AVSLUTANDE DISKUSSION

Analysen visar att aktantmodellen, i reviderad form, fungerar som analysmodell av en vardagssituation som den i en klädaffär. Jag kommer fram till att det finns flera aktörer i en klädaffär och att dessa har olika eller liknande funktioner.

Detta arbete började i en diskussion kring sociologi med utgångspunkten i Erving Goffmans tankar kring hur vi agerar i vår vardag. Sedan leddes diskussionen i detta arbete in mot en mer logisk diskussion i och med att jag testade en modells möjligheter. Detta kan ses som om jag gjort en matematisk uträkning och språkbruket i detta kapitel skiljer sig från de föregående i dess form och stil. Denna genomgång är väldigt viktig för validiteten i detta arbete eftersom att det är ifrån denna mattematik som kunskapen kommer. För att sedan ta upp och levandegöra det som modellen kan visa oss, kommer jag återigen att tala om sociala regler. Likväl som jag talar om logik eftersom att dessa två i mångt och mycket hänger samman.

Modellen hade kunnat se annorlunda ut och är mycket mer flexibel än vad jag har låtit den vara. Jag har haft för avsikt att titta på en vardagssituation och denna anser jag vara bunden till logiken. Exempelvis, jag har talat om kassan och dess funktion. Där kan tillgången på pengar vara en faktor som gör att interaktionen mellan kund och säljare inte leder till en affär. Men kunden hade möjligen kunnat finna en säck med pengar på gatan utanför affären och på så sätt hade inte kassan haft funktionen av en begränsning. Detta är möjligt, men inte logiskt. I och med detta talar jag inte om sådana situationer som möjliga scenario när jag applicerade aktantmodellen på den säljande situationen.

ALLA ÄR LIKA VIKTIGA

Detta arbete belyser vilka aktörer som finns i en klädaffär, deras funktion och dess betydelse. Jag skrev tidigare att vissa aktörer har mer makt än andra och det vidhåller jag. Eftersom att kunden automatiskt hamnade i centrum av modellen, är denna aktör den mäktigaste eftersom att det är kunden som gör valet. Likväl är de andra inte mindre viktiga.

Exempelvis har Kund 2 visats ha en funktion som är lika viktig som produkten, eftersom att båda två kan verka som motståndare i interaktionen mellan säljare och kund. Kunskapen vi kan lära av detta är att det viktigt att säljaren uppmärksammar alla kunder i lokalen och inte förbiser någon kund då alla kunder är lika viktiga eftersom att de påverkar varandra.

Kunskapen som detta arbete ger läsaren, kan ge både kunden och säljaren ett försprång in i interaktionen. Kunden kan veta att det finns flera aktörer som kan påverka henne och genom att vara vaksam på vilka dessa är, kanske hon i framtiden kommer att lyssna mer på sin egen åsikt än vad Kund 2 säger högt i provrummet.

Säljaren kan öva på att ge flera kunder uppmärksamhet samtidigt. På så sätt kan han eller hon förbereda sig inför situationer där en kund kräver all av säljarens uppmärksamhet.

ATT VARA STEGET FÖRE SIN EGEN TILLGÅNG

Det visade sig att exempelvis Kund 2 är lika viktig för utgången av interaktionen som exempelvis produkten. Det visade sig även att produkten är lika viktig för interaktionen som säljaren.

Om en produkt tar slut i affären kommer detta troligen att göra att kunden inte köper varan. Om säljaren i dessa situationer har en utarbetad plan för hur han eller hon ska gå tillväga för att snabbt beställa hem varan till affären, behöver inte det inte innebära att interaktionen inte blir av om varan inte

MODELLENS MÖJLIGHETER

På samma sätt som det samhälle och de värderingar som fanns i samhället när en pjäs skrevs kan analyseras av aktantmodellen, kan vårt samhälla analyseras av modellen. Detta är den största vinsten med detta arbete. Ett exempel på vilka tendenser denna undersökning visar är att det har skett en förändring i hur vi värderar god service. Idag kan kunden tänka sig att köpa en vara även om säljaren är otrevlig, enbart för att priset är rätt eller för att rätt storlek fanns hemma. Detta visas i och med att stora klädföretag som exempelvis H&M som arbetar med billiga kläder men sämre service finns och fungerar i dagens Sverige. De finns de som inte handlar i denna form av affär därför att de värderar god service högre än prisvärda produkter. Detta är en avvägning som varje kund gör när de handlar.

Det spel som sker i en klädaffär är en del i vår socialisering. Vi vet vad vi kan förvänta oss kommer att ske i en affär och vi vet vad som förväntas av oss. Detta blir en omedveten kunskap i den form att vi agerar utan att tänka på hur vi agerar. Om vi inte har kunskap om vad det är vi gör i en situation, är det svårt att anpassa sig till exempelvis en annan kultur. Om vi snabbt kan analysera grammatiken i en utländsk affärs kommer vi snabbt kunna anpassa oss till den rådande kulturen vi befinner oss i. Ökad förståelse för andra kulturer både berikar våra egna liv och de minskar riskerna för missförstånd.

MODELLEN GER EN FÖRFÖRSTÅELSE

Aktantmodellen har gjort det möjligt att studera situationen i en klädaffär som ett skådespel. Det har visat sig möjligt att använda aktantmodellen på fler situationen än teatern och detta ger oss ett verktyg att studera fler situationer än den som undersöks här.

Genom att se sin omvärld som en spelplats kan mycket förenklas men även kompliceras. När vi vet om att servitörerna på en restaurang spelar ett

MÖJLIG UTGÅNG AV INTERAKTIONEN

Det är viktigt att notera att det finns större chans att en interaktion ska misslyckas än att det ska lyckas. Detta i och med att matematiken mellan säljare, Kund 1, Kund 2, kassan, tiden, lokalen och produkten måste stämma för att kunden ska köpa en vara. Om en av dessa faktorer inte stämmer, minskar möjligheten för att interaktionen ska lyckas. Det kan vara så att kunden väljer att köpa en svart tröja i stället för en grön eller att kunden väljer att köpa en vara av säljaren trots att säljaren varit otrevlig. Frågan är då hur många negativa faktorer kan störa den annars så positiva kedjan av faktorer utan att påverka utgången av interaktionen negativt? Denna fråga går inte att besvara utifrån det underlag som presenterats i detta arbete men det går att konstatera att oddsen spelar mot en lyckad interaktion.

Säljare + kund 1 + Kund 2 + kassan + tiden + lokalen + produkten = försäljning

Det blir även tydligt att kunden inte alltid har för avsikt att köpa en vara när han eller hon går in i en säljande situation. Likväl kan kundens avsikt med besöket ändras. Detta kan ske med hjälp av någon av de andra sex aktörerna i lokalen. Så på samma sätt som en aktör kan minska chansen för att mötet mellan kunden och affären, kan dessa aktörer öka chansen för lyckad interaktion.

Det är även viktigt att belysa att interaktionen mellan säljaren och kunden inte börjar av sig själv, den måste startas. Vanligtvis görs detta av att säljaren uppmärksammar kunden när denna går in i affären. Om kunden känner sig förbisedd kan det bli tal om en affär i alla fall, men den försvåras mycket.

Om en vara endast finns hemma i grått och om kunden vill ha varan i gult, försvårar även detta interaktionen.

VAL AV ANALYSMETOD

Greimas metod är inriktad mot en dramaanalys av ett manus. Men även om spelet i en klädaffär ser ut som en improvisation, menar jag att det finns flera sociala aspekter som gör att vi redan innan vi går in i en affär kan vänta oss vad som kommer att ske. Det är som om ramarna för manuset har skrivits redan tidigare och att aktörerna ges lite utrymme till improvisation. Den verkliga säljande situationen är fylld av repliker och agerande som inte bygger på ”hål-principen”, det vill säga att inga repliker uttalas i klädaffären utan att reflexen till repliken har startats av något. Säljaren säger inte att kunden ser fin ut, innan han eller hon har sett kunden. Det som studeras är systemet för hur de agerar mot varandra, vilket kan liknas vid en dramatext. Inte om säljaren ljuger eller inte när han eller hon säger att kunden är fin i den rosa tröjan, vilket är något som kan undersökas och problematiseras i en föreställningsanalys. Eftersom att denna undersökning eftersöker klädaffärens grammatik, vilket kan liknas vid det skriva manuset för klädaffären, är ett dramaanalytiskt verktyg som aktantmodellen motiverat före ett analysverktyg som används vid en föreställningsanalys.

Jag utgår ifrån både ytstrukturen och djupstrukturen av Greimas aktantmodell. Däremot är det svårt att förutspå vilken djupstrukturen är eftersom att jag enbart kan spekulera i vilka avsikter aktörerna i klädaffären har. Det jag tittar närmare på att vad som praktiskt händer i klädaffären, ytstrukturen. Det kan sägas att jag tittar på ytstrukturen för att få en ökad förståelse för vad som sker i djupstrukturen. Det vill säga vad som ligger till grund för att ett köp sker.

KORTLIVAD OCH VERKLIG TID

Den säljande situationen är svår att analysera för att den är ögonblicklig. Den är både kortlivad i den bemärkelsen att den uppstår när den uppstår och inte kan återskapas på exakt samma sätt. Det som sker i klädaffären handlar, liksom teatern, om känsla. Om kunden känner att säljaren inte är trovärdig i sitt skådespel kommer kunden inte att lita på försäljaren.

JAGET OCH MINA TECKEN

Detta arbete har även visar på att min utgångspunkt in i detta arbete är möjlig. Det har även visats att det går att se en vardagssituation som en teaterföreställning, vilket visar på att det finns en tendens att de tankar som Erving Goffman har om att vi alla spelar olika roller, till viss grad stämmer eftersom att det finns ett naturligt likhetstecken vad gällande agerandet som sker i en teaterföreställning och i en vardags situation.

I och med detta arbete har jag fått bekräftat att mina egna funderingar stämmer och jag känner en ökad förståelse för min omvärld. Detta arbete utgår ifrån mina egna erfarenheter som ung, svensk kvinna. Jag har med mig mina egna värderingar och dessa har fått stort utrymme i detta arbete. Jag bär även med mig många tankar och utgångspunkter från mina medie- och kommunikationsvetenskapliga studier, vilka jag inte kan bortse ifrån. Dessa gör att jag ser min omvärld som påverkbar samtidigt som den är kontrollerad. Jag ser att det finns sociala regler för hur vi beter oss och hur vi kan tänkas bete oss. Jag ser även att kommunikation inte är en enkel process utan att den ger utrymme för bland annat missförstånd. Jag tror att semiotiken ger oss ett analysverktyg som hjälper oss att studera vår omvärld. Jag tror på att vi kommunicerar genom tecken och att dessa går att tyda. Utöver detta har jag mina egna erfarenheter från serviceyrken vilket gör att jag vet om att jag spelar olika roller när jag arbetar med andra människor, för alla förväntar sig olika saker.

En duktig servitris läser av sina kunder och erbjuder dem det just de vill ha. Om kunderna vill dricka läsk till maten, kommer de inte att få ett gott intryck av restaurangen om det enda servitrisen rekommenderar som dryck till maten är ett väldigt dyrt vin.

Innan jag skrev detta arbete funderade jag på om det går att slå hål på myten om att kunden alltid har rätt. Men det jag istället har bevisat är att kunden är mäktig och viktig. Jag viste sedan tidigare att det är kunden som gör det avgörande valet efter som att det är kunden som betalar, men jag tänkte inte på att allt som sker i interaktionen mellan kund och säljare sker för kunden skull. Jag har alltid föreställt mig att det är ett samspel. Detta arbete visar att

6. KÄLLOR

Alter, Jean (1981) Teatern, semiotikerna mardröm i Holm, Ingvar (1981) Teater 2,

Tecken, Språk, Struktur Studentlitteratur, Lund, 1981

Aston, Elaine, Savona, George (1999) Theatre as sign-system Routledge, Clay’s Ltd, St Ives plc, Edinburg & London

Brook, Peter (1969) Den tomma spelplatsen Boktryckeriet AB, Thule, 1969

Eco, Umberto (1981) Teaterförställningens problematik i Holm, Ingvar (1981) Teater

2, Tecken, Språk, Struktur Studentlitteratur, Lund, 1981

Elam, Keir, (2002) The semiotics of Theatre and Drama Routledge, London and New York, 2002

Goffman, Erving (1995) Jaget och maskerna, Rabén Prisma, Kristianstads Boktryckeri, Kristianstad 1995

Gripsrud, Jostein (2000) Mediekultur, mediesamhälle Daidalos, Göteborg, 2000 Heed, Sven Åke (2002) Teaterns tecken Studentlitteratur, Lund 2002

Heed, Sven Åke (1981) Vitracs Victor och de ”aktantiella” mönstren i teatern i Holm, Ingvar (1981) Teater 2, Tecken, Språk, Struktur Studentlitteratur, Lund, 1981 (citat sid. 286 ).

Kowzan, Tadeusz (1981) I teatertecknets universum i Holm, Ingvar (1981) Teater 2,

Tecken, Språk, Struktur Studentlitteratur, Lund, 1981

Martin, Jacqueline & Sauter, Willmar Understanding theatre: performance analysis in

theory and practice Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1995

Saussure, Ferdinand de ´Sign, signifier, signified´ ur Course in General Linguistics publicerad i Councell, Colin, Wolf, Laurie (2003) Performance Analysis Routledge, London and New York, 2003

Wiingaard, Jytte (1972) Teater Semiologi Berlinske Förlag, Norhavnen Boktryckeri a/s Vidborg, Danmark, 1972