Syftet med vår studie var att beskriva och analysera en grupp socialsekreterares egna
erfarenheter av att arbeta med våldsutsatta barn. Inledningsvis nämnde vi att socialsekreterare är ett yrke som blir påverkade av olika faktorer som både innefattade privata aspekter samt arbetsrelaterade uppgifter. Det togs även upp att det fanns en negativ syn kring yrket som framställdes i bland annat media. Utifrån detta ville vi med vår studie få fram
socialsekreterarnas egna erfarenheter både när det kommer till hur arbetet med våldsutsatta barn påverkade dem samt hur de hanterade de känslor som kan uppkomma till följd av det.
Genom våra fyra socialsekreterare fick vi ett resultat som genom vårt tema, två sidor av myndighetsrollen, visade en stor bredd i hur de olika tillvägagångssätten och känslomässiga hanteringen såg ut hos socialsekreterarna. Socialsekreterarna visade att de kunde känna olika känslor kring samma yrke och blev påverkade av olika faktorer inom arbetet. De kunde se en situation från olika synpunkter samt sökte stöttning på olika håll och under olika tillfällen. De visade att myndighetsrollen kunde bidra till en trygghet och vara en positiv aspekt med arbetet, men även något som begränsade socialsekreterarna i arbetet där de kunde uppleva känslor som exempelvis frustration utifrån myndighetsrollen. Trots att vår studie enbart grundar sig i fyra socialsekreterares berättelser bidrar materialet till en ökad kunskap kring
arbetet och visar på att det inte finns en färdig mall kring vilka känslor som kommer påverka en samt hur socialsekreterarna sedan ska kunna hantera arbetet med våldsutsatta barn.
Slutsatsen med studien är således att hur man påverkas av myndighetsrollens dubbelhet och hur man hanterar sig själv i sitt arbete med våldsutsatta barn är individuellt men att påverkan alltid finns och att man då själv utformar tillvägagångssätt för att kunna hantera påverkningen.
Caringi et al. (2017), Choi (2017), Kapoulitsas (2015), Dane och Chackes (2001) samt Kagan och Itzick (2019) drog slutsatser kring betydelsen av en trygg organisationskultur där kollegor och hur samverkan är uppbyggd på en arbetsplats ibland kunde vara avgörande, eller i alla fall underlättande, i hur mycket man påverkades och kunde hantera sitt arbete som socialarbetare.
Detta var ett genomgående tillvägagångssätt i vårt resultat för alla socialsekreterare när de behövde hantera deras känslor och hur de påverkades inom arbetet med våldsutsatta barn. Vi såg en trygg arbetsplats och kollegor som en förebyggande och viktig faktor för att kunna klara av arbetet, då det är ett genomgående resultat både i vår studie och i tidigare forskning.
Identifierade likheter till vårt resultat kunde även synas i Råbus et al. (2016) och Geislers et al. (2019) slutsatser med deras studier som lyfter de positiva aspekter med arbetet uttalat från yrkesverksamma socialarbetare. Råbu et al. (2016) fastställde att socialarbetare i studien både kunde uppleva negativa aspekter som exempelvis sårbarhet och hopplöshet samtidigt som de kunde uppleva positiva aspekter kring arbetet som exempelvis relationsskapande och kreativa samt anpassningsbara tillvägagångssätt. I vårt resultat visade socialsekreterarna att det kunde ske ett pendlande i deras känslor kring arbetet och kring deras myndighetsroll, som både inkluderade en osäkerhet och uppgivenhet samtidigt som de kunde känna sig trygga och att deras arbete var meningsfullt. Det blev tydligt att socialsekreterarna ville lyfta de positiva aspekterna inom yrket för att fortsätta vara motiverade samt ha kvar en drivkraft till deras arbete. Socialsekreterarna visar därmed i vårt resultat att de kunde uppleva negativa aspekter kring sitt arbete på olika sätt, men där de identifierade det som ger mening samt olika
drivkrafter för att klara av deras arbete och därmed varför de stannar kvar.
Det som skiljde sig från vårt resultat i relation till studierna i kapitlet 2. Kunskapsöversikt var att i tidigare forskning låg ett fokus på psykiska diagnoser hos socialarbetare kopplat till att de arbetat med klienter som gått igenom trauma, vilket vi inte kunde identifiera utifrån vårt resultat. En negativ konsekvens utifrån att vara yrkesverksam socialarbetare som togs upp i tidigare forskning och som vi kunde dra likheter till vårt resultat var som redan nämnt empatitrötthet. Empatitrötthet är, till skillnad från utbrändhet, STS och VT, inte ett statiskt tillstånd eller en psykiatrisk diagnos och kan förändras över tid och gör att vi därför kan identifiera empatitrötthet som en konsekvens av belastningarna socialsekreterarna beskrev.
Trots det som diskuterades i metoddiskussionen om avsaknad av upplevda belastningar i intervjuguiden så blev det ändå tydligt av vårt resultat att belastningar med arbetet fanns och dessa fångades upp i andra kategorier. Socialsekreterarna påverkades bl.a. av omgivningens negativa syn samt utformade olika individuella tillvägagångssätt för hantering vilket visar på att det fanns belastningar i arbetet och att belastningarna fick träda fram och redovisas i flera kategorier.
Mycket av den tidigare forskning som vi studerat har som tidigare nämnt fått ett resultat av att socialarbetare upplever psykisk ohälsa vilket kan tas i uttryck i psykiatriska diagnoser. Vårt resultat innehöll ingen koppling till diagnoser även om belastningar med yrket kan antas bidra till empatitrötthet. Utifrån vårt resultat och undersökning av tidigare forskning kan vi bl.a. se betydelsen av både stöd från kollegor och ett gott organisationsklimat för socialarbetarens hälsa. Detta är exempel på yttre faktorer som vi ser påverkar den individuella personen positivt men som är svår att hantera eller påverka på egen hand. För att kunna förebygga de psykiatriska tillstånden som socialarbetare upplever och som beskrivs i tidigare forskning kan ett alternativ vara att studera de betydande delarna för individen som både framkommit i vårt resultat och i tidigare forskning. Vi tänker därför att förslag för framtida forskning hade kunnat innebära att utveckla och undersöka de aspekter som positivt påverkarar
socialarbetarens hälsa och arbetsmiljö, så som kollegor och organisationskultur. En sådan kompletterande forskning hade kunnat bli vägledande för att förebygga de svåra psykiatriska tillstånden som nämnts i den tidigare forskningen.
Slutligen så anser vi att det positiva med arbetet som alla socialsekreterare tog upp är värd att få fokus. Med det samhälleliga antagande av att socialsekreterare som arbetar med
våldsutsatta barn är ett tufft arbete som vi gick in med i skrivandet så bidrar denna studie till ökad kunskap kring socialsekreterares arbete. Det är ett tufft yrke och tidigare forskning, delar av vårt resultat och samhällets syn på yrket har fortsatt fokus på belastningar, vilka absolut finns, men det som får lysa starkast nu är delen av vårt resultat som visar på att arbetet med våldsutsatta barn har en mening för de som utövar det.
Referenslista
Aftonbladet. (19 december 2020). Därför lämnar jag mitt jobb i socialtjänsten.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/39BQpL/darfor-lamnar-jag-mitt-jobb-i-socialtjansten Aftonbladet. (14 december 2018). Tuff press på socialsekreterare.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ka98EX/tuff-press-pa-socialsekreterare
Antonovsky, A., Cederblad, M., Elfstadius, M., & Lundh, L. (1991). Hälsans mysterium.
Stockholm: Natur och kultur.
Bride, B., Robinson, M., Yegidis, B., & Figley, C. (2004). Development and Validation of the Secondary Traumatic Stress Scale. Research on Social Work Practice, 14(1), 27–35.
https://doi.org/10.1177/1049731503254106
Brottsförebyggande rådet. (18 juni 2020). Barnmisshandel.
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/barnmisshandel.html Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber AB Caringi, J., Hardiman, E., Weldon, P., Fletcher, S., Devlin, M., & Stanick, C. (2017).
Secondary traumatic stress and licensed clinical social workers. Traumatology, 23(2), 186–
195. https://doi.org/10.1037/trm0000061
Choi, G. (2017). Secondary traumatic stress and empowerment among social workers working with family violence or sexual assault survivors. Journal of Social Work!: JSW, 17(3), 358–378. https://doi.org/10.1177/1468017316640194
Cunningham, M. (2003). Impact of trauma work on social work clinicians: Empirical findings. Social work, 48(4), 451-459. doi: 10.1093/sw/48.4.451
Dane, B., & Chachkes, E. (2001). The cost of caring for patients with an illness: Contagion to the social worker. Social Work in Health Care, 33(2), 31-51. doi:10.1300/J010v33n02_03 Dunkley, J., & Whelan, T. (2006). Vicarious traumatisation: current status and future directions. British Journal of Guidance & Counselling, 34(1), 107–116.
https://doi.org/10.1080/03069880500483166
Geisler, M., Berthelsen, H., & Muhonen, T. (2019). Retaining Social Workers: The Role of Quality of Work and Psychosocial Safety Climate for Work Engagement, Job Satisfaction, and Organizational Commitment. Human Service Organizations, Management, Leadership &
Governance, 43(1), 1–15. https://doi.org/10.1080/23303131.2019.1569574
Holm, U. (2009). Det räcker inte att vara snäll: om empati och professionellt bemötande
inom människovårdande yrken (2., omarb. utg.). Stockholm: Natur & kultur.
Hsieh, H-F., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative health research, 15(9), 1277-1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276687 Hägg, K., & Kuoppa, S. (2007). Professionell vägledning: med samtal som redskap (2., [rev.]
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisersering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.
Kagan, M., & Itzick, M. (2019). Work-related factors associated with psychological distress among social workers. European Journal of Social Work, 22(1), 30–42.
https://doi.org/10.1080/13691457.2017.1357021
Kalman, H., & Lövgren, V. (Red.). (2012). Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups.
Kapoulitsas, M. (2015). Compassion fatigue and resilience: A qualitative analysis of social work practice. Qualitative Social Work!: Research and Practice., 14(1), 86–101.
https://doi.org/10.1177/1473325014528526
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460).
Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Lagen (SFS 2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
Arbetsmarknadsdepartementet MRB. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Råbu, M., Moltu, C., Binder, P.-E., & Mcleod, J. (2016). How does practicing psychotherapy affect the personal life of the therapist? A qualitative inquiry of senior therapists' experiences.
Psychotherapy Research, 26(6), 737–749. doi.org/10.1080/10503307.2015.1065354 Socialstyrelsen (2015). Utsatta barns hälsa - Resultat av en undersökning av fysisk och psykisk hälsa hos barn vars behov utreds av socialtjänsten. (Artikelnummer 2015-3-5) https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-3-5.pdf
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4).
Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2014-5-7.pdf
Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Sprang G., Clark J. J., & Whitt-Woosley A. (2007). Compassion fatigue, compassion satisfaction, and burnout: Factors impacting a professional's quality of life. Journal of Loss and Trauma. 2007;12(3):259-280.
Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete (1. utg.). Stockholm: Natur & kultur.
Bilagor
Bilaga 1
Till dig som är socialsekreterare
Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie
Barns utsatthet för våld är ett socialt problem. Barn kan utsättas för våld i alla åldrar och i alla sociala situationer. Socialsekreterares psykiskt påfrestande arbetsroll med att möta och stötta människor i utsatta livssituationer kommer att påverka dem genom hela det yrkesverksamma livet. Att undersöka hur socialsekreterare upplever sina egna erfarenheter av hur de påverkas av att arbeta med våldsutsatta barn anser vi vara av vetenskapligt intresse.
Syftet med studien är att undersöka socialsekreterarnas egna erfarenheter av hur de själva påverkas av att arbeta med barn som blivit utsatta för våld.
Vi söker dig som är utbildad socialsekreterare och möter våldsutsatta barn i ditt dagliga arbete och som känner för att dela med dig om dina erfarenheter, perspektiv och tankar kring detta.
Det är helt frivilligt att delta i studien och du kan när som helst under processen välja att avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer genomföras på zoom eller annan digital plattform som passar dig för att kunna följa de restriktioner kring Covid-19 som finns i dagsläget. Intervjuerna kommer att spelas in och sedan transkriberas. Allt material från intervjuerna kommer hanteras med högsta konfidentialitet, ingen obehörig kommer ta del av materialet och inga enskilda personer kommer kunna utläsas av materialet. När studien är godkänd kommer intervjumaterialet att förstöras. Intervjuerna beräknas ta ca. 30-60 minuter.
Studien är en kandidatuppsats och vi heter Lina Eriksson och Belinda Persson och studerar till socionom på Umeå Universitet, har du några frågor så hör gärna av dig.
Lina Eriksson Belinda Persson
xxx xx xx xxx xxx xxx xx xx
mail mail
Handledare för vår studie är Sara Lilliehorn, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet.
Bilaga 2
Intervjuguide
Kartläggning
•! När gick du din utbildning till socionom?
•! Hur kom det sig att du ville utbilda dig till socionom?
•! Har du arbetat med något annat tidigare?
•! Hur länge har du varit yrkesverksam på den verksamhet du är idag?
•! I hur stor utsträckning skulle du säga att ditt arbete innefattar våldsutsatta barn?
•! Varför arbetar du som socialsekreterare? Vad tycker du om ditt arbete?
•! Vad skulle du beskriva är det bästa med ditt yrke?
Organisationsklimat
•! Hur anser du att klimatet är mellan kollegor och chefer?
•! Vad är bra med din arbetsplats?
•! Vad fungerar sämre på din arbetsplats?
•! Hur ser den interna samverkan ut?
Hantering av det goda och det svåra med arbetet
•! Vilka känslor kan uppkomma hos dig i samband med ditt arbete med våldsutsatta barn?
•! Vad väcker mest känslor hos dig med ditt arbete, i kontexten med våldsutsatta barn?
•! Hur gör du för att “inte ta med jobbet hem”?
•! I vilken utsträckning påverkas du av andras syn på ditt yrke? T.ex. hur media framställer det eller hur du upplever att din familj/vänner pratar om det?
•! Vad är det första du gör efter ett, för dig, riktigt jobbigt samtal?
•! Vad hade du velat säga till dig själv när du var ny inom yrket socialsekreterare med våldsutsatta barn?
Övrigt
•! Vill du berätta en situation eller ett ärende för oss om ditt arbete med våldsutsatta barn, som på något sätt påverkat dig?