Under sammanställningen av resultatet kan man se att alla pedagoger nämner samlärande som en positiv betydelse för de yngsta barnens lärande och utveckling i en stor åldersblandad barngrupp. Pedagogerna anser att de små barnen lär av de äldre genom att härma dem och de äldre barnen gärna hjälper de yngre genom att visa hur man kan göra. Vygotskij ansåg att små barn lär sig genom att imitera och ta hjälp utav varandra. Den sociokulturella teorin har sin grund i samlärande och Vygotskij har skrivet bland annat om den proximala utvecklingen. Denna handlar om att barn lär sig av den som har mer kunskaper, vilket kan vara både en jämnårig, yngre eller en äldre person (Smidt, 2010). En av grundpelarna i den proximala utveckling är den medierade inlärningen som innebär att det barnet lär sig av varandra i det sociala samspelet kommer dem internaliseras och nyttja vid andra tillfällen (Bråten m.fl., 1998).
Utifrån detta är det positivt att det finns andra barn som barnen kan dela erfarenheter med. En pedagog skrev att det som kan vara positivt med stora barngrupper är att barnen alltid har någon att leka med. Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) skriver att barns lärande är socialt och att grunden till deras lärande får dem genom relationer och erfarenheter som dem möter i den sociala praktik de befinner sig i. Dock skriver Sheridan, Pramling Samuelsson och Johanssons (2009) också att dem anser att barn lär sig bäst i mindre grupper tillsammans med erfarna vuxna.
31
Många av pedagogerna svarade att de stora barngrupperna gör det svårt att hinna med alla barnen. Många är oroliga för att inte ge barnen det dem behöver. Några av pedagogerna svarade även att i en barngrupp så stor som dem har, blir kontakten barnen emellan också påfrestad. Ljudnivån som bildas i och med allt för stora barngrupper blir ett problem för lärandet och pedagogerna skrev att det är svårt att hitta platser för lugn och ro om det behövs. Barnen måste skrika för att höras, tempot blir väldigt högt och det påverkar deras kontakt med varandra. Persson (2008) skriver i en forskningsöversikt han har gjort att det finns forskning som idag tyder på att det är en alldeles för hög ljudnivå på förskolan. Barn behöver kunna få avskildhet och lugn under dagen för att tanka energi, vilken dem inte kan idag (2009). Detta påverkar barnen negativt. Inom den medierade inlärningen av den proximala
utvecklingszonen är den språkliga kommunikationen väldigt viktigt (Bråten m.fl., 1998). Vilket kräver en lugnare miljö enligt pedagogerna.
Tidsbrist ansåg flera av pedagogerna också vara en negativ faktor av stora barngrupper. Dem skrev att det blir "djungelns lag" som lyder, då barnen får den uppmärksamhet dem tar. Inom den proximala utvecklingszonen menar Vygotskij att människan är aktiv, agerande och sökande med möjligheter att lära sig, utvecklas och förändras. Barnen söker därför efter det lärandet dem vill ha. Dock behöver dem en holistisk undervisning som innebär att kunskapen pedagogerna eller barnen förmedlar bara ger mening och skapar motivation till ett fortsatt lärande, om den ingår som en del utav en helhet. Den kan därför inte tvingas fram eller plockas ifrån sitt naturliga sammanhang. Vilket i sin tur innebär att pedagogerna måste vara delaktiga under hela lärprocessen och inte hoppa in och ut (Bråten m.fl., 1998). Vilket pedagogerna inte alltid känner att dem hinner med.
Barn i en åldersblandad barngrupp har olika behov och i en studie som Rosenqvist (2014) har gjort nämnde förskollärare liknande problem som pedagogerna i min studie. Förskollärarna i Rosenqvist (2014) studie sa att de såg både fördelar och nackdelar med åldersblandade barngrupper. Bland fördelarna nämnde dem de äldre barnens betydelse för de yngre barnens stimulans. Nackdelarna hänvisades till att det blir svårt att anpassa verksamheten till alla åldrar, speciellt när det råder tidsbrist (2014).
32
7.2 Anknytning i stor åldersblandad barngrupp
Enligt sammanställningen av enkätsvaren anser nästan alla pedagogerna att det är svårt att ge små barn den trygghet de behöver och svara på små barns behov i en stor åldersblandad barngrupp.
Enligt anknytningsteori är barnens främsta uppgift de första två första åren att knyta an till en eller flera viktiga vårdare. För barnet är balansen mellan nyfikenhet, som driver barnet att utforska och lära, och trygghetssökande, som får barnet att söka efter och vilja hålla sig i närheten av sin anknytningsperson, mycket viktig. De erfarenheter barnen gör i relation med pedagogerna i förskolan under dessa år har stor betydelse för barnets hela utveckling och för vilka erfarenheter som är möjliga att göra senare i livet (Broberg m.fl., 2006).
Någon pedagog svara att det ibland kan vara svår att trösta alla barnen som är ledsna i barngruppen. Detta då armar och knän inte räcker till. Enligt Broberg m.fl. (2006) är det avgörande att pedagogerna är framgångsrika med att trösta barnen för att en trygg
anknytningsrelation ska utvecklas. Det är viktigt att pedagogerna kan vara närvarande och lyhörda för barnens signaler (2006).
Några pedagoger svara att de ansåg att de inte kunde ge barnen så mycket vuxentid som de behöver och inte vara så närvarande som det krävs. Granberg (2003) skriver att barn behöver tre saker under en dag på förskolan. Dessa är omvårdnad, kärlek och stimulans. Detta kan barnen inte ge sig själva och inte varandra, utan kräver en närvarande pedagog. Därför anser Granberg (2003) att små barngrupper är att föredra för de yngsta barnen. Detta då dem behöver mycket kontakt med pedagogerna för att kunna känna sig trygga under dagen på förskolan och orka lära sig nya saker.
Pedagogerna uttrycker i enkäten att dem försöker vara mer närvarande genom att dela grupperna för att göra dem mindre, men dem är fortfarande för stora. Detta medför att de yngsta barnen inte bara får mindre kontakt med pedagogerna utan även många relationer. Johansson (reviderad, 2011) skriver att låg personaltäthet och stora barngrupper har negativa effekter på de yngsta barnen i förskolan. De yngsta barnen får svårt att samspela med de vuxna i för stora barngrupper och både deras språkutveckling och identitetsutveckling kan ta skada. Detta då de yngsta barnen är beroende av att kunna knyta an till stabila
33
vuxenkontakter. I en barngrupp med allt för många relationer kan de yngsta barnen känna en stress som påverkar deras inlärningsförmåga längre upp i åldrarna (2011).
Pedagogerna svarade i enkäten att det är svårt att tillgodose alla barnens behov i en stor barngrupp då de också är i ett stort åldersspann. Sundell (1992) skriver att barn missgynnas i grupper med stor åldersspridning eftersom det pedagogiska arbetet blir svårare att organisera och leder till mindre vuxenledd aktivitet. Sundell (1992) menar att den positiva inverkan på barns lärande som åldersblandade grupper kan ha är överskattad. Små barn behöver mycket vuxenledd aktivitet (1992).
7.3 Lärandemiljö i stor åldersblandad barngrupp
Enligt enkätsvaren var pedagogerna inte helt överens om hur en stor åldersblandad barngrupp påverkar lärandemiljön i förskolan eller tvärtom. Några ansåg att det var många barn som skulle samsas om samma utrymme och begränsat antal material, vilket medför att det uppstår konflikter. Barnen kan inte leva ut sin fantasi då platsen inte alltid finns. Dem kan inte heller leka med dem sakerna de vill alltid då pedagogerna måste dela in barnen i mindre grupper och alla inte kan vara till exempel i bygghörnan. Några svarade även att det är svårt att få till en bra lärandemiljö när det är så pass många barns behov som ska tillgodoses. Barnen är både många och i ett stort åldersspann. Granberg (2003) skriver att pedagogerna har en viktig uppgift när det gäller utforma en stimulerande miljö som utgår ifrån barngruppens behov och intressen.
Några pedagoger ansåg inte att lärandemiljön påverkades av den stora åldersblandade
barngruppen. Detta då man kan lösa mycket genom att vara kreativ. Någon nämnde dessutom att utomhusmiljön är stor nog för alla. Sheridan m.fl. (2009) skriver att om människan och omgivningen samspelar skapar man mening och främjar barns lärande. Pedagogerna måste vara medvetna och skapa förutsättningar för att barn ska kunna samspela med varandra, pedagogerna och miljön för att på så sätt kunna lära och utvecklas.
34