Sveriges prostitutionspolitik – har könet betydelse?

Sveriges prostitutionspolitik – har könet betydelse?

En diskursanalytisk studie av den svenska prostitutionspolitiken The Swedish prostitution policy – does gender matter?

A discourse analytical study of the Swedish prostitution policy

Lina Sjöström

Fakulteten för humaniora- och samhällsvetenskap Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap Politices kandidatprogrammet – 15 hp

Handledare: Andreas Öjehag-Pettersson Examinator: Magnus Lindh

Sammandrag

C-uppsats i Statsvetenskap av Lina Sjöström, HT-13. Handledare: Andreas Öjehag

” Sveriges prostitutionspolitik – har könet betydelse? En diskursanalytisk studie av den svenska prostitutionspolitiken”

Denna uppsats är en diskursanalytisk policystudie med avsikt att undersöka regeringens

policydokument Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns en könsmaktsförståelse i prostitutionspolitiken genom att dels se till hur problemet med prostitution framställs dels genom att undersöka om det förekommer en könsmaktsanalys i handlingsplanen. Forskningsfrågorna lyder som följer:

• Hur representeras problematiken rörande prostitution och människohandel i regeringens politik?

• Finns det en könsmaktsförståelse i regeringens politik rörande prostitution och människohandel?

Metoden som används i studien är Carol Bacchis diskursanalytiska ansats Whats the problem represented to be? Det empiriska material som använts är regeringens handlingsplan. Tidigare forskning och feministisk teori ligger till grund för analysen av materialet.

Analysen visar att problemet med prostitution framställs på tre olika sätt. Dessa framställningar har jag valt att benämna; ett jämställdhetsproblem, ett problem för utsatta grupper i samhället samt ett kriminalitetsproblem. Enligt min analys så tyder framställningen på en bristande

könsmaktsförståelse i regeringens prostitutionspolitik.

Abstract

Essay in Political Science by Lina Sjöström, autumn term 2013. Supervisor: Andreas Öjehag

”The swedish prostitution policy – Does gender matter? A discourse analytical study of the Swedish prostitution policy”

This paper is a discourse analytic policy study with the intention to investigate the swedish government's policy action plan against prostitution and trafficking for sexual purposes. The document is called Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. The purpose of the study is to investigate whether there is a feminist gender understanding taking place in the action plan. This is made by both see how the problem of prostitution is produced partly by examining whether there is a gender-based power analysis in action. The research questions of this study are:

• What is considered being the problem with prostitution and trafficking fosexual purposes?

• Is there a feminist gender understandning in the government's prostitution politics?

To answer these questions I use Carol Bacchis method Whats the problem represented to be? And the material being used is the government's actionplan. Previous research and feminist theory has been the basis for the analysis of the action plan. My results shows that the problem of prostitution is represented in three different ways; an equality problem, a problem for exposed groups in the community and for last crime problems. My analysis also suggests a lack of understanding of gender power in the government's prostitution policy.

Innehållsförteckning

Sammandrag...2

Abstract...3

1Inledning...5

1.1Problemområde och ämnesval...5

1.2Syfte och frågeställningar...8

1.3Prostitution som politikområde...8

1.4Disposition...10

2Tidigare forskning och teori...11

2.1Tidigare forskning...11

2.1.1Strider om mening...11

2.1.2Mellan mäns händer...12

2.1.3Är sex arbete?...13

2.2Övrig forskning och sammanfattning av fältet...13

2.3Feministisk teori...14

2.3.1Könets betydelse...15

2.3.2Kön som maktdimension...16

2.3.3Kön eller genus?...17

3Metod...19

3.1Teoretisk ansats...19

3.2Diskurs som teori och metod...19

3.3Diskurser i studien...21

3.4Whats the problem-approachen...22

3.5 WPR i denna studie - Analysverktyg...23

3.6Material...24

3.7Analysprocessen...25

4Empiri och analys...27

4.1Hur representeras problematiken med prostitution och människohandel?...27

4.1.1Ett jämställdhetsproblem...27

4.1.2Ett kriminalitetsproblem...28

4.1.3Ett problem för utsatta grupper i samhället...30

4.2Effekter av problematiken...32

4.2.1Vilka subjektspositioner tillskrivs?...32

4.2.2Diskursiva begränsningar i problemrepresentationerna...34

4.3Vad lämnas oproblematiserat i framställningen?...35

4.4Sammanfattande analys...36

5Slutsats och diskussion...38

5.1Slutsats...38

5.2Avslutande diskussion...39

Referensförteckning...42

1 Inledning

1.1 Problemområde och ämnesval

Sverige har länge betraktas som ett föregångsland rörande jämställdhet mellan könen och har rankats högt i globala rapporter och mätningar. Senast i UNDP:s rapport rörande området hamnade Sverige på en andra plats efter Nederländerna vilket, trots en sämre placering än föregående mätning där Sverige tog första platsen, tyder på att jämställdhetsarbetet är väl utvecklat i landet.¹

Strävan efter jämställdhet mellan könen trycker på flera olika beröringspunkter. Dels tjänar kvinnor överlag mindre än män, gör mer av det obetalda hemarbetet och sitter på färre höga styrelseposter, dels är majoriteten av de som utsätts för våld i hemmet, sexuella våldsbrott och trakasserier kvinnor. Jämställdhet är delvis en demokratisk fråga då kvinnor genom tiderna har reducerats ned till sitt kön medan männen fått illustrera människan och individen. Kvinnans roll och intressen har ansetts ligga utom politiken och tillhört det privata varför kvinnans röst inte blivit hörd på den offentliga arenan. Lagstiftning och politik är format och skapat av män och därav med mäns villkor som grund vilket medför att kvinnan inte haft möjlighet att nyttja fullvärdigt medborgarskap i demokratin.² Idag är lagstiftningen däremot könsneutral för att garantera lika behandling och kvinnor är inte formellt diskriminerade i den offentliga sfären men trots detta är samhället inte jämlikt.

En aspekt av jämställdhetsfrågan som ligger nära både det kroppsliga och den politiska är prostitution och människohandel. Debatten i ämnet har främst drivits framåt av olika feministiska grenar och trots olika utgångspunkter i problematiken kring prostitution var det påtryckningar från kvinnorörelser som satte prostitutionen på den politiska agendan. Att prostitution och människohandel med sexuella ändamål anses vara ett samhällsproblem blir tydligt i och med de utredningar och politiska beslut som fattats kring området och då främst i och med kriminaliseringen av sexköp som infördes i Sverige 1999 samt lagen mot människohandel som kom i kraft år 2002.

1 FN:s utvecklingsprogram UNDP, http://www.se.undp.org/content/sweden/sv/home/library/svenska-hdr- sammanfattningar/hdr-2013/ , hämtat 2013-11-13

2 Wendt Höjer, M & Åse, C, Politikens paradoxer, 1999, s. 51

Maud Eduards har i sin bok om kroppspolitik problematiserat kön i förhållande till prostitutionsdiskursen och beskriver hur det å ena sidan finns de på den feministiska arenan som menar att statlig reglering av prostitution och sexköp är en kränkning av den personliga integriteten då det begränsar individens (kvinnans) rätt till sin egen kropp och sexualitet.³ Å andra sidan menar andra feministiska röster att prostitution är ett uttryck för mäns makt över kvinnan som underordnad och att det är en del av det manliga våldet mot kvinnor.⁴ Lena Gemzöe framhåller att prostitution uttrycker en patriarkal sexuell ordning och kan ses som en symbol för mäns makt över sexualiteten.⁵ Även Sveriges kvinnojourer betecknar prostitution som en del av mäns våld mot kvinnor och pekar på att köpet av en annan människas kropp är en kränkning och handlar om ett maktunderläge.⁶

Den gemensamma nämnaren mellan motståndare och förespråkare för prostitution är att de i huvudsak talar i termer av kön och makt.⁷ Wendt Höjer och Åse beskriver i boken Politikens paradoxer hur kön alltid har betydelse, speciellt för kvinnan som har mindre makt på grund av sitt kön, men att trots detta så har kön inte erkänts som något politiskt.⁸ Med andra ord är könet det som legitimerar kvinnors underordning varför kön måste ses som en maktdimension i samhället, vilket är centralt i den feministiska teorin. Rönnblom och Eduards framhåller ytterligare paradoxen att värderingar om kvinnligt och manligt bara finns i vår föreställningsvärld samtidigt som kön har konkret betydelse vilken i praktiken inte kan väljas bort.⁹

Prostitution och människohandel utgör ett hett ämne i den offentliga debatten där könsmaktsaspekten ofta tas upp som en viktig beståndsdel i analysen. Jonna Abelsson och Anna Hulusjö anför i Göteborgsposten 2008 att;

Teorier kring könsmaktsordning ger inte en heltäckande förklaring till varför prostitution existerar, men är ovärderliga för att förstå hur vi förstår och hanterar prostitutionsfenomenet och dess olika

3 Eduards, M., Kroppspolitik, 2012 s. 153

4 Westerstrand, J., Mellan mäns händer, 2008, s. 135 5 Gemzöe, L, Feminism, 1999, s. 97 ff

6 Kvinnojouren, http://www.kvinnojouren.se/fakta/mans-vald-mot-kvinnor/prostitution-och-sexkop, hämtat 13- 11-20

7 Eduards, M., Kroppspolitik, 2007 s. 154

8 Wendt Höjer, M & Åse, C, Politikens paradoxer, 1999, s. 7

9 Eduards, M., Rönnblom, M., Genusperspektiv på statsvetenskap, 2008, s. 13

uttryck.¹⁰

Även Caroline Högrud och Stefan Molnar m.fl är inne på samma spår och skriver 2012 i Göteborgsposten;

Det är oerhört förenklat att tro att alla har samma förutsättningar och valmöjligheter – även i ett land som Sverige. Sexköp är en konsekvens av maktstrukturer kopplat till kön, ekonomi, etnicitet och funktion.¹¹

Det skribenterna anför är att kön är en del av de maktstrukturer som är drivande i prostitutionsverksamheter varför könsaspekten måste tas in i den politiska analysens centrala utgångspunkter. Att tala om jämställdhetsfrågor förutsätter med andra ord en förståelse för olika samhällsdimensioner där kön, sexualitet och makt är centrala grundstenar. Statsvetaren och genusforskaren Malin Rönnblom ställer i sin artikel Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik sig kritisk till den svenska jämställdhetspolitiken och anför att maktanalysen reducerats ned till problematiseringar rörande exempelvis kunskapsbrist.¹² Rönnblom menar att maktrelationer spelar en avgörande roll i jämställdhetspolitiken och hennes analys påvisade att begreppsanvändningen av jämställdhet och makt ofta lämnas otydliga där det allt för sällan står oklart vem som har mest maktresurser och varför detta är fallet.¹³

Ovanstående framställning påvisar vikten av en könsaspekt när vi talar om prostitution och att det den svenska jämställdhetspolitiken har vissa brister. Av dessa anledningar ser jag det vara relevant att undersöka regeringens syn på prostitution och hur den kan förstås ur ett könsmaktsperspektiv. Den feministiska teorin problematiserar kön och synliggör de maktskillnader som föreligger mellan män och kvinnor. Genom att använda feminismens centrala utgångspunkter som redskap ser jag det därför möjligt att undersöka huruvida det finns en könsmaktsförståelse i den svenska prostitutionspolitiken.

10 ”Synliggör könshandeln som inte passar mallen”, http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.123477-synliggor- konshandeln-som-inte-passar-mallen, hämtat 2013-12-15

11 ”Prostitution är aldrig ett fritt val”, http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1021653-prostitution-ar-aldrig-ett-fritt- val, hämtat 2013-12-15

12 Rönnblom, M., Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik, 2011, s. 44 13 Rönnblom, M., Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik, 2011, s. 51

1.2 Syfte och frågeställningar

Diskursiva jämställdhetsstudier har gjorts inom statsvetenskapen åtskilliga gånger, mer specifikt rörande prostitution omfattar den svenska forskningen däremot främst sexköpslagens uppkomst, innebörd och effekter. I den här studien plockar jag istället isär och tolkar regeringens centrala policydokument rörande sexhandel som utkom efter kriminaliseringen av sexköp respektive trafficking. Detta för att kartlägga hur prostitution förstås i politiken idag. I min analys ämnar jag att undersöka vilka problem regeringen syftar till att avhjälpa och med feministisk teori som utgångspunkt avser jag att problematisera kön för att undersöka om prostitutionspolitiken kan förstås ur ett könsmaktsperspektiv. Syftet är således att undersöka huruvida regeringen har en könsmaktsförståelse i sin prostitutionspolitik.

För att uppfylla syftet ställer jag följande frågeställningar;

• Hur representeras problematiken rörande prostitution och människohandel i regeringens politik?

• Finns det en könsmaktsförståelse i regeringens politik rörande prostitution och människohandel?

Prostitution och människohandel är nära besläktat med kön och sexualitet varför förståelsen för kön som maktdimension är av vikt vid behandling av ämnesområdet. Tidigare forskning i ämnet tyder på könets betydelse i handeln av sex då det är ett uttryck för kvinnors underordning i samhället och flera röster menar att det är en del av mäns våld mot kvinnor. Kriminaliseringen av sexköp indikerar också att efterfrågan styr prostitution varför bakomliggande orsaker till efterfrågan är en viktig aspekt att belysa när jag undersöker regeringens könsmaktsförståelse.

1.3 Prostitution som politikområde

Prostitution togs först upp på den politiska agendan under mitten av 1800-talet då Stockholms stad införde den reglering av prostituerade vilken innebar tvångsmässiga medicinska kontroller för att förhindra spridning av könssjukdomar. Tvångsbesiktningen av prostituerade spred sig under 1850-talet till andra städer i landet samtidigt som prostitution fortfarande inte betraktades som ett regelrätt arbete.¹⁴ De prostituerade som motsatte sig dessa föreskrifter föll under

14 Eduards, M., Kroppspolitik, 2012 s. 141

lösdrivarlagen som syftade till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Efter påtryckningar och protester från främst kvinnorörelser togs regleringen bort år 1918 men prostituerade föll emellertid fortfarande under lösdrivarlagen.

Sedan skulle det dröja fram till 1970-talet innan frågan återigen togs upp på den politiska agendan då två parallella utredningar rörande sexualbrott respektive prostitution påbörjades. I betänkandet med titeln Prostitutionen i Sverige fastslogs att ingen av parterna i prostitutionen borde kriminaliseras med utgångspunkt i att avtal mellan två myndiga personer (vilket prostitutionen innebar) inte är möjlig att kriminalisera.¹⁵ I betänkandet beskrivs könsrelationerna som problematiska då män ansågs behöva prostitution för att kunna gå ”rakt på sak” i och med att kvinnors svagare känsla för gränser skrämmer honom. Man menade alltså, som Eduards påpekar, att mannens känsla för makt och kontroll hotades av att släppa kvinnor för nära inpå.¹⁶ Grundtanken att staten ska slå vakt om varje persons rätt att ingå avtal osynliggör under prostitutionens omständigheter kvinnans oförmåga att förhandla på samma villkor som män.¹⁷

I utredningsgruppen fanns emellertid meningsskiljaktigheter i huruvida intervjuer med prostituerade skulle publiceras varför en separat rapport med alternativa slutsatser publicerades i dess ställe. Efter olika kvinnoorganisationers påtryckningar och krav på ett offentliggörande av utredningstexten kunde allmänheten slutligen ta del av utredningen. I rapporten framställs kvinnan som den mest utsatta och utnyttjade parten i prostitutionen och ett patriarkalt, könsojämlikt samhälle framträder i analysen. Fortfarande ansåg utredarna däremot att en kriminalisering inte var aktuell.

År 1995 utkom den tredje stora utredningen rörande prostitution benämnd Könshandeln där skribenterna rekommenderade en kriminalisering av båda parter. Anledningen sades i första hand vara för att klargöra att prostitution inte var en accepterad företeelse i samhället. Förslaget fick däremot utstå stark kritik från samtliga partiers kvinnoförbund, bortsett från moderaterna, och istället förespråkades en kriminalisering av enbart köparen vilket aktualiserades och genomfördes 1999.

15 Prostitutionen i Sverige: bakgrund och åtgärder ; betänkande av Prostitutionsutredningen, Socialdepartementet, 1981

16 Eduards, M., Kroppspolitik, 2012 s. 145 17 Eduards, M., Kroppspolitik, 2012 s.145

Argumenten för och emot prostitutionen har varit, och är fortfarande, flera. Det fria valet och rätten att själv kunna bestämma över sin kropp och sexualitet har utmanats av ett könsperspektiv i samtliga stora debatter. Statens roll och ansvar är otvivelaktigt omdebatterat, inte minst i fråga om sexköpslagens utformning; lagen pekar ut sexköpare (män) som kriminella samtidigt som straffet i sig är relativt lågt. Inte heller diskuteras efterfrågan närmare varken gällande prostitution eller människohandel då könets betydelse osynliggörs genom att betoning ligger på själva handeln, inte att kvinnor säljs, köps och kontrolleras.

Sveriges regeringen lyder idag under borgerligt ansvar och prostitutionsfältet inbegrips av regeringens jämställdhetspolitik. Jämställdhetsministern leder tillsammans med utbildningsdepartementet jämställdhetsarbetet och därför även arbetet med prostitution och människohandel med sexuella ändamål.

1.4 Disposition

I detta inledande kapitel har studiens ämnesval, problemformulering och syfte presenterats för att ge läsaren en inblick i frågeställningar och bakgrund.

Nästkommande kapitel behandlar delar av den tidigare forskningen på fältet samt presenterar den feministiska teorin. I teoripresentationen förklarar jag feminismens grundantaganden och ståndpunkter samt beskriver könets betydelse och maktdimension.

I kapitel tre beskriver jag mina metodologiska utgångspunkter och presenterar mitt materialval.

I kapitlet förklaras Carol Bacchis metod för policyanalys samt hur den kommer operationaliseras i denna studie. Även analysprocessen förklaras i kapitel tre.

Kapitel fyra innehåller analysen av materialet vilken är uppdelad i fyra mindre delmoment.

Därefter följer slutsatser samt en avslutande diskussion.

2 Tidigare forskning och teori

I detta kapitel redogör jag inledningsvis för den tidigare forskning som jag anser vara av relevans för min studie. Därefter presenterar jag den feministiska teorins dominerande grundantaganden, dess syn på könets betydelse samt kön som maktdimension. Slutligen följer en kort beskrivning av kön och genus som begrepp samt hur jag valt att använda begreppen i min studie.

2.1 Tidigare forskning

Det har gjorts en hel del tidigare forskning gällande prostitution och då främst med kön som ett centralt begrepp. Det som skiljer den tidigare forskningen från syftet med denna studie är däremot att de främst avser förklara den svenska sexköpslagen samt de föreställningar som låg till grund för lagen något som inte ligger inom min ambitionsram.

Josefina Erikson's avhandling Strider om mening undersöker sexköpslagen i ett försök att utifrån bland annat feministisk teori förklara processen innan lagens uppkomst samt lagens innebörd.¹⁸ Det avhandlingen främst syftade till att tillföra var dock att skapa ett ramverk som kan ligga till grund för framtida analyser av policyskapande. En studie som emellertid inte är skriven inom den statsvetenskapliga grenen men den rättsvetenskapliga är Jenny Westerstrands avhandling Mellan mäns händer.¹⁹ En av intentionerna med studien var att utveckla ett könsteoretiskt bidrag till förståelsen av prostitution varför den är ett relevant underlag för min uppsats. Den tredje studien jag vill presentera som underlag för min studie är avhandlingen Är sex arbete? som är skriven av Susanne Dodillet i vilken hon undersöker svensk och tysk prostitutionspolitik.²⁰ Avslutningsvis kommer jag även att kort beskriva ytterligare texter som rör vid prostitutionsfrågan men som inte ingår i en större studie av ämnet för att bredda könsaspekten av fältet.

2.1.1 Strider om mening

Josefina Eriksson utformar i sin avhandling ett ramverk för policyanalyser och använder den

18 Erikson, J., Strider om mening – en dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen, 2011 19 Westerstand, J., Mellan mäns händer: kvinnors rättssubjektivitet, internationell rätt och diskurser om

prostitution och trafficking, 2008

20 Dodillet, S., Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet, 2009

sedan för att förklara den svenska sexköpslagens uppkomst. Det Eriksson först understryker i sina slutsatser är att den svenska prostitutionsfrågan är stigberoende då händelser som skedde tidigt i policyprocessen varit avgörande för senare beslut.²¹ Den grundläggande inställningen till prostitution i Sverige är enligt avhandlingen av abolitionistisk karaktär varför förespråkare av prostitution har haft svårigheter att uttrycka fenomenet som något önskvärt och acceptabelt.

En av de viktiga aspekterna i processen visar Erikson vara institutionaliseringen av ett genusperspektiv på frågan och hon menar att det abolitionistiska synsättet ledde till att könsdimensionen begränsats av dess ramar. Genusperspektivet i kombination med den abolitionistiska ramen är enligt Erikson förklaringen till att sexarbetarlinjen inte fått gehör i Sverige. Avhandlingen ger i någons större utsträckning inget könsteoretiskt bidrag till forskningen men Erikson lyckas fånga och beskriva den process som förekom lagen och pekar ut de händelser och tankegångar som ligger bakom utvecklingen.

Även om Eriksons avhandling tar sikte på processen innan sexköpslagens uppkomst ser jag den inte vara helt ovidkommande för min studie. De slutsatser som dras i avhandlingen kan fungera som en del av den plattform jag behöver för min studie och har likväl gett mig en ökad förståelse för prostitutionsdebatten.

2.1.2 Mellan mäns händer

Jenny Westerstrands avhandling Mellan mäns händer är skriven inom det rättsvetenskapliga fältet och tar delvis sikte på vad som är syftet med denna studie varför jag anser att den är ett bra underlag för min uppsats. Westerstrand ger ett bidrag till hur prostitution och människohandel kan förstås då hon studerar tankeramar kring dessa områden med avsikt att ge ett könsteoretiskt bidrag inom fältet.

Westerstrand presenterar den superdiskurs, som hon själv benämner den, vilken innefattas av prostitutionens diskursordning. Denna sammanfattar de olika sätt som det talas om prostitution.

Westerstrand redogör för de feministiska grenar som präglat processen och hon menar att radikalfeminister varit tongivare i debatten. Kvinnors rätt till sina kroppar betonas emellertid av både förespråkare och motståndare i debatten om än med olika argument. Vidare konstaterar

21 Erikson, J., Strider om mening – en dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen, 2011, s. 165

Westerstrand att prostitution överlag diskuteras i könsproblematiserade termer men där männens roll osynliggörs. Prostitutionen framhålls, skriver hon, främst som en kvinnlig angelägenhet.

Mellan mäns händer är kanske desto mer betydande än Strider om mening för min studie då Westerstrand strukturerar upp de feministiska grenar som varit betydande i debatten samt diskuterar prostitutionsfältet ur en könsteoretisk aspekt. Liksom Strider om mening är avhandlingen avsedd att förklara uppkomsten samt innebörden av sexköpslagen men de tankebanor som Westerstrand utkristalliserat är av vikt för förståelsen av min studie.

2.1.3 Är sex arbete?

Susanne Dodillets avhandling Är sex arbete? omfattas likt Westerstrands studie inte av det statsvetenskapliga fältet utan placerar sig inom den idéhistoriska genren. Avhandlingen har emellertid inslag av det jag efterfrågar som stöd för min studie varför det inte är ovidkommande att presentera hennes bidrag inom prostitutionsfrågan.

Avhandlingen är en jämförande studie av varför svensk och tysk inställning till prostitution skiljer sig så vitt åt. Utgångspunkten i avhandlingen är att Sveriges prostituerade betraktas som offer som måste skyddas medan den tyska inställningen framhåller prostituerade som yrkeskvinnor. Dodillet gör en omfattande sammanfattning av den svenska prostitutionspolitiken som ledde fram den sexköpslag vi har idag. Hon framhåller, likt Westerstrand, att radikalfeminismen har haft stor inverkan på den svenska prostitutionsfrågan där en grundläggande föreställning är att prostitution är en del av mäns våld mot kvinnor.

2.2 Övrig forskning och sammanfattning av fältet

Den omfattande forskning som gjorts rörande prostitution i Sverige är alla i mångt och mycket överens om att den grundläggande föreställningen av fältet har abolitionistiska grunder.

Prostitution talas ofta om i termer av våld, förtryck och underordning även om åsikterna är delade rörande prostitutionens vara eller icke vara. Röster från den feministiska arenan har tagit stor plats och i Sverige är det tydligt att radikalfeminismen har varit tongivare i

prostitutionsdebatten. Yvonne Svanström är ytterligare en forskare som ägnat tid åt frågan då hon bland annat skrivit en avhandling om kvinnoprostitutionen mellan 1812 och 1918. Hon var även redaktör för boken Än män då? där hon skrivit en text om männens delaktighet som köpare i prostitutionen.²² I texten framhåller hon avsaknaden av problematisering och analys från statens sida på efterfrågan av prostitution:

Trots detta finns fortfarande en vacklande hållning hos staten i frågan om prostitution: prostitution benämns könsneutralt som ”könsköp”, det vill säga vilket kön som helst kan köpa det som i marknadsekonomiska termer kallas ”sexuella tjänster”. Mäns roll i kvinnors förtryck döljs alltjämt.²³

Svanströms yttranden anser jag stärka behovet av studier där analys av statens könsmaktsförståelse står i fokus. Vidare har som tidigare nämnt Maud Eduards problematiserat kön i förhållande till prostitution och ger ett intressant, om än inte unikt, bidrag till den könspolitiska debatten.

2.3 Feministisk teori

Det är egentligen inte möjligt att tala om feminism som någon enhetlig teori då det förekommer flertalet olika definitioner av begreppet.²⁴ I och med det breda fält som feminismen spänner över ser jag det inte möjligt att i min studie redogöra för samtliga feministiska grenar. Istället kommer jag nedan att presentera förslag på en feministisk indelning och de grundläggande föreställningar som ligger till grund för feminismen som sådan.

Lena Gemzöe delar in feminism i fyra del-ismer då hon menar att de speglar olika historiska skeenden; radikalfeminism, liberalfeminism, marxism/socialistisk feminism och socialistisk radikalfeminism. Det som främst skiljer dessa åt är att de betonar olika dimensioner av förhållande mellan könen.²⁵ Oavsett i vilken utgångspunkt de olika feministiska grenarna tar avstamp så har de vissa gemensamma nämnare vilka är att kvinnor är underordnade i samhället samt att det finns en ordning som upprätthåller hierarkin mellan könen.²⁶ Gemzöe föreslår en

22 Svanström, Y, Östberg, K, Än män då?: kön och feminism i Sverige under 150 år, 2004 23 Svanström, Y, Östberg, K, Än män då?: kön och feminism i Sverige under 150 år, 2004 24 Gemzöe, L., Feminism, 2002 s. 12

25 Gemzöe, L., Feminism, 2002, s. 12

26 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 7

definition som med två påståenden kan sammanfatta hela feminismens utgångspunkt; en feminist anser

1) att kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras.²⁷

Definitionen innehåller i sin enkla form ett påstående att kvinnor faktiskt är underordnade män samt ett ställningstagande för förändring som uppmanar andra människor att fundera över sakers tillstånd och huruvida de vill bidra till denna förändring. Gemzöe redogör vidare för kritiken mot denna ”ordboksdefinition” och menar att den fullständiga beskrivningen av feminism även måste innefatta en form av aktivism. Det vill säga en beskrivning och analys av kvinnorörelser och andra feministiska aktioner då feminism inte enbart består av åsikter utan även av politisk aktivitet.²⁸

Wendt Höjer och Åse beskriver att mannen som varit normen i de traditionella politiska teorierna idag har ersatts av en könlös medborgare som ska representera både kvinnor och män.²⁹ Detta är något som feminister ställer sig kritiska till då det faktum att kvinnan har mindre makt på grund av sitt kön osynliggörs i och med en könlös politik. Det som den feministiska teorin efterfrågar är snarare att kön ska tas in i de politiska analyserna, d.v.s.

accepteras som en politisk kategori.

2.3.1 Könets betydelse

Könets betydelse uttrycks egentligen redan under antiken genom Platon som hävdade kvinnans oförnuft i förhållande till mannens rationella förnuft, vidare resonerade Rousseau under 1700- talet att kvinnans roll är att vara frånvarande från staten då politiken annars riskeras att urholkas.³⁰ Det är denna paradox som många feminister påpekar i sin beskrivning av kön och dess betydelse: kvinnan som har mindre makt på grund av sitt kön samtidigt som det finns en avsaknad av kön som politisk kategori.

Feministisk politisk teori utgår från att kön aldrig kan väljas bort och att kön i högsta grad är

27 Gemzöe, L., Feminism, 2002, s. 13 28 Gemzöe, L., Feminism, 2002 s. 23

29 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 8 30 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 9

politiskt betingat, dels på ett teoretiskt plan när vi vill förstå hur politiken fungerar och dels praktiskt när vi ser på de möjligheter som finns att påverka politiken. En grundläggande föreställning inom feminismen är att kön och dess betydelse är socialt konstruerat.³¹ Det vill säga att oavsett om vi kan se fysiologiska skillnader mellan människor så figurerar våra föreställningar om könstillhörighet enbart i tanken. Mannen har länge figurerat som normgivande i samhället delvis av den enkla anledningen att kvinnor inte tillåtits att delta på den offentliga arenan. I den moderna politiska teorin har mannen som norm emellertid ersatts med den könlöse medborgaren som förutsätts omfatta alla oavsett kön. Feminister ställer sig kritiska till detta fenomen och hävdar att könets frånvaro fråntar oss möjligheten att se hur könstillhörighet och makt hänger samman.³²

Wendt Höjer & Åse påpekar ytterligare att feminismens utgångspunkt är att kön varken är en aspekt eller ett perspektiv på en given tillvaro som är möjlig att välja bort efter egna premisser.³³

2.3.2 Kön som maktdimension

Litteratur inom ämnet visar tydligt att kön och makt är tätt sammanvävda begrepp i den feministiska teorin även om kön som maktordning tar sig till uttryck på olika sätt av olika feminister. Den centrala utgångspunkten är emellertid att kvinnor systematiskt underordnas i samhället och som Wendt Höjer och Åse framhåller så skapas, upprätthålls och förändras könstillhörigheten i ett socialt och politiskt sammanhang. Således är även den ojämlikhet som förekommer i könsrelationen skapad i sociala och politiska sammanhang.

Yvonne Hirdman använder begreppet genussystem när hon beskriver könsmaktsordningen på en övergripande nivå. Hon menar att genussystemet måste förstås som en dynamisk struktur som genom bland annat processer, fenomen och föreställningar resulterar i mönstereffekter och regelbundenheter. Genussystemet är en ordningsstruktur av kön vilken är förutsättningen för andra sociala ordningar.³⁴ Hirdman menar att logikerna i genussystemet är förställningen om att kvinnligt och manligt inte ska blandas samt den så kallade könshierarkin där mannen framställs som den normala och kvinnan den avvikande.

31 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 7 32 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 11 33 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 11 34 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 21

Medan Hirdmans teori främst handlar om förväntningar och föreställningar så tar könsmaktsordningen sig mer konkret till uttryck genom olika feministiska tankebanor. De marxistiskt och socialistiskt influerade feministerna hävdar att könsarbetsdelningen är vad som upprätthåller de positionella skillnaderna mellan könen. Grunden till föreställningar om manligt och kvinnligt bottnar i att kvinnor arbetar i den privata sfären medan män arbetar i den offentliga och utan denna arbetsfördelning skulle könsmaktsordningen inte finnas.³⁵ Radikalfeminister menar istället att det är sexualiteten som är central i könsmaktsordningen. De menar att sexualitet karaktäriseras av manlig överordning som snarare är en social politisk konstruktion än en djurisk drift vilken upprätthåller könsmaktsordningen. Detta menar radikalfeministerna sker dels i familjesfären där kvinnan utsätts för våld och övergrepp och dels genom pornografi, prostitution och andra former av sexuell objektifiering.³⁶ Radikalfeministen Andrea Dworkin fastslår enligt samma linje följande:

[…] Den sexuella koloniseringen av kvinnors kroppar är en materiell verklighet; män kontrollerar den sexuella och reproduktiva användningen av kvinnors kroppar. Kontrollinstitutionerna inkluderar lagstiftning, äktenskap, prostitution, pornografi […]³⁷

Gemensamt för de olika ställningstaganden inom feminismen är dock att könsmaktsordningen ses som ett system som fördelar makt samt att denna ordning bestämmer förhållandet mellan kvinnor och män som sociala grupper.

Ovan presenterade utgångspunkter om kön är vad som i den här studien representerar könsmaktsförståelse; kön är en social konstruktion där kvinnor systematiskt underordnas män.

Könet har politisk betydelse då kvinnans underordning legitimeras genom avsaknaden av kön som politisk kategori och kön och makt har ett samband varför det måste tas in i den politiska analysen.

2.3.3 Kön eller genus?

För att fånga upp de sociala och samhälleliga aspekterna av kön används inom feminismen begreppet genus. Begreppets innebörd varierar beroende på vilken teoretiker du frågar men

35 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 22 36 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 22 37 Freedman, J, Feminism en introduktion, 2003 s. 96

används ofta för att beteckna den sociala tolkningen av det biologiska könet. En av de tidigaste definitionerna av genus kommer från Gayle Rubin som 1975 skrev:

Sex is sex, but what counts as sex is equally culturally determined and obtained. Every society also has a sex/gender system – a set of arrangements by which the biological raw material of human sex and procreation is shaped by human, social intervention and satisfied in a conventional manner, no matter how bizarre some of the conventions might be.³⁸

Det Gayle menar är att genussystemet utgörs av de sociala förhållanden som grundar sig i det biologiska könet. När jag skriver om kön syftar jag till de definitioner som genus ofta inbegriper; att kön, könsroller och könsmakt är delar av sociala konstruktioner som skapats i samhället. I denna studie kommer begreppen kön och genus att användas som likvärdiga begrepp, såvida jag inte anger något annat, då de båda hänför till termer som könsmakt och könsroller.

38 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer, 1999, s. 18

3 Metod

I följande kapitel redogör jag för det diskursanalytiska angreppssättet som ligger till grund för min metodologi, samt hur det kommer användas i studien. Jag ger även en kort genomgång av det fält som står i fokus för min diskursanalys, prostitutionsfältet. Då mitt val av analysmetod grundar sig i Carol Lee Bacchi´s Whats the problem represented to be? presenterar jag vidare denna metods innebörd och hur den kommer att operationaliseras i studien. Slutligen redogör jag för mitt material samt hur den analytiska processen har gått tillväga.

3.1 Teoretisk ansats

Syftet med den är studien är att undersöka hur regeringens politik rörande prostitution och människohandel utformats och problematiserats i förhållande till kön i aktuella skrivelser som utkommit efter kriminaliseringen av sexhandel. Min ambition är att finna de grundläggande antaganden som avsändaren till dokumenten utgår ifrån varför studien faller inom ramen för vad som brukar benämnas som kvalitativ textanalys. I den kvalitativa textanalysen ges forskaren möjlighet att genom intensiv läsning av materialet fånga in sådant som vid en första anblick inte är tydligt.³⁹ Genomförandet av studien kommer att ske med ett diskursanalytiskt angreppssätt varför jag nedan beskriver diskurs som teori och metod.

3.2 Diskurs som teori och metod

Diskursanalys används allt mer inom den samhällsvetenskapliga forskningen men begreppets innebörd kan dock upplevas som tvetydigt och oklart då det inte all för sällan lämnas utan närmare bestämning av dess innehåll.⁴⁰ Den centrala utgångspunkten i samtliga typer av diskursanalys är emellertid att språket och dess användning står i fokus oavsett om den används i exempelvis medicinska eller samhällsvetenskapliga sammanhang. En möjlig beskrivning av begreppet är enligt Winther och Phillips att diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen.⁴¹ I och med att sättet vi talar om världen är avgörande för den verklighetsuppfattning vi har är det ovidkommande att sträva efter objektiva sanningar, diskursanalytiker hävdar

39 Bacchi, C., Analysing Policy: What´s the problem represented to be?, 2009, s. 210 40 Winther Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, 2000 s. 7 41 Winther Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, 2000 s. 7

därmed att vårt tillträde till verkligheten alltid går genom språket.

I denna studie distanserar jag mig från det positivistiska synsättet där utgångspunkten är att det går att finna en absolut och objektiv sanning. Jag ser att det istället är av relevans att använda ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt av diskurs. En central utgångspunkt inom det socialkonstruktionistiska fältet är idén om att strävan efter en objektiv sanning är fruktlös då sättet vi pratar om verkligheten formar vår världsbild och kan variera över tid.⁴² Med andra ord tar angreppssättet sikte på att socialt konstruerade begrepp påverkar vår verklighetsuppfattning.

Den feministiska teorins grundläggande antagande är att kön och genus är socialt konstruerade fenomen som figurerar i vår föreställningsvärld vilka inverkar på hur vi ser på vår omvärld.

Således ser jag att det konstruktionivistiska perspektivet stämmer bra överens med de feministiskt teoretiska utgångspunkter jag valt. Det socialkonstruktionistiska angreppssättet spänner däremot över ett brett och skiftande fält men Whinter och Phillips återger fyra premisser som binder samman området som helhet:

1. Vår kunskap om världen kan inte betraktas som en objektiv sanning.

2. Vår syn på och vår kunskap om världen är alltid kulturellt och historiskt präglade 3. Vårt sätt att uppfatta världen skapas och upprätthålls i sociala processer.

4. I en bestämd världsbild blir några former av handling naturliga och andra otänkbara.⁴³

Dessa premisser är en del av den teoretiska ansatsen i min studie och kommer att ligga till grund för den diskursiva analysen när jag bearbetar materialet.

Michel Foucault är en av de mest framstående forskare som förknippas med diskurs och han följer den socialkonstruktionistiska utgångspunkten att sanning är en diskursiv konstruktion. Ett foucauldianskt perspektiv på diskurs innebär en bredare ansats än de mer traditionella lingvistiska utgångspunkterna och han framhåller att diskurs är hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden.⁴⁴ Foucault menar att den objektiva sanningen inte existerar men att den är något som skapas av olika kunskapsregimer i diskursiva konstruktioner.⁴⁵ Med andra ord innebär Foucaults idé att sanningen är beroende av de regler som bestämmer vad som får sägas och göras, något som i sin tur bestäms av rådande

42 Winther Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, 2000 s. 19 43 Winther Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, 2000 s. 19

44 Bergström, G, Boréus, K, Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2005, s. 309

45 Winther Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, 2000 s. 19

kunskapsregimer inom olika fält.

Foucault har även utvecklat en teori om makt och kunskap. Enligt Foucault är makt något som till sin natur inte tillhör bestämda aktörer eller parter i samhället, istället är makten något som är spridd över olika sociala praktiker. Vidare menar Foucault att makt och kunskap förutsätter varandra vilket således innebär att makt blir tätt sammanbundet med diskurs. Detta med anledning av att diskurser skapar de subjekt vi är och de objekt vi vet något om.⁴⁶ Kort kan man sammanfatta detta perspektiv med att makt är vad som konstituerar diskurser, kunskap, kropp och subjektiviteter, den skapar vår sociala omvärld, bestämmer hur denna värld ser ut och på vilka sätt den kan omnämnas. Det faktum att makt enligt Foucault styr vårt sätt att prata om världen innebär även att andra möjligheter utesluts. Makt formar således hur vi väljer att inte prata om vissa saker varför makten inte bara fungerar som produktiv men också som begränsande i samhället.⁴⁷ Foucault hävdar som nämnt att det är omöjligt att nå sanningen då en position utanför diskurserna inte finns.⁴⁸ Diskurserna är det som omger hela vår verklighetsuppfattning varför en representation utanför dessa inte existerar, istället talar Foucault om ”sanningseffekter” som skapas inom diskurser.

Den diskursiva ansatsen framstår med tanke på syftet med denna studie som ett fruktbart val då prostitution som politiskt fenomen är ett område där uppfattningar och tankesätt är del av en ständigt föränderlig debatt. Prostitution och människohandel är även ett område som ofta definieras och talas om i termer av kön och makt och som jag visade ovan så är makt och diskurs enligt det foucaultiska perspektivet två begrepp som är nära sammanflätade.

3.3 Diskurser i studien

Det fält som står i fokus för min studie inbegrips av prostitution och människohandel. Som Westerstrand påpekar så är det inte en enkel uppgift att strukturera hur det talas om prostitution då fältet inbegriper flerdelade meningsuppfattningar.⁴⁹ Även Erikson poängterar att prostitution kan diskuteras ur flera olika aspekter. Med detta sagt så vill jag påstå att prostitutionsfrågan

46 Winther Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, 2000 s. 21 47 Winther Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, 2000 s. 20 48 Winther Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, 2000 s. 21

49 Westerstand, J., Mellan mäns händerkvinnors rättssubjektivitet, internationell rätt och diskurser om prostitution och trafficking , 2008, s. 108

ingår i en större diskursordning där flera diskurser försöker etablera sig inom samma område.⁵⁰ Det Westerstrands försök till att strukturera prostitutionsdiskursen leder till är att diskursordningen innehåller strömningar från tre stora feministiska inriktningar, liberal- socialistisk och radikalfeminism, vilkas inställningar hon sammanfattar med ordet

”superdiskurs”. Den övergripande frågeställning som dessa inriktningar tar ställning till är huruvida prostitution bör normaliseras av samhället eller om den bör motarbetas och det är också där tudelningen av ståndpunkterna inledningsvis förekommer.

Det finns emellertid vissa stabila punkter i diskursordningen trots de meningsskiljaktigheter som föreligger. Dels anses prostituerade (kvinnor) fara illa då de utsätts för våld och diskriminering i sin roll som prostituerad. Dels anses kvinnor vara en underordnad och utsatt grupp i samhället. Dessa två utgångspunkter och sätt att tala om prostitution sammanfattar den diskursordning som är i fokus för denna studie.

3.4 Whats the problem-approachen

För att genomföra min diskursiva studie har jag valt att använda mig av statsvetaren Carol Lee Bacchis tillvägagångssätt whats he problem represented to be? (WPR). Metoden är vanligt förekommande vid policyanalyser då den tar sikte på vad som problematiseras i en given policy och hur detta görs. Bacchi menar att skapandet av policys antyder på något som måste förändras, det vill säga att de indikerar underförstådda problem som formats av policyskaparen.⁵¹ Utgångspunkten i Bacchis metod är att problem skapas inom policyprocessen, det vill säga att policys formulerar problem snarare än adresserar redan existerande. Det finns med andra ord enligt Bacchi inte några givna problem ”där ute” men genom policyskapande konstrueras och formas de problem som ska åtgärdas.⁵² Bacchi har utformat sex frågor för forskaren att utgå från när den genomför sin policyanalys vilka lyder;

1) Whats the problem represented to be in a specific policy?

2) What presuppositions or assumptions underlie this representation of the 'problem'?

3) How has this representation of the 'problem' come about?

4) What is left unproblematic in this problem representation? Where are the silences? Can the

50 Winther Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, 2000 s. 64

51 Bacchi, C., Analysing Policy: What´s the problem represented to be?, 2009, s. xii (introduction) 52 Bacchi, C., Analysing Policy: What´s the problem represented to be?, 2009, s. 1

'problem' be thought about differently?

5) What effects are produced by this representation?

6) How/where has this representation of the 'problem' been produced, disseminated and defended?

How could it e questioned, disrupted and replaced?⁵³

Grundläggande i Bacchis angreppssätt är idén om att policys konstrueras i diskurser och hon förhåller sig, likt Focualt, till att sanningsskapande sker diskursivt genom språkliga uttryck och de värden som signaleras i språket.

Discourse is more than language. It encompasses the assumtions, values, presuppositions and accompanying signs that I have called conceptual logics. So, while it is clear that policies are expressed in language, we wish to dig deeper into the ways in which meaning is created through particular language uses.⁵⁴

Bacchi anför att policys handlar om att skapa mening och det är vår uppgift som forskare att identifiera hur denna mening är skapad. Detta görs genom att grundligt undersöka hur diskurser tar sig till uttryck genom språk som meningsskapare. Tanken med de frågor som Bacchi formulerat är att forskaren ska ”förhöra” sitt material för att vidare kunna kartlägga de utsagor som framhålls i diskursen.

3.5 WPR i denna studie - Analysverktyg

I just denna studie ser jag det inte nödvändigt att ställa alla sex frågor till materialet för att lyckas uppfylla syftet. Därför har jag efter noga övervägning valt ut de frågor som jag ser som relevanta och sedan formulerat dem så att de bättre stämmer överens med mitt syfte. Frågorna ligger till grund för analysen av materialet och fungerar som en förlängd arm till de övergripande frågeställningar jag presenterat i kapitel 1.

1. Hur representeras problematiken med prostitution och människohandel?

2. Vad blir effekterna av problematiken?

3. Vad lämnas oproblematiserat i representationen?

53 Bacchi, C., Analysing Policy: What´s the problem represented to be?, 2009, s. 2 54 Bacchi, C., Analysing Policy: What´s the problem represented to be?, 2009, s. 7

Den första frågan tar sikte på att finna den problematik som policyn riktar sig till och detta görs enligt Bacchi genom att fokusera på vart åtgärder och medel är riktade för att sedan kunna adressera det ursprungliga problemet. Den andra frågan är ställd i avseende att undersöka vem som gynnas respektive inte gynnas av representationen. Bacchi menar att tre typer av effekter bör undersökas:

• Diskursiva effekter, dvs. vad som får tänkas och sägas.

• Subjekteffekter, dvs. vilka positioner som tillskrivs olika grupper (subjektspositioner)

• Levda effekter, dvs. de materiella effekter som problemrepresentationen genererar.⁵⁵

I denna studie är det främst de diskursiva effekterna samt vilka subjektspositioner som tillskrivs som ska undersökas. Den sista frågan vill jag ställa då den öppnar upp för analys av vad som inte sägs i problemrepresentationen. Här får jag möjlighet att reflektera över vilka antaganden som lämnas utanför representationen och således inte anses vara del av prostitutionens problematik. Genom denna fråga får jag även möjlighet att jämföra den feministiska teorins definition av könsmakt mot materialet för att se på vilka sätt det inte talas om kön i representationen och således också se om hur könsmaktsperspektivet föreligger i problematiseringen.

Dessa frågeställningar tror jag kan fungera som en bra grund för att utmejsla hur den politiska prostitutionsdiskursen tar sig till uttryck och för att vidare besvara mina forskningsfrågor.

3.6 Material

I en diskursiv studie med WPR-approachen som utgångspunkt är det möjligt att använda olika typer av material så som policydokument, domar, rapporter, olika uttalanden och debattinlägg etc. Bacchi understryker dock vikten av att reflektera över sina analysenheter då valet av material i viss mån riskerar att spegla egna intressen och tankegångar. Bacchi menar att forskaren måste fundera över vilka anledningar som ligger till grund för valet då dessa innebär startpunkten för tolkningsprocessen.⁵⁶ Med utgångspunkt i att det är den nuvarande regeringens politik jag avser studera ser jag att regeringens skrivelser som behandlar ämnesval är av störst relevans för studien.

55 Bacchi, C., Analysing Policy: What´s the problem represented to be?, 2009, s. 15 56 Bacchi, C., Analysing Policy: What´s the problem represented to be?, 2009, s. 54

Den skrivelse som främst representerar regeringens prostitutionspolitik är handlingsplanen rörande prostitution och människohandel som utkom 2007. Handlingsplanen innehåller regeringens syn på problematiken runt området samt riktlinjer och åtgärdsprogram för hur arbetet med prostitution och människohandel ska utformas inom olika institutioner. Dokumentet är offentligt och återfinns på regeringens hemsida under politikområdet jämställdhet.

Dokumentet som ska analyseras heter i sin helhet:

Skrivelse 2007/08:167

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Den forskning som finns rörande prostitution berör främst sexköpslagens uppkomst samt de diskurser och uttryck som låg till grund för kriminalisering av prostitution och människohandel.

Den tidigare forskningen inspirerade mig därför att undersöka hur regeringen ser på prostitution och människohandel efter det att lagen kom till. Anledningen att prostitution och människohandel studeras tillsammans i min uppsats är att de två fenomenen ofta betraktas som två sidor av samma mynt då handel med människor ofta innefattar sexköp. I materialet behandlas även prostitution och människohandel under samma skrivelse varför jag ansåg det givande att studera de båda fenomenen tillsammans.

3.7 Analysprocessen

I och med att Bacchis WPR-approach fungerar som verktyg i studien upplever jag det mest logiskt att utgå från de tre av Bacchis frågeställningar som valts ut och beskrivits i metodkapitlet. Den första kodningen av materialet genomförs på en övergripande nivå där jag söker efter argumenterande formuleringar och framställningar som beskriver en problematiserande bild av prostitution. Nästa steg i processen är att i dessa formuleringar lyfta fram de dominerande problemrepresentationer som förekommer i materialet och beskriva hur de framställs, vilka effekter de får samt vad som lämnas oproblematiserat.

För att stärka studiens intersubjektivitet kommer jag, vilket Phillips och Winther påpekar är önskvärt, att visa exempel från materialet genom att plocka ut och presentera olika typcitat.⁵⁷ På

57 Esaiasson, P, m.fl., Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2012, s. 123

så vis får läsaren en möjlighet att själv kritiskt fundera över de analytiska överväganden som gjorts. Jag kommer därför i den mån det är möjligt att vara noga med att presentera de uttalanden som ligger till grund för min argumentation. Detta är speciellt viktigt när det rör sig om diskursanalyser då detta fält i stor utsträckning vilar på uppfattningen att verkligheten är socialt skapad genom diskursiva ”sanningar”. Att just min tolkning av materialet är den mest trovärdiga är därför inte givet varför jag kontinuerligt under arbetets gång reflekterar över denna problematik och de konsekvenser det kan medföra i analysen.

För att göra det möjligt att undersöka om en könsmaktsförståelse föreligger tar jag hänsyn till formuleringar som säger något om könets betydelse och makt. Det som kommer att vara av vikt i sammanhanget är huruvida det i någon mån förs en maktanalys med kön i fokus samt på vilket vis detta hänförs till problemområdet. Är parternas kön ointressant i sammanhanget eller spelar kön roll för prostitutionens förekomst och utformning? Kan prostitution förstås som att det föreligger obalans i makt mellan könen eller beror det främst på andra faktorer? Det är genom att besvara frågor likt dessa jag kan se om det föreligger en könsmaktsförståelse i handlingsplanen. Renodlade argument återfinns inte i någon större utsträckning i materialet, det har då blivit en fråga om att genom noga avvägning mäta förekomsten av problematiserande framställningar av kön som maktdimension i förhållande till andra problematiseringar.

4 Empiri och analys

I detta kapitel kommer jag att redogöra för analysen av min empiri. Upplägget kommer att följa de analysfrågor jag presenterat i ovanstående kapitel. Inledningsvis redogör jag för de problemrepresentationer som går att utläsa ur materialet därefter vilka effekter representationerna ger. Sedan följer en analys av vad som lämnats oproblematiserat i framställningen i förhållande till den feministiska teorins utgångspunkter rörande kön och makt.

Därefter redovisar jag mina slutsatser samt en avslutande diskussion.

4.1 Hur representeras problematiken med prostitution och människohandel?

Att regeringen uppfattar prostitution och människohandel som ett problem är otvivelaktigt även om problematiken representeras på olika sätt i materialet. Efter att jag flera gånger läst igenom materialet har jag identifierat ett antal formuleringar där problematiken med prostitution beskrivs med lite olika utgångspunkt. I min analys nedan presenterar jag tre dominerande formuleringar jag funnit efter kodningen av dokumenten, ett jämställdhetsproblem, ett problem för utsatta grupper samt ett kriminalitetsproblem. Jag är medveten om att problemformuleringarna i vissa avseenden går samman varför det stundvis kan uppfattas som upprepningar i analysen, jag anser emellertid att det är nödvändigt att dela upp de tre representationerna för att lättare få en överblick av materialet, dels för min egen del och dels för att underlätta för läsaren. Längre fram i kapitlet kommer jag sedan att återge en sammanfattande mer djupgående diskussion av materialet som står i relation till min teori och den tidigare forskningen.

4.1.1 Ett jämställdhetsproblem

En av de övergripande problematiseringar som formuleras i materialet är att prostitution och människohandel är ett jämställdhetsproblem. Redan i skrivelsens inledande kapitel påpekas att prostitution hindrar arbetet för ett jämställt samhälle:

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är ett allvarligt hinder för social jämlikhet och jämställdhet mellan

könen och för de utsattas möjlighet att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. […] insatser för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål måste göras utifrån ett rättsligt, ett socialt och ett jämställdhetsperspektiv.⁵⁸

I denna problembeskrivning visar regeringen på en uppfattning om att sexhandel uttrycker eller upprätthåller ojämställdhet mellan könen. Formuleringen uttrycks med ett könsneutralt språk men vidare betonas i skrivelsen att det främst är kvinnor som är utsatta och att det är övervägande män som köper sex vilket torde tyda på en uppfattning om att män överlag har en maktposition i förhållande till kvinnor i detta avseende. Lösningen för problemet ska enligt regeringen vara att arbetet mot prostitution och människohandel måste utgå från ett jämställdhetsperspektiv, det som däremot inte artikuleras i handlingsplanen är vad detta perspektiv inbegriper. I relation till jämställdhet understryker regeringen vidare att

”människohandel är en allvarlig kränkning av den enskilde individens människovärde och rätt att få bestämma över sitt liv och sin kropp.”⁵⁹ Formuleringen inbegriper i sig enbart människohandel men prostitution uttrycks i relation till citatet varför det är oklart om det enbart är människohandel som innebär en kränkning av självbestämmanderätten samt människovärdet eller om uttrycket även syftar till ”vanlig” prostitution.

Jämställdhetsbegreppet uttrycks även i relation till barn och unga då kompetenshöjande insatser syftar till att ”erbjuda personal i grund- och gymnasieskola fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning i syfte att främja jämställdhet”.⁶⁰ Syftet med bildningen sägs vara att varje pojke och flicka har rätt till kroppslig och sexuell integritet varför kompetenshöjande insatser är av vikt för skolpersonalen ska kunna förmedla detta budskap.

Prostitution utgör alltså ett hinder för jämställdhet men vad ett jämställdhetsperspektiv innebär lämnas oproblematiserat i handlingsplanen. Regeringen nöjer sig med att poängtera dess betydelse men om någon, och i så fall vem, som missgynnas respektive gynnas av ojämställdheten framgår inte.

4.1.2 Ett kriminalitetsproblem

En andra problemformulering i skrivelsen berör prostitution och människohandel som ett

58 Skr 2007/08:167, s. 3 59 Skr 2007/08:167, s. 3 60 Skr 2007/08:167, s. 19

samhällsproblem och då med betoning på den organiserade brottsligheten som enligt regeringen är starkt förknippat med handel av människor och prostitution. I handlingsplanen framhålls att utnyttjanden av människor för sexuella ändamål är en del av den grova organiserade brottsligheten i samhället samt att utvecklingen påvisar ett starkt samband mellan prostitution och gränsöverskridande brottslighet. Regeringen påpekar också att människohandel och prostitution av många anses vara vår tids slaveri som drabbar främst kvinnor och flickor.⁶¹

Den allvarliga brottslighet som människohandel innebär omnämns flertalet gånger i skrivelsen varför det inte är helt förvånande att flera insatser syftar till att stärka det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet. Regeringen uttrycker bl.a. att ”bekämpningen av människohandel är en central del i regeringens långsiktiga strategi för att mobilisera mot den grova organiserade brottsligheten”.⁶² Det framgår tydligt vid genomläsningen av materialet att omfattningen av både prostitution och människohandel är svårt att mäta då det alltjämt sker bakom stängda dörrar, däremot så framhålls på flera håll i materialet att det främst är kvinnor och barn som utnyttjas även om det inte resoneras om varför så är fallet.

Mäns våld mot kvinnor antyds också vara ett av problemen inom prostitutionsverksamheter och det framhålls att detta är ett prioriterat område för regeringen som även kort förklarar att en handlingsplan inom fältet finns tillgängligt.⁶³ Trots att det har poängterats att både män och kvinnor utsätts för människohandel och prostitution visar man här på en förståelse för att prostitution i viss mån kan förstås som en del av det manliga kvinnovåldet samt att kvinnor är den grupp som är övervägande mest utsatt inom sexhandeln.

Regeringen bygger dels upp problemrepresentationen genom direkta yttranden om sambandet mellan prostitution och brottslighet, dels antyder de att arbetet mot sexhandel har bristande kvalitet. Enligt den tolkning jag gör upplever regeringen att tidigare arbete mot sexhandel genererat otillfredsställande resultat då flertalet insatser syftar till att stärka samverkan och effektivitet över myndighets- och sektorsgränser för att lättare komma åt sexhandeln. En av orsakerna till problemet framställs vara att det i arbetet mot sexhandel simultant krävs insatser från flera olika yrkesverksamheter.

Arbetet mot människohandel för sexuella och andra ändamål 61 Skr 2007/08:167, s. 3

62 Skr 2007/08:167, s. 21 63 Skr 2007/08:167, s. 4

förutsätter globalt och interregionalt samarbete men också ett sektorsövergripande angreppssätt som involverar myndigheter, frivilligorganisationer, forskare och allmänheten. Arbetet kräver dessutom insatser inom en rad olika områden samtidigt. Strukturer för en sådan samverkan behöver stärkas.⁶⁴

Problemrepresentationen stärks av att flera insatser syftar till att utveckla kompetens och kvalitet hos de myndigheter och organisationer som arbetar mot prostitution. Regeringen talar om komptenshöjande insatser riktade till bl.a. polisen, domstolsväsendet och migrationsverket;

Kunskap om människohandel, som en del av den organiserade brottsligheten, och den särskilda problematik som dessa brottsutredningar innehåller behöver generellt öka inom samtliga berörda myndigheter.⁶⁵

Som kvalitetsåtgärd beskriver regeringen även att ett förslag om lagändringar i straffbestämmelser om människohandel är under beredning, de begär även en utredning på sexköpslagen som varit i kraft sedan 1999 för att undersöka bestämmelsens praktiska funktion och effekt. Det lämnas fritt till utredaren att föreslå lagändringar men det framgår tydligt att detta måste ske med utgångspunkt i att kriminaliseringen ska bestå. Även här talar regeringen om att ett jämställdhetsperspektiv, som fortfarande lämnas oförklarat, ska ligga till grund för utredningen. I sina resonemang och anföranden om varför det krävs högre kvalitet på arbetet och hur detta ska genomföras förs inga djupare diskussioner om samarbetenas innehåll.

4.1.3 Ett problem för utsatta grupper i samhället

Ett andra problemområde jag utläst av dokumentet omfattar utsatta grupper i samhället, däribland barn, unga och personer i missbruk eller andra problematiska förhållanden. Ett stort insatsområdet berör barn och regeringen framhåller med betoning på Barnkonventionen att alla barn har rätt till skydd från alla typer av utnyttjanden.⁶⁶

Såväl flickor och unga kvinnor som pojkar och unga män

64 Skr 2007/08:167, s. 26 65 Skr 2007/08:167, s. 23 66 Skr 2007/08:167, s. 9