Malmö högskola
LärarutbildningenIndivid och samhälle
Examensarbete
10 poängVärdegrundens mångfald
- en analys av Lpo94
Diversity of Common Values
- an analysis of Curriculum, Lpo94
Daniela Zornik och Fredrik Ahlfeldt
Lärarexamen 200 poäng Examinator: Lars Pålsson-Syll Samhällsvetenskap och lärande Handledare: Bengt Cederberg
Sammanfattning/ Abstract
Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realiteten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skåne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kompletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens.
Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING __________________________________________________ 6
1.1 Problemformulering _________________________________________________________ 6 1.2 Syfte ______________________________________________________________________ 6 1.3 Frågeställning ______________________________________________________________ 72. BAKGRUND __________________________________________________ 8
2.1 Värdegrunden ______________________________________________________________ 8 2.2 Lpo94 _____________________________________________________________________ 9 2.3 Kommunal skolplan ________________________________________________________ 11 2.4 Lokal arbetsplan ___________________________________________________________ 113. FORSKNINGSÖVERSIKT______________________________________ 14
3.1 Utbildningsdepartementets Värdegrundsprojekt ________________________________ 143.1.1 Värdegrundens konstruktion och problematik ____________________________ 14 3.1.2 Hämmade faktorer för värdegrunden ___________________________________ 15
3.2 Joakim Lindgrens rapport ___________________________________________________ 15
3.2.1 Värdegrunden begränsade forskning ___________________________________ 16 3.2.2 Värdegrundsarbetets omfattning på skolor_______________________________ 16 3.2.3 Forskningens problematik för skolor ___________________________________ 16
4. TEORI ______________________________________________________ 18
4.1 Goodlads läroplansteori _____________________________________________________ 18
4.1.1 Den ideologiska läroplanen __________________________________________ 19 4.1.2 Den formella läroplanen_____________________________________________ 19 4.1.3 Den uppfattade läroplanen ___________________________________________ 19 4.1.4 Den operationaliserade läroplanen _____________________________________ 20 4.1.5 Den upplevda läroplanen ____________________________________________ 20
5. METOD _____________________________________________________ 22
5.1 Kvalitativ data_____________________________________________________________ 22 5.2 Kvantitativ data____________________________________________________________ 23 5.3 Komparativ studie__________________________________________________________ 23 5.3.1 Skola A i Trelleborg________________________________________________ 24 5.3.2 Skola B i Vellinge _________________________________________________ 245.4 Reliabilitet och validitet _____________________________________________________ 25
6. ANALYS_____________________________________________________ 27
6.1 Den uppfattade läroplanen___________________________________________________ 27
6.1.2 Värdegrundens implementering _______________________________________ 28 6.1.3 Styrka och svagheter _______________________________________________ 30
6.2 Den operationaliserade läroplanen ____________________________________________ 31
6.2.1 Värdegrundsassociationer ___________________________________________ 31 6.2.2 Tolkning av citat___________________________________________________ 33 6.2.3 Implementering av värdegrunden______________________________________ 33 6.2.4 Värdegrundens problematik __________________________________________ 34 6.2.5 Lärarnas ideal _____________________________________________________ 35 6.2.6 Kränkande behandling ______________________________________________ 37 6.2.7 Projekt – Spjutspetsskolan ___________________________________________ 39
6.3 Den upplevda läroplanen ____________________________________________________ 41
6.3.1 Enkätsvar ________________________________________________________ 41 6.3.2 Elevdelaktighet____________________________________________________ 42 6.3.3 Kränkande särbehandling ____________________________________________ 43 6.3.4 Yttrandefrihet _____________________________________________________ 44
7. AVSLUTANDE DISKUSSION __________________________________ 45
8. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ______________________ 48
9. BILAGOR ___________________________________________________ 49
9.1 Bilaga 1___________________________________________________________________ 49 9.2 Bilaga 2___________________________________________________________________ 511. INLEDNING
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överrensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. 1
Ovanstående citat visar den uppgift som skolan syftar till att förmedla och förankra hos eleverna i den obligatoriska skolverksamheten i Sverige. Citatet visar på de värden som vårt samhälle förespråkar, dvs. den gemensamma värdegrunden som man vill få gällande för alla samhällsmedborgare. Anledningen till valt ämne ligger i begreppets komplexa sammansättning och därmed anser vi det vara nödvändigt att lyfta upp frågor kring värdegrunden samt att vi även funnit få förekommande studier inom ämnet. De studier som finns att tillgå behandlar oftast specifikt valda delar ur värdegrunden i Lpo94, inte värdegrunden i dess helhet.
1.1 Problemformulering
Värdegrunden definierad i Lpo94 är ett nationellt dokument gällande den obligatoriska skolverksamheten i Sverige. I denna skrift finns ett avsnitt som behandlar värdegrunden. Denna värdegrund är formulerad på så vis att den enbart anger riktlinjer och målsättningar. Detta medför ett problem då den lämnar utrymme för den kommunala verksamheten samt skolpersonalen på de enskilda skolorna att tolka detta styrdokument. Detta medför att den dokumenterade värdegrunden i Lpo94 kan komma att implementeras olika inom kommunerna och inom skolorna pga. tolkningar.
1.2 Syfte
Syftet med vår uppsats är att via intervjuer med rektorer och lärare undersöka eventuella tolkningar av värdegrunden i Lpo94. Då detta dokument är av ramlagskaraktär ges stora möjligheter för individuell översättning och tolkning av dokumentets innehåll. Vår undersök-ning blir således att se hur denna fria tolkundersök-ning av Lpo94 tolkas samt återspeglas i skolverksamheten dvs. hur denna implementeras av skolpersonal i praktiken. Då eleverna är de som ytterst blir berörda av denna tolkning och implementering är även syftet att via en enkätundersökning se hur eleverna upplever den förmedlade tolkningen av skolans personal.
1.3 Frågeställning
• Hur uppfattas värdegrunden i Lpo 94 av rektorer och lärare samt hur implementeras denna i praktiken på de två valda skolorna?
2. BAKGRUND
Värdegrunden består av flera moment, likaså sker tolkningen av denna värdegrund på flera olika nivåer. Därför faller det sig naturligt att presentera dessa olika nivåer i vår bakgrund. Lpo94 är det nationellt styrande dokumentet av ramlagskaraktär som i sin tur ligger till grund för vidare omskrivningar på lägre nivå dvs. kommunal skolplan och lokal arbetsplan.
2.1 Värdegrunden
Ordet värdegrund kom att lanseras i samband med skapandet av den nya läroplanen Lpo94 som reglerar den obligatoriska skolan i Sverige. Begreppet värdegrund kom genom detta dokument att bli ett etablerat begrepp inom skolans värld. Sedermera har begreppet fått spridning, och kommit att etableras i sektorer utanför skolan. Begreppet värdegrund som tänkt i Lpo94 syftar till att förmedla demokratiska värderingar, strävan efter att eleverna själva ska utveckla förmågan till etiska ställningstaganden som tar sin grund i kunskaper och personliga erfarenheter i människors lika rätt och värde. Begreppet värdegrund har dock efter sin spridning utanför skolvärlden erhållit karaktären av ett samlingsbegrepp för frågor gällande etik, moral, normer, relationer och demokrati.2
För att göra det tydligare kan man enligt Christer Hedin och Pirjo Lahdenperä likna samhällets värdegrund med ett hus, som står på en grund, dvs. en gemensam värde-ringsuppfattning. I huset bor människor, dessa utgör det vi kan se som samhället. Huset innehåller sociala konstruktioner, dessa präglas av värderingar i mötet mellan de boende och deras interaktion sinsemellan. I huset kommer gemensamma värderingar etableras för att de boende ska kunna samverka och trivas i huset. Dessa gemensamma värderingar ligger vidare till grund för husets gemensamma identitetskänsla. Genom de gemensamma värderingarna identifierar och särskiljer sig de boende gentemot andra hus, eller samhällen. Den gemensamma identitetskänslan i huset skapar mening, värdighet, självkänsla, identitet, samhörighet, spelregler och ordning för de boende.3
Värdegrunden är en komplex konstruktion av värden som har sitt ursprung i etiska ställningstaganden och de normer som ses vara gällande. Definitionen av värdegrunden som den är formulerad i Lpo94 innehåller båda dessa delar. Bryter man ner värdegrundens
2
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=895395&i_word=v%4rdegrund.
innehåll, utkristalliseras begreppen etik och moral. Etik syftar till att främst reflektera över de mänskliga värderingar som vi alla är bärare av och vad som vi ser som rätt eller fel, gott eller ont. Att reflektera över detta och ta ställning, är att fatta etiskt ställningstagande och därigenom definiera vilka värden vi väljer att följa. Normer är det som styr vårt handlande, beteende och attityd i förhållande till andra. Normer är det som anses vara det normala inom ett visst socialt samanhang. Dessa värden är inte fixa övertid utan är ständigt öppna för modifiering och förändring.4
Som definierad i Lpo94 vilar offentliga skolväsendet på demokratins grund och all verksamhet ska utformas i enlighet med vad som ses som grundläggande demokratiska värderingar. Den obligatoriska skolans uppdrag ur ett samhällsperspektiv är att i samarbete med hemmet främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolans verksamhet ska präglas av en känsla för individen där omtanke och generositet ska vara gällande. Ur ett samhällsperspektiv och djupare mening syftar utbildning till att överföra, vidarebefordra och utveckla en känsla för kulturarvet, samhällsvärdena, traditionerna, språk och kunskaper som alla syftar till att skapa en samhällsmedmänniska som är väl förtrogen med gällande samhällsnormer och värden för att kunna fungera i vardagen. Detta syftar till att skapa en känsla för den gemensamma värdegrund som samhället i stort delar.5
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.6
2.2 Lpo94
Lpo94 som är en förkortning av läroplan 94 är framtaget av regeringen. Den anger riktlinjer för den obligatoriska skolverksamheten, förskoleklassen och fritidshemmet. Dokumentet gäller nationellt för Sverige. Skriften är uppdelat i två delar, skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. Dessa är sedermera uppdelade i underrubriker var i man beskriver skolans uppgifter och funktioner.
Värdegrunden för den svenska skolverksamheten framgår i detta dokuments första avsnitt och kan i korthet sammanfattas med följande citat:
4 Zackari, Gunilla och Modigh, Fredrik Värdegrundsboken Stockholm 2000, s 36
5
Lärarens handbok, 2004, s 11. 6 Lärarens handbok, s 11.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överrensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.7
Vidare ska skolans verksamhet ta hänsyn till elevers olika erfarenheter och förutsättningar: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.”8
Vidare står det i Lpo94:
Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har […] det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskaper om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.9
Del två av dokumentet styr de mål och riktlinjer skolan och dess personal har att förhålla sig till. I Lpo 94 finns två typer av mål beskrivna, mål att sträva mot samt mål att uppnå: ”Mål att sträva mot uttrycker inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.” 10
Lpo94 tar även upp riktlinjer och direktiv för elevernas ansvar och inflytande, hur samarbetet mellan skola och hem ska stimulera eleverna till utveckling och lärande.
Lpo94 sätter dessutom upp riktlinjer för personalen. Några exempel på dessa är:
Läraren skall: klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet […] öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem […] uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling […] utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande […] stimulera , handleda och ge särskilt stöd
7 Lärarens handbok, s 9. 8 Lärarens handbok, s 10. 9 Lärarens handbok, s 10f. 10 Lärarens handbok, s 13.
till elever som har svårigheter […] se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt , arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad […] 11
2.3 Kommunal skolplan
Till skillnad från Lpo94, som är ett nationellt dokument och ska ligga till grund för all obligatorisk skolgång i Sverige, är den kommunala skolplanen till för att visa hur man på kommunal nivå lagt upp arbetet kring den obligatoriska skolan i kommunen. I detta dokument, som åligger kommunerna att framställa enligt lag, ska kommunen visa hur man tänkt gå tillväga för att tillgodose och möta de krav som åvilar obligatoriska skolverk-samheten enligt Lpo94.
I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.12
2.4 Lokal arbetsplan
Skolförordningen säger att alla skolor ska ha en lokal arbetsplan. Ansvaret för skolan ligger på rektorn. Denne ansvarar för att skolan uppfyller nationella och kommunala mål som satts upp i Lpo94 respektive kommunala skolplanen. Ansvaret för den lokala skolplanen vilar på rektorn. Det är rektorn som beslutar om skolplanen och ansvarar för att den kontinuerligt följs upp och utvärderas.13
Den lokala arbetsplanen beskriver hur arbetet på skolan gestaltas och vilka planer som finns för utveckling och förbättring.14
Det finns inte några konkreta direktiv för hur den lokala arbetsplanen ska se ut, eller vad den exakt ska innehålla. Krav finns dock på att arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och skolans elever. Syftet med lokala arbetsplanens medbestämmande utformning motiveras av att styrning och utförande av makt inte kan komma uppifrån, utan måste komma nerifrån organisationen själv för att fungera. Genom ett engagemang från personalen stimulera verksamheten och utformningen av arbetsplanen. Arbetsplanen utformas
11 Lärarens handbok, s 14ff. 12 Lärarens handbok, s 60.
13 http://www.sit.se/net/Specialpedagogik/R%E5dgivning/Lagar+och+%F6verenskommelser/Lokal+arbetsplan,
Grundskoleförordningen 2 kap 23 §.
av den professionella personalen i enlighet med de politiska intentionerna för den obligatoriska skolan.15 Genom detta bottom-top bestämmande stimuleras känslan för arbetstillfredsställelse, yrkesstolthet, självrespekt och kreativitet hos den professionelle.16
Hur man på skolan möter dessa politiska intentioner styrs av samspelet av människor och grupper verksamma inom skolan, som alla vill förverkliga sina specifika mål och intressen. Detta kommer leda till att varje skola definieras av sin egen kultur. De olika förutsättningarna de olika skolorna har kommer reflekteras i implementeringen av realiseringen av samhällets intentioner för skolverksamheten.
Olika grupperingar hävdar här sina specifika intressen utifrån egna preferenser och tolkningar av skolans uppdrag. Om till exempel staten förutsätter att lärare i olika ämnen samverkar för att vissa mål skall kunna uppnås kan detta knappast ske om den lokala skolkulturen motverkar samverkan.17
Den lokala arbetsplanen får inte ses som statisk, eller som ett tekniskt styrinstrument, utan måste hela tiden utvärderas och revideras för att vara gångbar och aktuell. Detta måste ske via ständiga dialoger på skolan och dess personal. Planeringstänkandet får inte ses som en linjär process, utan måste ses vara cyklisk. Den cykliska planeringsprocessen måste ses som en ständig pågående process i vilka gränserna mellan planering, undervisning och reflektion inte är tydliga och distinkta.
Denna cykliska process skapar hos läraren en mental kartbild över den kunskap som förmedlas i undervisningen. Ur det kollektiva perspektivet kan den lokala arbetsplanen ses skapa det- samma dvs. en mental kartbild över skolans gemensamma intentioner. Man skapar en kollektiv kartbild över det pedagogiska landskapet som gäller för skolan. För att kunna läsa och tolka denna gemensamma kartbild behövs det kunskaper om kartans tecken. Detta skapar man genom dialoger kring gemensamma begrepp som ska ligga till grund för den kollektiva tolkningen av skolans gemensamma mentala kartbild.18
Som ovanstående text visar finns det flera nivåer där värdegrunden enligt Lpo94 finns representerad. Medan Lpo94 behandlar generella riktlinjer och målsättningar som bör vara de
15 Vägar till lokal arbetsplan s 9. 16 Vägar till lokal arbetsplan s 9. 17 Vägar till lokal arbetsplan s 10. 18 Vägar till lokal arbetsplan s 11.
gällande, går de lägre nivåerna in och detaljerar efter eget behov. Detta egna behov återspeglas i den kommunala skolplanen samt den lokala arbetsplanen där de slutgiltiga omskrivningarna har formulerats utifrån Lpo94. Värdegrunden har på så sätt omdefinierats samt omformulerats då det är de lokala behoven som styr utformningen av värdegrundsbegreppet.
3. FORSKNINGSÖVERSIKT
Trots att ämnet värdegrund funnits sedan grundandet av Lpo94 är det fortfarande högst aktuellt då det ännu inte är ett ämnen som man valt forska djupare kring. Den forskning som finns tillhands behandlar till största del specifika delar av värdegrundens innehåll. Anledning till nedanstående val av forskning inom ämnet värdegrund grundar sig på att denna forskning skiljer sig från övrig dvs. de behandlar inte enbart valda delar av värdegrunden.
Den tidigare forskning som valts är framtagen av Utbildningsdepartementet som behandlar ämnet samt att den vidareutvecklar begreppet värdegrund. Det andra forskningsunderlaget behandlar Joakim Lindgrens rapport om hur och i vilken omfattning värdegrundsarbete bedrivs ute på skolorna. Gemensamt för de båda rapporterna, Utbildningsdepartementet och Lidgrens rapport, är att de båda lyfter fram problematiken kring begreppet.
3.1 Utbildningsdepartementets Värdegrundsprojekt
Rapporten Värdegrundsboken är skriven av Christer Hedin och Pirjo Lahdenperä år 2000. Forskare som även arbetar som lärarutbildare vid Lärarhögskolan i Stockolm. Eftersom värdegrunden är så vag i sin definition har författarna arbetat med forskning kring begreppet värdegrund och utarbetat rapporten i uppdrag av Utbildningsdepartementet. Rapporten ingår som en del av det Värdegrundsprojekt som utarbetats av Utbildningsdepartement. Sammanlagt finns det tre Värdegrundprojekt utarbetade av Utbildningsdepartementet som egentligen är en förlängning av värdegrunden i Lpo94. Dess syfte är att förstärka och förtyd-liga begreppet och kan liknas vid en manual ämnade för personal verksamma inom skolverksamhet. Detta då värdegrunden inte har en definition utan är mångfacetterande i sin begreppsförklaring anser forskarna.
3.1.1 Värdegrundens konstruktion och problematik
Problematiken kring värdegrundsbegreppet är stort och behovet av att arbeta fram en tydligare och mer detaljerad för att inte säga innehållsrikare värdegrund ansågs stort. Forskarna anser att själva ordet värdegrund i sig är oerhört tolkningsbart eller som författarna själva skriver: ”Och man vet inte vad som kommer fram när man börjar gräva i grunden.”19 Problematiken och komplexiteten ligger i självaste konstruktionen av ordet. Värde och grund utgör byggstenarna, ord som är varandras motsatser då det förstnämnda innehåller något hållbart
och konkret medan det andra lämnar utrymme för abstraktion då det innehåller värderingar. Värderingar finns i mångt och mycket, är förändringsbart, uttrycker tyckande och attityder och dess tolkning kan yttras i reaktioner. Reaktioner som kommer till uttryck i klassrummet. Även om det generellt finns värderingar som omfattas av huvudparten i samhället kvarstår dock det faktum att det råder subjektiva värderingar bland människor som inte alltid delas eller uppfattas likadant av majoriteten. Med andra ord: ”På något sätt styrs allt vi gör av värderingar.”20
3.1.2 Hämmade faktorer för värdegrunden
Inte ovanligt förekommande som rapporten visar är att värdegrund bedrivs olika inom kommunerna och detta beror på olika faktorer. En faktor är de ekonomiska resurserna som bidrar till diversiteten av tillämpning av värdegrunden och utgör ett hinder i att den praktiseras fullt ut. Decentraliseringen av skolverksamheten har lett till större variation hur kommuner och skolor fördelar sina resurser. Den ekonomiska aspekten spelar en relativt avgörande roll i tillämpningen av värdegrunden då läromedel och antal lärare utgör instrument i praktiserandet av värdegrunden. Under 1990- talet förekom stora ekonomiska nedskärningar som kom att drabba många skolor i form av minskad skolpeng per elev, mindre antal läromedel och färre lärare samt att antalet elever utökades i klasserna. Trots detta har arbetsuppgifterna för lärarna blivit fler, exempelvis dokumentation, konferenser och möten, vilket bidragit till konsekvensen att tidsbristen resulterar i att man ägnar sig åt elever som klarar sig sämst i skolan medan övriga blir lidande. 21
3.2 Joakim Lindgrens rapport
En forskning om värdegrunden som skiljer sig från den allmänna, är Joakim Lindgrens rapport Värdegrund i skola och forskning 2001. Lindgren är verksam doktorand vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet och har en rad publikationer bakom sig. Man vill med denna undersökning skapa sig en bild och uppfattning av det värdegrundsarbete som bedrivs ute i kommunerna och på de lokala skolorna. Han anser att implementeringen av värdegrunden är beroende av flertal faktorer och motiverar detta följande: ”Läroplanerna kännetecknas […] som en del av skolans decentralisering, av värdestyrning där skolaktörer har givits fritt utrymme för lokalt handlande utifrån angivna mål och resultat.” 22 Lindgren menar att Lpo94 lämnar utrymme åt aktörerna inom skolverksamheten att omsätta de värden
20 Hedin och Lahdenperä 2000, s 4. 21 Zackari och Modigh 2000, s 22.
och riktlinjer som finns beskrivna i läroplanerna, men att dessa ska tillämpas utifrån varje enskild skolas behov. Hans forskning har visat resultatet av att denna tillämpning skiljer sig åt på skolorna. Denna tolkning samt genomförande av värdegrunden på de enskilda skolorna grundar sig i politisk kultur och beroende på vilket klimat skolan har. Vidare visar hans forskning på att denna diversitet av tillämningen av värdegrunden beror på att skolpersonal har svårigheter med att förstå och praktisera läroplanerna. Konsekvensen av dessa strävandemål som finns beskrivna i läroplanerna har istället blivit mål att uppnå samt att ett större fokus på betyg finns att utläsa. Denna konsekvens anses enligt Lindgren vara en brist i de kommunala och lokala styrdokumenten som inte ger en tydligare definition av Lpo94 och dess abstrakta innehåll. En stor brist hos skolpersonalen är dessutom att dessa sällan använder sig av de olika läroplanerna i sin undervisning. 23
3.2.1 Värdegrunden begränsade forskning
Ytterligare en viktig aspekt i Lindgrens forskningsresultat är att han undersökt att forskning om värdegrunden oftast behandlar valda delar av värdegrunden i Lpo94. Dessa delar kan behandla olika avsnitt av värdegrundens innehåll och exempel på dessa är: demokrati, mobbing, etik, rasism m.fl. Problematiken med denna forskning enligt Lindgren ligger i att man lägger olika värderingar i de valda begreppen dvs. att forskarna själva lägger i subjektiva värderingar i begreppen. Han menar att detta medför att exempelvis demokratibegreppet kan definieras olika för olika forskare eftersom de lägger olika innehåll i självaste begreppet.24 3.2.2 Värdegrundsarbetets omfattning på skolor
Lindgrens studie visar att skolor bedriver värdegrundsprojekt i relativt stor omfattning, men att dessa projekt är omformulerade dvs. de tar inte avstamp i Lpo94 utan projektbeskrivningarna som Lindgren benämner dem är formulerade med skolans egna ord som inte alltid förhåller sig till den nationella läroplanen. Dock visar forskningen att dessa projektbeskrivningar motsvarar övrig utveckling i samhället dvs. samhällets värdegrund.25 3.2.3 Forskningens problematik för skolor
Slutligen visar hans studie att det är större fokus på valda delar av värdegrunden man bedriver forskning om. Etik och moral samt demokrati är begrepp som är dominerande medan kränkande behandling och mobbing får betydligt mindre utrymme. Detta medför en
23 Lindgren 2003, s 7 f. 24 Lindgren 2003, s 9. 25 Lindgren 2003, 18 f.
problematik eftersom skolorna visar det motsatta dvs. att de bedriver projekt med betoning på mobbing och kränkande behandling. Detta demonstrerar att det borde finnas ett behov av forskning inom dessa begrepp då det uppenbarligen finns ett behov av dess tillämning ute på skolorna. Den stora problematiken med den uteblivna forskningen är att skolor istället får anlita privata konsulter och organisationer som utarbetar effektiva metoder för att ta itu med mobbing och kränkande behandling. Om forskning bedrivits istället, hade skolorna bättre kunnat identifiera sina problem för att så småningom utarbeta en effektiv handlingsplan som angriper och behandlar problemet.26
4. TEORI
En forskare som arbetat med läroplaner är John I. Goodlad, verksam professor i USA som författat ett stort antal publikationer inom pedagogik. En som studerat Goodlads teorier närmare är Monica Eklund, doktorand vid Utbildningsvetenskapliga institutionen i Luleå. Vi har valt att utgå från hennes tolkning av Goodlads läroplansteorier i vårt teoriavsnitt. Monica Eklund har själv utgått från Goodlads teorier i syftet att lättare identifiera och isolera infallsvinklar för vad som ska studeras djupare i avhandlingen Interkulturellt lärande. Hon använder Goodlads teori som en ram för sin forskning, men kompletterar denna med andra forskares teorier.
4.1 Goodlads läroplansteori
Genom att använda sig av hans teori kan man nå de olika nivåer som skolans värld består av. Skolverksamheten är idag decentraliserad och Lpo94 är anpassad därefter. De nationella målsättningarna är satta i Lpo94, men som sedan reviderats om till kommunala skolplaner för att till sist omarbetas till lokala arbetsplaner dvs. anpassat efter den egna skolan. Goodlad har med sin teori delat in läroplanen i olika nivåer och därav valet av hans teori för vår undersökning. Dock kommer enbart den uppfattade, den operationaliserade och den upplevda läroplanen att vara huvudsakliga verktyg i vår analys. Detta motiveras med att dessa nivåer bäst relaterar till det undersökta materialet.
Han delar in läroplanen i fem olika nivåer eller dimensioner kan man kalla det. Med andra ord menar Goodlad att en läroplan i självaste verket innehåller fem olika läroplaner. Hans teori om läroplanernas pluralistiska utformning framträder enligt honom själv på följande vis: 27
1. Den ideologiska läroplanen eller idéernas läroplan 2. Den formella läroplanen
3. Den uppfattade läroplanen
4. Den operationaliserade läroplanen 5. Den upplevda läroplanen
27 Eklund, Monica Interkulturellt lärande – Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1969-talets början, 2003, s 40.
4.1.1 Den ideologiska läroplanen
Den ideologiska läroplanen kallar han även för idéernas läroplan och är en mer abstrakt läroplan. Dess abstraktion har sitt ursprung i att den är en konsekvens av samhällspolitiska och pedagogiska tankebanor. Med enklare valda ord för att beskriva denna läroplan, är att dess innehåll uppstår från ett ideologiskt perspektiv som tar formen i planeringsprocesser för skolverksamheten. Den ideologiska och abstrakta läroplanen har därför sitt ursprung i tradi-tioner och även vilken kultur som finns här och nu. Det finns bestämda tankar och idéer kring dess utformning. Exempel på det ideologiska och vad som ligger i tiden för dess utformning är just vad denna undersökning baseras på, nämligen värdegrunden. Dock är denna läroplan aldrig fulländad utan vägs mot ett antal faktorer innan det förs vidare ut i skolverksamheten. Framför allt är det sociopolitiska överväganden som står i fokus och som avgör läroplanens slutgiltiga abstrakta nivå och hur detta sedan kan realiseras ute på fältet. Viktigt att nämna är att inte alla samhällsgrupper är representerade i den abstrakta läroplanen dvs. att de är delaktiga i dess utformning.28 Mer specifikt vilka dessa grupper är utvecklar inte Eklund i sin avhandling, förutom att det är minoritetsgrupper.
4.1.2 Den formella läroplanen
Den ideologiska nivån för oss till nästa läroplan som Goodlad kallar den formella. Det är i denna läroplan vi finner den nationella Lpo94. Denna läroplan är alltså den godkända och den som ska realiseras ute på skolorna eller som Eklund citerar Goodlad: ”It is in the formal curriculum that society´s interests usually are embedded”.29 Vad han menar är att det är i
den-na läroplan vi finner majoriteten av samhällets värderingar och synsätt som vi vill föra vidare till våra barn och ungdomar. Vidare säger han att detta inte nödvändigtvis betyder att denna läroplan med dess inställning överensstämmer med den ideologiska. Han kallar i vårt fall Lpo94 för en kompromissprodukt.30 Inte helt ointressant är det enligt Goodlad vem som sitter vid makten när den formella läroplanen utarbetas eftersom det är de som besitter makten som avgör dess innehåll.
4.1.3 Den uppfattade läroplanen
Goodlad för oss vidare till nästa nivå, den uppfattade läroplanen. Det är här den kommunala och lokala arbetsplanen gör sig gällande. Precis som Goodlad har namngett läroplanen är det alltså hur man uppfattar den formella läroplanen och därför kan man säga att den uppfattade
28 Eklund 2003, s 40 f. 29 Eklund 2003, s 41. 30 Eklund 2003, s 41.
läroplanen utgörs av tolkningar och är en konsekvens av den formella. Både skolledningen, skolorna och lärarna uppfattar och tolkar de skrivna ramlagarna och målsättningarna i Lpo94 och därför blir den uppfattade läroplanen väldigt subjektiv och utformad efter kommunens och skolans behov. Anledningen till att man tolkar det subjektivt enligt Goodlad förklaras enkelt i att vi delar olika traditioner och kultur runt om i landet och därför utformas skolverksamheten olika på olika skolor. Nämnvärt angående denna läroplan är att det sociopolitiska ingår i den dvs. den återspeglar verkligheten.31
4.1.4 Den operationaliserade läroplanen
Med Goodlads teori angående den operationaliserade läroplanen kommer vi ner till lärarnas nivå och deras subjektiva tolkning av både den formella och uppfattade läroplanen. Det är den läroplan som kommer till uttryck i klassrummet och som är ett resultat av tolkningen av ovanstående läroplaner. Därav den olika undervisning som lärare bedriver på skolor eftersom de uppfattar tidigare nämnda läroplaner efter egna referensramar, tradition och kultur. Vad Goodlad försöker förklara är trots den formella läroplanen, olika ramar och direktiv som vägleder skolpersonal, bedrivs undervisningen olika och kan se olika ut för olika lärare inom samma ämne. Den individuella tolkningen är en bidragande faktor till att klassrummen fylls av olika undervisning, men Goodlad presenterar även andra faktorer som formar undervisningen. Detta kan vara elever, miljö och läromedel som i sig också påverkar en lärares undervisning. Kort kan man sammanfatta den operationaliserade läroplanen med att den demonstrerar verkligheten dvs. det konkreta, det som sker i självaste klassrummet och i undervisningen. Jämfört med den formella läroplanen som befinner sig på nationell nivå är denna operationaliserade läroplan beroende av Lpo94, den kommunala och den lokala dvs. den uppfattade läroplanen. Medan den formella är väldigt teoretisk, är den uppfattade och inte minst den operationaliserade, praktisk. Goodlad kallar den för teknisk-professionellt eftersom den inte enbart utgår från lärarna utan är också beroende av andra faktorer som exempelvis materiella och mänskliga resurser. 32
4.1.5 Den upplevda läroplanen
Goodlads sista läroplan är den upplevda läroplanen. Här inkluderas nästan uteslutande enbart elever. Lärare kan också ingå i denna läroplan, men endast marginellt. Denna läroplan omfattas av vad eleverna får ut och lär sig av den uppfattade och operationaliserade
31 Eklund 2003, s 41 f. 32 Eklund 2003, s 42.
läroplanen. Det är på denna nivå det visas vilka värderingar, attityder och synsätt som överförs till kommande generation. Goodlad själv benämner det som socialt och emotionellt dvs. av kognitiv art. Vidare säger han att eleverna även omfattas av läroplanens färdigheter och det upplevda lärandet dvs. lärarnas innehåll i undervisningen. Viktigt att nämna är att den dolda läroplanen döljer sig inom den upplevda läroplanen dvs. lärarnas individuella tolkning av ovanstående läroplaner, den formella och den uppfattade och hur detta upplevs av eleverna. Att Goodlads teori är användbar i vår undersökning grundar sig inte enbart i att hans teori är uppdelad i läroplansnivåer, utan även i det faktum att det saknas ett krav på förutbestämt mönster att arbeta utifrån. Förhållandet mellan hans läroplaner är relativt fritt och kan därför lämpligt anpassas till vår studie som behandlar värdegrunden. Ingen av hans redovisade läroplaner är en underkategori till någon annan, utan kan både användas vertikalt och horisontellt om man så önskar. Detta beroende på hur man önskar lägga upp sin under-sökning.
5. METOD
För att genomföra denna studie har vi använt oss av kvantitativ och kvalitativ data samt enkäter. Detta material har i sin tur kompletterats med litteratur som behandlat begreppet värdegrund i olika utföranden. Av den knappa tillgängliga litteratur som fanns tillhands, fann vi att flertalet av litteraturen belyste liknande aspekter om värdegrundsbegreppet. Detta upplevdes som ett problem då alternativa infallsvinklar hade varit av intresse. Således valdes den litteratur ut som ansågs mest användbar för att besvara uppsatsens syfte.
Andra metoder finns att tillgå vid undersökning av värdegrunden. Även textanalys av begreppet med dess definition skulle kunna vara genomförbar. Vidare skulle man kunna utgå från en teoretisk hypotes där uppgiften går ut på att bekräfta eller dementera denna hypotes. Dock ansågs nedanstående metoder vara de som ytterst lämpade sig för undersökningen då frågeställningen bäst besvaras med hjälp av olika metoder, detta för att få en komplett helhetsbild.
5.1 Kvalitativ data
För att göra vår uppsats möjligt beslöt vi oss att arbeta med intervjuer som primär källa. Denna kvalitativa undersökning möjliggjorde ett djupare svar på de frågor som vi formulerat med utgångspunkt i Lpo94. Inledningsvis intervjuades skolornas respektive rektorer. Motiveringen till detta är att vi ville undersöka hur rektorn förhåller sig till Lpo94 samt de kommunala och lokala arbetsplanerna.
Även två lärare på respektive skola fick utgöra studieobjekt för vår undersökning. Kriterierna var att minst en av dessa på varje skola skulle ha förankring i SO-ämnen då vårt huvudämne är samhällskunskap och lärande. Lärarna och rektorerna i undersökningen är anonyma med motiveringen att vi ville möjliggöra deras anonymitet. Detta för att skydda identitet samt att möjliggöra att vi fick så ärliga svar som möjligt för vår undersökning. Lärarna har därmed numrerats ett till fyra, varav 1 och 2 är på verksamma på skola A medan lärare 3 och 4 arbetar på skola B. Den givna informationen från rektorer och lärare skulle åskådliggöra om eventuella skillnader på nivåerna fanns. Begränsning till tre intervjuer för vardera skola gjor-des med motivering av uppsatsens omfång.
Samtliga intervjuer skedde i privat miljö med endast os som intervjuare samt den intervjuade. Undantag finns för lärarna på skola B där inte denna möjlighet gavs. På denna skola kom
intervjun att ske med båda lärarna närvarande i rummet och deras svar kom att löpa parallellt med våra frågor. Dock var vi noga med att få bådas svar på frågorna. Detta för att få den bredd och djup vi önskade med intervjuerna. Således var det endast rektorn på skola B som intervjuades separat.
5.2 Kvantitativ data
Då vår intention var att erhålla en rättvis och mångfacetterad bild valde vi att inkludera eleverna eftersom denna grupp ytterst är de som påverkas av värdegrundens implementering i skolan. För att kunna göra denna undersökning möjlig valde vi en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade till respektive skolas niondeklassare. Då skolorna skiljer sig åt i både storlek och elevantal ansåg vi det vara mest representativt med olika antal enkätsvar. Då skola A är den som är störst valde vi att inkludera svar från tre klasser medan skola B endast finns representerade med två klasser. Detta urval föll sig naturligt för skola B då de inte har fler klasser än två nior. Att enkäten riktas mot niondeklassarna motiveras med att med att vi anser denna åldersgrupp inneha vissa kunskaper och erfarenheter om värdegrund även om dessa kan vara begränsade.
Enkäten utformades så att fem svarsalternativ erbjöds: ja, nej, ofta, sällan och vet ej. Anledningen att vi lade till ofta och sällan till svarsalternativen baserar sig i att vi ville veta hur frekvent något är förekommande på skolan. Ja respektive nej alternativen kommer endast att svara på om fenomenet är existerande eller ej, inte om det är ofta eller sällan förekom-mande. Där av motiveras dessa svarsalternativ. Alternativet vet ej motiveras med att elever inte alltid vet hur de ska ställa sig till vissa frågor alternativt att de saknar relevant vetskap om frågan. Vid distribuerandet av enkäterna i respektive klassrum förklarades det ingående hur enkäten var tänkt att fyllas i, dvs. att endast ett svarsalternativ på varje fråga gällde. Samt gicks de olika svarsalternativen igenom och hur dessa vara tänkta att användas för att besvara våra frågor.
5.3 Komparativ studie
Anledningen till valda skolor för vår undersökning, dvs. skola B i Vellinge kommun och skola A i Trelleborgs kommun var att kommunerna representerar skilda politiska styren. Vellinge styrs av moderaterna och Trelleborg av socialdemokraterna. Ytterligare en aspekt till valet av skolor var dess olika elevsammansättning. Vi visste vid urvalet att skola A har en kulturell mångfald bland sina elever medan skola B utgörs av en mer homogen grupp. Att
kommunernas namn nämns motiverar vi följande med att det material vi uppger som källor avslöjar kommunernas namn och finner därför ingen rimligt anledning till att hålla kommunerna anonyma i arbetet.
5.3.1 Skola A i Trelleborg
Utvecklingen av mänsklig kvalitet står i centrum för vår skola. Skolans uppdrag kan beskrivas med hjälp av tre rubriker: Mångfald, Kropp och själ, Lärande 33
Skola i Trelleborg är en äldre och en sliten enplansbyggnad, placerad i utkanten av Trelleborgs stadskärna. Skolan ligger i ett av Trelleborgs socioekonomiskt svagaste områden där arbetslösheten är hög och invandrartätheten likaså. Skola A är endast en högstadieskola och har ca 430 elever. 35 procent av eleverna är invandrare, eller rättare sagt, har rätt till hemspråksundervisning. Utmärkande för skola A är att de omfattas av Spjutskoleprojektet. Detta projekt har inneburit att den tidigare kommunala arbetsplanen för skolverksamheten omarbetats på beställning av skolnämnden i Trelleborg kommun. En privat konsult med ett team har utarbetat en kommunal arbetsplan som ska göra sig gällande på respektive skolor i Trelleborgs kommun där inledningen till denna modell lyder följande:
[…] Trelleborg ska vara en spjutspets inom svenskt skolväsende, kunskapsnivån för eleverna i vår kommun ska gå från mitten till toppen. Läs-, skriv- och språkutvecklingen ska stimuleras ytterligare. Trelleborg ska bli ett föredöme i Sverige. 34
Som citatet framhäver syftar Spjutsspetsskolan till att sätta kunskapsnivån i fokus för elever. Detta mål ska uppnås genom att mentorn har regelbundna möten med sina elever och deras föräldrar. Projektets uttalade målsättning är från mitten till toppen35. Detta innebär att alla ska uppfylla målen samt att man ska fördela resurserna jämnt över alla elever. Vad detta bär med sig är att elever som tidigare fick nyttja dessa resurser inte längre har tillgång till detta.
5.3.2 Skola B i Vellinge
[Skola B] försöker bibehålla sin byskolekänsla. Ingen elev skall passera förbi anonymt. Det är viktigt att vi vuxna SER eleven och att eleven känner sig SEDD. 36
33 http://www.skolwebb.trelleborg.se/t_templates/t_SchoolPage____192.aspx. 34 http://www.trelleborg.se/t_templates/t_Page____12414.aspx, Spjutspetsskolan. 35 http://www.trelleborg.se/t_templates/t_Page____12414.aspx, Spjutspetsskolan. 36 http://www.vellinge.se/templates/Page.aspx?id=6991.
Samhället är litet, ca 3000 invånare, men är inne i en expansionsfas och många nybyggen är redan i full gång. Skolan är en kombination av en gammal del och en nybyggnation. Byggnaden är i två plan och har moderna ljusa och trevliga lokaler. Skola B strävar efter att hålla kvar en känsla från förr, man vill ha känslan av en byskola. Skolan har ca 400 elever, från förskoleklass till årskurs 9. Socioekonomiskt är området enligt rektorn stabil och på skolan finns inga invandrarelever dvs. ingen som är berättigad modersmålsundervisning. 5.4 Reliabilitet och validitet
Utifrån våra valda frågor anser vi att reliabiliteten i undersökningen är överrensstämmande med verkligheten. Denna tillförlitlighet grundar vi på att våra metoder/mätningar är skräddarsydda utifrån uppsatsen syfte och frågeställning. Dock är denna tillförlitlighet inte att se som representativ för den allmänna skolverksamheten, utan denna reliabilitet omfattas endast av våra undersökta skolor, elever och intervjuade personal. Vi anser därför att denna reliabilitet kan ifrågasättas av andra forskare vars syfte är att undersöka samma forskningsområde. Men dock anser vi att denna tillförlitlighet borde överrensstämma om andra forskare studerar samma skolor som vår uppsats omfattas av.
Validiteten i vår uppsats är förenligt med de målsättningar vi satt upp för dess syfte och frågeställning. Denna validitet motiveras med att olika infallsvinklar krävs för att ge uppsatsens resultat ett komplett helhetsperspektiv. Dock kan validiteten ifrågasättas i vårt val av avgränsning. Uppsatsens tema hade kunnat avgränsas till att bara innefatta lärarperspektivet. Med detta menas att vårt forskningsområde skulle kunna delas upp i två separata uppsatser dvs. ett som belyser skolpersonalens respektive elevernas olika förhållningssätt. Valet att inkludera båda perspektiven grundar sig i vårt syfte att fånga helheten. För att göra denna helhet komplett valdes Spjutspetsprojektet att presenteras i uppsatsen då detta projekt är ett fundament för Trelleborgs skolverksamhet. Att exkludera detta vore att medvetet undanhålla faktorer som är väsentligt för vår uppsats syfte och frågeställning.
En reflektion vi dock kom att göra när vi sammanställde enkäterna var att svarsalternativen trots våran ingående förklaring inte gått fram så tydligt som vi önskat inledningsvis. Att använda sig av alternativen ja, nej, ofta och sällan var inte så representativa som vi trott initialt. Dock anser vi att ja och nej var tvungna at kompletteras med andra svarsalternativ. De kompletterande alternativ vi valde, sällan och ofta, kan dock ha gett oss vissa vilseledande svar men som vi inte anser påverka slutresultatet i någon större omfattning. Vi anser att
svaren är representativa och användbara för att utgöra underlag för vår elevundersökning i uppsatsen. Lärdom vi tagit är att de nyanserande alternativen ofta och sällan inte var idealiska för vår enkät och skulle med fördel byts ut mot synonymer vars innebörd var tydligare, alternativt formulerat frågorna på ett något annorlunda vis.
6. ANALYS
Vi har valt strukturera upp vår analys genom att använda oss av Goodlads läroplansteorier då detta skapar en hanterlig översikt över våra olika nivåer i analysen. De läroplansnivåer vi använder oss av är den uppfattade läroplanen, den operationella läroplanen och den upplevda läroplanen då dessa nivåer bäst kan relateras till undersökningens material. De olika nivåerna i analysen används både vertikalt och horisontellt i analysen.
6.1 Den uppfattade läroplanen
Lpo94 är ett formellt underlag för hur skolverksamheten ska styras. Olika mål och riktlinjer genomsyrar läroplanen och ska tillämpas ute på skolorna, hos lärarna, i klassrummen och inte minst hos eleverna. Styrdokumenten i sig innehåller olika värderingar som ska praktiseras ute på fältet och precis som forskningsöversikten visar är dessa styrdokument öppna för individuell tolkning. Eftersom den formella läroplanen lämnar detta tolkningsutrymme öppet ansåg vi det vara viktigt för vår undersökning att se vad ordet värdegrund representerar för rektorerna på de utvalda skolorna.
6.1.1 Värdegrundsassociationer
Som svar på vår första fråga om värdegrunden säger rektorn på skola A följande: ”Hmm, det där är ett ord jag inte riktigt gillar och aldrig gjort. Det är ett ord som för mig representerar en gemensam överenskommelse och det tycker jag inte det riktigt gör. Generationsmässigt skillnader i uppfattningen vad som är viktigt för en människa som är ung, pensionär, livsåskådning, kulturell bakgrund. Har försökt att värja mig mot begreppet värdegrund rätt mycket.” Vi undrade då vilket ord eller begrepp han använder istället och som svar på vår fråga fick vi följande:
Handlar om värderingar. Finns ingen absolut sanning anser jag och värdegrunden handlar om att man ska komma överens om en gemensam plattform. […] På en kommunal skola som vår kan vi aldrig hitta den gemensamma plattformen […] Den är inte lättfunnen! För det som är sant för någon behöver inte vara sant för någon annan. Jag har svårt för begreppet värdegrund. Vill översätta begreppet med den kristna termen kärleksbudskapet, var mot andra som du vill andra ska vara mot dig själv. Den mycket enkla värdegrunden som man tycker man borde kunna enas om. Den är inte så enkel som den låter. Handlar om att vara hjälpsam, förlåtande, hjälpa någon utan förväntan av motprestation. Det är en del i det hela. Det är lite mer komplicerat än så.
Här kan man se en gemensam nämnare med det som vi tidigare tagit upp i arbetet under bakgrunden. Rektor talar om att det krävs en gemensam plattform för etablerandet av en gemensam värdegrund, på samma vis visar vi på husets symbolik över samhället; att alla i huset måste dela samma värderingar för att samsas. Den gemensamma värdegrunden är vidare den som ligger till grund för vår identifiering gentemot andra. Rektorn poängterar en väldigt intressant tanke då han uttalar sig om svårigheten att skapa ett gemensamt fundament om värdegrunden. I citatet framgår det klart och tydligt att denna svårighet grundar sig på diversiteten som finns mellan individer på skola A. Han har tidigare varit rektor för en religiös friskola och ansåg att den gemensamma värdegrunden var betydligt lättare att hitta då gruppsammansättningen på skolan bestod av en homogen grupp. Eftersom faktorer som etnicitet, religion, ålder, olika livssyn och inställning skiljer sig åt på skola A, är enligt rektorn värdegrunden svårfunnen då det saknas en gemensam plattform.
Rektorn på skola B formulerade sig med följande ord:
Det är en stor fråga […] Den skulle jag ha förberett mig på mycket ju […] Något som jag tycker är viktigt och som jag trycker mycket på […] är den sociala kompetensen, självkänslan som jag tycker att elever ska ha och att man inte ska tryckas ner för att man är si eller så. […] Den representerar social kompetens, medbestämmande och den representerar inflytande och den representerar kunskap kring omvärlden.
När vi jämför svaren vi fick från de båda rektorerna ser man tydliga skillnader i tolkningen. Skola A talar om svårigheten att hitta den gemensamma avstampen, medan skola B talar bland annat om social kompetens. Enligt vår mening finns det en logik bakom detta. Skola A och skola B är verksamma i två vitt skilda världar. De problem som kan uppstå på skola A pga. den diversifierade sammansättningen förekommer inte på skola B då deras elever återspeglar en mer homogen grupp.
6.1.2 Värdegrundens implementering
Efter att fått reda på vad ordet representerade för dem, ville vi få kännedom på hur detta gestaltade sig i skolans verksamhet rent generellt. Med andra ord, hur man som skola tolkat ordet värdegrund och hur detta gör sig gällande i vardagen på skolan.
Jag vet inte om den är så tydlig egentligen. […] och jag har inte jobbat med det medvetet heller för att jag ser ett bekymmer i att hitta den gemensamma avstampen. Det borde kanske vara en ytterligare anledning till att man gjorde det, men jag har inte gjort det. […] Man skulle i en värdegrund kunna säga att det är
våra umgängesregler. Ordningsregler – där tar jag upp saker som jag tycker som är viktigt, att ta ansvar för sitt språk […] Vi har en vision som jag är väldigt nöjd med. Skola A ger redskap för lärande och i det ligger tämligen det med trygghet och trivsel.
Ifråga om resurser som tilldelas för att realisera värdegrunden får vi som svar från rektorn på skola A: ”Vi har ett stöd- och konsultteam, skolpsykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagoger som i och för sig jobbar över ett stort område och inte enbart riktade på denna skola.”
Vi frågade då har i fall resurserna minskat jämfört med förr. Som svar fick vi:
Jo, resurserna har minskat mycket. Det är en avvägningsfråga man gjort, jag har ärvt denna modellen. Skola A har förstärkt en hel del mer förutom den här gruppen som vi hade nu. Så har tidigare skolledare insett att vi behöver ha personal som arbetar med elevernas sociala situation. Vi har en elevsamordnare, en pedagogisk assistent som arbetar med vår fritidsverksamhet. Och vi har ytterligare pedagogisk assistent en elevassistent. Och det är klart mer än de flesta skolor och det betyder att vi får pruta istället på lärartätheten.
Ovanstående citat bekräftar det vi redogör för i vår forskningsöversikt. Enligt Utbildningsdepartementets Värdegrundsprojekt utgör den ekonomiska aspekten en stor faktor i möjligheten att arbeta med värdegrunden på skolorna. Som citatet demonstrerar har de ekonomiska nedskärningarna bidragit till att skolan måste utifrån egna behov omprioritera och omfördela resurserna för att på bästa möjliga sätt uppnå målen.
När vi granskat den kommunala arbetsplanen för skolverksamheten för Trelleborgs kommun kan vi konstatera att värdegrunden i Lpo94 får ytterst litet utrymme. Detsamma gäller den lokala arbetsplanen för skola A. Vi ser det som en förutsättning att ha en väl genomarbetad lokal arbetsplan som är anpassad efter skolans förutsättningar och behov. Vi kunde konstatera att skola A: s lokala arbetsplan var ytterst målfokuserad viket avspeglar sig från Spjutspetsskolans ambition att en elev ska prestera bra. Spjutspetsskolans dokument är det som styr utformningen av den lokala arbetsplanen. Vill skolan lyckas etablera en stabil värdegrund måste denna ha sin förankring i de styrande dokumenten, annars kommer inte en gemensam satsning av skolans personal vara möjlig enligt oss. Det handlar som vi tagit upp i bakgrunden att skapa en mental karta för skolans verksamhet och enas kring vilka tecken som ska ligga till grund för att tolka denna karta.37
Andra resurser som finns tillhands på skola A är: ”Elevråd för att ta tillvara elevyttringar samt en personalrepresentant. Vi har något vi kallar för Bamse – en grupp bestående av personal som jobbar med antimobbingfrågor särskilt.”
Skola B: s rektor gav sitt svar på samma fråga:
Många olika såna här mindre […] klassråd, elever och en del undergrupper till det som miljöråd, matråd där man skaffar sig förhållande till andra människor. Sen har vi då regelbundna samlingar med eleverna var 14 dag där man samlas och talar om ansvar, inflytande på olika sätt och vis. Där pratar vi väldigt mycket sånt här. Jag har bland annat lyft upp punkter från Lpo94 och gått igenom det med just ansvaret, etiken och moral.
Ytterligare ett sätt att arbeta med värdegrunden är enligt skola B:
Vi bedriver något som heter ART38 och det är frågor som rör värdegrunden. Att kunna
behärska sin ilska att kunna agera på många sätt i relationen mellan människor och i relationen mellan människor ta ansvar, visa hänsyn, visa omdöme och visa aktning och respekt för varandra– det är de praktiska värdegrundsfrågorna.
6.1.3 Styrka och svagheter
När vi nu hade fått en definition av rektorerna ville vi veta om det fanns något speciellt som de kände att de var starkare respektive svagare på i sin organisation för att uppnå värdegrundsmålen enligt Lpo94. De svagare och starkare sidorna på skola A beskrivs av rektorn på följande sätt:
Den här bemanningen som jag sa just, direkt elevvårdande funktioner. Vi har ändå rätt många personer som inte har lektioner utan som bara sysslar med att fånga upp elever som inte mår bra. De går ute i elevhallen och på olika sätt fångar upp dem, både lyssnandes, seendes, registrerandes. Vi skapar tid för eleverna. Vi tar från olika ämnen och lägger det i en pott. Det kan heta eget arbetstid och där kan eleverna arbeta med lärare förstås. Det kan vara matte, samhällskunskap inför ett prov. Det kan vara engelska
38 ART, Aggression Replacement Training. Målsättningen med satsningen är att förbättra det sociala samspelet i
skolan, utveckla och förstärka elevernas självkänsla och självtillit samt att ge dem en bra grund för att fatta kloka beslut. Dessutom ska eleverna lära sig att lösa problem och konflikter samt hur de konstruktivt kan hantera starka känslor och besvikelser.
därför att du var frånvarande. Det är ett sätt att anpassa möjligheterna för enskilda elever. Och det där blir vi allt duktigare på.
De svagare framförs följande: ” […] Det som är frustrerande är att inte räcka till för hemmets del. Alltså det här samarbetet med soss är inte tillräckligt bra. Om jag skulle få anställa två personer till här på skolan skulle jag anställa socialarbetare kanske typ familjeterapeut eller så.”
Skolornas behov att fördela tillgängliga resurser skiljer sig åt. På skolan i Trelleborgs kommun har man insett att socioekonomiska problem skapat specifika behov för skolan att hantera. Dessa problem har bidragit till att man fördelat resurser på elevvård dvs. man har engagerat vuxna på skolan som inte har lärarfunktion. Konsekvensen har blivit att lärartäthe-ten blivit lidande av denna fördelning. Dessa specifika problem existerar inte på skola B vars ekonomi förefaller god.
6.2 Den operationaliserade läroplanen
Som vårt teoriavsnitt visar angående denna nivå av läroplan, är denna ett resultat av hur läraren uppfattar läroplanen och hur man sedan praktiserar detta i det vardagliga arbetet. Goodlad hävdar att det förekommer individuell tolkning av den formella läroplanen. För att undersöka saken valde vi att fråga lärarna vad ordet värdegrund representerade för dem och hur de tillämpar detta i klassrummet.
6.2.1 Värdegrundsassociationer
Lärare 1 på skola A beskriver sin definition av begreppet värdegrund med följande ord:
Suck… den är inte enkel att svara på. Därför att i Lpo94 handlar det egentligen om en reproduktion om den värdegrund som man har tagit rent parlamentariskt och den ska omfattas av lärare egentligen med demokratisk synsätt, etisk förhållningssätt och så vidare. Men sen kan det hända att min värdegrund som lärare är lite förskjuten och ibland blir det konflikter gentemot just det här att hela tiden vara en reproducerande. Nä, det är ett konfliktfält.
Då får jag ståpäls, för då tycker jag det är en massa bortkastade studiedagar där det diskuteras ingenting. Alla är oense om vad det egentligen är. Alla snackar om olika saker. Det har inte blivit ordentligt specificerat. Så snackas det om värdegrund och jag vet inte vad det representerar till slut.
För att få ett mer konkret svar ställde vi frågan vad värdegrund betyder specifikt för lärare 2. Som svar fick vi: ”Jobba som ordentlig människa och bemöta eleverna som ordentliga människor. Som sunt förnuft!”
På skola B blev svaren följande med lärare 3 först ut: ”Hyfs, regler, man kan prata om som i samhällskunskapen att man har oskrivna regler. Du har vanliga regler och du har lagar. Värdegrund är hur du är som människa utan att någon står och behöver ha lagar över dig.” Arbetskollegan lärare 4 gav liknande svar: ”Hur man är som människa mot varandra. Att vi har olika åsikter och tankar, men också när vi är tillsammans gemensamma. Regler, skrivna eller oskrivna som alla följer.”
Att få klara besked för vad ordet värdegrund stod för var inte det enklaste. Svarens natur är vaga i sin definition, korta och lite undvikande. Man talar om oskrivna regler och sunt förnuft. Allt detta är som vi ser det subjektiva bedömningar som tar avstamp i hur förmedlaren tolkar efter egna preferenser och uppfattningar.
Som vi redogör för i teoriavsnittet är att den formella läroplanen Lpo94 är en kompromissprodukt dvs. att den är ett uttryck för den kollektiva uppfattningen om vilka kunskaper och värderingar som är viktiga att föra vidare, i vårt fall till eleverna. Eftersom begreppet värdegrund är så pass vag i sin definition i Lpo94, har vi funnit stöd i våra påstående genom en rapport gjord av Utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet har i sin undersökning slagit fast att värdegrunden behöver vidareutvecklas. Följande citat är ett utdrag ur boken Värdegrund & Samhällsutveckling: ”Trots att ordet gärna uttalas med fast stämma verkar få helt säkra på vad det egentligen betyder. Värdegrundens styrka och svaghet ligger i den abstrakta karaktären. Det innebär att värdegrunden i sig själv är innehållslös.” 39 Vidare står det: ”Eftersom ingen vet vad ordet egentligen betyder måste man uttala det med fast stämma – för att vara trovärdig.” 40 Det rimliga vore att dessa tankar och rapportresultat vidareutvecklas i Lpo94 för att på ett tydligare sätt definiera värdegrundens kollektiva
39 Hedin och Lahdenperä, s 4. 40 Hedin och Lahdenperä, s 5.
tolkning. Detta för att möjliggöra en reell hjälp till läraren att tolka värdegrunden och inte lämna frågetecken. Innan detta är genomfört går det inte att konkretisera den abstrakta värdegrunden och till dess kommer den subjektiva tolkningen samt den begränsade definitionen att kvarstå bland lärarkåren.
6.2.2 Tolkning av citat
I Lpo94 finns ett citat som behandlar värdegrunden och som lyder på följande vis: ”[…] låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”
Anledningen till att vi valde ovanstående citat är då vi anser det vara svårdefinierat. Vi vill med citatet visa på dokumentets komplexa språkbruk. Vi läste upp citatet för lärarna och fick följande svar från lärare 1 på skola A:
Visst, det är något man kan skriva under rakt upp och ner […] Jag ser det som så att varje elev ska utvecklas utifrån sina förutsättningar och sen så ska man alltså socialisera eleverna och få fram en demokratisk medborgare som är beredd att även ta det demokratiska ansvaret.
Lärare 3 på skola B tolkar däremot citatet så här:
Det sista fattade jag inte, ens om jag hade förstått […] ansvarig frihet? Det sista vet jag inte ens om den som skrivet det vet vad dom menar […] Alla ska få vara med, men här gäller allt. Det är det bygger på, inte sant?
Här kan man se komplexiteten i tolkningen av citatet. Lärare 1 kunde skriva under direkt på det upplästa citatet, medan lärare 3 var som ett levande frågetecken rörande meningen. Här tydliggörs den abstrakta nivå som Utbildningsdepartementet redogör i Värdegrundsprojekt för dvs. dokumentets svårtolkade innehåll och som därmed lämnar utrymme för flertal olika subjektiva tolkningar.
6.2.3 Implementering av värdegrunden
Vi har hittills delvis redogjort för den fria tolkning som förekommer hos lärarna av begreppet värdegrund och vill med nedanstående uttalanden visa på hur de i praktiken implementerar detta begrepp i sin undervisning.
Jävla frågor ni ställer! Jag tror för min del är det viktigaste mitt förhållningssätt i mötet med eleverna. Det tror jag är det som är tydligast genomsyrar det hela. Sen är det helt klart beroende på vilket ämne man har också. [ …] i vissa klasser kan jag lägga en mycket tydligare jämställdhetsperspektiv på min undervisning och mitt agerande i ett klassrum. […] Det absolut starkaste är mitt förhållningssätt. Hur jag möter eleverna, på vilket sätt jag respekterar dem, hur jag lägger upp min undervisning, hur delaktiga jag gör dem i undervisningen, vad jag väljer bort.
Lärare 2 praktiserar värdegrunden på följande vis: ”Jag är inte säker på att jag gör det. Jag har ett etikavsnitt i en 8: an nu i SO. De har diskussionsmaterial och gruppredovisar.”
På skola B tillämpar lärare 3 värdegrunden följande:
Jag har det ständigt fortlöpande i samhällskunskapen […] Nyligen var jag nere med alla niorna i Berlin och Sachsenhausen 41, där skriver vi då uppsatser där vi diskuterar om utanförskap, värdegrund för att man inte var si eller så. Man tar upp det som en rödtråd, fast den inte tas fram.
Lärare 4 implementerar däremot värdegrunden på följande vis:
[…] Man ställer kanske dilemman mot varandra så pratar man om detta vad man tycker och tänker […] Om situationen kräver det kanske man kör mer etik, moral och värdegrund kanske i början när man tar en ny klass för att lära känna dem […] sen kommer det in fortlöpande när det är någonting.
6.2.4 Värdegrundens problematik
Även lärarna fick frågan om de ansåg något vara lättare respektive svårare med att genomföra värdegrunden och först ut är lärare 1 från skola A:
Om man står inför en klass på 30 elever får man hitta en väg, en gyllene väg på någon vänster där man tror att man ska nå så många som möjligt åtminstone. När man vet att vissa elever sitter där och man når inte dem riktigt. Och då är det naturligtvis en konflikt att du som lärare ska gå in och individualisera undervisningen, men det gör man alltså inte. Man måste ha det som en strävan mot. De flesta gör så mycket som de bara kan. Lärare är ett plikttroget släkte oftast.
Angående den lättare delen sa han följande: ”Finns inget lättare i det här. Neeej, det tycker jag egentligen inte. Just värdegrunden är något som man aktivt måste jobba med.”
Hans kollega uttryckte sig däremot på följande vis angående varför det är svårt att arbeta med värdegrunden: ”En hel klass på 30, där behöver jag 1,5 år innan jag ser varje elev som en individ. Sen känner jag dem, jag gör inte det på några veckor.”
Lärare 3 på skola B ansåg istället att svårigheten med värdegrundarbetet uppstår när eleverna råkat ut för något specifikt. Detta kan vara situationer i möte med invandrare där konflikter uppstått och då säger han följande:
Hur ska man diskutera då! Jag menar, det är ingen som är mottaglig då [...] Då kan jag säga, då är det svåraste utav alltihop. Lärare 3 tittar på oss och säger samtidigt med utgångspunkt till den ställda frågan: ”det blir roligt när ni ska tolka det själva, ni ska snart jobba i 30 år va. Jättekul […] Ni har själva varit ute? Då vet ni hur lätt det är att göra det som står där […] Oavsett om man försöker, så når man inte det målet. Det är en pappersprodukt. Det går bara inte att genomföra.
Kollegan som sitter bredvid har även sin åsikt om saken: ” Har man 25 stycken, kan man inte köra 25 olika. Jag kan variera undervisningen, så jag kan tillgodose på många olika sätt. Vidare tillägger hon att undervisningen helt enkelt inte kan individanpassas då det varken finns tid och utrymme till det. Vad hon däremot gör är att anpassa undervisningen så att flest möjliga kan tillgodogöra sig informationen.
Implementeringen av värdegrundsarbetet varierar men inte nödvändigtvis med det abstrakta innehållet som utbildningsdepartementet framförde i sin rapport. Den subjektiva tolkningen av Lpo94 kvarstår dock, men även andra faktorer spelar en avgörande roll i utövandet av begreppet värdegrund. I Goodlads teori behandlas den dolda läroplanen som tillfaller den upplevda läroplanen enligt honom.42 Här ställer vi oss frågande. Vi ser det mer som att den dolda läroplanen borde tillhöra den operationaliserade läroplanen då den är en konsekvens av den fria tolkningen. Det är egentligen på denna nivå som den verkliga värdegrunden realiseras och tillämpas dvs. når ut till eleverna.
6.2.5 Lärarnas ideal
När lärarna fick frågan om det finns något de skulle vilja ändra på rörande skolans arbete med värdegrunden löd svaren från de olika lärarna på följande vis med lärare 1 först ut:
