Välstånd

En av de saker som Norberg verkligen visar konsekvent genom sitt författarskap och belägger med omfattande statistik är det faktum att välståndet i världen ökar. Mycket av hans

argumentering handlar just om på vilka sätt välståndet har ökat i olika avseenden och vilka de faktorer som orsakar detta är.

4.4.1 Tillväxt

Ett mycket viktigt moment i Norbergs diskurs som dyker upp eller antyds vid flera olika tillfällen som resultatet av mycket annat eller orsaken till enorma förbättringar är den ekonomiska tillväxten. Det vill säga det faktum att fler saker tillverkas av färre personer allt eftersom tiden går, att produktionen effektiviseras. Norberg är odelat positiv till fenomenet och ägnar hela kapitel där han försvarar det mot kritik.

1 ”Men så blev det inte. Sveriges handel tilläts växa hela tiden, industrialiseringen tog fart och ekonomin revolutionerades. I takt med tillväxten kunde vi sakta men säkert rätta till

missförhållandena, lönerna steg, arbetsdagen blev kortare och barnen fick gå till skolan på morgonen, i stället för till fabriken.” (2007: 175)

2 ”Tillväxt gör att vi kan tillfredsställa fler av våra intressen, och att fler människor kan få det bättre samtidigt.” (2008: 65)

Här visar Norberg hur tillväxtens förlopp kan se ut, från handel och medföljande effektivisering av ekonomin till ökat välstånd för folkflertalet. Han exemplifierat med

Sveriges väg ur fattigdom under 1900-talets början, följt av en kort och kärnfull förklaring av vad tillväxten resulterar i i mer allmänna termer, att det blir mer för alla att dela på.

4.4.2 Frihandel

Som jag tidigare har sagt så är vissa moment till sådan natur att de befinner sig i gränslandet av att vara en nodalpunkt eller inte. Av frihandels (och handels) närvaro i flera

ekvivalenskedjor så framgår det att detta moment har en stor betydelse i Norbergs diskurs. Min bedömning är dock att det rör sig om en del av ett större sammanhang som med

kapitalism eller globalisering eller som här kommer visas en orsak till någonting annat. Det är möjligt att man skulle kunna analysera handel som en separat nodalpunkt men jag tror att man skulle förlora förståelse för ännu viktigare moment om det inte fanns med i deras

ekvivalenskedjor. Handel är en viktig välståndsskapare eftersom den möjliggör arbetsdelning och effektvisering av ekonomin och ju mindre begränsningar som läggs på handeln, ju friare den är, desto större blir dessa effektiviseringar.

1 ”Tullar, som lägger en skatt på varan när den passerar gränsen, och kvoter som begränsar det antal varor av ett visst slag som får komma in i landet, är direkta inskränkningar av medborgarnas frihet att själva bestämma över sin konsumtion. Friheten från dessa, frihandeln, ger oss valfrihet, och ger alla möjlighet att öka sin standard.” (2007: 102)

2 ”Detta innebär att ett land som går över till mer frihandelsvänlig politik hamnar på en högre produktions- och välståndsnivå, och därför de första åren kan räkna med rejält höjd tillväxt.” (2007: 114)

3 ”Exakt vilken skillnad öppna marknader innebär är svårt att avgöra, men att den är positiv är det praktiskt taget ingen ekonom som säger emot. Det finns stora mängder av empiri som visar att frihandel skapar ekonomisk utveckling.” (2007: 115)

4 ”Det finns ett tydligt samband mellan ökad frihandel och tillväxt, och minskad fattigdom.” (2007: 118)

Som går att se ovan så finns det hos Norberg en stark koppling mellan välstånd och frihandel. Han talar om sådana saker som ökad standard, välståndsnivå, ekonomisk utveckling och minskad fattigdom. Alla dessa är mer eller mindre ekvivalenta med välstånd eller utveckling som leder till detsamma.

4.4.3 Äganderätt

En av de bakomliggande orsaker som skapar ett ökat välstånd är i Norbergs mening en väl reglerad och skyddad äganderätt, att människor har lagligt skydd för sin egendom och att den inte godtyckligt och med tvång kan tas ifrån dem samt att de är fria att använda den efter eget huvud till de aktiviteter de finner den lämpad.

1 ”Att skydd för äganderätten också tycks vara den allra mest tillväxtbefrämjande reformen gör inte saken sämre.” (2007: 81)

2 ”På grund av frånvaron av äganderätt kan de inte använda sin egendom som grund för expansion -vilket var basen för västvärldens väg till välstånd.” (2007: 83)

3 ”Landet har skyddat äganderätter och har aldrig socialiserat företag. Sedan självständigheten 1966 har Botswana varit det goda demokratiska undantaget på en kontinent som alltid har dominerats av diktaturer.” (2007: 98)

I det första citatet visas hur Norberg håller äganderätten för mycket välståndsskapande och därmed nära sammanbunden med välstånd. I det andra visas mycket ytligt på vilket sätt äganderätten kan fungera som en motor i ekonomisk expansion som ger mer välstånd. I det tredje citatet exemplifierar Norberg genom att tala om Botswana, ett av de länder i Afrika som efter sin självständighet har haft den största ekonomiska tillväxten och nått den högsta

välståndsnivån. Han jämför det med dess granne Zimbabwe som är ett skräckexempel på hur dåligt det kan gå.

4.4.4 Fler möjligheter

Ett ökat välstånd betyder för människor att det plötsligt öppnas möjligheter för dem som de inte hade råd med tidigare, handlingsval som inte var möjliga under de rådande ekonomiska ramarna blir det när dessa förändras. Det går att kosta på sig ledighet, variation i kosten, utbildning och annat.

1 ”Jag har förstått att det moderna industrisamhälle som jag var så skeptisk emot, är det som har möjliggjort en fantastisk levnadsstandard och utbredd frihet.” (2007: 8)

2 ”… men oavsett värderingar i övrigt vill de allra flesta världen över ha det bättre materiellt av den enkla orsaken att det ger fler valmöjligheter, oavsett vad man sedan väljer att prioritera.” (2007: 23-24)

3 ”Tillväxt innebär också möjligheter och makt för människor. Det gör att vanliga indier slipper anlita den lokale ockraren som skuldsätter dem för livet, och i stället kan vända sig till en bank. Man kan söka jobb på olika håll, hos olika företagare, och de fattiga slipper därmed ifrån den makt som byns godsägare har haft över deras liv och död.” (2007: 67)

4 ”I ett fattigt land arbetar barnen inte för att föräldrarna är elaka, utan för att de behöver inkomsterna för att överleva” (2007: 178)

För Norberg är den här utökade mängden valmöjligheter en viktig del av välståndet, den ger människor makt att tillfredsställa sina preferenser enligt eget huvud, att söka alternativ till sin livssituation och hitta något bättre när marginalerna när man misslyckas inte är lika små. En sådan sak som att ge sina barn en fri barndom och skolgång blir plötsligt möjlig.