Mitt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur lärare arbetar på ett språkutvecklande sätt med halvspråkiga elever som har språkliga brister i svenskspråket och/eller deras modersmål.
Efter att ha analyserat mitt empiriska material utifrån mina teoretiska utgångspunkter samt diskuterat det, framkommer det tydligt att mina informanter arbetar på ett språkutvecklande sätt. Och att i denna skola framkommer ett språkutvecklande arbetssätt som ett
skolgemensamt område. Detta görs dock på olika sätt samt att deras betoning av vad som ska utvecklas hos eleverna skiljer sig åt. Samtliga pedagoger är eniga om att ett språkutvecklande arbetssätt ska bidra till att elevernas begrepps-, skriv- och talförmåga utvecklas i varje ämne.
Och att det ska arbetas parallellt med språk och ämnesinnehåll i varje ämne. Carina, Elin och Dunya skiljer sig från de resterande, då de tycker att ett språkutvecklande arbetssätt även ska bidra till att elevernas läsförmåga utvecklas och att det är en viktig del i ett språkutvecklande arbetssätt. Således arbetar samtliga pedagoger på olika sätt gällande ett språkutvecklande arbetssätt, och detta beror främst på att de har varierande erfarenheter inom detta område.
Samtliga pedagoger är även eniga om att detta arbetssätt gynnar båda elever med utländsk bakgrund och etnisk svenska elever. Den tidigare forskning som min studie anknyter till poängterar också det, dock finner man information i tidigare forskning som tyder på att elever med utländsk bakgrund gynnas mest av det. Och att det i första hand behöver arbetas
språkutvecklande med de elever som är i störst behov av det, vilket är de halvspråkiga eleverna som varken inte kan svenskspråket eller hennes modersmål eller modersmålen helt till sitt förfogande. Forskningar, avhandlingar etcetera skriver trots allt utifrån
tvåspråkiga/flerspråkiga- och andraspråks elever, när det talas om ett språkutvecklande arbetssätt. Varför dessa pedagoger tycker att alla elever, vare sig halvspråkiga eller inte, är i behov av det, kan handla mycket om att de vill betraktas som politisk korrekta. Vilket innebär i detta sammanhang att de uttrycker sig om att alla elever ska ha lika mycket tillgång till ett språkutvecklande arbetssätt för att stämma överens med det som står i läroplanen;
[…] Eleverna ska […] i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället.93
93 Läroplan för gymnasieskolan 2011, s. 20
Det behöver dock inte betyda att de inte arbetar på så sätt att elever med utländsk bakgrund som har språkliga brister gynnas mest av ett sådant arbetssätt. Mer eller mindre bör alla elever gynnas av detta arbetssätt, dock behöver vissa elever arbeta mer utifrån ett sådant arbetssätt, vilket i detta sammanhang är elever med utländsk bakgrund som innehar språkliga brister.
Pedagogerna har dock inte lyft fram en viktig aspekt inom ett språkutvecklande arbetssätt som kan bidra till att språket hos elever med utländsk bakgrund utvecklas; modersmål.
Utifrån olika forskningar har jag lyft fram modersmål som en bidragande faktor till elevers språkutveckling, men som jag tidigare har nämnt har inte någon av lärarna yttrat sig om det.
Men det betyder inte att dessa pedagoger inte tycker att det är viktigt. Jag lyfter dock upp modersmål som en bidragande faktor för elevers språkutveckling, trots att samtliga
pedagoger inte lyfter upp modersmål som något viktigt för att utveckla elevers språk både i svenskspråket och i deras modersmål. Det är dock förvånansvärt att de inte lyfter upp det, då hemspråksundervisning spelar stor roll för halvspråkiga elevers språkutveckling, vilket jag tidigare har lyft upp utifrån tidigare forskning. Jag kan alltid diskutera kring deras påståenden som de har gjort om ett språkutvecklande arbetssätt, vilket jag har gjort i denna studie, men jag kan inte yttra mig om att allt som har sagts i intervjuerna är sanningsenliga. Ibland kan det hända att informanter kan uttrycka sig på ett sätt som får de att betraktas som politisk korrekta, vilket kan tolkas utifrån ett negativt och ett positivt perspektiv. Samtidigt har jag inte heller tagit till en deltagande observation i denna studie, och ifall jag hade gjort det kunde jag ha sett huruvida det som har sagts i intervjuerna är mer eller mindre sanna, samt om modersmålsundervisning har en avgörande roll för elevers språkutveckling i denna gymnasieskola.
I pedagogernas arbetssätt framkommer det tydligt en genrepedagogisk arbetssätt och att arbeta parallellt med språk och ämnesinnehåll är en metod inom genrepedagogiken. Inom genrepedagogiken är även stöttning en inlärningsteori som är central, vilket är något som pedagogerna ständigt gör i deras undervisning och som tydligt framkommer i deras utlåtanden om hur de praktiskt arbetar på ett språkutvecklande sätt. När dessa pedagoger stöttar sina elever görs detta på så sätt att de skapar olika tillfällen i sina undervisningar där ämnets fackspråk kan användas. Ingenting förenklas i deras undervisning, utan kraven höjs och pedagogerna ger ständigt en konstruktiv feedback på deras språkbruk, både skriftligt och muntligt, och försöker få sina elever att anstränga sig mer. Stöttning sker dock inte bara i
interaktion mellan lärare och elev, utan elever emellan också. Enligt de flesta av pedagogerna framkommer inte stöttning på det här viset hos alla andra pedagoger i deras skola, utan många gånger kan allt förenklas då de inte har någon kännedom om elevernas
språkkunskaper. Och detta har förts som någon form av kritik i deras intervjuer. De har poängterat att lärarna bör ha någon kännedom om elevers språkkunskaper, och utifrån det kan de veta hur de ska gå tillväga för att utveckla elevers språk.
I denna skola finns det även en språkutvecklande grupp där tre av pedagogerna, Carina, Elin och Dunya, försöker få alla pedagoger i denna skola att arbeta språkutvecklande på så sätt att språk och ämnesinnehåll integreras i varje ämne. I denna grupp har det bland annat gjorts olika tester för att visa för pedagogerna hur viktigt det är med ett sådant arbetssätt och att varje pedagog i denna skola bör arbeta på det här viset. Det senaste testet som har gjorts i denna skola var läsförståelse testet. Genom detta test kunde denna grupp kartlägga vilka texter eleverna begriper. Vidare kommer denna grupp att försöka få varje pedagog i denna skola att få sina elever i en veckas tid bokföra hur mycket de har läst, både individuellt och gemensamt. Poängen med detta är att försöka visa för varje pedagog i skolan att eleverna sällan får läsa i undervisningssammanhang och att detta är något som bör förbättras.
Även om denna språkutvecklande grupp försöker få varje pedagog i deras skola att arbeta språkutvecklande, finns det fortfarande pedagoger som inte arbetar på det här viset. Enligt Carina handlar detta om att det är så mycket som pedagogerna ska göra och att detta skall få prioritet är lite svårt och kan ta sin tid. Alla pedagoger har i denna skola även fått gå på fortbildningskurser som denna grupp har anordnat, dock har inte alla kunnat inspireras och stimuleras av det. Mina informanter har dock tagit till sig kunskaper om ett språkutvecklande arbetssätt från dessa fortbildningskurser och de flesta av dem använder sig av olika metoder och modeller som berör ett sådant arbetssätt. Men det förekommer pedagoger i denna skola som dock inte har tillgodogjort sig ett sådant arbetssätt, då de inte arbetar språkutvecklande.
Utifrån olika forskningar som har tagits upp i analys- och diskussionsdelen, kan det handla om att dessa fortbildningskurser kanske inte har lyckats arbeta mot individuella pedagogers behov samt mer ingående med pedagogernas tänkande om språk och kunskapsförmedling.
Även om alla pedagoger inte arbetar språkutvecklande i denna skola, vilket jag har fått den uppfattningen från mina informanter, kan jag dock, utifrån mina intervjusvar, visa att
samtliga pedagoger i min studie arbetar språkutvecklande och att de anser att detta arbetssätt är väldigt viktigt för att få elevers språk- och ämneskunskaper att utvecklas.