LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn-unga-samhälle
Examensarbete i barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Stora åldersblandade barngrupper
Large mixed-age groups of children
Li Malmqvist
Förskollärarexamen 210hp Examinator: Thom Axelsson Handledare: Jonas Qvarsebo 2016-06-02
2
Förord
Detta examensarbete är skrivet under mitt sista år vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö Högskola. I arbetet kan man läsa om min studie som handlar om förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling. I studien utgår jag ifrån sociokulturell teori samt anknytnings teori.
Jag vill tacka de pedagoger som tog sig tid till att medverka i min studie. Utan er hade det inte gått att genomföra. Jag vill även rikta ett stort tack till min fina familj för all stöttning som ni har gett mig under arbetets gång.
3
Sammanfattning
Det har aldrig gått så många barn i förskolan som nu enligt Skolverket (2014). Syftet med denna studie var att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling.
I arbetet används en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor för att försöka ta reda på detta. Enkäten vände sig till pedagoger ute på tre förskolor i Skåne län. Enkätens syfte var att få ta del av pedagogernas syn på de stora åldersblandade barngrupperna de arbetar i. Studien riktar in sig på pedagogernas syn eftersom de är aktiva i verksamheten och dagligen tampas med att skapa en bra verksamhet för barnen och ser hur stora barngrupper påverkar deras arbete. Resultatet analyseras ur sociokulturell teori samt anknytnings teori. I resultatet kan man se att pedagogerna anser att samlärande är något som är både är viktigt och
tillfredsställs i åldersblandade barngrupper. De anser att det finns få saker som är positivt med stora barngrupper, förutom att det alltid finns någon som barnen kan leka med. Resultatet visar att pedagogernas syn på kombinationen av åldersblandad och stor barngrupp är negativ för små barns lärande och utveckling. Detta främst ur ett anknytningsperspektiv då
pedagogerna känner att det är svårt att tillgodose alla barns behov och ge dem den trygghet som dem behöver. Slutsatsen blir att pedagogernas syn på hur stora åldersblandade
barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling är negativ.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ...sid.7 1.1 Introduktion ...sid.7 1.2 Syfte och forskningsfrågor...sid.8 1.3 Begreppsdefinition ...sid.8 2. Bakgrund...sid.10 2.1 Barngruppens historik ...sid.10 3. Teoriavsnitt...sid.12 3.1 Sociokulturell teori...sid. 12 3.2 Anknytningsteori ...sid. 13 4. Tidigare forskning...sid.15 4.1 Stora barngrupper ...sid.15 4.2 Åldersblandad barngrupp ...sid.16 4.3 Internationell forskning åldersblandad barngrupp...sid.17 4.4 Lärandemiljö………...sid.18 5. Metod...sid.19 5.1 Val av undersökningsmetod ...sid.19 5.2 Enkät ...sid.19 5.3 Urval och genomförande...sid.20 5.4 Förskolorna...sid.20 5.5 Etiska övervägande...sid.21 5.6 Bearbetning av enkät ...sid.21 5.7 Studiens tillförlitlighet...sid.22 6. Resultat...sid.23 6.1 Positivt stor barngrupp...sid.23 6.2 Positivt åldersblandad barngrupp ...sid.24 6.3 Negativt stor barngrupp...sid.25 6.4 Negativt åldersblandad barngrupp ...sid.26 6.5 Anknytning i stor åldersblandad barngrupp……….sid.27 6.6 Lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp………...sid.28
5
7. Resultatanalys...sid.30 7.1 Lärande i stor åldersblandad barngrupp...sid.30 7.2 Anknytning i stor åldersblandad barngrupp...sid.32 7.3 Lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp...sid.33 8. Avslutande diskussion...sid.34 8.1 Metoddiskussion ...sid.34 8.2 Lärande i stor åldersblandad barngrupp ...sid.34 8.3 Anknytning i stor åldersblandad barngrupp ...sid.35 8.4 Lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp ...sid.36 8.5 Slutsats...sid.37 9. Källförteckning ...sid.38 9.1 Elektroniska källor...sid.40 Bilagor...sid.41 Informationsbrev...sid.41 Enkät ...sid.41
7
1. INLEDNING
1.1 Introduktion
Det finns en känd oro bland förskole pedagoger idag över att inte kunna ge de yngsta barnen de dem behöver i en åldersblandad barngrupp i förskolan. Förskole pedagogerna är rädda för att de minsta barnen hämnar i skymundan då barngruppen växer och kraven blir fler.
Det har aldrig har gått så många barn i förskolan som nu, samtidigt som det råder brist på utbildade förskollärare (Skolverket, 2014) och mer ofta än sällan hör man om de negativa effekterna av de stora barngrupperna, inte minst via media.
I Världenidag (2016-02-01) kan man läsa hur skolinspektionen har låtit besöka 196
slumpmässigt utvalda förskolor för att utföra en flygande granskning av personalens arbete med uppmärksamhet, trygghet och tillsyn av de yngsta barnen. I artikeln står det att "På var femte förskola finns brister när det gäller personalens lyhördhet för barnens behov och i flera fall uppenbara risker för barnens trygghet, enligt Skolinspektionen. Det har till och med
ifrågasatts om förskolan som den ser ut idag är human för barnen" (Världenidag, 2016-02-01). Magnus Kihlblom som är barnpsykiatriker skrev en artikel i lärarnas nyheter (2010-09-13) där han menar på att i teorin är förskolan bra även för de allra yngsta barnen. Här kan de få
viktiga relationer till andra barn och knyta an till fler vuxna än enbart de egna föräldrarna. Dock är barngrupperna i dag oroande stora vilken gör att förskolan får en direkt negativ inverkan på det lilla barnet. Kihlblom anser att för en ett- och tvååring är tryggheten och anknytningen till en vuxen fortfarande det allra mest centrala och om inte den tillfredsställs finns en risk att barnets utveckling hämmas.
Att de små barnen får sina behov tillfredsställda är avgörande för deras lärande och utveckling (Boström m.fl., 2014). Men i en åldersblandad barngrupp finns det barn från ett till fem år med olika behov som ska tillfredsställas. I detta arbete kommer därför förskole pedagogers syn på hur stora barngrupper påverkar de yngsta barnens lärande och utveckling i en åldersblandad barngrupp att undersökas.
8
1.2 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling.
Studien utgår från följande frågeställningar:
• Vilka positiva/negativa faktorer ser pedagogerna med en åldersblandad barngrupp utifrån de yngre barnens lärande?
• Vilken betydelse anser pedagogerna att stora barngrupper har på faktorerna omsorg, trygghet och behov i en åldersblandad barngrupp?
• Vilken betydelse anser pedagogerna att stora barngrupper har på de yngre barnens lärande och utveckling?
• Anser pedagogerna att deras lärandemiljö påverkas av de stora barngrupperna?
1.3 Begreppsdefinition
Här definieras de begrepp som är relevanta för studien:
• Åldersblandad barngrupp: Förskolor som har avdelningar där barnen är mellan ett till fem år benämns i studien som åldersblandad. Detta gäller oavsett hur de väljer att dela in barngruppen under olika aktiviteter.
• Små barn/yngsta barnen: I studien används benämningen stora och små barn eller de äldsta barnen och de yngsta barnen. Med små barn eller yngsta barnen, menas barn i åldern ett till tre år. Stora barn eller de äldsta barnen menas barn i åldern tre till sex år.
• Förskole pedagog: Med detta menas personal som arbetar tillsammans med barnen. Pedagogens utbildning är inte relevant.
10
2. Bakgrund
Syftet med studien är att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling. För att skapa förståelse för varför det finns åldersblandade barngrupper i Sverige idag kommer barngruppens historik att presenteras i detta kapitel.
2.1 Barngruppens historik
Sedan mitten av 1800-talet när de första barnkrubborna startade i Sverige har olika typer av gruppindelningar varierat från tid till tid. De första barnkrubborna var avsedda att ta hand om barn mellan ett till sju år och var en hjälpinrättning med ganska dåliga förhållanden. Detta uppmärksammades i sekelskiftet och inrättningen fick högre krav på sig (Edenhammar, 1982).
I slutet av 1800-talet kom de första barnträdgårdarna och de tog emot barn från fyra år och uppåt. Till barnträdgårdarna kunde mammor lämna sina barn några timmar per dag för att de skulle få träffa andra barn och leka. Under 1920-och 1930-talen kom utvecklingspsykologin att påverka de svenska förskolorna. Charlotte Bühlers och Arnold Gesells barnpsykologiska forskning har haft stort inflytande på gruppindelningarna i Sveriges förskola (Sundell, 1995). Utifrån deras forskning om mognadens betydelse tyckte man att barn skulle vara med
jämnåriga kamrater (Socialdepartementet, 1981). De rekommenderade två typer av
barngrupper, småbarnsgruppen och syskongruppen. I småbarnsgruppen skulle barn vara fram tills dess att dem fyllt 3 år. Detta då man hade sett under observationer att barn fram till tre år hade större behov av fysisk omvårdnad och stabil vuxenkontakt än de äldre barnen (Sundell, 1995).
Familjestödsutredningen som kom 1981 år rekommenderade att åldersspridningen skulle vara större på barnen. Man antog att barns sociala och emotionella utveckling gynnades om barnen vistades i ett stort åldersspann och rekommenderade att alla barn skulle integreras oavsett ålder. Man började då också att kalla barngrupperna för åldersblandade (Sundell, 1992). Anledningen till detta var att man tycktes ha sett att barn som gick i åldersblandade
11
och visa hänsyn mot de yngre barnen och de yngre barnen fick lära sig av de äldre. Barnen hade dessutom fördelen av att få vara i samma barngrupp enda tills dess att de började skolan och barn som hade syskon fick vara tillsammans. På så sätt skulle de åldersblandade
barngrupperna vara tryggare för de yngre barnen än de åldersindelade (Socialdepartementet, 1981).
Efter detta ökade de åldersblandade barngrupperna markant och 1993 fanns det få åldersindelade barngrupper kvar i Sverige (Sundell, 1992). Men med åren har antalet
åldersblandade barngrupper minskat successivt igen och idag är åldersblandade barngrupper vanligast i kommuner med liten befolkning (1992).
12
3. Teoriavsnitt
I detta kapitel presenteras den teori som är vald för studien. I en stor åldersblandad barngrupp lär barnen sig av och med varandra, men små barn har samtidigt andra behov är de äldre barnen. Studien utgår därför ifrån sociokulturell teori samt anknytningsteori.
3.1 Sociokulturell teori
Förskolans nuvarande läroplan, Lpfö 98/10 (2010), bygger på ett sociokulturellt perspektiv och ser barngruppen som en viktig och aktiv del i barns lärande och utveckling. I Lpfö 98/10 (2010), förtydligas att lärandet ska baseras både på samspel mellan vuxna och barn och på att barnen lär av varandra (Sheridan, m.fl., 2009).
Den sociokulturella teorin grundades av Lev Vygotskij (1896-1934) som betraktade social samverkan som den viktigaste drivkraften för lärande och påstod att barn lär tillsammans genom att kommunicera och imitera varandra (Smidt, 2010). Inom det sociokulturella
perspektivet ser man på lärande som en process som sker i samspel mellan olika individer och man talar ofta om den närmaste utvecklingszonen. Den närmaste utvecklingszonen är ett område mellan det som ett barn klarar ensam och det som samma barn klarar av att göra med hjälp av någon annan, till exempel en pedagog eller ett mer kompetent barn. När barn får hjälp av någon mer kompetent kan de utveckla sina färdigheter eller visa mer utvecklade tankar (Kärrby, 1990).
Enligt Vygotskij lär barn sig mer och lättare tillsammans med andra barn som ligger lite längre fram i utvecklingen än de själva (Williams m.fl., 2000, s. 23). Därför är det centralt att barn befinner sig med mer kompetenta kamrater som är hjälpsamma. Vygotskij ansåg att barns samspel med omvärlden bildar basen för utveckling som individ.
Den närmaste utvecklingszonen har tre drag utifrån Vygotskiljs teori;
Holistisk undervisning - Kunskap som bara ger mening och kan skapa motivation till fortsatt lärande om den ingår som en del utav helheten. Kunskapen kan därför inte plockas ifrån sitt naturliga sammanhang och förmedlas isolerat.
13
Medierad inlärning - I socialt samspel med gemensam problemlösning överförs kunskaper från den vuxne eller mer kompetenta barn till den lärande. Kunskaperna internaliseras och kan sedan användas vid andra tillfällen. Den språkliga
kommunikationen är viktig.
Förändring- Människan är aktiv, agerande och sökande med möjligheter att lära sig, utvecklas och förändra sina livsvillkor. Att fortsätta lära och lära ut är ett viktigt medel för att förändring ska kunna ske. (Bråten m.fl., 1998).
3.2 Anknytningsteori
Anknytningsteorin grundades av John Bowlby (1907- 1990) som ett resultat av en forskning gällande separationers effekt på barns utveckling. Anknytning kan beskrivas som ett fall av nära relationer där den som är anknuten söker trygghet och tröst hos sin anknytningsperson och känner obehag vid separation (Broberg, m.fl., 2006).
Enligt anknytningsteori är barnens främsta uppgift att knyta an till en eller flera viktiga vårdare. För barnet är balansen mellan nyfikenhet, som driver barnet att utforska och lära, och trygghetssökande, som får barnet att söka efter och vilja hålla sig i närheten av sin
anknytningsperson, mycket viktigt. De erfarenheter barnen gör i relation med dess föräldrar, eller pedagoger i förskolan, under dessa år har stor betydelse för barnets hela utveckling och för vilka erfarenheter som är möjliga att göra senare i livet (Broberg m.fl., 2006).
Utifrån ett anknytningsperspektiv har därför pedagogerna en viktig roll för små barn i förskolan och det är optimalt om barnen har en bra anknytningsrelation till åtminstone en pedagog (Broberg m.fl., 2006). Om en anknytningsrelation ska utvecklas eller inte beror framför allt på hur tät och regelbunden kontakt barnet haft med pedagogen samt hur ofta denne haft anledning för och varit framgångsrik med att trösta barnet. Vilken typ av anknytning som utvecklas beror på till exempel hur lyhörd för barnets signaler pedagogen varit (2006).
14
En annan aspekt som är viktigt är att förskole pedagogerna har tid och intresse för att utveckla en känslomässig relation till barnet och försöker förstå och svara på barnets uttryck (Broberg m.fl., 2006). När barnet behöver tanka trygghet, eller behöver tröstas, ska hen känna att detta går att få hos pedagogerna. För att kunna stimulera barns lek och lärande i förskolan måste barnen först känna trygghet och tillit till de vuxna i förskolan (2006).
Enligt anknytningsteori har små barn på grund av sin utvecklingsnivå ett starkare behov av vuxenkontakt än kontakt med andra förskolebarn. De behöver mer riktad uppmärksamhet och fysisk kontakt från pedagogerna för att utveckla kontakt och samspel. De utvecklas som mest i ett nära samspel med en vuxen (Broberg m.fl., 2006).
15
4. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som rör kategorierna; Stora barngrupper, åldersblandade barngrupper samt lärandemiljö. Detta för att skapa bredare förståelse för hur små barns lärande och utveckling kan påverkas i en stor åldersblandad barngrupp utifrån vad tidigare forskning har kunnat se.
4.1 Stora barngrupper
Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson och Eva Johansson (2009) har tillsammans gjort en tvärsnittsstudie som undersökte vad pedagoger och föräldrar anser vara en bra förskola och vad som är viktigt att lära sig i förskolan. Studien genomfördes i Göteborg och hade ett urval av trettioåtta förskolor, varav tjugoen var småbarnsgrupper (ett till tre år) och sjutton
syskongrupper (ett till fem år). Empirin samlades in med hjälp av enkäter, en till föräldrarna och en till pedagogerna. Av pedagogenkäten framkom att pedagogerna tycker att det är viktigt att barnen ska både lära och utvecklas som individer, men även socialt samtidigt som de skall stimuleras intellektuellt.
I pedagogenkäten som delades ut fanns det även frågor rörande hur tillfredsställda de var med sitt arbete. Tillfredställelsen varierade och en orsak till lägre tillfredställelse bland
pedagogerna var de stora barngrupperna. Pedagogerna beskrev att de stora barngrupperna medförde känslan av att inte kunna göra ett fullgott arbete. Pedagogerna ansåg att
gruppstorleken påverkar arbetsmiljön i förskolan samt att det är viktigare med mindre barngrupper för de små barnen. Sheridan, Pramling Samuelsson och Johanssons (2009) skriver i sin studie att dem anser att barn lär sig bäst i mindre grupper tillsammans med erfarna vuxna. Anledningen är att små grupper ger fler tillfällen till ökad interaktion och samspel, kommunikation, utforskande och problemlösning (2009).
Eva Johansson (reviderad, 2011) har skrivit en kunskapsöversikt med syftet att ge en bild över arbetet med de yngsta barnen. Detta genom att bland annat studera verksamhetens innehåll, pedagogerna förhållningssätt och barns erfarenheter. Empirin samlades in med hjälp utav enkäter, intervjuer och observationer. Sammanlagt medverkade trettio förskolor, med hundrafem pedagoger och fyrahundrafemtio barn. I kunskapsöversikten kan man läsa att
16
Johansson (2011) skriver att låg personaltäthet och stora barngrupper har en negativ effekt på de yngsta barnen i förskolan. De yngsta barnen får svårt att samspela med de vuxna i för stora barngrupper och deras lärande och utveckling kan ta skada. Detta då de yngsta barnen är beroende av att kunna knyta an till minst en stabil vuxenkontakt. Dessutom medför en stor barngrupp för många relationer för de yngsta barnen, vilket gör att de kan känna en stress som påverkar deras inlärningsförmåga längre upp i åldrarna (2011).
4.2 Åldersblandad barngrupp
Annika Rosenqvist (2014) har gjort en studie med syftet att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver barngruppensstorleks betydelse för de egna arbetsvillkoren, samt ge bredare kunskap om hur de påverkar barns lärande i förskolan. I studien granskar hon både barngruppens storlek och sammansättning. Empirin samlades in med hjälp utav en enkät som delades ut till förskollärare runt om i Sverige och totalt ingick 46 kommuner.
Resultatet av studien visar att pedagoger anser att det framför allt är yngre barn som behöver mindre barngrupper och att ålderssammansättningen spelar stor roll. Åldersammansättningen kan påverka barnens förutsättning för lärande både positivt och negativt beroende på hur stor barngruppen är och om barngruppen erbjuder samkönade och jämnåriga barn (2014). Enligt pedagogerna är en mindre barngrupp med barn i samma ålder och kön viktiga faktorer för att barn skulle kunna samspela och ha utbyte av varandra. Studien visar också att de yngre barnens lärande gynnas av att vara med de äldre barnen. Men de äldre barnen vinner mest på att vara med sina jämnåriga kamrater (2014).
Knut Sundell (1995) har gjort en forskningssammanställning om ålderssammansättningens betydelse för barns utveckling, där både internationell och svensk forskning ingår. Det han skriver i sin forskningssammanställning talar både för och emot Rosenqvists (2014) argument, då han menar att en barngrupp med stor åldersspridning till största del gynnar de yngre
barnens lärande men att ingen vinner på det egentligen.
Sundell (1995) pekar på att barn missgynnas i grupper med stor åldersspridning eftersom det pedagogiska arbetet blir svårare att organisera och leder till mindre pedagogisk vuxenledd aktivitet. Sundell menar också att den positiva inverkan på barns lärande som åldersblandade
17
grupper kan ha är överskattad, detta då små barn behöver mycket vuxenledd aktivitet och de negativa effekterna väger över de positiva (1995).
4.3 Internationell forskning åldersblandad barngrupp
Mia Song Youhne (2009) gjorde en studie i olika barngrupper med syftet att ta reda på om barn utvecklar sin lek mer i åldersblandade barngrupper än i åldersindelade och på så sätt vidgar sitt lärande. Empirin samlades in med hjälp av observationer ute i barngrupper, enkäter till föräldrar samt intervjuer med pedagoger. Youhnes (2009) resultat av studien visar att åldersblandade barngrupper erbjuder fler möjligheter till olika typer av lek än åldersindelade, vilket har en positiv påverkan på barns lek och lärande. Youhne (2009) såg tydligt att barn i åldersblandade barngrupper engagerade sig mer i olika typer av lek än deras jämnåriga kamrater i åldersindelade barngrupper. Barn i åldersblandade barngrupper kom oftast igång med sin lek snabbare än ålderindelande och inkluderade fler barn i sina lekar. Youhne (2009) anser sig ha sett efter sin studie att åldersblandade barngrupper har en positiv effekt på barns utveckling och lärande.
Adam Winsler, Sarah Caverly, Angela Willson-Quayle, Martha Carlton, Christina Howell och Grace Long (2002) gjorde en jämförelsestudie mellan åldersblandade och åldersindelade barngrupper i förskolan och kom inte fram till lika lovande resultat som Youhne (2009). I undersökningen deltog fyrtiosju barn ifrån två olika barngrupper som observerades under en arton månaders period. Studiens resultat visade att åldersskillnader ofta jämnades ut i
åldersblandade barngrupper. Barnen i den åldersblandade barngruppen möttes i sin utveckling och de äldre barnen drogs ner till de yngre barnens nivå i den fria leken. I studien såg man sällan att det var de yngre barnen som höjdes och utvecklades efter de äldre barnens kunskaper och lärande nivå. Winsler, m.fl. (2002) skriver även att de äldre barnen sällan initierade lek med sina yngre kamrater, vilket medförde att de få positiva effekterna med en åldersblandad barngrupp uteblev helt. Winsler, m.fl. (2002) sammanfattar resultatet genom att skriva att åldersblandade barngrupper kan vara positiva för de yngre barnen, med detta sker ofta på de äldre barnens bekostnad eller inte alls då barnen inte interagerar med varandra.
18
4.4 Lärandemiljö
Marjanna De Jong (2010) skriver om vikten av samspel med den fysiska miljön för barns lärande. I den fysiska miljön läggs grunden för barns utveckling och lärande då lekmiljön innehåller både sociala och fysiska faktorer som möjliggör för interaktion barnen emellan samt med material och utrymme. Hur barnen ska kunna samspela med miljön och varandra beror mycket på hur förskolan är uppbyggd och vilken storlek rummen har.
Ann Granberg (2003) stödjer det argumentet och anser att den fysiska miljön ska utgå från barnens behov och uppmana små barn till lek. Miljön ska vara anpassad efter stora och små barngrupper och kunna erbjuda plats för avskildhet, vila och aktivitet. Granberg (2003) anser även att utemiljön är viktigt för små barn då en stor del av deras utveckling sker där ute. Små barn utforskar till exempel sin grovmotorik utomhus.
Sonja Sheridan, m.fl. (2009) utgår från ett sociokulturellt perspektiv i sin studie om förskolan som miljö för barns lärande. Sheridan m.fl. (2009) menar att lärandet är en process där människor och omgivning är beroende av varandra. Samspelar dessa skapar man mening och främjar barns lärande. För förskolan innebär detta att pedagogerna måste vara medvetna och skapa förutsättningar för att barn ska kunna samspela med varandra, de vuxna och miljön för att på så sätt kunna lära och utvecklas.
19
5. Metod
I detta kapitel presenteras den metod som används för att samla in empiri till studien. Kapitlet innehåller urval, genomförande och bearbetning av data samt analysmetod och etiska
ställningstaganden.
5.1 Val av undersökningsmetod
I undersökningen används en kvalitativ metod, i form av en enkät med öppna frågor. Detta för att få mer kunskap om och kunna belysa förskole pedagogers syn på hur små barns lärande påverkas i stora åldersblandade barngrupper. Bryman (2012) skriver att den kvalitativa
metoden lägger fokus på idéer och tankar som deltagarna har kring ämnet, vilket är syftet med undersökningen.
5.2 Enkät
Val av enkät som metod gjordes utifrån syftet med studien. Denscombe (2012) skriver att enkäter används när man vill nå ett flertal respondenter och att en enkät med öppna frågor innebär att frågorna som ställs inte innehåller förvalda svarsalternativ. Dock har öppna frågor nackdelen av att ställa stora krav på respondenterna när det gäller tid och ansträngning (2012).
Förhoppningen med att använda en enkät med öppna frågor (se bilaga 2) var att ett flertal förskole pedagoger skulle kunna medverka i studien. Vetskapen om att en enkät med öppna frågor ställer stora krav på förskole pedagogerna innebar att den sammanställdes med åtta frågor som skulle vara mindre tidskrävande att svara på. Till enkäten skrevs även ett
informationsbrev (se bilaga 1) med förhoppningen att förskole pedagogerna skulle känna att det var givande att delta i studien.
20
5.3 Urval och genomförande
Trettio stycken enkäter lämnades ut på tre olika förskolor i Skåne län där barnantalet var högt och man arbetade med åldersblandade barngrupper. Enkäten vände sig till alla förskole pedagoger på dessa tre förskolor, oavsett hur länge de varit verksamma inom förskolan. Trots (2007) skriver att vid kvalitativa studier vill man i det flesta fall få en så stor variation som möjligt på sina svar. Förhoppningen var att pedagoger med olika erfarenheter kunde variera svaren och vidga studien.
En förskole pedagog i varje arbetslag blev kontaktad och tog emot enkäterna som lades in på avdelningarna så att förskole pedagogerna kunde fylla i dem när tillfälle gavs. Enkäterna hade ett sista svar datum och två dagar efter detta samlades enkäterna in för sammanställning. Av de trettio enkäter som delats ut var tolv besvarade.
5.4 Förskolorna
Förskolorna som har deltagit i studien ligger i Skåne län och har stora åldersblandade barngrupper.
Förskola ett: Består av en enhet uppdelat på fyra avdelningar. Totalt är det åttiotvå barn i åldern ett till fem som är inskrivna i verksamhet varav trettiofem barn är ett till tre år. På varje avdelning är det i snitt sju barn per pedagog.
Förskola två: Består av en enhet med två avdelningar. Totalt är det femtio barn i ålder ett till fem år varav sjutton barn är ett till tre år. På varje avdelning är det i snitt fem barn per pedagog.
Förskola 3: Består av en enhet uppdelad i fyra avdelningar. Totalt är det åttio barn varav tjugotvå barn är ett till tre år. På varje avdelning är det i snitt sex barn per pedagog.
21
5.5 Etiska övervägande
Enligt Vetenskapsrådet (2011) ska man ta hänsyn till olika krav som rör de som berörs av forskningen. Det finns fyra olika forskningsetiska krav som måste följas.
Informationskravet handlar om att man ska informera deltagarna om vilken uppgift dem har i
arbetet som villkor som ställs. Deltagarna ska informeras att det är frivilligt att delta och att de har rätt att avbryta sin medverkan enligt Vetenskapsrådet när som helst under studiens gång. I informationsbrevet som delades ut tillsammans med enkäten framkom syftet med studien samt att det var frivilligt att delta.
Samtyckeskravet betyder att deltagarna ska ge sitt samtycke innan de deltar enligt
Vetenskapsrådet (2011). Pedagogerna var medvetna om att medverkan var frivillig och valde själva att delta i studien och gav därmed sitt samtycke.
Konfidentialitetskravet beskriver att namn på medverkande och förskolor inte ska nämnas om
inte tillstånd ges enligt Vetenskapsrådet (2011). I arbetet nämns varken förskolornas eller deltagarnas namn. Deltagarna informerades om detta i informationsbrevet.
Nyttjandekravet betyder att alla uppgifter som är insamlad bara får användas i forskningens
syfte enligt Vetenskapsrådet (2011). I resultatdelen kommer andra kunna läsa en
sammanställning av svaren. Enkäterna kommer att förstöras så fort examensarbetet har blivit godkänt.
5.6 Bearbetning av enkät
Efter att enkäterna hade samlats in lästes svaren igenom noggrant. Enligt Denscombe (2009) kan man påbörja tolkningsprocessen efter att man blivit förtrogen med data. Svaren ifrån enkäterna kategoriserades och analyserades genom att sammanställa allt i löpande text.
22
5.7 Studiens tillförlitlighet
Data som presenteras i arbetet är begränsat till denna studie och kan inte generaliseras eller antas vara pedagogers syn i allmänt på förskolor. Valet av enkät som metod medför faktorer som kan påverka studiens resultat. Pedagogerna kan till exempel ha varit stressade när de fyllde i enkäten eller uppfattat frågorna på annat sätt än menat, vilket påverkar svaret och därmed resultatet av studien.
23
6. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet som kommit fram av enkätsvaren. Svaren har
sammanställts utifrån kategorierna; Positivt stor barngrupp, positivt åldersblandad barngrupp, negativt stor barngrupp, negativt åldersblandad barngrupp, anknytning i stor åldersblandad barngrupp och lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp.
Eftersom pedagogerna inte behövde skriva namn på enkäterna kommer fiktiva namn att användas i resultatdelen. Detta för att man lättare ska kunna följa med i texten och förstå att det är olika personer som har svarat.
6.1 Positivt stor barngrupp
Alla pedagoger har svarat att dem hade föredragit om deras barngrupp varit mindre. Det var endast två pedagoger som svara att det fanns positiva effekter utav stora barngrupper. Dessa menade på att:
Stora barngrupper kan vara positiva då barnen har många kamrater att välja på.
Stina
Barnen lär sig att vara självständiga i stora barngrupper.
Karin
I övrigt har pedagogerna svarat nej på frågan, om dem ser någon positiv påverkan på små barns lärande i stora barngrupper. Anledningarna till att dem inte ser något positivt med stora barngrupper har varit väldigt lika. En pedagog summerade vad dem flesta tänkte väldigt bra och skrev att:
Man hinner inte se alla barnen och ge dem bekräftelse. Det blir mycket konflikter och barnen får många relationer. Det är svårt att ge alla barnen den tiden dem förtjänar. Det blir lite ”djungelns lag” som gäller, tar du plats så syns du.
Veronica En annan pedagog svarade att:
Det kan vara positivt med stora barngrupper. Men inte så här stora och inte i en åldersblandad barngrupp. De yngsta barnen får inte den tiden med oss vuxna som dem behöver. Greta
24
6.2 Positivt åldersblandad barngrupp
Pedagogerna är överens om att det finns många positiva saker med åldersblandade
barngrupper. Alla pedagoger har svarat att samlärandet är det som väger tyngst men uttrycker även att barnen i en åldersblandad barngrupp ges möjlighet att utveckla förmågor som att känna omsorg, empati och ansvar. Detta i och med att de stora barnen får ta ansvar och de små barnen ser upp till de stora barnen. Det skapar ett naturligt lärande. Barnen lär sig av varandra genom att iaktta och härma. Pedagogerna har även svarat att barnen kan ge och ta av varandra oberoende av ålder och alla kan hitta någon att känna samhörighet med.
En pedagog svarade till exempel att:
Jag har sett att barnen oftast har någon att identifiera sig med och kan känna
samhörighet. Barnen behöver inte känna sig mindre kunniga utan barnen tar och ger av varandra och de lär av varandra.
Ing-Marie
Många av pedagogerna svarade att de såg fördelar med den åldersblandade barngruppen då dem yngre lär sig av dem äldre. En pedagog svarade såhär:
Barn lär sig av varandra. De små ser upp till de stora och de stora får ta ansvar. Man lär sig hänsyn och empati på ett naturligt sätt.
Mia
En annan pedagog skrev att:
De yngre lär en hel del av de äldre barnen. Dels genom att iaktta och härma och dels genom att de äldre gärna lär ut saker till de yngre.
Britt
Några pedagoger skrev att fördelen med en åldersblandad barngrupp är att syskon kan få vara tillsammans och att pedagogerna får följa barnen. Ett exempel är detta svaret:
De yngre barnen lär av de äldre. Syskon kan få vara tillsammans. Barnen får förebilder och man får följa barnen under hela tiden på förskolan.
25
6.3 Negativt stor barngrupp
Alla pedagoger har svarat att dem anser att det finns mycket som är negativt med stora barngrupper för små barns lärande och utveckling. Vissa hade inget positivt att säga om det alls. Dem flesta pedagogerna har svarat att dem anser att stora barngrupper är negativt då de yngsta barnen får för lite tid med pedagogerna. Pedagogerna anser att det är svårt att se och höra varje barn individuellt. Några har även påpekat att det blir mycket konflikter i en stor barngrupp. Dels på grund utav att ytan är för liten i förhållande till barnstorleken och de har för lite material, men även på grund av att barnen får "bråka" om pedagogernas
uppmärksamhet. Några av pedagogerna har även svarat att ljudvolymen blir alldeles för hög. Det hjälper inte att dela in barnen i mindre grupper då barnen ändå är för många.
En pedagog har svarat på det negativa med en stor barngrupp såhär:
Man hinner inte se alla barnen och ge dem bekräftelse. Ibland känns det nästan som man har en form av barnpassning mer än en förskoleverksamhet
Suri En annan pedagog utvecklar resonemanget och har svarat att:
Man hinner inte se och höra de små barnen så mycket som de behöver. Blir mer omsorg än lärande.
Maja
En annan pedagog har svarat att omsorgen också blir lidande:
Barn 1-3 behöver få relationer och detta får dem inte i stora barngrupper. Barn behöver omsorg och en famn vilket de mycket sällan får. De får bli stora snabbt.
Emmy
Några pedagoger menade att konflikterna ökade i en stor barngrupp och har svarat såhär:
Det blir mycket konflikter i en stor barngrupp. Barnen lär sig snabbt att man måste ta plats för att få uppmärksamhet. Ljudvolymen är därför inte hälsosam oftast.
Frida
Det blir många barn fast att man delar upp sig i små grupper när barngrupper är såhär stor. Barnen har svårt att göra sig hörda och de tysta barnen försvinner i mängden.
26
6.4 Negativt åldersblandad barngrupp
Pedagogerna hade mycket som var positivt med åldersblandade barngrupper men alla har även skrivet något som de anser vara negativt. De flesta pedagogerna nämner i sina svar att det är svårt att anpassa verksamheten efter alla barnens behov och anpassa miljön efter ett så stort åldersspann. De är även överens om att åldersfördelningen måste vara jämn annars påverkar de antingen de yngre barnen eller de äldre, negativt. De flesta pedagogerna har dock skrivet att de negativa följderna av en åldersblandad barngrupp påverkar främst de äldre barnen.
En pedagog skrev till exempel att de negativa med stora åldersblandade barngrupper är att:
Yngre barn behöver mer vuxenkontakt och en annan form av omsorg än äldre. Vi har för många små barn. Det är 10 blöjor som ska bytas som tar mycket tid från annat.
Caroline
En annan pedagogs svar var inne på samma resonemang och svarade att:
Negativt är det mest för de äldre barnen som blir "hjälpredor" och inte får lika mycket stimulans för sin utveckling. Man lägger all tid på att de yngsta barnen ska få sina behov tillfredsställda. Det är lite prioriterat.
27
6.5 Anknytning i stor åldersblandad barngrupp
Många pedagoger har svarat att dem anser att det är svårt att hinna med alla barn och dem nämner att det är svårt för barnen att bli sedda, hörda och bekräftade. Flera av pedagogerna har svarat att det är svårt att tillgodose de yngsta barnens behov och de är överens om att stora barngrupper påverkar hur trygga barnen är på förskolan. Några pedagoger anser att stora barngrupper gör att det blir för många personer för barnen att skapa relationer till och att det blir svårt för barnen att knyta an till dem vuxna då pedagogerna inte har tid.
En pedagog har svarat att:
Barn är inte trygga, längre. Vi hinner inte med. Barnen prioriteras men stressen över allt annat som ska göras runt omkring gör att de ändå blir lidande. När barngrupperna dessutom är såhär stora är det omöjligt att ge barnen den närhet de egentligen behöver.
Patricia
En annan pedagog svara att:
Vi hinner inte se och höra alla barnen. För att kunna svara på deras behov och ge dem den trygghet de behöver hade de behövt mycket mer vuxenkontakt.
Joey
En annan pedagog tar upp konsekvensen av en stor barngrupp kopplat relationer och anknytning:
Ingen människa (vuxen eller barn) kan ha för många relationer och anknytningen är basen för allt lärande. Det blir svårt för barnen att knyta an till såhär många och vuxna som inte har tid.
Sonja
Några pedagoger har svarat att barngruppens storlek för med sig mycket konflikter:
I en sådan här stor barngrupp är det mycket konflikter vilket gör att barnen inte känner sig trygga. Vi hinner inte finnas där i varje konflikt då man inte ens hör alla.
Fiona
En annan pedagog utvecklar resonemangen i sitt svar:
Det är svårt att trösta alla barnen ibland. Det finns inte tillräckligt mycket armar och knän för de ledsna och trötta barnen. Eftermiddagarna är värst. Susanne
28
Några pedagoger tar upp faktumet att barnen måste göra sig hörda för att synas och har bland annat svarat att:
Det är svårt att tillgodose de tysta barnens behov, då det blir de barn som hörs och syns mest som får hjälp och uppmärksamhet.
Edina
6.6 Lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp
Några pedagoger har svarat att lärandemiljön påverkas negativt av de stora barngrupperna. Detta då man behöver mer material och yta, men även för att det inte blir någon "vi känsla" i miljön. Pedagogerna anser inte att dem hinner organisera och underhålla miljön samt att det är svårt att anpassa miljön så att den passar alla barnens behov. Andra pedagoger har svarat att stora barngrupper inte påverkar lärandemiljön. Detta då dem anser att man kan skapa bra lärandemiljöer oavsett hur stor barngruppen är med kreativitet.
Goda lärandemiljöer kan skapas oavsett barngruppens storlek med kreativitet. Däremot kan brist på personal påverka ibland
Denise
I motsats så har en annan pedagog som tycker att det påverkar svarat att:
Miljöerna försämras, man fixar och donar för att göra nya miljöer men med många barn skapas inte samma "vi känsla" och man är inte lika rädd om eller tar hand om material, miljö och varandra som vid små barngrupper.
Matilda
En pedagog som också tycker att barngruppen påverkar skrev såhär:
Lekutrymmet blir mindre i stora barngrupper och att det är många barn som ska samsas på samma yta. Det blir många gånger att man får spridda ut barnen på olika håll för att få plats, men då får barnen inte välja själva var dem vill leka. Mevlude
29
En pedagog tycker att det är självklart att barnstorleken har betydelse och svara att:
Miljön ska ju anpassas för alla barn, ålder och intressen. Det är klart att det är svårare att tillfredsställa 50 barns behov än 20. Det är svårt att anpassa miljön efter ett så stort åldersspann. Många av de yngre barnen får bara hänga med.
Madeleine
30
7. Resultatanalys
I detta kapitel kommer resultatet att analyseras med hjälp av adekvata redskap.
Kapitlet är uppdelat i kategorierna; Lärande i stor åldersblandad barngrupp, anknytning i stor åldersblandad barngrupp och lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp.
Under kategorin, lärande i stor åldersblandad barngrupp, kommer jag analysera ur er sociokulturellt perspektiv. Kategorien, anknytning i en stor åldersblandad barngrupp, analyseras ur ett anknytnings perspektiv och kategorin lärandemiljö i stor åldersblandad
barngrupp analyseras ur båda perspektiven.
7.1 Lärande i stor åldersblandad barngrupp
Under sammanställningen av resultatet kan man se att alla pedagoger nämner samlärande som en positiv betydelse för de yngsta barnens lärande och utveckling i en stor åldersblandad barngrupp. Pedagogerna anser att de små barnen lär av de äldre genom att härma dem och de äldre barnen gärna hjälper de yngre genom att visa hur man kan göra. Vygotskij ansåg att små barn lär sig genom att imitera och ta hjälp utav varandra. Den sociokulturella teorin har sin grund i samlärande och Vygotskij har skrivet bland annat om den proximala utvecklingen. Denna handlar om att barn lär sig av den som har mer kunskaper, vilket kan vara både en jämnårig, yngre eller en äldre person (Smidt, 2010). En av grundpelarna i den proximala utveckling är den medierade inlärningen som innebär att det barnet lär sig av varandra i det sociala samspelet kommer dem internaliseras och nyttja vid andra tillfällen (Bråten m.fl., 1998).
Utifrån detta är det positivt att det finns andra barn som barnen kan dela erfarenheter med. En pedagog skrev att det som kan vara positivt med stora barngrupper är att barnen alltid har någon att leka med. Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) skriver att barns lärande är socialt och att grunden till deras lärande får dem genom relationer och erfarenheter som dem möter i den sociala praktik de befinner sig i. Dock skriver Sheridan, Pramling Samuelsson och Johanssons (2009) också att dem anser att barn lär sig bäst i mindre grupper tillsammans med erfarna vuxna.
31
Många av pedagogerna svarade att de stora barngrupperna gör det svårt att hinna med alla barnen. Många är oroliga för att inte ge barnen det dem behöver. Några av pedagogerna svarade även att i en barngrupp så stor som dem har, blir kontakten barnen emellan också påfrestad. Ljudnivån som bildas i och med allt för stora barngrupper blir ett problem för lärandet och pedagogerna skrev att det är svårt att hitta platser för lugn och ro om det behövs. Barnen måste skrika för att höras, tempot blir väldigt högt och det påverkar deras kontakt med varandra. Persson (2008) skriver i en forskningsöversikt han har gjort att det finns forskning som idag tyder på att det är en alldeles för hög ljudnivå på förskolan. Barn behöver kunna få avskildhet och lugn under dagen för att tanka energi, vilken dem inte kan idag (2009). Detta påverkar barnen negativt. Inom den medierade inlärningen av den proximala
utvecklingszonen är den språkliga kommunikationen väldigt viktigt (Bråten m.fl., 1998). Vilket kräver en lugnare miljö enligt pedagogerna.
Tidsbrist ansåg flera av pedagogerna också vara en negativ faktor av stora barngrupper. Dem skrev att det blir "djungelns lag" som lyder, då barnen får den uppmärksamhet dem tar. Inom den proximala utvecklingszonen menar Vygotskij att människan är aktiv, agerande och sökande med möjligheter att lära sig, utvecklas och förändras. Barnen söker därför efter det lärandet dem vill ha. Dock behöver dem en holistisk undervisning som innebär att kunskapen pedagogerna eller barnen förmedlar bara ger mening och skapar motivation till ett fortsatt lärande, om den ingår som en del utav en helhet. Den kan därför inte tvingas fram eller plockas ifrån sitt naturliga sammanhang. Vilket i sin tur innebär att pedagogerna måste vara delaktiga under hela lärprocessen och inte hoppa in och ut (Bråten m.fl., 1998). Vilket pedagogerna inte alltid känner att dem hinner med.
Barn i en åldersblandad barngrupp har olika behov och i en studie som Rosenqvist (2014) har gjort nämnde förskollärare liknande problem som pedagogerna i min studie. Förskollärarna i Rosenqvist (2014) studie sa att de såg både fördelar och nackdelar med åldersblandade barngrupper. Bland fördelarna nämnde dem de äldre barnens betydelse för de yngre barnens stimulans. Nackdelarna hänvisades till att det blir svårt att anpassa verksamheten till alla åldrar, speciellt när det råder tidsbrist (2014).
32
7.2 Anknytning i stor åldersblandad barngrupp
Enligt sammanställningen av enkätsvaren anser nästan alla pedagogerna att det är svårt att ge små barn den trygghet de behöver och svara på små barns behov i en stor åldersblandad barngrupp.
Enligt anknytningsteori är barnens främsta uppgift de första två första åren att knyta an till en eller flera viktiga vårdare. För barnet är balansen mellan nyfikenhet, som driver barnet att utforska och lära, och trygghetssökande, som får barnet att söka efter och vilja hålla sig i närheten av sin anknytningsperson, mycket viktig. De erfarenheter barnen gör i relation med pedagogerna i förskolan under dessa år har stor betydelse för barnets hela utveckling och för vilka erfarenheter som är möjliga att göra senare i livet (Broberg m.fl., 2006).
Någon pedagog svara att det ibland kan vara svår att trösta alla barnen som är ledsna i barngruppen. Detta då armar och knän inte räcker till. Enligt Broberg m.fl. (2006) är det avgörande att pedagogerna är framgångsrika med att trösta barnen för att en trygg
anknytningsrelation ska utvecklas. Det är viktigt att pedagogerna kan vara närvarande och lyhörda för barnens signaler (2006).
Några pedagoger svara att de ansåg att de inte kunde ge barnen så mycket vuxentid som de behöver och inte vara så närvarande som det krävs. Granberg (2003) skriver att barn behöver tre saker under en dag på förskolan. Dessa är omvårdnad, kärlek och stimulans. Detta kan barnen inte ge sig själva och inte varandra, utan kräver en närvarande pedagog. Därför anser Granberg (2003) att små barngrupper är att föredra för de yngsta barnen. Detta då dem behöver mycket kontakt med pedagogerna för att kunna känna sig trygga under dagen på förskolan och orka lära sig nya saker.
Pedagogerna uttrycker i enkäten att dem försöker vara mer närvarande genom att dela grupperna för att göra dem mindre, men dem är fortfarande för stora. Detta medför att de yngsta barnen inte bara får mindre kontakt med pedagogerna utan även många relationer. Johansson (reviderad, 2011) skriver att låg personaltäthet och stora barngrupper har negativa effekter på de yngsta barnen i förskolan. De yngsta barnen får svårt att samspela med de vuxna i för stora barngrupper och både deras språkutveckling och identitetsutveckling kan ta skada. Detta då de yngsta barnen är beroende av att kunna knyta an till stabila
33
vuxenkontakter. I en barngrupp med allt för många relationer kan de yngsta barnen känna en stress som påverkar deras inlärningsförmåga längre upp i åldrarna (2011).
Pedagogerna svarade i enkäten att det är svårt att tillgodose alla barnens behov i en stor barngrupp då de också är i ett stort åldersspann. Sundell (1992) skriver att barn missgynnas i grupper med stor åldersspridning eftersom det pedagogiska arbetet blir svårare att organisera och leder till mindre vuxenledd aktivitet. Sundell (1992) menar att den positiva inverkan på barns lärande som åldersblandade grupper kan ha är överskattad. Små barn behöver mycket vuxenledd aktivitet (1992).
7.3 Lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp
Enligt enkätsvaren var pedagogerna inte helt överens om hur en stor åldersblandad barngrupp påverkar lärandemiljön i förskolan eller tvärtom. Några ansåg att det var många barn som skulle samsas om samma utrymme och begränsat antal material, vilket medför att det uppstår konflikter. Barnen kan inte leva ut sin fantasi då platsen inte alltid finns. Dem kan inte heller leka med dem sakerna de vill alltid då pedagogerna måste dela in barnen i mindre grupper och alla inte kan vara till exempel i bygghörnan. Några svarade även att det är svårt att få till en bra lärandemiljö när det är så pass många barns behov som ska tillgodoses. Barnen är både många och i ett stort åldersspann. Granberg (2003) skriver att pedagogerna har en viktig uppgift när det gäller utforma en stimulerande miljö som utgår ifrån barngruppens behov och intressen.
Några pedagoger ansåg inte att lärandemiljön påverkades av den stora åldersblandade
barngruppen. Detta då man kan lösa mycket genom att vara kreativ. Någon nämnde dessutom att utomhusmiljön är stor nog för alla. Sheridan m.fl. (2009) skriver att om människan och omgivningen samspelar skapar man mening och främjar barns lärande. Pedagogerna måste vara medvetna och skapa förutsättningar för att barn ska kunna samspela med varandra, pedagogerna och miljön för att på så sätt kunna lära och utvecklas.
34
8. Avslutande diskussion
I detta kapitel förs en avlutande diskussion kring metoden som valts till studien och resultatet som framkommit.
8.1 Metoddiskussion
Sammanlagt kom tolv besvarade enkäter in av de trettio som lämnades ut till förskolorna. Det hade kanske varit fler pedagoger som svarat på enkäten om var och en hade fått en muntlig presentation av studien och ett ansikte på personen bakom den. Annars var själva valet av enkät som metod bra. Pedagogerna ute på förskolorna har mycket att göra och att boka in tid för intervju med ett sådant stor antal pedagoger hade varit omöjligt.
8.2 Lärande i stor åldersblandad barngrupp
I skolverket (2012) kan man läsa att den pedagogiska verksamheten skall utgå ifrån barnens välbefinnande, trygghet och utveckling. Lpfö 98 (2010) skriver att verksamheten ska präglas av en helhetssyn på barnet och deras behov, lärande och omsorg ska väga lika tungt.
Det är tydligt efter att ha gått igenom studiens resultat att det finns mycket positivt med åldersblandade barngrupper utifrån de yngsta barnens lärande och utveckling.
Pedagogerna skriver att barnen lär sig samarbeta och visa hänsyn till varandra. De yngre barnen lär sig av de äldre barnen genom att studera, härma och få hjälp.
Den åldersblandade barngruppen anses dock i kombination med storleken vara överhängande negativ. Barn i åldrarna ett till fem har olika behov, behov som pedagogerna inte anser att dem kan tillfredsställa i en stor barngrupp. Granberg (2003) skriver om detta och menar på samma sak som resultatet visar. Granberg (2003) skriver att en ökad gruppstorlek för små barn har gjort att pedagogerna känner att dem inte hinner med alla barn och dem har känslan av att inte räcka till. Detta beror på ekonomiska och politiska aspekter. Samtidigt som barngrupperna blir större ökar även kraven på dokumentation och andra arbetsuppgifter som gör att tiden blir mindre i barngruppen (2003).
35
Anledningen till att pedagogerna känner att dem inte räcker till i en åldersblandad barngrupp kan alltså bero på fler faktorer än barnantalet och barnens olika behov. Pedagogernas tid ska räcka till dokumentation och andra arbetsuppgifter utanför barngruppen, vilket kan späda på deras oro och känsla över att inte kunna finnas till hands för de yngsta barnen.
Granberg (2003) skriver att en lösning på problemet kan vara om man som pedagog tar
tillvara på alla omsorgssituationer såsom blöjbyte, toalettbesök, påklädning m.m. för att ge det enskilda barnet uppmärksamhet.
Men dessa situationer är även dem som gör att det stjäls mycket tid ifrån de äldre barnen om man jobbar i en åldersblandad barngrupp. Det blir precis som pedagogerna svarade i enkäten, en konflikt mellan att stimulera de äldre barnen och ge de mindre barnen den omvårdnad och trygghet som de behöver.
8.3 Anknytning i stor åldersblandad barngrupp
Enligt studiens resultat kan man se att pedagogerna känner en oro över att inte kunna ge de små barnen det dem behöver på förskolan. Pedagogerna uttrycker att dem inte har tid att ge barnen så mycket vuxenkontakt som de behöver. Det är svårt att hinna trösta barnen och det finns inte tillräckligt med knän eller armar för de barn som behöver få sitta en stund eller få en kram för att tanka närhet. Broberg m.fl. (2006) skriver om vikten av att små barn har
närvarande pedagoger. De yngsta barnen behöver trygghet för att utvecklas och lära. Små barn lär och utforskar endast om de har en trygg relation till pedagogerna. Vilket är det som skiljer små och stora barns lärande åt mest (2006).
Relationen som skapas till pedagogerna vid en anknytning är grunden för barnets
trygghetskänsla. Därför krävs det att pedagogen har förmågan att tillgodose barnets behov och att pedagogen har tid i mötet med barnet. Om pedagogerna känner att dem inte kan ge barnen den trygghet de behöver är det kanske en anledning till att göra som många förskolor redan har gjort idag, nämligen att dela upp avdelningarna i småbarns avdelning och äldre barns avdelning.
36
8.4 Lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp
I Skolverket (2012) så står det att miljön ska vara säker, trygg och lämplig för att lärande och utveckling ska kunna ske. För att få till en bra pedagogisk verksamhet som ger möjlighet till lärande både enskilt och i grupp, är lokalens utformning, material och storlek en förutsättning för att det ska kunna ske.
Resultatet visar att pedagogerna tycker att barngruppens storlek påverkar lärandemiljön olika. De flesta ansåg dock att det är många barn som ska samsas om utrymmet och att lekmaterialet är begränsat. Då pedagogerna måste dela upp barngruppen så mycket dem bara kan, får barnen inte alltid leka i det rummet dem själva hade velat. Detta då vissa rum är mer populära än andra och utrymmet och material inte räcker till. Då avdelningarna dessutom har barn mellan ett till fem år blir begränsningarna fler då alla rum och dess innehåll inte är anpassat efter alla åldrar.
Granberg (2003) skriver att lokalerna är alldeles för trånga och ger begränsat utrymme för barnen då de ofta är byggda efter mindre antal barn i gruppen. De Jong (2010) skriver att hur barnen ska kunna samspela med miljön och varandra beror mycket på hur förskolan är uppbyggd, vilken storlek rummen har och hur den rumsliga strukturen på förskolans gård ser ut. Verksamheten måste dock fungera oavsett hur förskolan är uppbyggd och storleken på barngruppen. Pedagogerna kan inte göra något åt de yttre ramarna och många av pedagogerna svarade att dem försöker se lokalernas möjligheter och skapa tillräckligt bra förutsättningar för barnen att lära och utvecklas ändå. Om man dessutom ser på utomhusmiljön som mer än bara gården, så är den ganska obegränsad. Det är som en pedagog skrev, "Goda
37
8.5 Slutsats
Utifrån resultatet kan man se att pedagogers syn är att stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling negativt. Pedagogerna känner att dem inte räcker till och inte kan tillfredsställa alla barnens behov. Pedagogernas syn på att arbeta med en åldersblandad barngrupp är till största del positiv men i kombination med de stora barngrupperna som råder idag blir det negativt för dem små barnen.
Lokalernas utformning och storlek är inte anpassade för gruppstorleken, vilket leder till konflikter, högljudnivå och brist på lugn och ro. Mindre grupper skulle vara att föredra för de minsta barnens lärande och utveckling och fler forskade borde undersöka hur lämpade
38
9. Källförteckning
Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord. & Risholm Mothander, Pia. (2006).
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och
kultur.
Bryman, Alan. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl.2. Malmö: Liber AB.
Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som
utgångspunkt för pedagogisk praxis. I: Bråten, Ivar (red.) Vygotskij och pedagogiken. Lund:
Studentlitteratur.
De Jong, Marjanna. (2010). Förskolans fysiska miljö. I Riddersporre, B. & Persson, S. (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Denscombe, Martyn. (2009) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Denscombe, Martyn. (2012) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Edenhammar, Karin. (1982) Åldersblandade barngrupper. Stockholm : Liberförlag.
Granberg, Ann. (2003). Småbarnslek en livsnödvändighet. Stockholm: Liber AB.
Johansson, Eva. ( reviderad, 2011). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta
barnen i förskolan. Forskning i fokus nr. 6. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm:
Fritzes.
Kärrby, Gunni (1990). De äldre förskolebarnen – inlärning och utveckling. Socialstyrelsen: Utbildningsförlaget.
39
Persson, Sven. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass
och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Rosenqvist, Annika. (2014). Förskollärares beskrivningar av barngruppsstorlekar i förskolan (Nationella forskarskolan för ämnesdidaktik i mångfaldens förskola, nr. 2014:9).
Licentiatuppsats, Göteborg: Göteborgs universitet.
Skolverket.(2012) Allmänna råd med kommentarer för pedagogisk omsorg. Stockholm: Fritzes.
Smidt, Sandra. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.
Socialdepartementet (1981). Bra daghem för små barn. Betänkande av Familjestödsutredningen SOU 1981:25.
Song Youhne, Mia. (2009). Examining play among young children in single-age and
multi-age preschool classroom settings (Iniversity of Nevada, 2009:5). Doktorsavhandling, Las
Vegas: University of Nevada.
Sundell, Knut. (1992). Tripp, trapp, trull. En genomgång av forskning på åldersblandade
grupper i svensk förskola och grundskola. Stockholms socialtjänst Forsknings- och
Utvecklingsbyrå, FoU-rapport 1992:14.
Sundell, Knut.(1995). Åldersindelat eller åldersblandat? Forskning om
ålderssammansättningens betydelse i förskola och grundskola. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan. (2007). Kvalitativa intervjuer Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1998/2010) Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Stockholm: Skolverket, Fritzes.
Williams, Pia., Sheridan, Sonja., Pramling Samuesson, Ingrid. (2000). Barns samlärande. En
40
Winsler, Adam., Caverly, Sarah. L., Willson-Quayle, Angela., Carlton, Martha. P., Howell, Christina., Long, Grace. N. (2002). The social and behavioral ecology of mixed-age and
same-age preschool classrooms: A natural experiment. Applied Developmental Psychology,
23 (3), 305-330. doi: 10.1016/S0193-3973(02)00111-9.
9.1 Elektroniska källor
Magnus, Kihlblom."Små barn far illa i förskolan"; Lärarnas nyheter, (2010-09-13).
Tillgänglig på nätet: http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2010/09/13/sma-barn-far-illa-forskolan Hämtad: 2016-05-01
Samuel, Teglund. Otryggt för de små barnen på många förskolor;Världenidag, (2016-02-01). Tillgänglig på nätet:
http://www.varldenidag.se/nyheter/otryggt-for-de-sma-barnen-pa-manga-forskolor/BbbpaB!tBik6MUBG@qltd4Y62MA/ Hämtad: 2016-05-06
Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2009). Barns tidiga
lärande. En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Tillgänglig på
Internet: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20404/1/gupea_2077_20404_1.pdf Hämtad: 2016-05-18
Skolverket (2014). Pressmeddelande. Tillgängligt på nätet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2014/fler-barn-an-nagonsin-i-forskolan-1.216379 Hämtad: 2016-05-07
Vetenskapsrådet (2011). God forsknigsed. Tillgängligt på nätet:
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forsknin gssed+2011.1.pdf Hämtad: 2016-05-22
41
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsblad
Hej!
Mitt namn är Li Malmqvist och jag läser till förskollärare på Malmö högskola. Jag håller just nu på och skriver mitt examensarbete. Syftet med arbetet är att undersöka förskolepedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling. För att jag ska kunna undersöka detta är er medverkan betydande. Jag har sammanställt en enkät som jag hoppas att ni vill svara på. Men medverkan är givetvis frivillig.
Enkäten är helt anonym och andra namn kommer att användas i examensarbetet.
Vill ni medverka så svarar ni bara på enkäten och lägger den i mappen märkt med mitt namn på. Jag kommer och hämtar dem den 8/5-2016.
Har ni ytterligare frågor får ni gärna kontakta mig via mailen: li.malmqvist@hotmail.com Tack på förhand, Li Malmqvist
Bilaga 2 - Enkät
Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar arbetet med små barns lärande och utveckling.
42
2) Ser du någon positiv påverkan på barns (1-3 år) lärande och utveckling beroende på er åldersblandade barngrupp? Varför/varför inte?
3) Ser du någon negativ påverkan på barns (1-3 år) lärande och utveckling på grund av er åldersblandade barngrupp? Varför/varför inte?
4) Ser du något positivt med stora barngrupper utifrån barns (1-3) år lärande och utveckling? Varför/varför inte?
5) Ser du något negativt med stora barngrupper utifrån barns (1-3) år lärande och utveckling? Varför/varför inte?
6) Anser du att stora barngrupper påverkar barns (1-3 år) trygghet på förskolan? Varför/varför inte?
7) Anser du att stora barngrupper påverkar din möjlighet att finnas till för barns (1-3 år) behov? Varför/varför inte?
8) Anser du att stora barngrupper påverkar möjligheten att skapa goda lärandemiljöer inomhus/utomhus för barn (1-3 år) på er förskola? Varför/varför inte?
