I vårt teoriavsnitt redogör vi för Goodlads teori om hur elever upplever läroplanen i realiteten. Precis som lärarna tolkar styrdokument, läroplaner och målsättningar, gör eleverna likaså. Eleven interpreterar utifrån egen bakgrund, intresse, erfarenheter och inställning. Denna referensram hos eleven blir det som ligger till avgörande för tolkningen av lärarens implementering av värdegrunden. För att undersöka hur denna nivå förhåller sig i realiteten valde vi att utföra en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Detta i syfte att se hur elevernas uppfattning förhåller sig till lärarnas tolkning av värdegrunden som den definieras i Lpo94. Utvalda frågor presenterade i nedanstående diagram är de frågor som har en anknytning till de frågor ställt till rektorer och lärare i undersökningen. Frågorna finns i sin helhet presenterade som bilaga.
6.3.1 Enkätsvar
Nedanstående diagram visar hur eleverna på skola A respektive skola B svarat på våran utdelade enkät. Vi har valt att redovisa dessa svar i dels diagramform dels i med exakta antal svar givna från eleverna.
Skola B 0 5 10 15 20 25 30 35 Frågor A n ta l s var
Ja Nej Ofta Sällan Vet ej
Ja 13 7 14 7 12 13 11 7 19 25 Nej 5 10 5 28 6 5 19 31 4 4 Ofta 13 8 0 1 15 2 0 0 4 5 Sällan 5 16 12 7 1 1 9 0 1 2 Vet ej 6 1 11 1 10 23 4 6 16 8 4 8 10 11 12 13 15 16 17 18 Skola A 0 10 20 30 40 50 Frågor A n ta l sva r
Ja Nej Ofta Sällan Vet ej
Ja 23 9 40 13 18 32 24 6 28 36 Nej 6 15 2 40 9 7 9 37 9 8 Ofta 24 19 8 1 21 4 4 0 8 9 Sällan 3 20 9 9 11 4 20 13 7 6 Vet ej 5 1 5 1 5 17 7 8 12 5 4 8 10 11 12 13 15 16 17 18 6.3.2 Elevdelaktighet
Enligt Lpo94 ska planeringen av lektionerna ske i samråd mellan elever och lärare: ”Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.” Svaren vi fått på enkäten visar en annan bild. Här visar det att eleverna inte alls känner sig delaktiga i lektionsplaneringen. Angående elevdelaktighet motsvarar inte elevernas svar det
uttalande givna av lärarna. Lärarna angav under intervjun att de inkluderade och gjorde eleverna delaktiga i planeringen av sin undervisning. Dock är elevdelaktighet, likt värdegrunden, ett svårdefinierat begrepp i den bemärkelsen att vad som är rimligt för en lärare behöver inte nödvändigtvis vara det rimliga för en elev eller vice versa.
Däremot visar de på att det finns större inflytande över skolaktivitet som inte direkt rör lektionstimmarna. .43 Man kan relatera den lokala arbetsplanen för skola B till Goodlads teori om den uppfattade läroplanen. I hans teori kan man utläsa att den lokala arbetsplanen utgör en förtolkning av de kommunala direktiven och därmed kan den lokala te sig annorlunda gentemot den lokala.
Gällande elevdemokrati och medbestämmande där det tydligt framgick i den kommunala skolplanen att eleven ska ha möjlighet att kunna påverka sin egen situation i undervisningen, bekräftas även detta i den lokala arbetsplanen: ” Vid varje termins slut kommer eleverna beredas möjlighet att utvärdera undervisning i dess helhet. De kommer då att kunna föreslå förändringar i undervisningen. Läraren skall ta vederbörlig hänsyn till elevernas synpunkter och vara i stånd att motivera sitt val av läromedel och arbetssätt.”44 Granskar man Trelleborgs kommunala skolplan finns elevinflytande inte att finna i kommunala styrdokument och den uttrycks väldigt vagt i den lokala arbetsplanen för skola A. När vi sammanställde dessa uppgifter så reagerade vi på att svaren var så likvärdiga på de undersökta skolorna. Rimligen ansåg vi det vara motiverat på skola A då elevdemokrati och elevinflytande saknas beskrivet i den kommunala samt lokala arbetsplan. Gällande Vellinge kommun där dessa styrdokument finns uttryckta förefaller svaren intressanta eftersom ja-sidan borde enligt oss varit den dominerande. Positiva svar såg vi från båda skolorna gällande frågan om eleverna kände att lektionerna anpassades efter deras behov, erfarenhet osv. Klar majoritet visar att man är nöjda med detta. Dessvärre kan man se att båda skolorna har mobbing på sina respektive skola. Sko- la A är dominerande i sina antal svar på den frågan. Även om skola B angett ja, så har de ock- så en stor del som kryssat i sällan vilket vi tolkar som att mobbingen är rätt sällsynt på skolan. 6.3.3 Kränkande särbehandling
Ser man till svaren på fråga tio kan man inte undgå att reagera på dess stora avvikelse mellan skolorna. Skola A har svarat med 40 svar medan skola B svarat med 14 på ja-alternativet.
43 Vellinge Kommun Plan för den pedagogiska verksamheten s 6. 44 Lokal arbetsplan, skola B.
Detta anser vi anmärkningsvärt då skillnaden är så stor. Enligt samtliga lärare i intervjun, samt rektorerna, arbetas det aktivt med anti-mobbing ute på de båda skolorna. Skola A har dessutom en speciell grupp, Bamsegruppen som är avsedd att endast hantera dessa frågor och ärende. På frågan 13 gällande lärares hantering av mobbing finns det variationer mellan de båda skolorna. Skola A har ett övervägande svar på Ja-alternativet, medan svaren från skola B demonstrerar också till stor del ja-alternativ, dock är vet ej-alternativet det klart dominerande. Undersökningen visar att det förekommer lärare som helt ignorerar problemet med den synliga mobbningen. Majoriteten svarar dock att de flesta lärare faktiskt engagerar sig aktivt för att få bukt med problemet mobbing, men vi fann det ändå anmärkningsvärt att så många svarat ja och vet ej på denna fråga. I Lpo94 står det att: ”tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas”.45 Till det sistnämnda citatet kan även svaren på fråga 15 vävas in. Skola A visar på en tydligare rasism på skolan än vad eleverna på skola B uppfattar på sin skola. Dock ska poängteras att man på skola A även markerat många sällan-alternativ vilket gör at vi drar slutsatsen att den trots allt inte är så stor.
6.3.4 Yttrandefrihet
Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personligt ställningstagande och ge möjligheter till sådana.46
Undersökningen på de båda skolorna visar på att de faktiskt känner att de ges möjlighet att uttrycka sina åsikter fritt. Man känner även uppmuntran från läraren att föra fram sina egna tankar och åsikter i klassrummet och upplever inte att lärarna försöker dämpa denna uttryckelseform. Det som förefaller oss märkligt är det stora antalet svar på fråga 17, närmare bestämt 16 styck på skola B har svarat vet ej på frågan. Detta har vi tolkat som att det antingen finns en osäkerhet i definitionen av frågan hos eleven, eller att de helt enkelt saknar uppfattning om lärarnas egentliga insatser.
45 Lärarens handbok, s 9. 46 Lärarens handbok, s 10.