Resultatdiskussion
Studiens syfte var att bidra med kunskap om vilka lagar, styrdokument, riktlinjer och rutiner som finns i verksamheten vad avser sexualitet samt hur enhetschefer inom LSS-verksamheter förhåller sig till och arbetar med frågor som rör sexuali- teten hos personer med funktionsnedsättning. Syftet har även varit att undersöka vilka möjligheter och hinder enhetscheferna upplever med rådande lagar, styrdo- kument, riktlinjer och rutiner i förhållande till i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning får möjlighet och stöd i att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet.
Utifrån resultatet skulle en slutsats kunna vara att det är LSS-lagen som enhets- cheferna upplevde var den starkaste lagen i förhållande till i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning får möjlighet och stöd i att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet, samt lyfte enhetscheferna fram att det inte fanns några ”renodlade” styrdokument, riktlinjer eller rutiner för att arbete med brukarnas sexualitet, vilket även svarar på studiens första frågeställning. Däremot beskriver inte LSS-lagen hur exempelvis enhetscheferna skall arbeta med brukarnas möjlig- het att få uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet. Vidare poängterade enhets- cheferna att LSS-lagen i sig var tydlig med sin målformulering, vilken talar om att personer med funktionsnedsättning har rätt att ”leva som andra” samt utifrån
“jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet”, där enhetschefer- na betonade att deras arbetsuppgift var att uppfylla LSS-lagens målbeskrivning samt att ”normalisera” livssituationen för personer med funktionsnedsättning, oavsett om det handlar om sexualitet eller någon annan del i personens liv. Resultatet visade att enhetscheferna inte uttryckte något större behov av styrdo- kument, riktlinjer eller rutiner i frågor som rör sexualiteten hos personer med funktionsnedsättning. Vidare skulle resultatet kunna tolkas på flertalet sätt och en alternativ tolkning till orsaken varför inte sådana dokument inte finns skulle kunna bero på den breda definitionen och innebörden av sexualitet, som WHO och enhetscheferna lyfte fram i denna studie. En svårighet skulle kunna innebära att utforma specifika dokument om hur enhetschefer bör förhålla sig och arbeta
med frågor som rör sexualitet eftersom sexualiteten enligt tidigare definitioner kan ta sig mångsidiga uttryck och former.
Enhetscheferna erhöll sina egna ”lösningar” genom att på olika sätt prata om sex- ualitet i verksamheten, där föreställningar och begrepp tog sin utgångspunkt från LSS-lagens målformulering. Utifrån de begrepp som enhetscheferna tolkar på sitt sätt, kan begreppen ses som byggstenar, vilka i en byggkonstruktion formar och hjälper enhetscheferna att både förhålla sig för att vidare kunna arbeta och hantera frågor och även situationer som rör sexualiteten hos personer med funktionsned- sättning i verksamheterna. Eftersom LSS-lagen är brett författad, vilket ger ett stort tolkningsutrymme, kan detta bidra till att de övergripande lagarna, ger så stort utrymme för olika tolkningar, vilket både kan ses som en möjlighet och hin- der för enhetscheferna att tolka LSS-lagen, på en lokalnivå. Vidare kan sättet en- hetschefer uppfattar och tolkar LSS-lagen ha betydelse för hur personer med funktionsnedsättning bemötts.
Socialkonstruktivismen har använts för att analysera hur enhetscheferna definierar och tolkar sin verklighet med hjälp av språket i interaktionen med andra männi- skor, vilket vidare har betydelse för hur de förhåller och arbetar med frågor som rör sexualitet med brukarna. Vidare skulle den valda teorin, socialkonstruktiv- ismen och normaliseringsprincipen som användes som ”tillämpningsverktyg” i resultat- och analyskapitlet, kunna utgöra varandras motsats, där socialkonstrukt- ivismen ifrågasätter enhetschefernas ”sanningar” det vill säga uttrycket ”leva så normalt som möjligt”, vilket förutsätter att det finns något som är ”onormalt”. Enligt socialkonstruktivismen kan detta uttrycket sägas vara social konstruerat medan normaliseringsprincipen i sig bidragit till exempelvis utformningen av rät- tighetslagen LSS, samtidigt som kritik kan hänvisas till normalitet, då ordet ”nor- malt” oavkortat kan leda till missuppfattningar, då det som är “normalt” för mig inte är ”normalt för dig”. Resultatet visade även på att förbättringar har skett inom sexualitetsområdet och att enhetscheferna lyfte fram att sexualitet anses vara ett naturligt ämne att prata om samt lyfte en av enhetscheferna fram att de upplev- de att de har blivit bättre på att fånga upp ämnet. Vidare skulle detta kunna tolkas som att resultatet visar på att enhetscheferna i stor utsträckning upplever sexuali- tetsområdet som vilken annan del av deras ansvar och som något positivt.
Resultatet visade att många enhetschefer lyfte fram att det inte finns några hinder utan att LSS-lagen upplevdes vara tydlig i hur man som enhetschef kan arbeta med brukarens sexualitet utifrån LSS-lagens begrepp ”leva som andra” och
“jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet”. Vissa enhetsche- fer lyfte även fram att det finns vissa områden som upplevs som hinder, dessa var att normer och värderingar i samhället sätter hinder för brukaren att erkänna, ut- trycka och utforma sin sexualitet. Vidare skulle det vara av vikt att samtliga en- hetschefer bör reflektera över vilken värld som presenteras för brukaren och istäl- let utgå från norm-kritiskt tänkande och istället ifrågasätta begrepp och ordval, vilket socialkonstruktivismen förespråkar. Enhetscheferna lyfte även fram oron kring internet och vilken utveckling internet har bidragit till, vilket vidare uttryck- tes som en möjlighet för brukaren att nätdejta, vilket ”andra människor” också kan göra, samtidigt som enhetscheferna upplevde en ansvarskänsla kring vilka faror och risker som kan kopplas samman med nätdejting på internet. Enhetscheferna upplevde ett visst ansvar för att brukaren inte skall utsätta sig för skada, risk eller fara illa, samtidigt som LSS-lagen är tydlig med att personalen varken inte får hindra eller förbjuda brukaren. Vissa av enhetscheferna lyfte även fram att bruka-
ren också skall kunna få begå misstag och ”gå på nitar”, vilket kan jämföras med att ” leva som andra”.
Resultatet visade även att det ligger i enhetschefernas ansvar att ha hand om per- sonalen och ge dem verktyg för att kunna arbeta med frågor kring sexualitet. Såd- ana verktyg kan ges genom utbildning och att våga prata om ämnet under exem- pelvis APT, detta för att arbeta med personens egna värderingar och attityder inför sexualitetsområdet. Enhetscheferna betonade vikten av att erbjuda utbildning, vilket kan kopplas samman med Mimmi`s aktuella projekt, vilket i sin tur kan
motsvara efterfrågan på kompetens inom sexualitetsområdet för att vidare kunna bidra till att sexualiteten erkänns hos personer med funktionsnedsättning. Genom att lyfta upp sexualitetsområdet på agendan kan också vägledningen och stött- ningen underlättas, eftersom styrdokument, riktlinjer eller rutiner saknas i LSS- verksamheter kring sexualitet, vilket även besvarar studiens frågeställningar. Metoddiskussion
Styrkor och svagheter med den semistruktuerade intervjun
Denna studie har en så kallad hermeneutiskt forskningsperspektiv, vilket enligt Olsson och Sörensen (2011) handlar om att fånga individens upplevelser genom att tolka och förstå sammanhanget och därmed få möjlighet att förklara tolkningen (ibid) av hur enhetscheferna förhåller sig till studiens frågeställningar. Styrkorna med den semistruktuerande intervjun, var att metoden har bidragit både till en fördjupad förståelse för intervjupersonernas livsvärld. Den semistruktuerade in- tervjun har även bidragit till en flexibilitet och variation i resultatet eftersom en intervjuguide användes och att jag lät intervjupersonernas svar få styra intervjun vilket vidare bidrog till att vi kom in på sidospår emellanåt, vilket bidrog till att min bild av det sociala fenomenet kunde förstås i större utsträckning.
Svagheter med den semistruktuerade intervjun, vilket även kort nämndes på sidan, var att en maktrelation kan uppstå mellan mig och intervjupersonen, eftersom jag besitter den vetenskapliga kunskapen, leder intervjun, har hand om frågorna och så vidare. Vidare vidtog jag åtgärder, vilka var att jag gick in med en medvetenhet kring min position som forskare och var därmed tydlig med att låta intervjuperso- nen få styra intervjun och se till att intervjupersonen pratade i större utsträckning än jag själv, vilket resulterade i ett omfattande datamaterial.
Styrkor och svagheter med vinjettmetoden
Styrkorna med vinjettmetoden skulle kunna vara vad Barter och Renold (1999) tidigare nämnt, vilket var att vinjettmetoden underlättar för att få fram intervjuper- sonens åsikter och synpunkter kring frågor som annars kan uppfattas som känsliga (ibid). Vidare kan ovanstående i kombination med att öppna svarsalternativ an- vändes, kunna ha bidragit till ett öppet klimat under intervju där intervjupersonen fritt kunde associera kring vinjetten och att jag därefter fick ta el av hur enhetsche- ferna förhållit sig till den specifika situationen.
Svagheterna med vinjettmetoden skulle kunna vara att eftersom vinjetterna bygger på konstruerade situationer och att intervjupersonerna är medvetna om att de inte tagit ställning till en ”verklig situation”, kan således generaliserbarheten av resul- tatet begränsas. Samtidigt framhöll flertalet enhetschefer att de hade stött på lik- nande situationer tidigare, vilket hade kunnat öka generaliserbarheten.
Sammanfattningsvis har valet av att använda en kombination av semistruktuerad intervju och vinjettmetoden således bidragit till att jag har fått fram en djupare förståelse för hur enhetscheferna förhåller sig till och arbetar med frågor som rör sexualiteten hos personer med funktionsnedsättning, utifrån rådande lagar, styrdo- kument, riktlinjer och rutiner. Den semistruktuerade intervjun inledde hela inter- vjun med allmänna och övergripande frågor för att sedan använda praktiska situat- ioner (vinjetter) för att iscensätta och associera till rådande lagar, styrdokument, riktlinjer och rutiner till en verklighetsnära situation, där intervjupersonen fritt fick associera utifrån vinjetten samt även utifrån vissa begrepp i LSS-lagen, för att infria syfte med studien.
En mer generell svaghet med att ha en kvalitativ forskningsansats, skulle kunna sägas vara att den tolkningen jag gör utifrån insamlad data, utgår från min tolk- ning av datamaterialet, vilket bidrar till en slutsats, vilken förmodligen skulle bli någon annan ifall någon annan person skulle genomföra en liknande studie, med en annan förförståelse. Vidare kan ovanstående lyftas fram som en svaghet, ef- tersom studiens resultat kan innefatta svårigheter att generalisera till hela populat- ionen.
Genomförandet
Att vara ute i god tid har för mig varit en styrka för att genomföra denna studie, vilket också bidrog till att jag fick möjlighet att boka in intervjutillfällen under de veckorna som jag planerade, vilket bidrog till att jag fick ett brett urval av enhets- chefer. Jag valde att genomföra en så kallad pilotstudie även kallat provintervju med en oberoende enhetschef som en klasskamrat kände till, för att få kritisk re- spons samt testa den tekniska utrustningen, detta för att ”bli varm i kläderna” inför intervjun och undvika stress och felsteg som annars hade kunnat undvikas. Pilot- studien bidrog till att jag under intervjutillfällena kände mig bekväm och lugn. Vidare ville jag även infria ett förtroende genom att vara tydlig med hur jag i min studie skulle värna om konfidentialiteten samt ville jag vara tydlig med att det var jag som kom till dem för att få reda på hur dem upplever sin livsvärld. Vidare kan ovanstående sägas ha minskat maktrelationen genom att medvetandegöra att rol- lerna kan vändas och istället lyfta fram vikten av att det är jag som efterlyser en- hetschefernas kunskap.
Efter genomförda intervjuer transkriberades texterna, vilket var ett tidskrävande arbete, men eftersom jag avsatt tid för detta, kunde transkriberingarna ske utan stress för att sedan skicka tillbaka respektive transkribering till intervjupersonerna. Därmed värdesätter jag en ökad validitet genom att ge intervjupersonen möjlighet att granska det insamlade materialet, dels för att skapa validitet inför tolkningsar- betet och dels för att skapa förtroende hos intervjupersonerna genom att tillför- säkra mig om att jag har tolkat det insamlade datamaterialet utifrån enhetschefer- nas egen utsaga. Det har inte varit lätt att analysera textmaterialet eftersom materialet var omfattande, men för att underlätta analysen, markerade jag under transkriberingen, de citat som jag ansåg var relevanta för att senare analysera materialet och dela upp resultatet i teman. För en ökad förståelse kring mitt resul- tat valde jag att analysera mitt resultat utifrån socialkonstruktivismen och även ”tillämpningsverktyget” normaliseringsprincipen. Vidare har teorin i kombination med normaliseringsprincipen gett mig en förståelse för enhetschefernas förhåll- ningsätt, upplevelser och handlande, vilket vidare har bidragit till att jag har kun- nat besvara mina frågeställningar.
Urval
Valet av intervjupersoner har i min studie varit oberoende av kön, ålder, antal år i yrket, etnisk bakgrund samt har inte jag inte varit intresserad av en viss enhetschef utifrån en viss verksamhet, eftersom min förförståelse bidragit till kunskapen om att samtliga enhetschefer som arbetar utifrån LSS-verksamheter också underför- stått arbetar utifrån LSS-lagen och att jag har velat undersöka mina frågeställning- ar oavsett vilken verksamhet enhetschefen är verksam i. Utifrån min förförståelse från att ha skrivit en B-uppsats om sex-och samlevnadsundervisning i grund- särskolan har jag en kunskap kring sexualitet och att sexualitet anses vara något som berör alla människor i olika utsträckning och därav mitt intresse att ta kontakt med enhetschefer oavsett vilken verksamhet de arbetar för. Dock hade urvalet kunna se annorlunda ut ifall jag hade valt att fokusera på skillnader exempelvis mellan män och kvinnor. Urvalet hade även kunnat vara ännu mer specificerat till en viss typ av enhetschef som var befintliga i endast en typ av verksamhet, men detta har inte varit av vikt att belysa i denna studie. En generell begräsning med urvalet av enhetschefer skulle kunna vara att det förmodligen finns ett mörkertal av enhetscheferna som inte vill ställa upp på intervju av olika anledningar och detta medför att de enhetscheferna som ställer sig positiva till att prata om sexuali- tet, blir en majoritet medan de som faktiskt anser att området fortfarande är tabu, känsligt osv. väljer att inte ställa upp.
Förförståelse
Styrkan med att ha en viss förförståelse skulle kunna vara att jag har en fördjupad förståelse för ämnet sexualitet och funktionsnedsättning på grund av tidigare kun- skaper, vilket bidrar till att jag kan ställa mer detaljerade och kritiska frågor i större utsträckning jämfört med ifall jag inte hade haft min förförståelse. Svaghet- en med att ha en viss förförståelse skulle kunna leda till att det kan innebära en svårighet för mig som forskare att behålla en objektivitet och distans till det stude- rade ämnet, under exempelvis intervjun och när analysen skall genomföras. Vi- dare kan min förförståelse leda till att jag troligtvis har inneboende förutfattade meningar kring ämnet vilket kan påverka intervjufrågorna samt tolkningen av resultatet i analysen.
Förslag på kommande forskning
Under uppsatsprocessen har några intressanta fenomen identifierats som skulle förtjäna mer uppmärksamhet. Ett sådant fenomen skulle kunna vara att istället för att undersöka enhetschefer skulle även studien kunna genomföras utifrån ett brukarperspektiv och istället undersöka hur personer med funktionsnedsättning ser på möjligheten eller hinder gällande att få uttrycka, forma och erkänna sin sexua- litet utifrån rådande lagar, styrdokument, riktlinjer och rutiner. Ett annat förslag skulle kunna vara att studera hur enhetschefer som utför en endast en LSS-insats arbetar med sexualiteten med brukarna i en viss verksamhet och fördjupa sig i deras arbete jämfört med denna studie där fokus låg på att få fram kunskaper uti- från ett bredare perspektiv. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning blir hjälpta eller hindrade av internet för att kunna bygga varaktiga relationer. Av- slutningsvis skulle det kunna vara intressant att undersöka ifall det råder någon skillnad mellan att arbeta med sexualitet i en kommunal verksamhet jämfört med en privat verksamhet.
REFERENSER
Andersson G, Swärd H, (2008) Etiska reflektioner. I: Meuuwisse A, Svärd H, Eliasson-Lappalainen R, Jacobsson K, (Red) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur, s 235-249.
Axengrip C, Axengrip J, (2002) FN:s Standardregler för människor med funkt- ionshinder & sjukdomar. Originalversion. Umeå: Konsulterna Axengrip. Fråga hanna?
Bahner J, (2010) Funktionshindrad sexualitet?- En kvalitativ studie om personer med fysisk funktionsnedsättning och sexualitetsfrågor i vardagen med personlig assistans. Masteruppsats, avancerad nivå, Göteborgs Universitet.
Barlebo Wenneberg S, (2000) Socialkonstrutivismen- positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber.
Barter C, Renold E, (1999) The use of vignettes in qualitative reasearch. Depart- ment of Sociology. Department of Sociology, (Nr 25), England.
Bonnie S, (2002) Facilitated Sexual Expression in the Independent living move- ment in Ireland. Independent Living Institute.
>http://www.independentliving.org/docs6/bonnie200208.html< (2015-04-20). Brottsbalken, 1962:700.
Browne J, Russell S, (2005) My home, your workplace: people with
physical disability negotiate their sexual health without crossing professional boundaries. Disability & Society,(Vol 20), 375-388.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Burr V, (2003) Social Constuctionism second edition. Routledge New York: Tay- lor & Francis Ltd.
Bäckström T, Carlson J, (2014) Underlag för nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Börjeson M, Karlsson M, (2011) Brukarmakt - i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Callman C, (2009) Något om arbetsrätten i personlig assistans. I: Wolmsjö M, Zanderin L, (Red) LSS-regelsystem, implementering och realitet (Första uppla- gan). Lund: Studentlitteratur AB, s 113- 134.
Daneback K, Månsson S- A, (2008) Internetforskning. I: Meuuwisse A, Svärd H, Eliasson-Lappalainen R, Jacobsson K, (Red) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur, s 154-170.
Egard H, (2011) Peronslig assistans i praktiken- beredskap, initiativ och vänskap- lighet. Lund: Lunds universitet.
Egelund T, (2008) Vinjettstudier. I: Meuuwisse A, Svärd H, Eliasson-Lappalainen R, Jacobsson K, (Red) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur, s 136- 153.
Fisher D I, (2009) Mänskliga rättigheter- en introduktion (Femte upplagan). Stockholm: Norstedts Juridik AB.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Ds (2008:23) regeringskansliet, socialdepartementet.
Folkesson Y, Kollberg E, (1996) Utvecklingsstörning, psykosexuell utveckling och eventuellt föräldraskap. I: Tideman M, (Red) Perspektiv på Funktionshinder & handikapp. Stockholm: Johansson & Skyttmo Förlag AB, s 133-163.
Forsman B, (1997) Forskningsetik. Lund: studentlitteratur AB. Förenta nationerna, (2015) FN:s standardregler.
> http://www.hso-norrkoping.org/FN.htm> (2015-04-15).
Granlund M, Göransson K, (2011) Utvecklingsstörning. I: Söderman L, Antonson S, (Red) Nya omsorgsboken (Femte upplagan). Malmö: Liber AB, s 12- 19. Granström K, (2006) Dynamik i arbetsgrupper: Om grupprocesser på arbetet (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Grönvik, L (2011) Samtid funktionshinderpolitik. I: Lindeberg L, Grönvik L (Red) Funktionshinderpolitik- en introduktion (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, s 19- 32.
Grönvik, L (2008) Sexualitet och funktionshinder. I: Grönvik L och Söder M, (Red) Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet (Första upp- lagan). Malmö: Gleerups Utbildning AB, s 47-63.
Handisam (2013) Uppföljning av funktionshinderpolitiken. Johanneshov. Handisam (2015) Myndigheten för delaktighet.
>http://www.mfd.se/om-mfd/vart-uppdrag/> (2015-04-13).
Heberlein A, (2004) Den sexuella människan- Etiska perspektiv. Lund: Studentlit- teratur AB.
Hälso- och sjukvårdslag, (1982:763).
Isler A, Beytut D, Tas F, Conk Z (2009) A study on sexuality ith parents of ado- lescents with intellectual disability. Sexuality and Disability. (Vol 27), 229-237. Jergeby U, (1999) Att bedöma en social situation – tillämpning av vinjettmetoden. Stockholm: Socialstyrelsen, CUS-skrift, 1999:3.
Johansson T, Philip L, (2010) Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber. Kenwood C, (1999) Socialkonstruktionism: konsekvenser för den psykoterapeu-
tiska praktiken. I: Nightingale D-J, Cromby J, (Red) Socialkonstruktionistisk psy- kologi. Lund: Studentlitteratur, s 234- 250.
Kristiansen K, (1999) Reflektioner kring begreppet normalisering. I: Tideman M, (Red) Handikapp –synsätt, principer, perspektiv. Stockholm: Johansson & Skytt- mo Förlag AB, s 171- 176.
Kullberg C, Brunnberg E, (2014) Vinjetter som verktyg i studier av välfärdssta- tens professioner: Exemplet socialt arbete. I: Brunnberg E, Cedersund E, (Red)Välfärdspolitik i praktiken-Om perspektiv och metoder i forskning (Första upplagan). Uppsala: Söderströms Förlag, s 175- 195.
Kulick D, Rydström J, (2015) Loneliness and Its Opposite Sex, Disability and the Ethics of Engagement. Duke University Press.
Kvale, S, Brinkmann S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Stu- dentlitteratur.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460. Lag om Stöd och Service för Vissa Funktionshindrade, 1993:387. Lag om ändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, (1993:387).
Lewin B, (1994) Sexualiteten som social konstruktion. I: Lundberg P O, (Red) Sexologi (Första upplagan). Falköping: Gummessons Tryckeri AB, s 117- 129.
Lewin B, (2010) Sexualiteten som social konstruktion. I: Lundberg P O, Löfgren- Mårtensson L, (Red) Sexologi (Tredje upplagan). Stockholm: Liber AB, s 115- 123.
Linda R Mona (2003) Sexual Options for People with Disabilities- Using Personal