Inledning
I det fortsatta skedet i vårt arbete skall vi genom analys och intervjuer identifiera mellanstadens olika kvaliteter. Dessa skall fungera som kunskapsunderlag för nästa steg i vårt arbete, nämligen förslag till förstärkning och bevarandet av befintliga kvaliteter. Genom att identifiera kvaliteterna, istället för att leta efter brister och problem i bostadsområdena, får man en konstruktiv diskussion och analys. I mellanstaden kan vi se hur det senaste århundradets skiftande stadsbyggnadsideal har satt sina spår i den fysiska miljön.
En gång betraktades industristaden som omänsklig. Staden var vid den tiden smutsig och ohälsosam. Folk bodde trångt i mörka och små lägenheter. Sol, ljus och luft var ledorden när hus i park och förortsbyggandet startade och kvarterstadsidealet upphörde. Nu gavs det möjlighet till människor att flytta ut ur stadskärnorna och bosätta sig i förorterna.
Först under 80-talet förändrades synen på staden som omänsklig. Idag talar man om stadens renässans. Investeringar görs i städerna och stadskärnorna är attraktivare än någonsin. Välbeställda människor flyttar in i attraktiva områden i städernas centrum och mindre bemedlade flyttar ut till förorter. Uppfattningen om staden har förändrats radikalt.
Den moderna förorten har alltid varit ifrågasatt samtidigt som den betraktats paradoxalt nog som en ideal. Förortens boendemiljö har varit ett tema för diskussion under hela efterkrigstiden. Man fortsätter kritisera förorterna än idag. Men kritiken förändrade karaktär under tiden. Splittring av funktioner, identitetslöshet, passivitet, segregation är exempel på kritik som förs mot förorterna. Kritiken kan vara kort- eller långvariga, hanterbara eller svårhanterliga. Kritik som har politisk färg är oftast svåra och långvariga. (Lilja, 1999)
Förorten som symbol för svensk modernitet, välfärd, integration och framtidstro, delades inte av alla och den politiska kritiken uppstod. Vi anser att förorterna blev ett offer i det politiska spelet. Förorter har byggts sedan 40-talet och de utgör en stor del av vår boendemiljö. Det är inte konstruktivt att lägga skulden för samhällets sociala problem på förorterna och dess invånare. Många av de samhällsproblem som idag knyts till förorter måste formuleras om, identifieras och åtgärdas.
Parallellt med att folk lever sina liv och verkar i förorter, pågår kontinuerligt diskussioner i olika form om förorter. Debatten förs nästan alltid av andra än förortsboende. Johan Rådberg skriver i seminarierapporten ”Framtidsstaden” att det finns tre viktiga huvudfrågor som måste besvaras innan man skapa ett nytt stadsbyggnadsideal nämligen; ”utbredning eller förtätning av staden”, ”differentiering i staden” och ”förorterna vara eller inte vara”. Vidare frågar han; ”bör förstäderna avskaffas eller bör vi hitta tillbaka till det borttappade receptet på den goda förstaden, trädgårdsstaden”. (Rådberg, 1992 s.21)
Vi förstår Rådbergs ansträngningar för skapandet av en ny stadsbyggnadsideal. Men hans frågor avslöjar något annat också, nämligen Rådbergs inställning till förorten, den inte goda förorten! Vem ställer han frågorna till? Definitivt inte till de som bor i förorterna! Rådberg som många andra har en fördömande inställning till förorterna.
Oavsett vilka stadsbyggnadsideal som kan bli gällande i framtiden kan vi inte förneka att förorterna är en del av vår historia och vår nutid som vi bör möta på ett konstruktivt sätt. Det finns brister och fel med allt, men istället för att kritisera och döma kan vi ta till vara de kvaliteter som finns och förstärka dem.
I mellanstaden finns en stor del av våra städers bostäder. Vi har inte råd att enbart fokusera på stadens centrala delar i en framtida hållbar stad. Ytterstadens områden behöver en positiv uppmärksamhet. Därför är det glädjande att Stadsmiljörådets utmärkelse 2002 gäller ”Ytterstadens mångfald”. Priset kommer att utdelas till den som har lyckats komplettera en stadsdel så att ytterstaden som helhet blir bättre med en ökad variation, ett rikare socialt liv och en livaktigare kultur. Att komplettera våra ytterstadsområden är möjligt nu, då byggandet åter ökar. Vid en komplettering kan den befintliga infrastrukturen utnyttjas samtidigt som nya bostäder stärker underlaget för social
och kommersiell service. En demokratisk dialog där medborgarnas idéer och intressen tillvaratas kan ge ett planeringsunderlag som kan stärka områdets identitet.
I det här arbetet kommer vi att utgå från den definition som görs i kapitlet Mellanstadens roll som resursstad i Stadsmiljörådets bok s 121 Framtidsstaden IV- Stadslandskapet - sönderfall eller läkning (Boverket, 1993) Mellanstaden beskrivs som hela den bebyggelsestruktur utanför stadskärnan ”stenstaden” som är baserad på buss eller bilanvändning för att fungera. Inom mellanstaden finns det många typer av bebyggelse allt ifrån folkhemsepoken till miljonprogramsområden och villamattor. Där finns även kontor, tjänsteföretag och olika typer av handel, externa köpcentrum, grossistföretag med mera. Ofta kan man uppleva mellanstaden som ett söndertrasat landskap där stora trafikleder och andra barriärer håller stadsdelar och andra områden skilda från varandra.
I vårt program över arbetets innehåll anges problemformuleringarna; -Går det att stärka stadens olika delar så att en helhet uppstår
-Kan mellanstaden bli hållbar ur social, ekologisk och ekonomisk synvinkel -Finns det någon möjlighet att genom planering och politik motverka segregation
Vi vill se vilka möjligheter det finns att genom fysisk planering utveckla mellanstadens kvaliteter. För att få ett brett perspektiv har vi valt att studera området djupare dels ur en ekologisk dels en social synvinkel. Vi hoppas därmed att få ett brett underlag för planering av en bärkraftig stadsbyggd. Kvaliteter skall identifieras genom egna studier av området och med hjälp av intervjuer med boende. Resultaten skall sammanställas och kvaliteterna som pekades ut av boende skall vara vägledande i vårt fortsatta arbete.
Näsby beskrivs utifrån de boendes synvinkel men även från de intryck vi fått genom studier och besök i området. De boende i Näsby har fått svara på ett antal frågor, en del längre samtalsintervjuer har genomförts med boende och näringsidkare i Näsby samt föreningssamordnare/ projektledare. Utvalda grupper har skolklasser på mellanstadiet, Näsby IF ungdom och fritidsgårdsbesökare har fått svara skriftligt på frågor där svaret endast skulle beskriva området med ett fåtal ord.
Val av projektområde för en fördjupad studie av mellanstaden Av de tre tidigare beskrivna
mellanstadsområdena i Kristianstad har vi valt Näsby som nedslagsplats för fördjupning i arbetet om mellanstadens kvaliteter och framtida förutsättningar. Området Näsby innehåller de flesta av de parametrar som vi i det här arbetet kallar mellanstaden. Näsby är komplex men har särskilt goda förutsättningar till förändring och förbättring. Vi vill se vad en nysatsning som placering av en högskola kan föra med sig för områdets framtida utveckling. Vad kan de planer som finns för Näsbys framtid ha för inverkan på det nuvarande Näsby. De satsningar och studier som tidigare gjorts i mellanstaden har främst riktat sig mot ett bestämt område inte till den helhet som mellanstaden i sig utgör.
Val av intervjumetod
Analysens syfte är att undersöka och identifiera Näsbys kvaliteter. Vi har valt att använda den kvalitativa metoden. En kvalitativ undersökningsmetod som går under benämningen fenomenografi. Metodens huvudsyftet är att beskriva hur fenomen – ”företeelser” eller ”objekt” – i omvärlden uppfattas av människor. (Starrin & Svensson, 1994)
Metoden ger oss möjlighet att undersöka och beskriva boendes, främst barns och ungdomars upplevelse och uppfattningar om sitt bostadsområde.
Urval av föreningar/personer för intervju
I Näsby bor ca 6000 människor varav ca 1000 är barn under 18 år. För att kunna ge en korrekt bild av barns uppfattningar om Näsby önskar vi att många åsikter kommer fram. Genom föreningssamordnare och lärare i Näsby fick vi möjlighet att fråga många barn om deras närmiljö. De tillfrågade barnen representerar olika åldersgrupper från 7 till 18 år. Vi har fått den variationsbredd vi strävar efter.
Vi bjöd in föreningar och personer till intervjun genom telefonsamtal, e-mail och personliga besök. Intervjun var konfidentiell.
I samband med vårt arbete använde vi en intervjuguide. Med det syfte att alla skall få samma ingångsfrågor. Men det fanns utrymme för öppet svar.
Kvalitet som begrepp
För att identifiera kvaliteter i vårt studieområde, behöver vi ha en föreställning/uppfattning av vad ”kvalitet” är. Synen på kvalitet som fenomen förändras över tiden. Varje epok har sitt eget förhållningssätt till kvalitetsfrågan. Vid bedömning av kvalitet har varje epok utvecklat ett värderingsmönster med bestämda ideallösningar och bestämda kvalitetsparametrar. Dessa mönster har sedan avlöst varandra. Inom stadsplanering kan man se hur ”kvalitet” definieras, tolkas och återspeglas i stadsplaneideal och byggnadsstadgar.
Vad betyder kvalitet egentligen? Vad är kvalitet idag? Det finns inte en enhetlig definition av vad kvalitet är för någonting. ”Kvalitet” definieras lite olika beroende av vem eller vilka vetenskapsgrenar som definierar det.
I vår analys av Mellanstaden definierar vi begreppet kvalitet som en mängd positiva egenskaper som var och en för sig eller tillsammans ger förutsätningar för en bra och trivsam boendemiljö. Med utgångspunkt från våra studier av stadens utveckling och de historiska idealen av en god boendemiljö söker vi kvaliteter både ur ett ekologiskt och ett socialt perspektiv. Vi komplleterar vår definition av kvalitet genom att tolka de boendes uppfattning av sin stadsdel. I de här arbetet utgår vi främst ifrån barns och ungdomars uppfattningar, om deras närmiljö. En förstärkning av kvalite i en boende miljö måste förankras hos de boende