Det som inledningsvis väckte mitt intresse i området som denna studie tar sikte på var den diskussion om kropp, kön och politik som förs i feministiska men även statsvetenskapliga sammanhang. Att den feministiska teorin fick ligga som grund för studien kändes för mig naturligt i och med att den problematiserar kön och makt, vilka är framstående begrepp i prostitutionsdebatten. Den tidigare forskningen kring prostitution visar också på den inverkan som olika feministiska grenar haft på prostitutionspolitiken samt tydliggör de meningsskiljaktigheter som fortfarande förekommer på fältet. Likt den tidigare forskning som jag tidigare presenterat verkar regeringen i viss mån förhålla sig till prostitution som en del av mäns våld mot kvinnor och de abolitionistiska rötter som prostitutionsfrågan haft i den svenska historien återfinns i handlingsplanen. Den prostituerade framställs som ett offer och handlingsplanen återger det påstående som tidigare förekommit i debatten; att prostitution och människohandel kan liknas vid vår tids slaveri.
Jag tolkar det som att regeringen haft svårt att förhålla sig till huruvida språket ska vara könsneutralt eller inte då den prostituerade i flera sammanhang exemplifieras som kvinna samtidigt som de även poängterar att både män och kvinnor utsätts för sexhandel. Den könlösa framställningen anser jag begränsa sättet det talas om prostitution och det utesluter resonemang om könets betydelse i förhållande till strukturella maktskillnader mellan män och kvinnor. Westerstrands beskrivning av att prostitution överlag diskuteras i könsproblematiserande termer stämmer därför inte helt överens med regeringens framställning av problemet. Trots att tidigare kritik från bl.a. forskning på området riktats mot det faktum att köparna (männen) i stor mån hålls utanför problematiken så lägger inte heller regeringen någon vikt vid köparrollen i handlingsplanen. Prostitution formas därför till, som jag ser på det, till en angelägenhet för de redan utsatta. Det är alltid minst två personer inblandade i sexhandel där den ena är underordnad den andre, samtidigt är det på den utsatte fokus ligger när prostitutionen ska motverkas.
Jag upplever det även förvirrande att handlingsplanen inleds med påståendet att prostitution är ett allvarligt hinder för jämställdhet mellan könen när det sedan helt saknas en könsmaktsanalys i dokumentet. Regeringen visar ingen tydlig förståelse för den strukturella maktdimension som kön innebär och utesluter att kön kan ha en betydande roll i problemen med prostitution. Detta blir till exempel problematiskt i anknytning till de insatser som rör ökad kompetens rörande jämställdhetsfrågor hos bl.a. skolpersonal då det är otydligt på vilket vis detta är nödvändigt och hur det ska göras. Det jämställdhetsproblem som till synes i all hast målas upp lämnas med andra ord som en lös tråd i skrivelsen och jag lämnas med frågeställningar som: Vem är det som har mest makt och resurser? Vem missgynnas av ojämställdheten? Vilka kopplingar har sexualitet och jämställdhet i detta sammanhang?
Jag ser vidare att det finns anledning att ifrågasätta det faktum att köparrollen lämnas oproblematiserad i handlingsplanen. Jag finner det motsägelsefullt i att tala om efterfrågan som den bakomliggande orsaken till prostitution medan majoriteten av insatserna antyder att ansvaret för förändring ligger hos den utsatte och alltså inte förövaren. En överhängande risk med detta tror jag kan vara att det riskerar skuldbelägga den utsatte ytterligare. Denna uppfattning går i linje med det Svanström framhåller i fråga om statens oanalytiska inställning till köparens roll i prostitutionen. Jag upplever även tydligt det som tidigare forskning påvisat då svensk prostitutionspolitik präglas av abolitionistiska synsätt. Likt Dodillets resultat i studien Är sex arbete? så framställs även prostitution som en oacceptabel företeelse i handlingsplanen
och det talas genomgående om att prostitutionen ska motverkas. Regeringen reflekterar inte över den enskildes fria val av yrke och det framgår tydligt att prostitution är ett försörjningssätt som aktualiseras på grund av faktorer så som missbruk, inverkan från omgivningen och psykiska besvär snarare än genom ett eget val.
Jag vill slutligen anföra att jag inte är helt förvånad över de resultat som studien frambringat då regeringens politik i övrigt kanske inte heller genomsyras av resonemang runt könets betydelse. Kanske måste man däremot inte nödvändigtvis anse att kön som maktdimension är relevant i förhållande till prostitutionspolitiken eller politik i övrigt, vilket regeringen visar i sin framställning. Oavsett vad som anses vara de grundläggande orsakerna till att samhället är ojämställt så lämnar regeringen emellertid jämställdhetsbegreppet som ett tomt skal och tar i grund och botten inte ställning till begreppets relevans och innehåll i sammanhanget. Genom att utgå från feministisk teori kan man dra slutsatsen att det är ett misstag av regeringen att bortse från de strukturella maktskillnader som föreligger mellan män och kvinnor. Även om också män säljer sex i viss utsträckning så finns möjligheten att sexhandel är ett uttryck för kvinnors underordnade position och att det är en av de faktorer som upprätthåller maktskillnader mellan könen. Vad som är rätt eller fel i sammanhanget saknar egentligen relevans men regeringen uppfyller åtminstone inte feministernas antaganden om könets betydelse i sin prostitutionspolitik.
För att knyta slutdiskussionen till det jag anförde i inledningskapitlet vill jag tillägga att den paradox som presenteras av bl.a. Wendt Höjer och Åse återspeglas i regeringens prostitutionspolitik. Samtidigt som kvinnor har mindre makt på grund av sitt kön så erkänns inte könets politiska betydelse.
Referensförteckning
Artiklar
Rönnblom, M., Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik, Tidsskrift för genusvetenskap nr 2-3, 2011
Offentligt tryck
Eduards, M., Rönnblom, M., Genusperspektiv på statsvetenskap, Högskoleverket, 2008 Motion 2008/09:Ju3: med anledning av skr. 2007/08:167 Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Motion 2008/09:Ju5: med anledning av skr. 2007/08:167 Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Skrivelse 2007/08:167 - Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Litteratur
Bacchi Lee, Carol, Analysing Policy: Whats the problem represented to be?, Frenchs Forest, Pearson Australia, 2009
Bergström, B., Boréus, K., Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund, Studentlitteratur, 2005
Dodillet, Susanne, Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet, Stockholm, Vertigo, 2009
Eduards, Maud, Kroppspolitik: om Moder Svea och andra kvinnor, Stockholm, Atlas, 2012 Erikson, Josefina, Strider om mening: En dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen, Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis, 2011
Esaiasson, P, m.fl., Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm, Norstedts juridik, 2012,
Freedman, Jane, Feminism – en introduktion, Malmö, Liber 2003 Gemzöe, L., Feminism, Smedjebacken, Bilda, 2002
Höjer Wendt, M., Åse C., Politikens paradoxer – En introduktion till feministisk politisk teori, Upplaga 2:1, Academia Adacta AB, Lund, 1999
Westerstrand, Jenny, Mellan mäns händer: kvinnors rättssubjektivitet, internationell rätt och diskurser om prostitution och trafficking, Uppsala, 2008
Winther Jørgensen, M., Phillips, L., Diskursanalys som teori och metod, Lund, Studentlitteratur, 2007
Internet
FN:s utvecklingsprogram UNDP, UNDP:s Human Dvelopment Index 2013: Syds uppgång:
Mänskliga framsteg i en värld av mångfald,
http://www.se.undp.org/content/sweden/sv/home/library/svenska-hdr-sammanfattningar/hdr-2013/ , hämtat 2013-11-13
Göteborgsposten, Prostitution är aldrig ett fritt val, 2012-08-01, http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1021653-prostitution-ar-aldrig-ett-fritt-val, hämtat 2013-12-15
Göteborgsposten, Synliggör könshandeln som inte passar mallen, 2008-07-04, http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.123477-synliggor-konshandeln-som-inte-passar-mallen, hämtat 2013-12-15
Kvinnojouren, http://www.kvinnojouren.se/fakta/mans-vald-mot-kvinnor/prostitution-och-sexkop, hämtat 13-11-20