan en modern modell appliceras för att tolka förändringen från grundideologin partiet hade till vad de står nu. Även eftersom begrepp anser Freeden vara fundamentalt för att analysera ideologer. Både ideologier och GAL-TAN har tydliga värderingar och begrepp och där med kan de kombineras och tolkas.

Ideologier kan både vara lika och motpoler och där med bör dem också kunna sättas på en skala och därmed förklaras det var de står. Som tidigare nämnt placerar Hagevi Moderaterna och Socialdemokraterna på ungefär samma del på GAL-TAN skalan och genom att kombinera dessa två kan skalan analyseras mer och ifrågasätta detta. Med två skilda ideologier kan det tänkas att fallet inte är så.

2.2 Konservatismen och socialismen

I detta avsnitt kommer då ideologerna tas upp. Detta behövs för en bred vetenskaplig grund till arbetet. Andrew Heywood (2017) har utsett kärnbegrepp inom varje ideologi som symboliserar deras värdegrunder. I detta fall är då enbart socialismen och konservatismen viktig. Inom konservatismen är då kärnbegreppen tradition, mänsklig ofullkomlighet, samhället samt hierarki och auktoritet (Heywood 2017:65). Sedan för socialismen är dem då, gemenskap, samarbete, jämställdhet och klasspolitik (2017:98). Heywoods arbete om ideologier valdes för det bygger på ett aktuellt arbeta med vetenskaplig grund som har ett modernt synsätt. Hans sätt att se ideologier kompletteras sedan med forskare inom GAL-TAN. Först diskuteras konservatismen och sedan presenteras socialismen.

Heywood definierar konservatism som ”ett begär att konservera, reflekterat i motstånd mot, eller misstro mot förändring” (Heywood 2017:62). Ofta betraktas konservatism som en ideologi på högerskalan i den politiska vänster-högerskalan med nyckelord som kontinuitet, ordning, och stabilitet över formellt underordnade sociala och ekonomiska faktorer. Som tidigare nämnt har Heywood klassificerat fyra kärnbegrepp vilka var: tradition, mänsklig ofullkomlighet, samhället samt hierarki och auktoritet (Heywood 2017:65). Kan dessa värden existera inom GAL-TAN då också?

Det första kärnbegreppet är då tradition. Inom konservatismen så är tradition många olika faktorer. Ett exempel är religion, som Edmund Burke trodde så var samhälle skapat i lagen av vår skapare, eller den naturliga lagen. Det vill säga ifall någon motsatte sig dessa lagar skulle resultatet bli värre eftersom man motsatte sin skapare. Detta argument är dock svårare att hålla fast vid nu i modern tid då sekularisering allt mer förekommer. Dock så tycker många följare av konservatism att traditioner är värda at följa utan att debattera vidare om lagarnas härkomst, från religion till exempel. Också att institutioner som växt fram är något att förlita sig på för ifall de växt fram och funnits länge borde det vara ett tecken på att det fungerar, lite som darwinism. Detta kärnbegrepp kan då länkas med T-dimensionen på GAL- TAN skalan. T står som sagt för tradition vilket är ett viktigt värde även inom konservatismen. Traditionalister i denna dimension väderara traditioner så som konservatismen gör.

Heywood menar att konservatismen ”omfattar alla de seder och sociala metoder som är bekanta och genererar säkerhet” (2017:66). Med detta så håller T-dimensionen med om dessa värderingar som ofta ogillar de värderingar den alternativa generationen förespråkar som går emot

traditionen som fanns förut (Hooghe et al. 2002:967). Att vilja bevara kan också kopplas till nationalism, utan att dra en extrem parallell till extrem- höger nationalister. Nationalstaten är något som vuxit fram och skulle enligt

konservatismen anses vara valid. Att värna om ett lands egen institution bör därför vara i konservatismens intresse och kunna dras till N-dimensionen i GAL-TAN skalan.

Nästa kärnbegrepp är då Människans ofullkomlighet. Vissa ideologier förespråkar att människan i grunden är god vilket konservatismen inte håller med om. Den tycker alltså att människan är psykologisk begränsad och beroende av något högre eller något som styr. De drar sig alltså mot säkerhet och skyr sig för allt som är ostabilt (Heywood 2017:65–69). Detta skulle också kunna länkas till T-dimensionen då det som inte är traditionellt är ostabilt. Det skulle även passa in under en till dimension i TAN vilken är auktoritär. Tradition för att det som är ostabilt är osäkert, auktoritärt för att människan är beroende av något högre som styr. En auktoritär ordning är något som förespråkas för TAN (Hooghe et al. 2002:967).

Heywood talar om att (2017) om att samhället är organiskt. Människan är alltså enligt konservatismen en varelse som söker sig till trygghet och

samhörighet. Individualitet är något som inte förespråkas utan människan vill tillhöra grupper så som familjen, grannskapet eller nationen. Människan bör inte separeras från samhället utan den måste tillhöra det för att fungera (Heywood 2017:70). Med detta innebär frihet att människan accepterar det sociala krav som finns och man gör det som är förväntat av en och plikt håller samhället enigt och fungerande. Ifall då samhället är organiskt och vi som människor behöver trygghet och samhörighet med familjen eller nationen, skulle detta kunna dras till N-dimensionen alltså nationalism.

Nationen är då vår största grupp vi tillhör.

Likaså att samhället är naturligt en hierarki och att social jämställdhet är något som inte fungerar. Det är naturligt att samhället är icke-jämställt och att makt och status har olika nivåer. Heywood (2017:72) skriver att Burke tyckte att där det finns arbetare måst det finnas chefer som styr över dem, där familjer finns måste det finnas en som stannar hemma och tar hand om

hushållet. Alltså utvecklas auktoritet naturligt (Heywood 2017:72). Detta kärnbegrepp kan det påstås vara lätt att koppla ihop med auktoritets dimensionen på TAN-sidan. Detta är för att de som drar sig mot TAN- dimensionen förespråkar en stark stat med ordning (Hooghe et al. 2002:967).

Efter en genomgång av konservatismen och dess paralleller till GAL-TAN- skalan så kan det fastställas att denna ideologi hör inom TAN-dimensionen.

Eftersom konservatismen värderar tradition och auktoritet är det inte ett stort överraskningsmoment utan det kom att kännas naturligt. Det är viktigt att tolka vad utgången är och vad som faktiskt sägs. Samma gäller de andra kärnbegreppen under konservatismen. Betydelsen av dem och konsekvensen måste tolkas för att det ska kunna fastställas var värderingen hör hemma.

Alltså att använda samma analysverktyg som Freeden utvecklat.

Heywood menar att kärnan av socialismen är att vi som människor är sociala och blir därmed förenade med varandra genom vår mänsklighet. Därför är socialismen mer för samarbete än konkurrens (2017:96). Heywood menar att de finns fyra kärnbegrepp inom socialismen vilka är, gemenskap, samarbete, jämställdhet och klasspolitik (2017:98). Ifall vi först tittar närmare på

gemenskap så är det ’hjärtat’ av socialismen. Den menar på att vi som människor kan överkomma det mesta, till exempel, ekonomiska och sociala problem när vi förenar oss. Socialismen är där med emot individ-tänk och tror att vi kan lösa det mesta som ett kollektiv. De tror inte heller att

människan är ond i naturen och föds så utan att vi forma av livserfarenheter och vårt sociala liv (Heywood 2017:98–99).

Gemenskap inom socialismen kan vara svårt att koppla till en speciell dimension i GAL-TAN-skalan. Även fast konservatismen också förespråkar samhälle framför individ så har de två ideologierna olika synsätt på det. Det skulle kunna argumenteras för att detta synsätt hamnar lite mer åt GAL- dimensionen håll då de förespråkar att vi som människor kan överkomma det mesta ifall vi förenar oss. Där med argumenteras det för att detta kan falla

inom A-dimensionen då problem som är icke-traditionella kan då överkommas ifall vi samarbetar. Sådana problem kan då vara religion, etniska eller sexuella preferenser (Hooghe et al. 2002:967). Detta skiljer sig från konservatismen då de menar att man ska acceptera det sociala krav som finns (Heywood 2017:70). Medan som tidigare nämnt menar socialismen att det går att överkomma om vi samarbetar. Därför är detta då mer alternativt och hör mer hemma i den dimensionen men i denna dimension förespråkas också individualism så värdet är inte så högt.

Det andra kärnbegreppet är då samarbete. Det gynnar människan mer att samarbeta än att konkurrera med varandra. Ifall man konkurrerar och ställer sig själv mot andra samt ignorerar den mänskliga naturen att samarbeta så gynnar det enbart negativa egenskaper i en själv så som aggression och egennytta (Heywood 2017:100–101). Denna värdering som socialismen har är lik den föregående vilket var gemenskap. Samarbete och gemenskap kan ses som att gå hand i hand. Ifall en människa konkurrerar och/eller

diskriminerar en annan på något sätt bidrar det alltså enbart till egennyttan.

Därför argumenteras det för att detta också kan tillhöra den alternativa dimensionen.

Sedan när socialismen pratar om jämställdhet så påstår Heywood att detta är en av det definierande egenskaper den har. Det finns tre argument

socialismen har för att jämställhet bör finnas i samhället. Ifall det finns så upprätthålls rättvisa automatiskt. Det är nämligen kapitalismens fel att det finns konkurrens och själviska tendenser i samhället. Folk behandlas alltså olika på grund av hur samhället ser på dem och detta förkommer alltså inte naturligt. Ifall människor är jämställda så stärker det indirekt kontakten med andra medmänniskor medan ifall det är tvärt om så leder det till konflikter bland medmänniskor. Avslutningsvis så menar socialismen att genom jämställdhet så finns det vad vi behöver och vad den standarden är. Så som vatten, hushåll och mat. Ifall man har detta betyder det frihet (Heywood

2017:101–103). Detta kärnbegrepp argumenteras för att existera i GAL- dimensionerna. Så som den alternativa dimensionen förespråkar jämställdhet och ett icke-diskriminerande tankesätt (Höjer 2016) så gör socialismen det också. De som existerar i GAL-dimensionerna tenderar att motsätta sig diskriminering (Hooghe et al. 2002:967).

Det fjärde kärnbegreppet är då klasspolitik. Detta är då enligt socialismen det som separerar oss människor mest. Det fokuseras oftast på arbetarklassen inom socialismen och deras kamp och vad som gör dem lägre ner på

hierarkin. I nutida socialistiska tänkande så har klasstänk sjunkit för att arbetarklassen sjunkit, i den traditionella definitionen åtminstone (Heywood 2017:103–105). Detta kärnbegrepp kan ses som ett svårare att placera på GAL-TAN-skalan och att det hör mer hemma på den klassiska höger-

vänster-skalan. Det ska ändå argumenteras för varför denna punkt också kan höra hemma inom GAL-TAN. Detta kan då också kopplas ihop med

jämställdhet och emot diskriminering. I ett klassamhälle där det är uppdelat kan det inte vara jämställt (Heywood 2017:103). Där med så kan detta anses vara ett alternativt värde eller libertärt för klasser kan anses som något som inte är postmaterialistiskt.

3 Metod

För att genomföra denna uppsats och svara på dess frågeställning och preciserade frågor kommer denna uppsatts använda sig av idé och ideologianalys samt en komparativ metod. De ideologier som kommer undersökas är då socialismen och konservatismen och hur mycket av dem som ’gömmer’ sig i Socialdemokraternas och Moderaternas partiprogram. En idé och ideologianalys kan formaliseras på följande sätt enligt Bergström och Boréus den ska bestå av tre steg. Det första är då att göra en textanalys på det primära materialet för att undersöka ideologin. I denna uppsats är det då partiprogram som ska undersökas. Sedan gäller det då att analysera

materialet genom att undersöka vad textens verklighet handlar om. När man då tagit reda på det svaret så till sist skrivs det om materialets kontext och redovisar sammanhanget texten är producerad i och besvarar vilken ideologi som då gömmer sig i texten (Bergström & Boréus 2012:148).

Uppsatsen har också en komparativ metod då Socialdemokraterna och Moderaterna jämförs mellan både konservatismen och socialismen inklusive GAL-TAN-skalan. En jämförelse utmanar våra uppfattningar för att hjälpa oss att sedan förstå vad som är vanligt eller unik i en undersökning. Vi måste alltså kunna klassificera det vi stöter på för att sedan relatera dem till andra accepterade påstötande (Ryan 2018:288).

Mitt specifika sätt att göra denna analys görs följande; Det ramverk som ska användas är då Freedens sätt att analysera ideologier kombinerat med GAL- TAN-skalan. Genom att använda detta och fokusera på kärnbegrepp som Freeden anser vara viktiga verktyg att analysera ideologier med och hur han strukturerar dem som böjliga. De kärnbegrepp som används är då Heywoods som togs upp i bakgrunds delen och med detta bör man få fram vilket

ideologiskt tankesätt som gömmer sig i texten så som Bergström och Boréus version av idé och ideologianalys ämnar sig för att göra. Heywood anser att för att kunna analysera ideologier behövs kritik av existerande ordning, teori om politisk förändring och vision av det framtida samhället (2017:10–11).

Detta skiljer sig då från Freedens sätt att se på ideologisk analys då detta sätt inte inkluderar att den existerande ordningen kan bortprioriteras i vissa delar av utvecklingen. Det är ändå viktigt att det finns olika sätt att tolka hur en ideologi kan tolkas men för denna uppsats så passar Freedens (1996) sätt in bäst då det går att kombinera andra modeller och eftersom han anser att ideologier kan böjas.

Mitt sätt att göra denna analys kan förfalla omständligt genom att gå igenom på det sätt jag presenterar. Istället för att hitta ett objektivt synsätt så låter jag varje ideologi komma till tals och även undersöka hur varje ideologi kommer

till uttryck i andra ideologiers kärnbegrepp. För att genomföra analysen behöver den en bra struktur och ett tydligt jämförande mellan de två partierna och de två ideologierna. Därför jämförs både partierna i de båda ideologernas kärnbegrepp för att se större skillnad eller likhet. Det finns vissa likheter mellan de två ideologierna men olika tolkningar hur det ska utföras, därför är det intressant att undersöka båda partiernas synsätt på respektive

kärnbegrepp. Detta är så det blir en korrekt klassificering och en jämförelse som kan relatera till det som jämförs (Ryan 2018:288). Efter varje partis genomgång av ett kärnbegrepp finns en jämförande del så det tydligt kan utpekas likheter och skillnader. Kärnbegreppen kommer att letas efter i partiprogrammen och diskuteras om ifall de stämmer överens om

ideologiernas verklighet. Vissa kärnbegrepp i respektive ideologi finns inte ordagrant, och då är det viktigt att beakta den kontext som begreppet ingår och härleda begreppet i den kontext den ingår i. Med denna metod så bör bevis hittas i respektive partiprogram ifall de klassiska ideologierna

fortfarande existerar i dem, och ifall det finns likheter och skillnader emellan dem.

3.1 Material

Huvudmaterialet som ska analyseras och användas i denna uppsats är respektive partis partiprogram. Detta är på grund av att analysen utgår ifrån den verkligheten om vad partierna står för och hur de vill framställa sig själva, och inte hur de agerar just nu i politiken. Att ta in agerande så som regeringsuttalanden och motioner eller propositioner ger en annan syn av partierna vilket självklart är intressant, men för denna studie inte väsentlig.

Detta är då avgränsningen för materialet så studien kan utföras korrekt och utredningen blir ordentligt. Partiprogrammen är hämtade ifrån SND vilket är en databas som är uppbyggt av myndigheter och lärosäten som vill göra forskningsdata så tillgängligt som möjligt (SND). Detta material fungerar utmärkt att analysera då,

“På ett sätt så är ett partiprogram ett ställningstagande till kärnan av partiets centrala mål och övertygelser. Den hjälper partiledaren, medlemskapet, att styra politikerna i det offentliga ämbetet som associerar sig med partiet”

(Aylott et. al. 2013, s. 193)

Med detta som bakgrund så passar det sig att använda partiprogram då det är kärnan av deras politik.

Den huvudsakliga litteraturen som används till att definiera begreppen är då Political ideologies: an introduction av Heywood (2017). Ifrån denna bok kommer alla definitioner av de två ideologernas kärnbegrepp som kan identifieras i respektive ideologi. Det finns säkerligen andra idéer vad som är de viktigaste värdena i dessa ideologer men det gynnar uppsatsen att hålla sig till en idé för att vara konsistent i analysen.

Michael Freedens bok Ideologies and Political Theory: A Conceptual Approach (1996) används som ramverk till hur ideologier ska analyseras med deras kärnbegrepp. Sedan används också Liesbet Hooghe, Gary Marks och Carole Wilsons studie ”Does left/right structure party positions on European integration” (2002) till hjälp med att förklara vad GAL-TAN är och vad de nya värdena betyder. Ronald Ingleharts arbeten hjälper också till med detta med ”The Silent Revolution in Europe: Intergenerational Change in Post-Industrial Societies” (1971), The Silent Revolution: Changing Values and Political Styles Among Western Publics” (1977) och “Mapping Global Values” (2006). Ytterligare förklaringar med de nya värdena tas från Magnus Hagevis bok Den svenska väljaren (2014) samt Henrik Höjers artikel ”En ny bild av svensk politik” (2016) samt SOM-undersökningen 2014 där vissa begrepp förklaras bra. Anledningen till att så många källor tas in för att förklara postmaterialism och GAL-TAN-skalan är för att här, till skillnad från definition av ideologer, är det bra att ta in flera perspektiv för de

stämmer överens med varandra och därför breddar det kunskapen om ämnet.

Det finns inte en gemensam befattning vad GAL-TAN är och därför tas flera

perspektiv in för att komma till en mer allmän uppfattning vilket ökar validiteten. Allt detta bidrar till en bred analytisk grund där kunskap kan hämtas och studien kan baseras på. Även ger de argumenten som görs i analysen en vetenskaplig grund.

4 Analys

Analysdelen är uppdelad i konservatismen (4.1) och socialismen (4.2). Under vare avsnitt listas kärnbegreppen för respektive ideologi och under varje kärnbegrepp diskuteras både Socialdemokraterna och Moderaternas idéer om det. Efter varje diskussion om vad partierna tycker avlutas det med en

komparativ del.

4.1 Konservatismen 4.1.1 Tradition

4.1.1.1 Moderaterna

Moderaterna verkar både värna om tradition men kan även se och utpeka var förändring behövs. Ett exempel på ett traditionalistiskt värde de har i sitt partiprogram är monarkin, ”Sveriges statsskick, monarkin, ska värnas.

Monarkin är bärare av en lång tradition och utgör en viktig nationell symbol och samlande kraft” (Moderaterna 2013). Detta är ett tydligt bevis på att vilja konservera något som vuxit fram historiskt. Detta är något som förhåller sig till konservatismen att denna sed/institution genererar säkerhet och en bör förlita sig på monarkin (Heywood 2017:66). Ställen där förändring behövs enligt Moderaterna är ’omoderna’ sätt att föra politik. Ett exempel är då,

”den svenska demokratin fungerar i huvudsak väl. Samtidigt finns det

områden där spelreglerna behöver moderniseras för att vitalisera demokratin”

(Moderaterna 2013). Detta skiljer sig lite från vad konservatismen tycker då ifall en institution vuxit fram och funnit länge bör den fungera och det ter sig

inte att lägga sig i (Heywood 2017:66). Med detta som bakgrund så följer Moderaterna till en viss del kärnbegreppet tradition enligt konservatismen men inte fullt ut då de tycker att förändring är positivt också. Avslutningsvis så hamnar deras diskurs mer i TAN-dimensionen men värdet är inte så starkt.

4.1.1.2 Socialdemokraterna

Ordet tradition är något som inte riktigt existerar i Socialdemokraternas partiprogram. De vill snarare förändra det traditionella vilket kan ses i detta exempel, ”traditionellt har ansvaret för hem och familj varit en fråga för kvinnan och till stor del utförts som oavlönat arbete” (Socialdemokraterna 2013). I och med detta så menar de att denna tradition är något dåligt och som socialdemokratin ändrat till det bättre. Det kan hintas om tradition att de vill behålla offentlighetsprincipen och det öppenhet som existerar men någon starkare diskurs om att bevara institutionerna existerar ej. Snarare kritik mot vissa som kapitalismen och den skada den utgör i samhället. Även vill de

”upprätthålla och utveckla den demokratiska samhällsförvaltningen”

(Socialdemokraterna 2013). Med detta så verkar det inte som

Socialdemokraterna är ett konservativt parti i detta kärnbegrepp och därmed för just detta kärnbegrepp så faller de inte inom TAN-dimensionen.

4.1.1.3 Jämförelse

Den största skillnaden mellan partierna är att Moderaterna pratar om tradition som är viktigt och Socialdemokraterna diskuterar om tradition som bör försvinna. Moderaterna håller sig mer till TAN-dimensionen och följer konservatismens lära. Dock så är inget av värde så starka så de hamnar inte högt på den skalan snarare åt mitten. Socialdemokraterna å andra sidan har inga TAN-värden för den dimensionen och därför kan det påstås att de är mer i GAL-dimensionen. De vill förändra samhället och gå emot tradition vilket är i enlighet med postmatrialister och GAL-dimensionen.

Avslutningsvis så skiljer sig Moderaterna och Socialdemokraterna sig mycket inom detta kärnbegrepp.

4.1.2 Mänsklig ofullkomlighet

4.1.2.1 Moderaterna

Moderaterna talar om att vi ska ”ta tillvara [på] civilsamhällets kraft” (2013).

Det här är en kontrast till att en människa ska vara ofullkomlig.

Konservatismen tycker då att människan är beroende av något högre som styr (Heywood 2017:65). Att då förespråka ett civilsamhälle där politiker inte kan lägga sig i och där människan ska ansvara över mycket ideella insatser går emot konservatismens grundsyn. Moderaterna talar också mycket om att skapa möjligheter där alla kan uppnå framgång, att alla har potentialen till att

’lyckas’. Ett exempel på detta finns i dessa meningar, ” Sverige ska ha en ambitiös utvecklingspolitik med människan i fokus och syfta till att lyfta människor ur fattigdom av egen kraft” och ”genom arbete kommer människor till sin rätt och ges medel att påverka sin egen situation”

(Moderaterna 2013). Dessa meningar tolkas som att alla människor har potential och där med så är alla födda med det och kan med viljestyrka ta sig ifrån de flesta situationer. Partiet talar också om att hjälpa folk att ta detta steg med olika sorters insatser men fortfarande verkar det som att

Moderaterna inte har samma syn som konsvartismen att människan födds med brister. Snarare att de föds in i vissa omständigheter men att de kan ändra det ifall de så vill. Eftersom det här går emot vad konservatismen säger så hamnar detta kärnbegrepp inte inom TAN-dimensionen. Detta kan dras mer åt individuell frihet och valfrihet (Bergström et al. 2015:28:31). Därmed hamnar detta kärnbegreppet för Moderaterna mer inom GAL-dimensionen.

4.1.2.2 Socialdemokraterna

Socialdemokraterna nämner ofta i sitt partiprogram att vi människor tillsammans kan förändra samhället. Det pratas också om hur det var förut innan arbetarrörelsen visade ”att orättvisorna och den sociala misären hade att göra med brister i samhällets organisation, och att denna organisation inte var given. Människorna kan ta makten” (Socialdemokraterna 2013). Med

detta så kan det inte kopplas till att människan är ofullkomlig och behöver styrning för här drar det sig inte mot något som var säkert utan något som skapade förändring (Heywood 2017:65–69). Med detta som bakgrund så verkar inte deras partiprogram innehålla denna aspekt av konservatism samt faller inte inom TAN-dimensionen och mer inom GAL-dimensionen för människan to motstånd mot den existerande makten.

4.1.2.3 Jämförelse

Varken Moderaterna eller Socialdemokraterna verkar tycka att människan är ofullkomlig och båda förespråkar att människan kan uppnå det mesta. De tror alltså inte att de behöver hjälp och styrning enbart av staten för att komma på fötter eller utvecklas till något ’bra’. De båda hamnar inom GAL-

dimensionen med Moderaterna har ett något högre värde då de förespråkar individualism medan Socialdemokraternas diskurs pekar mer mot ett kollektiv.

4.1.3 Organiskt samhället

4.1.3.1 Moderaterna

Moderaternas inledning till deras partiprogram öppnar med ”vi känner stolthet inför det samhälle som vi gemensamt har byggt och är med och formar för framtiden” (2013). Detta antyder till att de ser samhället som organiskt då vi alla har hjälpt att bygga det samhället vi har idag. Ett till exempel på detta är ”vi värnar sammanhållning och gemensamt

ansvarstagande” (Moderaterna 2013). De pratar om Sverige som grupp och att ingen ska lämnas utanför. Likaså tycker konsvartismen att ingen bör lämnas utanför samhället och att ifall vi följer vår plikt fungerar samhället (Heywood 2017:70). Välfärden kan kopplas med ett organiskt samhälle och detta är något Moderaterna värnar om, att den ska möta allas behovs. De har dock inga problem till att utöka eller förändra dessa grupper, nationen som största grupp då. ”Sverige deltar i en historisk utveckling mot mer kulturell

mångfald och mänsklig rörlighet över gränser” (Moderaterna 2013). De delar alltså konservatismens syn till en viss del då de värnar om det Svenska samhället som grupp men ser att det också kan utökas med. Moderaternas diskurs kan existera i TAN-dimensionen under nationalism men värdet är inte så högt. De värnar om Sverige och gemenskap inom gränserna men har inget emot en större rörlighet (ifall denna är reglerad och sköts rätt).

4.1.3.2 Socialdemokraterna

Socialdemokraterna tycker då att samhället är på ett sätt organiskt, att vi alla måste samarbeta och jobba tillsammans som ett kollektiv. De menar,

”solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, medömsesidig hänsyn och respekt

(Socialdemokraterna 2013). De tyr sig dock inte till att vara fast i de grupper som redan existerar, ”socialdemokratins demokratisyn känner inga

nationsgränser. Målet är en global gemenskap grundad på demokratins ideal”

(Socialdemokraterna 2013). Denna syn på ett organiskt samhälle går emot konservatismens som tycker att människan inte bör separeras från samhället utan den måste tillhöra det för att fungera (Heywood 2017:70). Slutsatsen är då att Socialdemokratins syn på ett organiskt samhälle eller som kollektiv, Det hör ihop med konservatismens syns men det är inte et starkt värde i TAN-dimensionen.

4.1.3.3 Jämförelse

Både partierna tycker att samhället fungerar organiskt eller som ett kollektiv.

Både partierna kan hamna inom TAN-dimensionen i detta kärnbegrepp men eftersom deras diskurs skulle kunna hamna inom GAL-dimensionen också så hamnar båda vådligt i mitten i skalan då det inte vill att någon ska hamna utanför vilket an kopplas till att vara emot diskriminering i alla grupper.

4.1.4 Hierarki och auktoritet

4.1.4.1 Moderaterna

Moderaterna förespråkar hierarki och auktoritet till en viss del men ändå inte tillräckligt mycket ifall de ska följa konservatismens lära.

”Politiken gör gott så länge den är begränsad och lämnar utrymme för det civila samhället och varje människa att fatta egna beslut.

Moderaternas idé är att vara de mest ansvarstagande ledarna, den mest framtidsorienterade rörelsen och de bästa utvecklarna och förvaltarna av våra gemensamma intressen och åtaganden. En viktig del i detta är förmågan till självkritik och förmågan att dra gränser för var

maktutövandet bör sluta”

(Moderaterna 2013)

Denna diskurs är ganska individualistisk där mycket ansvar hamnar hos människan. Samtidigt finns det en hint av auktoritet och hierarki då de utnämner sig som ledarna. Detta kan dock vara irrelevant för ett parti i makten ska leda. Då väger det mer över på att de förespårekar mindre makt åt de som styr och mer makt åt civilsamhället. Denna syn går mer in i GAL- dimensionen där självständighet och individualism förespråkas (Bergström et al. 2015:28–31). De talar även för jämställdhet, ”Det är viktigt att förbättra jämställdheten på exempelvis arbetsmarknaden, i näringslivet, i politiken och i skolan” (Moderaterna 2013). Detta är något som konservatismen inte håller med om då jämställdhet inte är något som finns naturligt och hierarki

föredras (Heywood 2017:70–71). Eftersom detta kärnbegrepp är relativt svagt och individualism förespråkas så hamnar inte Moderaterna inom TAN- dimensionen då deras diskurs pekar mer åt GAL-dimensionen.

4.1.4.2 Socialdemokraterna

Hierarki är något som inte förespråkas i stora drag i Socialdemokraternas partiprogram utan ”jämlikhet [är] frihetens förutsättning” (2013). Deras slutgiltiga mål är ”ett samhälle utan över- och underordning, utan

klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo-och transfobi, ett samhälle utan

fördomar och diskriminering” (Socialdemokraterna 2013). Konservatismen enligt Heywood tycker att social jämställdhet är något som de inte vill ha och att en hierarki är naturligt (2017:70–71). Även fast Socialdemokraterna och konservatismen tycker samhälle är organiskt så är partiet redo att ta ett steg längre och därmed så skiljer sig synen inom detta kärnbegrepp. Med detta hör detta begrepp inte hemma för Socialdemokraterna i TAN-dimensionen då deras är för libertärt. Auktoritet är inte heller något som förespråkas då de förespråkar att vi tillsammans skapar förändring, vilket då inte är något som styrs av en autoritär stat som bestämmer vad medborgrena ska göra. Inget talar för att Socialdemokraterna har samma värderingar som konservatismen för just detta kärnbegrepp.

4.1.4.3 Jämförelse

Moderaterna förespråkar auktoritet och hierarki till en viss del men inte

’tillräckligt’ för att följa konservatismen och är mer för individualism vilket gör att de hamnar mer åt GAL-dimensionen i deras diskurs. Likaså tycker Socialdemokraterna att samhället ska vara jämställt utan auktoritet och hierarki vilket också går emot TAN-dimensionen. Därför bör båda partierna placeras i GAL-dimensionen med Moderaterna något högre då de värderar individualism och självständighet mer.

4.2 Socialism 4.2.1 Gemenskap

4.2.1.1 Moderaterna

Gemenskap är något som Moderaterna förespråkar, gemenskap i samhälle som nation. De menar, ”företagande, konkurrens, valfrihet och gemenskap är krafter som utjämnar skillnader mellan människor och bidrar till ett samhälle som präglas av sammanhållning och solidaritet” (Moderaterna 2013). De vill alltså utjämna skillnader med hjälp av bland annat gemenskap. Detta bevisar

att de anser att gemenskap kan användas som ett slags verktyg vilket då indirekt visar att deras användande av detta kärnbegrepp är lite socialistiskt.

Detta är eftersom enligt Heywood är gemenskap hjärtat av socialismen och att saker kan lösas som ett kollektiv (2017:98–99). I tidigare punkter där Moderaternas kärnbegrepp har diskuterats så har det mer ett individtänk men inom detta ämne verkar det som att de även anmanar ett kollektivt tänk också. Detta citat visar att de har lite individtänk trots gemenskap,

”Eget arbete ger gemenskap och skapar en känsla av att vara behövd, samtidigt som det ger egenmakt genom en egen inkomst och lägger grunden för hela samhällsekonomin”

(Moderaterna 2013)

De kombinerar alltså dessa två värden som för vissa kanske tycker att de är motsatser men enligt Moderaterna skapar det ändå en gemenskap att alla har egenmakt. Med detta så faller de inom GAL-dimensionen då de förespråkar individualism men ändå att vi alla jobbar tillsammans.

4.2.1.2 Socialdemokraterna

Socialdemokraterna förespråkar gemenskap och gemensamt arbete. De menar att ”demokratin börjar i vardagens gemenskap” (Socialdemokraterna 2013). Det pratas ofta om solidaritet och ett solidariskt samhälle som mål.

Som exempel, ”solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av

varandra” (Socialdemokraterna 2013). Enligt socialismen så är då förenandet mellan människor, det vill säga gemenskap, en av de viktigaste punkterna, människan är social och kräver då gemenskap före individ (Heywood 2018:98). Eftersom gemenskap kan kopplas till jämställdhet för att i en gemenskap kan de mesta problem överkommas, så har Socialdemokraternas definition en plats inom A-dimensionen som då förespråkar att de gamla traditionalistiska värderingarna ska överkommas. Deras användning av gemenskap som kärnbegrepp är inte ett högt värde i dimensionen för

individualism är inte ett starkt begrepp i Socialdemokraternas partiprogram.

Vilket är ett viktigt kärnbegrepp för postmaterialisterna (Inglehart 2006).

Även fast det talas om individen i partiprogrammet, som exempel, ” människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället”

(Socialdemokraterna 2013) så verkar gemenskap och solidaritet stå högre.

Inom socialismen som ideologi så följer Socialdemokraterna gemenskap som kärnbegrepp men som tidigare nämnt så är det inte ett högt värde i den alternativa dimensionen.

4.2.1.3 Jämförelse

Socialdemokraterna följer socialismens ideologi mer än Moderaterna för detta kärnbegrepp, men det finns i Moderaterna också. Skillnaden är då individtänk och hur det prioriteras. Den största skillnaden är att Moderaterna har ett högre värde än Socialdemokraterna i GAL-dimensionen då de

prioriterar individualismen mer i kombination med gemenskap vilket Socialdemokraterna inte gör. Så även fast Socialdemokraterna är mer

socialistiska med ett kärnbegrepp som klassificerats i denna uppsats om GAL så är Moderaterna mer åt det hållet på grund av individualismen. Detta är eftersom GAL-dimensionen i detta kärnbegrepp inte heller klassificerades som högt i bakrundsdelen och därför är de högre på skalan.

4.2.2 Samarbete

4.2.2.1 Moderaterna

Moderaterna värnar om samarbete, både internationellt och nationellt. De tycker att, ”Svensk ekonomisk politik måste föras utifrån dessa

förutsättningar och i samarbete med EU och omvärlden” (Moderaterna 2013). De visar alltså att vissa hinder (dessa förutsättningar är då säkra välfärden och hjälpa andra länder att komma ifrån fattigdom) kan försökas överkommas med hjälp av samarbete med andra. Detta bevisar att

Moderaterna har lite av socialismens kärnbegrepp samarbete. Det gynnar människan, i detta fall landet Sverige, att samarbeta och detta verkar

Moderaterna hålla med om (Heywood 2017:100–101). Detta kan också ses i följande citat, ”demokratisk utveckling och respekt för mänskliga fri- och rättigheter inom utvecklingssamarbetet förblir en central värdegrund”

(Moderaterna 2013). De vill alltså försöka gynna alla istället för egennytta vilket socialismen förespråkar (Heywood 2017:100–101). Moderaterna förespråkar dock konkurrens också, ”med varsamhet kan området reformeras och förbättras genom mer mångfald och konkurrens” (2013). Det ser det som något positivt vilket socialismen inte gör. Detta kärnbegrepp finns då i Moderaternas partiprogram och därmed faller de inom GAL-dimensionen med speciellt fokus på den alternativa. Då de mer pratar om internationellt samarbete i klartext och inte nationellt lika mycket så är värdet inte högt men ändå relativt.

4.2.2.2 Socialdemokraterna

Kärnbegreppet samarbete kan gå lite hand i hand med gemenskap som tidigare tagits upp. Dock så handlar detta mer om att inte konkurrera utan skapa något tillsammans. Socialdemokraterna vill samarbeta både nationellt och internationellt, till exempel,

”internationell solidaritet innebär att stå upp för de mänskliga rättigheterna, […] det handlar också om att vidga demokratins verkningsradie över nationsgränserna. För detta krävs ett ökat globalt samarbete såväl mellan nationerna som mellan folkliga rörelser i hela världen”

(Socialdemokraterna 2013)

De talar också mycket om EU, på ett positivt sätt. Detta är då en av de störta samarbeten vi har i Sverige och att de ställer sig positivt till det antyder att Socialdemokraterna följer kärnbegreppet samarbete. Det säger bland annat,

”samarbete inom unionen kan ge bättre förutsättningar för medlemsstaterna att möta framtidens politiska och ekonomiska utmaningar”

(Socialdemokraterna 2013). Alltså, ifall medlemsstaterna konkurrerar så gynnar det inte framtiden vilket följer det Heywood säger om socialismen att

konkurrens bidrar med negativitet (2017:100). Självklart så förbjuder inte Socialdemokraterna konkurrens helt, men de förespråkar också regelverk som begränsar vad konkurrensen kan göra. Till exempel, ”frihet på den inre marknaden får emellertid aldrig ske på bekostnad av principerna om

likabehandling av arbetstagaren och om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet” (Socialdemokraterna 2013). Så de gynnar samarbete, tillåter ändå konkurrens med vill ha den reglerad så det inte används på andras bekostnad.

Med detta så kan slutsatsen dras att partiet hör hemma inom GAL-

dimensionen inom detta kärnbegrepp, kanske relativt högt ändå eftersom det är en kompromiss mellan samarbete och konkurrens. Vilken kan gynna individen och kollektivet.

4.2.2.3 Jämförelse

Både partierna främjar samarbete, Moderaterna har mer fokus på

internationellt arbete då än nationellt. Både förespråkar också konkurrens vilket socialismen då inte tycker är bra eftersom de ställer människor emot varandra. Socialdemokraterna vill begränsa det en aning mer och därför är de lite mer socialistiska. Båda faller inom GAL-dimensionen och det är svårt att argumentera ifall värdet är högre för ett av partierna. Både vill ha

gemenskap, förespråkar konkurrens och därmed går emot socialismen lite.

Därför ligger det lika till i GAL-dimensionen för detta kärnbegrepp.

4.2.3 Jämställdhet

4.2.3.1 Moderaterna

Moderaterna värnar om jämställdhet och menar, ”i många samhällen runt om i världen saknar också hbtq-personer grundläggande rättigheter. Vi ska därför lägga fortsatt stor kraft på dessa områden inom såväl utvecklingsarbetet som övrigt internationellt arbete.” (2013). De anser alltså att det är viktigt att kämpa för detta kärnbegrepp då de är en grundläggande rättighet och bör uppnås överallt där det inte har gjort det än. De menar även att ”öppna,

toleranta och jämställda samhällen ökar individers frihet och skapar bättre förutsättning för ekonomisk, social och kulturell utveckling” (Moderaterna 2013). Detta kan kopplas med att socialismen tycker ifall jämställdhet finns så upprätthålls rättvisa automatiskt och kontakten stärks mellan människor (Heywood 2017:101–103). Moderaterna och socialismen tycker väldigt lika i detta kärnbegrepp då ifall jämställdhet uppnås fungerar samhället. De har dock en individualistisk aspekt då de nämner individer vilket går hand i hand med GAL-dimensionen då de främjar individers utveckling (Inglehart 2006).

Vilket Moderaternas diskurs för jämställdhet gör.

4.2.3.2 Socialdemokraterna

Socialdemokraterna tycker i sitt partiprogram att jämställdhet är något vitalt för samhället. Det säger bland annat,

”jämlikhet är inte detsamma som likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättning för verklig mångfald, eftersom den ger människor möjlighet att följa sin egen fria vilja. När vi kan välja fritt utvecklas vi olika”

(Socialdemokraterna 2013).

De tycker som nutidens postmatrialister att alla ska vara lika värda och tenderar att motsätta sig diskriminering (Hooghe et al. 2002:967).

Socialdemokraterna kopplar ihop jämlikhet med frihet och säger att en människa kan enbart vara fri ifall det är jämlikt, ”Socialdemokratin är en frihetsrörelse som utgår ifrån att friheten enbart är möjlig genom jämlikhet”

(Socialdemokraterna 2013)”. Frihet är då något som postmaterialister värderar högt och de som ter sig mot GAL-dimensionen (Inglehart 2006).

Heywood menar att ifall vi har våra grundbehov så som vatten, hushåll och mat så är man fri, och för att alla ska få detta krävs jämställdhet (2017:101–

103). Med detta så har vi bevis på att Socialdemokraterna har samma syn på jämställdhet som socialismen och med detta så hör de hemma i GAL-

dimensionen.

4.2.3.3 Jämförelse

Både partierna tycker att jämställdhet bör finnas och något som vi ska jobba mot. Både motsätter sig emot diskriminering och har en postmaterialistisk syn på det. Då Moderaterna pratar mer om individualismen så är står de lite högre i GAL-dimensionen än Socialdemokraterna. Dock så har

Socialdemokraterna mer likhet med socialismen än Moderaterna för detta kärnbegrepp.

4.2.4 Klasspolitik

4.2.4.1 Moderaterna

Ordet klass benämns inte i Moderaternas partiprogram förutom när de diskuterar skolpolitik då det syftar till en skolklass. Det förespråkar människor lika värde och tycker att ”den gemensamma välfärden ger likvärdiga förutsättningar i livet och motverkar orättvisor” (Moderaterna 2013). De diskuterar också om att de vill sänka tröskeln så inga människor stängs utanför genom att ge stöd till människor. Allt detta kan indirekt vara lite klasspolitik då de vill stötta de som har det svårt och höja upp dem. Dock så finns det ingen tydlig diskurs om att ’störta klassamhället’ och istället förespråkas fri konkurrens och hjälp till dem som har svårt att komma in i samhället. Socialismen anser att klasser separerar oss mest (Heywood 2017:103). Denna separation verkar Moderaterna vilja jobba för att minska men de verkar inte våga ha en mer socialistisk diskurs inom detta begrepp.

Ändå så faller diskursen inom GAL-dimensionen eftersom de vill motverka orättvisor och diskriminering (Höjer 2016).

4.2.4.2 Socialdemokraterna

Socialdemokraterna påstår att det gamla klassamhället nästan har försvunnit,

”steg försteg började det gamla klassamhället rivas ner för att ersättas av ett modernt välfärdssamhälle” (2013). Dock så menar det inte att det inte längre finns klasskillnader utan att det är ett mål som ska överkommas.

Socialdemokraterna säger att ”målet för socialdemokratin är att människor ska vara så fria att yttre faktorer som klass, kön och etnicitet inte påverkar deras möjligheter till ett gott liv” (2013). Heywood menar att det är klass som separerar oss människor mest (2017:102). Ifall Socialdemokraternas partiprogram läses igenom kan en slutsats dras att klasspolitik är viktigt men det är inte det som bara är i fokus. Det pratas även om kön, etnicitet och andra faktorer som separerar oss som måste motverkas. Detta kan höra ihop med Ingleharts teori om materialist och postmaterialister. Förr var fokus mer på ekonomi medan in nutiden så är saker som frihet och individualitet viktigare (Inglehart 2006). Det kan då påstås att Socialdemokraterna har moderniserat sin syn på klasspolitik och även prioriterar andra aspekter som kan skapa ojämlikhet. Eftersom Socialdemokraterna blivit mer

postmatrialitsiska med mycket fokus på att ej diskriminera (inkluderat klassamhälle) så argumenteras det för att de hör hemma i detta kärnbegrepp i GAL-dimensionen.

4.2.4.3 Jämförelse

Klasspolitik är inte ett viktigt kärnbegrepp för Moderaterna och liknar inte socialismen så mycket på grund av det. Socialdemokraterna där emot har en moderniserad syn på socialismens klasspolitik vilket gör så deras värde i GAL-dimensionen blir högre än vad det skulle varit. Både hamnar inom den dimensionen men eftersom i just det här kärnbegreppet har

Socialdemokraterna mer argument emot diskriminering och likabehandling så står det partiet lite högre upp i denna dimension jämfört med Moderaterna.

5 Avslutande diskussion och slutsatser

I detta avsnitt kommer då frågeställningen och syftet samt de preciserade frågorna besvaras. Här kommer dem presenteras igen.

• Var står respektive parti i GAL-TAN-skalan ungefärligt?

• Var står partierna i deras klassiska ideologi nu, har de avvikit?

• Vilka positioner intar partierna efter båda skalor betraktas?

Den första preciserade frågan har redan besvarats i analys avsnittet. Det tåls dock att en sammanfattning av resultatet finns här för tydligare slutsats. Inom majoriteten av alla kärnbegrepp för både socialismen och konservatismen hamnade både partierna i GAL-dimensionen. Det är intressant att

Moderaterna fick ett sådant lågt läge i TAN-dimensionen då bara ett kärnbegrepp, tradition, hörde till dimensionen och matchade

konservatismens lära. Förvånansvärt var också att Moderaterna fick ett högre värde inom många kärnbegrepp inom GAL-dimensionen. Inom socialismen hade de högre i både jämställdhet och gemenskap samt i konservatismen hade de högre inom människors ofullkomlighet samt hierarki och auktoritet.

Socialdemokraterna hade enbart ett högre GAL-värde inom klasspolitik och resten som inte är nämnt hade de ungefär samma värden. Anledningen till att Moderaterna oftast hade ett högre GAL-värde var för dem har stort fokus på individer och deras självständighet. Detta är något som föredras inom GAL- dimensionen och postmatrialister. Socialdemokraterna talar inte mycket om det i sitt partiprogram då de mer förespråkar solidaritet och att samhället är mer som ett kollektiv. Verkligheten utanför partiprogrammen kan se annorlunda ut men i just denna undersökning med partiprogram som grund så verkar det som att Moderaterna har ett högre värde överlag inom GAL- dimensionen än Socialdemokraterna. Detta då även fast Moderaterna har ett värde inom TAN-dimensionen, det väger upp ändå för de andra värdena är högre. Detta motbevisar då Hagevis skalan han introducerade i sin bok.

Moderaterna är alltså ett mer postmaterialistiskt parti än Socialdemokraterna vilket är intressant. Utvecklingen har då gått från ett väldigt traditionalistiskt parti från början till ett mer modernt i nutid när det gäller värderingar utanför den vanliga höger-vänster-skalan. Medan Socialdemokraterna har GAL-

värderingar men på grund av socialismen så blir värdet lägre då individualismen inte står i fokus.

I nästa preciserade fråga om de klassiska ideologierna i respektive partis partiprogram så kom det fram vissa intressanta fynd. Socialdemokraterna har nästan inget i deras partiprogram som liknar konservatismens lära. Det enda som liknar är kärnbegreppet organiskt samhälle. De vill att samhället

fungerar mer som en enhet och men det har i resten av undersökningen ett stort fokus på individer. Moderaterna där emot går ifrån detta begrepp med att de tenderar att tänka på samhället som organiskt men tar ändå in fokus på individualism. Moderaterna följer inte konservatismen markant mycket på övriga kärnbegrepp heller. Det finns en trend att de förespråkar

individualismen för mycket för att det ska följa deras grundideologi konservatismen. Detta gäller alltså tradition och organiskt samhälle. Inom tradition vill de alltså ändra strukturen på vissa institutioner som vuxit fram historiskt, vilket gå emot konservatismen samt hierarki och auktoritet så främjar de civilsamhället mer och eget ansvar.

Inom Socialismens lära så följer Socialdemokraterna denna ideologi med vissa undantag. I både jämställdhet och gemenskap följs det nästan till punkt och pricka medan i samarbete och klasspolitik så avviker partier lite. De verkar ha moderniserat sig själv och tillåter istället konkurrens som

socialismen inte vill och klasspolitiken är inte lika viktig som andra frågor.

Det intressanta är att Moderaterna kan placeras in under många kärnbegrepp som socialismen har till skillnad från Socialdemokraterna som bara hade ett konservativt kärnbegrepp som matchade. Både gemenskap, samarbete och jämställdhet kan hittas i Moderaternas partiprogram. Det som avviker från socialismen för Moderaterna är samma som det gjorde för konservatismen vilket är individualism och vilket fokus de lägger på det.

Vilka positioner intar då partierna efter båda skalor betraktas?

Socialdemokraterna har som sagt inte avvikit så mycket från sin klassiska

ideologi utan moderniserat vissa kärnbegrepp. Om vi betraktar socialism som en skala så blir Socialdemokraternas placering relativt hög. Det kan ses som omöjligt i dagens samhälle att följa en ideologi som utvecklades för länge sedan då det kan krocka då samhället såg annorlunda ut förr med andra prioriteringar. Moderaterna får också en placering i denna skala då de har värden som matchar socialismen men partiet placeras relativt lågt på grund av deras individualism. Inom konservatismen så får Moderaterna även här ett relativt lågt värde på grund av samma anledning som nämnt förut,

individualismen. Socialdemokraterna har knappt några konservativa tendenser så i denna skala så platsar de knappt inom konservatism. Alltså har Moderaterna en större distans ifrån sin grundideologi än vad

Socialdemokraterna är men Moderaterna har mer socialistiska kärnbegrepp än vad Socialdemokraterna har konsevatia i sitt partiprogram.

I GAL-TAN-skalan placeras både partierna i GAL-dimensionen där

Moderaterna ligger högre upp än Socialdemokraterna. Detta är intressant då denna uppsats teoretiska bakgrund placeras konservatismen inom TAN- dimensionen vilket bevisar mer hur Moderaterna avvikit från sin grund.

Även fast Moderaterna har ett TAN-värde som Socialdemokraterna inte har så drar de inte ner dem under Socialdemokraterna då deras andra

kärnbegrepp som tillhör skalan är så pass starka.

Slutsatsen på denna uppsats blir då att utvecklingen verkar ha tagit

Moderaterna längst ifrån sin grund. Socialdemokraterna har också utvecklats men inte lika markant. Partierna liknar varandra när det kommer till

socialismen men inom konservatismen så dominerar Moderaterna mer. De två partierna har mycket gemensamt ändå men kanske inte tillräckligt. Det skiljer sig väldigt mycket om hur de ser människan, det ena ser på

individnivå och det andra ser mer kollektivt. Den största skillnaden mellan partierna ses i ideologierna medan i GAL-TAN skalan är dem mycket mer lika och närmare vilket forskare som Hagevi redan benämnt. Det som

ifrågasattes i problemdiskussionen stämmer då till en viss del. För i denna analys så har Moderaterna ett lite högre värde än Socialdemokraterna.

Referenser

Appelgren, Jörgen, Lindberg, Camilla & Lerulf, Philip (2014). Moderater och Socialdemokrater är lika som bär. Göteborgsposten.

https://www.gp.se/debatt/moderater-och-socialdemokrater-

%C3%A4r-lika-som-b%C3%A4r-1.473926 [2020-12-25]

Benigh, Love (2019). ”Regeringen inte socialdemokratisk” – kritik från facken”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-inte- socialdemokratisk-kritik-fran-facken [2020-12-25]

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt:

metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3.

Uppl. Lund: Studentlitteratur

Carlqvist, Maria & Malmström, Björn (2005).”. M-förslag “socialism” tycker kd”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/m-forslag-

socialism-tycker-kd [2020-12-25]

Freeden, Michael (1996) Ideologies and Political Theory: A Conceptual Approach. Oxford: Oxford University Press Incorporated.

Available from: ProQuest eBook Central [8 December 2020].

Greider, Göran (2019). “Sverige behöver gå i psykoanalys. Och

Socialdemokraterna på en ideologikurs”. Dala-Demokraten.

https://www.dalademokraten.se/artikel/goran-greider-sverige- behover-ga-i-psykoanalys-och-socialdemokraterna-pa-en- ideologikurs [2020-12-25]

Hagevi, Magnus (2015). Den svenska väljaren 2014. 1. uppl. Malmö:

Gleerups utbildning

Heywood, Andrew (2017). Political ideologies: an introduction. 6. uppl.

London: Palgrave

Hooghe, Liesbet, Marks, Gary & Wilson, Carole (2002). ”Does left/right structure party positions on European integration?”. Comparative Political Studies 35(8): ss. 965–989.

Hultman, Fredrik (2019). “M är ett konservativt parti på villovägar”.

Smedjan. https://timbro.se/smedjan/m-ar-ett-konservativt-parti- pa-villovagar/ [2020-12-25]

Höjer, Henrik (2016). En ny bild av svensk politik.

https://fof.se/tidning/2016/9/artikel/en-ny-bild-av-svensk-politik [2020-11-28]

Inglehart, Ronald (1971). “The Silent Revolution in Europe:

Intergenerational Change in Post-Industrial Societies”. The American Political Science Review 65(4): ss. 991-1017.

Inglehart, Ronald (1977). The Silent Revolution: Changing Values and Political Styles Among Western Publics. Princeton University Press.

Inglehart, Ronald (2006). “Mapping Global Values”. Comparative Sociology, 5(2), ss. 115–136.

Johansson, Bengt, Oskarson, Maria, Oscarsson, Henrik & Bergström, Annika (red.) (2015). ”Fragment: SOM-undersökningen 2014”.

Göteborg: SOM-institutet.

Maaloum, Abdelaziz & Lindquisto, Olgica (2014). ”Partierna allt mer lika - men konflikterna ökar”. Sveriges Radio,

https://sverigesradio.se/artikel/5784979 [2020-12-01]

Moderaterna (2013). ”Moderaternas handlingsprogram”. SND-nätverket.

https://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/p/2013 [2020-12-16]

Ryan, Matt (2018). The Comparative Method. I Lowndes, Vivien, Marsh, David & Stoker, Gerry (red.) Theory and methods in political science. 4. Uppl. London: Palgrave ss. 271–289.

SND. SND-nätverket. https://snd.gu.se/sv/om-oss/snd-n%C3%A4tverket [2020-12-25]

Socialdemokraterna (2013). ”Ett program för förändring”. SND-nätverket.

https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/p/2013 [2020-12-16]

TT (2013). ”Reinfeldt: ”Inga fler socialistiska experiment”. SVT.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/moderaternas-stamma-inleds [2020-12-15]