I detta kapitel förs en avlutande diskussion kring metoden som valts till studien och resultatet som framkommit.
8.1 Metoddiskussion
Sammanlagt kom tolv besvarade enkäter in av de trettio som lämnades ut till förskolorna. Det hade kanske varit fler pedagoger som svarat på enkäten om var och en hade fått en muntlig presentation av studien och ett ansikte på personen bakom den. Annars var själva valet av enkät som metod bra. Pedagogerna ute på förskolorna har mycket att göra och att boka in tid för intervju med ett sådant stor antal pedagoger hade varit omöjligt.
8.2 Lärande i stor åldersblandad barngrupp
I skolverket (2012) kan man läsa att den pedagogiska verksamheten skall utgå ifrån barnens välbefinnande, trygghet och utveckling. Lpfö 98 (2010) skriver att verksamheten ska präglas av en helhetssyn på barnet och deras behov, lärande och omsorg ska väga lika tungt.
Det är tydligt efter att ha gått igenom studiens resultat att det finns mycket positivt med åldersblandade barngrupper utifrån de yngsta barnens lärande och utveckling.
Pedagogerna skriver att barnen lär sig samarbeta och visa hänsyn till varandra. De yngre barnen lär sig av de äldre barnen genom att studera, härma och få hjälp.
Den åldersblandade barngruppen anses dock i kombination med storleken vara överhängande negativ. Barn i åldrarna ett till fem har olika behov, behov som pedagogerna inte anser att dem kan tillfredsställa i en stor barngrupp. Granberg (2003) skriver om detta och menar på samma sak som resultatet visar. Granberg (2003) skriver att en ökad gruppstorlek för små barn har gjort att pedagogerna känner att dem inte hinner med alla barn och dem har känslan av att inte räcka till. Detta beror på ekonomiska och politiska aspekter. Samtidigt som barngrupperna blir större ökar även kraven på dokumentation och andra arbetsuppgifter som gör att tiden blir mindre i barngruppen (2003).
35
Anledningen till att pedagogerna känner att dem inte räcker till i en åldersblandad barngrupp kan alltså bero på fler faktorer än barnantalet och barnens olika behov. Pedagogernas tid ska räcka till dokumentation och andra arbetsuppgifter utanför barngruppen, vilket kan späda på deras oro och känsla över att inte kunna finnas till hands för de yngsta barnen.
Granberg (2003) skriver att en lösning på problemet kan vara om man som pedagog tar
tillvara på alla omsorgssituationer såsom blöjbyte, toalettbesök, påklädning m.m. för att ge det enskilda barnet uppmärksamhet.
Men dessa situationer är även dem som gör att det stjäls mycket tid ifrån de äldre barnen om man jobbar i en åldersblandad barngrupp. Det blir precis som pedagogerna svarade i enkäten, en konflikt mellan att stimulera de äldre barnen och ge de mindre barnen den omvårdnad och trygghet som de behöver.
8.3 Anknytning i stor åldersblandad barngrupp
Enligt studiens resultat kan man se att pedagogerna känner en oro över att inte kunna ge de små barnen det dem behöver på förskolan. Pedagogerna uttrycker att dem inte har tid att ge barnen så mycket vuxenkontakt som de behöver. Det är svårt att hinna trösta barnen och det finns inte tillräckligt med knän eller armar för de barn som behöver få sitta en stund eller få en kram för att tanka närhet. Broberg m.fl. (2006) skriver om vikten av att små barn har
närvarande pedagoger. De yngsta barnen behöver trygghet för att utvecklas och lära. Små barn lär och utforskar endast om de har en trygg relation till pedagogerna. Vilket är det som skiljer små och stora barns lärande åt mest (2006).
Relationen som skapas till pedagogerna vid en anknytning är grunden för barnets
trygghetskänsla. Därför krävs det att pedagogen har förmågan att tillgodose barnets behov och att pedagogen har tid i mötet med barnet. Om pedagogerna känner att dem inte kan ge barnen den trygghet de behöver är det kanske en anledning till att göra som många förskolor redan har gjort idag, nämligen att dela upp avdelningarna i småbarns avdelning och äldre barns avdelning.
36
8.4 Lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp
I Skolverket (2012) så står det att miljön ska vara säker, trygg och lämplig för att lärande och utveckling ska kunna ske. För att få till en bra pedagogisk verksamhet som ger möjlighet till lärande både enskilt och i grupp, är lokalens utformning, material och storlek en förutsättning för att det ska kunna ske.
Resultatet visar att pedagogerna tycker att barngruppens storlek påverkar lärandemiljön olika. De flesta ansåg dock att det är många barn som ska samsas om utrymmet och att lekmaterialet är begränsat. Då pedagogerna måste dela upp barngruppen så mycket dem bara kan, får barnen inte alltid leka i det rummet dem själva hade velat. Detta då vissa rum är mer populära än andra och utrymmet och material inte räcker till. Då avdelningarna dessutom har barn mellan ett till fem år blir begränsningarna fler då alla rum och dess innehåll inte är anpassat efter alla åldrar.
Granberg (2003) skriver att lokalerna är alldeles för trånga och ger begränsat utrymme för barnen då de ofta är byggda efter mindre antal barn i gruppen. De Jong (2010) skriver att hur barnen ska kunna samspela med miljön och varandra beror mycket på hur förskolan är uppbyggd, vilken storlek rummen har och hur den rumsliga strukturen på förskolans gård ser ut. Verksamheten måste dock fungera oavsett hur förskolan är uppbyggd och storleken på barngruppen. Pedagogerna kan inte göra något åt de yttre ramarna och många av pedagogerna svarade att dem försöker se lokalernas möjligheter och skapa tillräckligt bra förutsättningar för barnen att lära och utvecklas ändå. Om man dessutom ser på utomhusmiljön som mer än bara gården, så är den ganska obegränsad. Det är som en pedagog skrev, "Goda
37
8.5 Slutsats
Utifrån resultatet kan man se att pedagogers syn är att stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling negativt. Pedagogerna känner att dem inte räcker till och inte kan tillfredsställa alla barnens behov. Pedagogernas syn på att arbeta med en åldersblandad barngrupp är till största del positiv men i kombination med de stora barngrupperna som råder idag blir det negativt för dem små barnen.
Lokalernas utformning och storlek är inte anpassade för gruppstorleken, vilket leder till konflikter, högljudnivå och brist på lugn och ro. Mindre grupper skulle vara att föredra för de minsta barnens lärande och utveckling och fler forskade borde undersöka hur lämpade
38