5.1 Summering
Vad har jag nu kommit fram till? Min diskursanalys i sig är till sin natur deskriptiv och det har inte varit den här uppsatsens syfte att vare sig utföra en omfattande problematisering av diskursen eller sätta den i relation till andra analyserade diskurser. Vad det gäller den deskriptiva ansatsen har däremot resultat uppnåtts. Mina två första frågeställningar handlar just om hur Norbergs diskurs är konstituerad och om att hitta en form för att strukturerat beskriva den. Först identifierar jag ett antal nodalpunkter i diskursen, centrala begrepp eller fenomen kring vilken diskursen är formad. De nodalpunkter jag identifierade var följande. Frihet, Kapitalism, Globalisering,Välstånd.
Var och en av dessa nodalpunkter får sitt innehåll och mening genom en ekvivalenskedja av andra moment som har visats och exemplifierats i analyskapitlet och som sammanfattas nedan.
Frihet
Individualism, Rättigheter, Från andra människor, skiljd från möjligheter, eget ansvar Kapitalism
Marknad, äganderätt, frihandel, konkurrens effektivitet Globalisering
Kommunikation, Handel, Nya valmöjligheter, det blir bättre, solidaritet, inget nollsummespel Välstånd
Tillväxt, frihandel, äganderätt, fler möjligheter
I mer vardagliga ordalag vill jag uttolka detta på följande vis. Norberg har en stark tro på människan och en optimistisk syn på framtidens utveckling. Han anser att varje människa är en enskild individ och att den här individen har rättigheten att slippa tvång från andra och att själv göra sina livsval efter eget huvud. Ingen människa ska vara tvingad att leva sitt liv för någon annan, oavsett om detta är stam, nation eller klass. I samma anda måste dock individen ta ansvar för sina egna handlingar och sitt eget liv och kan inte kräva av någon annan att de ska göra något för denne. Den här grundläggande människosynen leder honom till att förespråka ett ekonomiskt system där alla människor är fria att göra sina egna
konsumtionsbeslut, människor kan inte bli tvingade att arbeta för någon annan eller bli fråntagna resultatet av sitt arbete annat än genom fritt utbyte. Ingen hindrar heller den
enskilde från att göra vad den behagar med sin egendom och det är fritt för alla att ägna sig åt den typ av arbete de finner mest passade utan hinder från myndigheter eller andra människor. Norberg kallar det systemet för kapitalism och han hävdar att det är det sätt att organisera ekonomin som medför den största mängden välfärd. Han ställer sig också mycket gillande till en ökad kommunikation mellan människor oavsett vart i världen de kan tänkas bo och den teknikutveckling som gör detta möjligt, samt att alla människor ska besitta samma rätt att leva och verka överallt på jorden utan att hindras av andra. På så vis kommer fler människor i kontakt med fler idéer och kan göra nya livsval som annars inte var möjliga. Den här globaliseringen ser han som odelat positiv och han anser att den leder till ökat välstånd för alla inblandade i alla fall på lång eller medellång sikt.
5.2 Övergripande diskussion
Utifrån detta kan man se att Norberg har många tydliga drag av det som i allmänhet kallas klassisk liberalism och ibland gränsar mot libertinism. Han ser enbart den individuella människan som viktig och fäster ingen vikt vid nationer eller andra sammanslutningar så till vida de inte består av frivilligt ingående individer. Människan ska ha rätt till frukterna av sitt eget skapande och ha rätt att göra vad de vill med dessa och ska inte heller vara utsatt för tvång eller våld på något annat sätt. Detta har stora likheter med Lockes naturrätt i och med tanken att människan i sig själv har rätt att slippa ingrepp i sitt liv, hälsa, frihet och egendom. Till exempel Norbergs motstånd mot att hindra människor i sina ekonomiska aktiviteter eller från att bosätta sig där de önskar. Norberg går dock längre än Locke i sin åtskillnad av det politiska och den privata äganderätten och erkänner inte det allmänna bästa som Lock påstår kan rättfärdiga ingrepp i denna. Norberg visar dock ingen omfattande ovilja mot statsmakten som sådan och dess beskattningsrätt, i alla fall inte i en demokrati, vilket är i Lockes anda om representation. Norberg är däremot motståndare till de positiva rättigheter som kan sägas vara följden av den av Lock drivna idén om att vi alla har en skyldighet gentemot våra
medmänniskor att försörja dem i fall de inte själva är kapabla därtill. Försvaret av
globalisering har som sagt i viss mån att göra med att låta människor göra som de önskar. Däremot kommer synen på att den tekniska och ekonomiska utveckling, som gör det möjligt för människor att välja mellan fler levnadsöden och och att hämta idéer och inspiration från
framför framför allt argument för globaliseringen som någonting bra på grund av de många sätt som den korrelerar med ökad materiel välfärd hos fler och fler människor.
Det är dock tydligt att Norberg bör omfattas av Mouffes kritik av liberalism i allmänhet. Den syn på samhället och det sociala som han representerar har ett närmast totalt fokus på den enskilda människan och dennas individuella lycka och förklarar hur det i ett kapitalistisk system är möjligt för hen att förbättra sin position. Norberg visar liten insikt i villkoren för politisk kamp och talar inte i någon större utsträckning om på vilket sätt som det kapitalistiska system som han ser som eftersträvansvärt ska realiseras och vilka politiska krafter som ska förverkliga det. Han påpekar visserligen att frihet i sig är lockande och att det finns
ömsesidigt förstärkande effekter mellan välstånd och frihet. Däremot ägnar Norberg sig inte åt att fundera över effekterna av en ojämlik fördelning i samhället och de skillnader i makt och inflytande som dessa resulterar i. Som en stark förespråkare av äganderätten ägnar han sig inte heller åt att analysera i vilken grad allmänningen är nödvändig för friheten genom att den erbjuder en neutral möjlighet för den enskilda människan där denna inte behöver acceptera någon annans villkor.
5.3 Implikationer för forskning och praktik
Om man önskar att studera Norberg vidare så skulle en noggrannare jämförelse mellan hans ståndpunkter och de som framförs av välkända liberala tänkare som till exempel Locke eller Notzick kunna vara en väg. Det måste ha gjort mängder av diskursanalyser om dessas tankar. Det skulle också vara möjligt att djupare gå in på villkoren och de antaganden som gäller som grund för Norbergs resonemang. Liberalismen som ideologi har funnits länge och världen har genomgått omfattande förändringar sedan dess idéer började formas vilket kan ha lett till att antaganden om världens beskaffenhet kan ha slutat gälla. En annan infallsvinkel skulle kunna vara att undersöka vilket inflytande Norberg har haft på sin samtid, framför allt i Sverige. Genom att att analysera andra debattörer och politiska beslutsfattare och söka efter likheter mellan Norbergs diskurs och deras sätt att uttrycka sig. Men detsamma skulle även gå att göra internationellt.
Litteraturlista
Ashcraft, Richard (1987), Locke´s two treatises of government, London: Allen & Unwin Dunn, John (1969), The political thought of John Locke – an historical account of the argument of the ʻtwo treatises of governmentʼ, London: Cambridge University Press
Laclau, Ernesto och Mouffe, Chantal (2001), Hegemony and Socialist Strategy- Towards a Radiacl Democratic Politics, London: Verso
Mouffe, Chantal (1993), The Return of the Political, London: Verson
Norberg, Johan (1999), Fullständiga rättigheter- ett försvar för de 21 första artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Stockholm: Timbro
Norberg, Johan (2007), Till världskapitalismens försvar, Stockholm: Timbro Norberg, Johan (2008), När människan skapade världen, Stockholm: Timbro
Winther-Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise (2000), Diskursanalys- som teori och metod, Lund:Studentlitteratur