Abstraktionen så som den framhålls av Utbildningsdepartementet är visuell i den bemärkelsen att den lämnar utrymme för subjektiva tolkningar där personliga preferenser kommer att ha stor påverkan. Det abstrakt övergår först i konkret form då de uttalas av rektorer och lärare på de respektive skolor. Det konkreta framgår i uppfattningen om vad ordet värdegrund representerar för de båda rektorerna dvs. att de konkretiserar själva begreppet utifrån sitt subjektiva perspektiv som präglas av deras respektive verklighet. Den subjektiva definitionen av värdegrunden skiljer sig avsevärt mellan de båda skolornas rektorer och stödjer Goodlads teori om att läroplanen utgörs av tolkningar. Medan den ene lyfter fram svårigheten med att hitta en gemensam bas för värdegrunden på sin skola som speglas av en mångfald, betonar rektor för skola B vikten av att tillägna sig en social kompetens. Detta är som Goodlad beskriver, beroende på inflytandet från kulturella referenser på de båda skolor. Denna kulturella skillnad som finns mellan de båda kommunerna avspeglas också i den lokala skolverksamheten. Dock har vår undersökning uppvisat resultatet av att den kommunala kulturella traditionen har en underordnad roll för den lokala skolverksamheten dvs. den enskilda skolan. I stället visar vårt resultat som beskrivet ovan att rektorns personliga tolkning utgörs av egna referenser.
Vår undersökning har visat att de båda skolorna har olika förutsättningar för värdegrundsarbetet. Lindgren beskriver i sin forskning att den politiska kulturen är en aspekt vid implementeringen av värdegrunden. Dock har vi funnit genom vår studie inga belägg för att skillnaderna mellan kommunernas politiska kultur gör sig gällande. I stället finner vi stöd i Lindgrens resonemang angående att skolans klimat har en avgörande roll. De faktorer som vi sett vara avgörande för skolans klimat är: socioekonomiska aspekter, homogena respektive heterogena grupper och tillgängliga resurser. Skola A har dock i tillägg till dessa uppräknade faktorer även Spjutspetsskolan som påverkar arbetet med värdegrunden. Resultatet av detta blir som citaten redogör för i uppsatsen att man har olika tillvägagångssätt vid implementering av värdegrunden på de olika skolorna. Fastän definitionen samt strategin skiljer sig åt kan man i citaten utläsa att självaste innehållet i implementeringen av värdegrunden inte diversifierar sig i någon större utsträckning. Utifrån vår undersökning och det givna materialet anser vi dock att detta innehåll i implementeringen av värdegrunden borde vara mer diversifierat med tanke på skolornas elevsammansättning.
Vårt resultat visar vidare att skola B har bättre förutsättningar vad det gäller ekonomiska medel samt att skolan har en mer homogen grupp än skola A. Vad skola B vidare omfattas av är att värdegrunden uttrycks och beskrivs i deras kommunala skolplan samt lokala arbetsplan. Detta saknas enligt vår undersökning för skola A. Eftersom den kommunala skolplanen inte tar upp något angående värdegrunden är det förståligt att rektorn på skola A finner en problematik med att utarbeta gemensamma värderingar då denne måste utarbeta en lokal skolplan utifrån den kommunala skolplanen. Detta Spjutspetsskoleprojekt blir därmed ett hinder för skola A som utgörs av en heterogen grupp och skulle behöva en lokal arbetsplan som är designad efter skolans sammansättning.
Då vi under våra intervjuer fått reda på att endast en av fyra intervjuade lärare sporadiskt ögnar igenom värdegrunden i Lpo94 medan övriga knappt var bekanta med dokumentet, utgår dessa med sunt förnuft i värdegrundsarbetet. Den mentala karta som vi presenterar i bakgrunden uteblir då svaren på vad ordet värdegrund representerade för dem skilde sig åt. Återigen bekräftar Goodlads teori angående den operationella läroplanen att den subjektiva tolkningen utgör det instrument som ligger till grund för interpretationen av den mentala kartan. Vår undersökning visar att det inte enbart är subjektiva tolkningar som utgör hinder i implementeringen av värdegrunden, utan även de administrativa uppgifter som åligger lärarna. Implementeringen försvåras vidare av resursernas begränsning. Gemensamt för alla lärare vi intervjuat är att de känner att storleken på klassen är för stora då detta utgör ett hinder att tillgodose elevens individuella behov i klassrummet. Undervisningen bedrivs därmed i att man försöker finna en gyllene väg dvs. att nå många som möjligt även om man vet att inte alla alltid inkluderas i denna. Det framgick även tydligt att lärarna motsätter sig konceptet en skola för alla. Som citaten visar är detta enligt lärarna en teknisk omöjlighet att tillgodo se alla elevers behov då resurserna är otillräckliga för att införliva detta mål. Med detta menar de att Lpo94 motsäger sig själv eftersom elever med särskilda behov integreras i vanliga klasser. På så sätt anser vi att värdegrunden går emot sig själv då den i realiteten inte utgår från individens personliga behov.
Som vi anser och som vår undersökning uppvisar, hade Goodlads dolda läroplan och dess användning kraftigt minskats om en gemensam mental karta och tolkning av denna framarbetats på skolorna. I bakgrundskapitlet behandlas maktrelationerna bottom-top som en avgörande faktor för att skapa en organisation som utgår från lärarna och därmed ett fundament av gemensamma tolkningar av denna mentala kartbild. Trots att det framgår tydligt
och som vi presenterar i vår bakgrund, ska den lokala arbetsplanen utarbetas i samförstånd med skolans personal. Dock har vår undersökning visat resultatet att detta samarbete bör utökas och att makten ännu är alltför koncentrerad vid toppen och inte jämnt fördelat i organisationen.
I relation till den dolda läroplanen dvs. lärarnas implementering av värdegrunden framgår det i vår undersökning at elevernas svar inte överrensstämmer med den definierade i Lpo94. I Lpo94 framgår det att eleven ska vara delaktig i planeringen av sin undervisning. Lärarna säger att de arbetar efter denna målsättning, men i vår undersökning finner vi en alltför stor andel elever som upplever att situationen är den motsatta. Således uteblir det demokratiska arbetssätt som lärarna egentligen ska arbeta efter och konsekvensen av detta blir att eleverna inte lär sig ta det ansvar som anges i Lpo94. Detta kvar på medbestämmande finns även beskrivet i Vellinge kommuns kommunala skolplan samt lokala arbetsplan, men som dock finns uttalat i Trelleborgs skolplan.
På frågan gällande mobbing på skolorna visar eleverna svar på markanta skillnader. Enligt vad lärarna sagt förkommer det mobbing fast inte i någon större utsträckning samt att man säger sig arbeta aktivt för at förhindra detta. Detta medför en problematik för läraren vid implementeringen av värdegrunden eftersom mobbing enligt enkäten är osynlig för läraren och därmed svår att angripa. Då mobbingen är ett dolt problem för skolan är det tydligt att problemet är svårhanterligt för lärarna då de inte har de rätta instrumenten att avläsa och angripa detta. Hade det bedrivits forskning kring värdegrundens alla delar som Lindgren beskriver det, hade skolorna och dess personal haft större möjlighet att tillskansa sig kunskaper om att lättare upptäcka och identifiera problemet med mobbing samt att angripa i dessa situationer.
Vår slutsats är således att läraren som länk i implementeringen av värdegrunden står inför många hinder när det gäller att utöva denna. Subjektiva tolkningar enligt vår undersökning är den faktor som inte alltid har en avgörande roll i utformningen och implementeringen av värdegrunden i ett klassrum. Vår undersökning har vidare visat att trots stor diversitet mellan de båda skolorna förhåller man sig relativt likvärdigt i implementering av värdegrunden vilket enligt oss inte ska vara fallet eftersom skolornas klimat skiljer sig. Undersökningen har lett oss till slutsatsen: för att möjliggöra en gemensam värdegrund för skolans personal, krävs en tydligare definition i Lpo94 som utgör funktionen av manual än som tolkningsbar ramlag. Då
kan läraren vid tveksamheter ta stöd av denna skrift i stället för att behöva förlita sig på en subjektiv tolkning som inte nödvändigtvis alltid behöver överrensstämma med majoritetens.