Genom en återblick på 1900- talets stadsutveckling och stadsbyggnadsideal har vi skapat oss en bild av hur fenomenet mellanstad har uppkommit. Mellanstaden är den zon som finns mellan stadskärnan och landsbygden. I zonen samsas olika typer av bostadsbebyggelse från det senaste århundradet med bland annat arbetsplatser, infrastruktur och grönområden.
Om mellanstaden är bra eller dålig råder det delade meningar om. Men att det var med goda avsikter som den skapades kan man inte missta sig på. Att ha visioner om ett välfärdssamhälle med bra bostäder och goda boendemiljöer för alla kan ju absolut inte vara något fel. Men i frågan hur bra man lyckats uppnå målen råder det delade meningar om. Vi har i vårt arbete inte tagit ställning till vad som blev bra eller vad som blev dåligt.
När vi i vårt arbete fokuserar oss på stadens yttre områden är det för att ge mellanstaden uppmärksamhet. Vi anser att de flesta samtal om städernas utveckling sker med stadens centrum i fokus. Stadens centrala del ska fungera som ett ”dragplåster”. Boende inom och utanför staden ska lockas dit med kultur och nöjen, gator och torg, intressanta butiker och caféer och under de senare åren även med exklusiva boendemiljöer.
Stadens centrum upplevs som en helhet medan mellanstaden ofta ses som osammanhängande och splittrad i sin struktur, speciellt för en utomstående betraktare. I vårt arbete har vi studerat mellanstaden närmare genom att göra ett nerslag i stadsdelen Näsby i norra Kristianstad. I stället för att leta problem har vi gått in för att söka efter områdets kvaliteter. Även i de interjuver och samtal som vi haft med boende i Näsby har vi sökt efter det som anses vara positivt. Bra bostäder, stora parker och närhet till naturen är några av de kvaliteter som Näsby har. Stadsdelen ligger även relativt nära stadens centrum. Inom stadsdelen finns delområden med olika boendeformer. Trots det finns en samhörighetskänsla mellan de boende. Den uppfattningen har vi fått genom de samtal och enkäter som vi genomfört. De boende har en annan uppdelning av Näsby än kommunens fysiska förvaltning. Boende (Alla förutom Gamlegårdens) indelar Näsby i två delar, nämligen; Gamla Näsby och Gamlegården. Den uppdelningen har social och etnisk karaktär. Invandrare och svenskar med sämre ekonomiska förutsättningar bor i Gamlegården. Boende på Gamlegården vill däremot gärna se Näsby som en hel stadsdel. Nästan alla av de tillfrågade såväl barn som vuxna som bor i Gamlegården säger att de bor i Näsby, inte Gamlegården. Alla anser att de bor i Näsby oavsett i vilket delområde de bor.
De olika delområdena i ett mellanstadsområde samspelar med varandra och utgör en mångfaldig och sammanhållen stadsdel. Det finns olika möjligheter att knyta samman mellanstaden med centrum och andra stadsdelar. Det kan göras genom olika knutpunkter, förbättrade gång- och cykelvägar och en fungerande kollektivtrafik.
Mellanstaden kan stärkas på olika sätt. Ett sätt är att göra som man gjort i Kristianstad, placera en högskola och moderna arbetsplatser med högteknologiskt innehåll där. Arbetsplatserna ger ett komplement till de traditionella arbetsplatserna inom industrin och kopplingen till högskolan är bra både för arbetsgivare och studenter. Om högskolan har någon fördelaktig inverkan på området är inte så lätt att se. Men antalet tomma bostäder har minskat den senaste tiden. Studentbostäder har byggts och en ny kategori av människor finns i området. Högskolan bidrar också till att de sedan tidigare i området bofasta ungdomarna har något att se fram emot, möjligheten att kunna fortsätta studera på en högre nivå finns inom räckhåll.
Den frågan vi inledningsvis ställde var: Kan mellanstaden bli hållbar ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Det är en fråga som är väldigt stor och omfattande, men så långt vi kan se i vårt arbete finns möjligheten. Mellanstaden utgör ett komplement till den täta stadskärnan. Genom sin glesa struktur och sin mångfald har den möjligheter som inte den täta staden har. Det finns i allmänhet god tillgång till stora fria ytor där en förändrad markanvändning kan bidra till den ekologiska hållfastheten. Utrymmet medger olika åtgärder som bidrar till den biologiska mångfalden. Det finns möjligheter att skapa olika ekosystem och det finns plats för parker och möjlighet för
odling i lägenhetsträdgårdar och på kolonilotter. Odlingslotter bidrar till den biologiska mångfalden samtidigt som nya mötesplatser skapas. Mötesplatser som kan stärka den sociala samanhållningen och därmed bidra till den sociala hållfastheten och folkhälsan. Platser för odling, parker och annan grönstruktur är inte de enda träffpunkter som behövs för möten människor emellan. Det är av stor vikt att tänka på barn och ungdomars behov. De behöver en kreativ miljö och måste få känna att de har sin plats i samhället och att de inte står utanför gemenskapen. Ungdomscaféer och andra platser för spontana och arrangerade möten och aktiviteter behövs. Platser där man kan se och synas eller bara vara en betraktare.
Eftersom mellanstaden har speciella förutsättningar inte endast i fråga om markytor utan även i fråga om kostnadsläge för lokalhyror och dylikt så borde möjligheterna att starta nya företag vara större här än i innerstaden. Om viljan finns från politiker och tjänstemän borde det kunna gå att med hjälp av bland annat ekonomiska styrmedel, förenkling av regler och rådgivning underlätta för medborgarna att starta nya företag. Viljan och idéerna finns, men det finns inte alltid kunskap och tålamod för pappersexercis och väntetider angående tillståndssökning, bidrag och annat. En ökad företagsamhet i mellanstaden bidrar till en lokal ekonomi samt till en (förhoppningsvis) minskad arbetslöshet och minskat bidragsberoende. Ett ökat antal arbetsplatser i bostadsområdena ger en ökad trygghet då flera människor vistas i området under dagtid. Restauranger, caféer och andra mötesplatser gör att människor rör sig ute även på kvällarna.
Ekologisk hållfasthet, social hållfasthet och ekonomiska hållfasthet går troligen att åstadkomma i mellanstaden även om olika problem kan uppstå. Genom de olika idéförslag vi givit, med syftet att stärka mellanstadens kvaliteter, kanske man vid första påseendet tycker att det här det kommer bara att kosta pengar. Men så är troligen inte fallet. Visst kostar det, speciellt om man ser det på kort sikt. Men om man ser på det hela i ett längre perspektiv så tror vi att åtgärderna kan bidra en hållbar stadsutveckling. Mötesplatser, bidrar till att människor lär känna varandra vilket skapar trygghet och ”social kontroll”. Odlingsmöjligheter, förbättrad lokaltrafik, bättre cykelbanor och flera arbetstillfällen inom området det är bra ur alla hållfasthetssynvinklar. Åtgärder som bidrar till en känsla av trygghet, trivsel och tillhörighet stärker mellanstaden. Klotter och annan skadegörelse minskar då man inte förstör något som man tycker är bra. Trivsel bidrar även till en minskad omflyttning, slitaget blir mindre och bostadsområdet blir stabilare.
Segregation är ett begrepp som ofta kommer upp när stadens yttre delar diskuteras. Att genom planering motverka segregation kan vara svårt. Men genom att stärka de kvaliteter som finns i mellanstadens områden, öka mångfalden av bostadsstorlekar och upplåtelseformer, ge liknande förutsättningar för alla boende vare sig de bor i villa eller i hyreslägenhet kan vi förhoppningsvis bidra till en minskad segregation.
Som vi ser det så finns det mycket som kan göras i mellanstaden för att en ekologisk, social och ekonomisk hållfast stadsutveckling ska komma till stånd. Men hur ska vi nå målet? Ja det är en fråga som troligtvis ingen kan svara helt entydigt på. Vägen mot en hållbar stad är troligen ett arbete som involverar alla människor. Ett arbete där många åtgärder tillsammans skapar goda förutsättningar för en positiv utveckling. På den vägen får vi inte glömma våra barn och ungdomar. De borde få spela en större roll i olika planeringssammanhang då de är viktiga i genomförandet av program som rör en hållbar utveckling. Det är ju deras framtid det gäller. Fysisk planering, projekt och diverse långsiktiga program kan på olika sätt vara bra för mellanstadens framtid. Med fysisk planering kan man till exempel få bättre boendemiljö, säkrare trafiksituationer, tryggare utemiljöer med god belysning och mötesplatser av olika slag. Det är olika åtgärder som kan ge en positiv påverkan på mellanstaden på lång sikt. Även projekt kan ha sina fördelar trots att de oftast inte sträcker sig över en lång tidsperiod. Projekt kan vara bra till exempel när man snabbt behöver komma tillrätta med något specifikt problem. Långsiktliga åtgärder där de boendes intressen tas tillvara ger trygghet och kontinuitet speciellt i barn och ungdomars liv. En kommunikativ planering där öppna och lyhörda planerare med hjälp av de boende kan se området från ett medborgarperspektiv kan tillsammans med alla kommunens förvaltningar och andra berörda parter ge en bred planeringsgrund att stå på.
Det finns olika saker som är betydelsefulla för hur utomstående uppfattar ett bostadsområde. Ryktesspridning och pressens ofta negativa inställning påverkar vår syn på mellanstaden och vi ser på området med negativa ögon. Genom att på olika sätt ställa mellanstaden i fokus, skapa en positiv publicitet och goda rykten finns möjligheter att stärka mellanstadens attraktivitet.
Avslutningsvis anser vi att mellanstaden är städernas framtid. I mellanstaden finns det resurser i form av grönområden, ”oanvända” markområden, bra bostäder, goda boendemiljöer och mänskligt kapital som står till förfogande och väntar på att användas och bli en betydande del i samhällssystemet.
Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Ahlberg N, Blomqvist N (1994)Läsa landskap Utbildningsradion i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Nordiska museet
Andersson H (2001) Samhällsplaneringen sätter miljön i fokus Planera Bygga Bo Boverkets tidskrift nr.3 2001 Arnberg K-O, Ramberg I (1997) I stadens utkant –perspektiv på förorten Tumba Mångkulturellt centrum 1971 Arnstberg K-O (1994) Snigeln och hans hus Ingår i Hem En antologi sammanställd av Heideken C. Stockholmsstadsmuseum och AB Svenska Bostäder
Bergman B (1991) Från storstadspessimism till stadslivsidealens renässans Ingår i Stadsliv och grannskap av Bergman, Hjärne, Olsson, Statens institut för byggforskning
Bjur H(1992) Nya dimensioner och ortens kynne Ingår i Ekologiska utgångspunkter för planering och byggande Red. Malmbert B. Byggforskningsrådet
Book K. & Eskilsson L (1999) Centrum- utarmning eller renässans? KFB –Rapport 1999:13
Book K, Eriksson L (2001) Stadens struktur Akademisk avhandling Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Lunds universitet
Bucht E (1992) Stad och land i samverkan Ingår i Ekologiska utgångspunkter för planering och byggande Red. Malmbert B. Byggforskningsrådet
Castensson R. (1993) Hur skapa ett vattenmedvetande i samhällsplaneringen Ingår i Planera för en bärkraftig utveckling Red. Kullinger B och Strömberg U-B. Statens råd för byggforskning 1993:26
De Laval S (1997) Planerare och boende i dialog Akademisk avhandling Institutionen för Arkitektur och stadsbyggnad KTH
Den motsägelsefulla staden (2001) red. Elander I Studentlitteratur Lund
Falgren S (2001) Green Zone – ett stadsbyggnadsperspektiv Stadsbyggnad nr.2 2001
Günter F (1992) Systemekologi och samhällsplanering Ingår i Biologi och bosättning –Naturanpassning i samhällsbyggandet Red. Berg P. Natur och kultur i samarbete för framtidsstudier
Grahn P (1993) Planera för en bättre hälsa Ingår i Planera för en bärkraftig utveckling Red. Kullinger B och Strömberg U-B. Statens råd för byggforskning 1993:26
Gran P (1992) Människans behov av parker Byggforskningsrådet Stad &Land Movium/ inst. för landskapsplanerare Sveriges lantbruksuniversitet 1007/1992
Grundkursen Miljöbalksutbildningen – kompendium i miljöbalken och dess förordningar (2000) Statlig kommitté; Miljöbalksutbildningen
Hall P (1997) Den europeiska staden nu och i framtiden Ingår i Stadslandskapets sönderfall eller läkning Red. Nyström L Stadsmiljörådet: Boverket (1997) Seminarium 11-12 okt. 1995
Kåpe L (1999) Medelstora svenska städer –en studie av befolkning, näringsliv och ortssystem Karlstad Universitet Lieberg M (1992) Att ta staden i besittning Akademisk avhandling Lunds Universitet
Lilja E (1999) Den motsägelsefulla staden – Identitet och tillhörighet i moderna förorter Byggforskningsrådet Liljerot E, Theander T, Torstensson L (1999) Kristianstad Kristianstadsbladet AB 1999
Lindholm G (1998) Det grönas betydelse för vårt välbefinnande Ingår i Människans natur Olsson T. Byggforskningsrådet 1998: 21
Lindvall J, Myrman A-K (2001) Vem bestämmer din livsmiljö Vardagens arkitektur Arbetsgruppen Färg Form& Estetik och Arkitektmuseum
Malmberg B (2000) En bortglömd puzzlebit Ingår i Det nya samhällets geografi- Boendesegregation Red. Berger S. Måtersson F (1993) Att vara liten är att vara nära marken Ingår i Uteboken Barnmiljörådet Movium
Nihad B (2001) Skolan mitt i förorten: Fyra studier om skola segregation, integration och multikultur Symposium 2001
Nordström C (1999) Möjligheter för miljonprogrammet Svensk Byggtjänst
Nya Kristianstad (2000) Föreningen gamla Christianstad Redaktionskommitté Mårtensson L, Bojs A, Andersson T, Pettersson M.
Nyström L (1994) Mångfaldens bebyggelse Ingår i Bebyggelsens mångfald Red. Nyström L. Stadsmiljörådet Boverket Olsson S (1991) Grannskapet som socialt ideal och som planerings idé Ingår i Stadsliv och grannskap av Bergman, Hjärne, Olsson, Statens institut för byggforskning
Olsson T (1998) Gröna skolgårdar Stad &Land nr 158 Movium
Planera med miljömål (2000) En idékatalog Boverket och Naturvårdsverket
Ramberg K (2000) Allmännyttan- Välfärdsbygge 1850-2000 Byggförlaget i samarbete med Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO)
Rasmusson B (1993) Barn och byggd miljö Barnmiljörådet och Institutionen för byggnadsfunktionslära Tekniska Högskolan Lund
Rasmusson B (1998) Stadsbarndom Om barns vardag i en modern förort Akademisk avhandling Socialhögskolan Lunds universitet 1998:7
Rekordåren: en epok i svenskt bostadsbyggande (1999) red. Hall T Boverket
Ristilammi P (1994) Rosengård och den svarta poesin; en studie av modern annorlAkademisk avhandling Lunds Universitetundahet
Rudberg E (1994) Vardagen som vision och verklighet Ingår i Hem En antologi sammanställd av Heideken C. Stockholmsstadsmuseum och AB Svenska Bostäder.
Rådberg J (1992) Vi behöver en bärande teori om stadsbyggandet Ingår i Framtidsstaden Seminarierapport Stadsmiljörådet Boverket
Schéele A (2001) Triss i T Om tillhörighet och trygghet i mellanstaden Ingår i Stadens etik Red. Bergman B, Schéele A Boinstitutets årsbok 2001
Solar energi in architekture and urban planning Red. Herzog T (1996) Stadens Etik (2000) Boinstitutets årsbok 2000 Red. Bergman B, Schlée A
Stedsanalyse- Innhold og gjenomforning (1993) Miljöverdepartementet Statens forureningstilsyn (SFT) Sverige 2009 förslag till vision (1994)Boverket Rapport 1994:14
Sveriges nationalrapport inför FN:s Generalförsamlings extra möte (Istanbul ) med uppföljning av Habitatagendan, om en hållbar stadsutveckling i New York, 6-8 juni 2001. Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat, Miljödepartementet (2001)
Tallhage Lönn I (2000) Unga är också medborgare Boverket
Thörn K (1994) Från kök till rum Ingår i Hem En antologi sammanställd av Heideken C. Stockholmsstadsmuseum och AB Svenska Bostäder
Toreke Hultén K (2000) Bra bostadsgårdar - här vill vi bo AB Svensk Byggtjänst
Troedeson U (1994) Arbetsplatser Ingår i Bebyggelsens mångfald Red. Nyström L. Stadsmiljörådet Boverket Wiberg K (1993) Mot en organisk arkitektur Ingår i Biologi och bosättning –Naturanpassning i samhällsbyggandet Red. Berg P. Natur och kultur i samarbete för framtidsstudier
Åström K (1993) Stadsplanering i Sverige Byggförlaget Åström K. (1967) Svenska stadsplaner
Öresjö E (1996) Att vända utvecklingen Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO)
Digitala källor / www adresser abk.se (dec. 2001) boverket.se/Bygga/byggprognoser/index.htm (jan. 2001) boverket.se/nyheter/konferanser/Trenderochlivsformer.htm (okt. 2001) barnombudsmannen.se (des. 2001) kristianstad.se/buf (dec. 2001) kristianstad.se/miljö/agenda21 (dec. 2001) kristianstad.se/miljo/lip (dec. 2001) kristianstad.se/policy (dec. 2001) Bilder
Bilder är hämtade från följande litteratur: Bra bostadsgårgar - här vill vi bo Ekologiskt byggande och boende Gröna skolgårdar
Männikans natur
Möjligheter för miljonprogrammet Nya Kristianstad
Solar energi in architekture and urban planning
Flygbilder (2001) Kristianstad kommun Stadsingenjörskontoret Kartorna är framställda av dokummentförfattarna