1 TEMA: Bakgrundsfrågor

-Namn? - Jobbar som? -Hur länge? -Utbildning?

-Arbetsbeskrivning och målgrupp

2. TEMA: Lagar, styrdokument, riktlinjer och rutiner

-Hur sker processen från det att du som enhetschefer har kunskap kring lagar, styrdokument och riktlinjer, förs över till personalen vad avser sexualiteten hos personer med funktionsnedsättning? Om inte, varför?

- Vilka lagar styr ert arbete? Hur kan lagen/lagarna kopplas samman med möjlig- heten för personer med funktionsnedsättning att få stöd att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet?

-Vilka styrdokument styr Ert arbete? Hur kan rådande styrdokument kopplas samman med möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få stöd

att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet?

-Vilka riktlinjer styr Ert arbete? Hur kan riktlinjer kopplas samman med möjlig- heten för personer med funktionsnedsättning att få stöd att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet?

- Vilka rutiner styr Ert arbete? Hur kan rutiner kopplas samman med möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få stöd att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet?

3. TEMA: Enhetschefernas roll som ledare och personalfrågor

-Enhetschefers arbetsuppgift

-Personalens arbetsuppgifter i din verksamhet

-Vilket ansvar har du som chef/ledare att tala om sexualitet frågor i er verksam- het?

-Hur ser du på din roll som chef/ledare kring frågor som rör brukarnas sexualitet i er verksamhet?

-Hur upplever du området sexualitet och funktionsnedsättning i förhållande till er verksamhet?

-Hur arbetar ni kring frågor som rör sexualitet i er verksamhet? Ge exempel. -Hur ser behovet ut utifrån ett personalperspektiv att prata kring sexualitet och funktionsnedsättning? Följdfråga: Tar personalen upp ämnet eller tar du upp äm- net?

4. TEMA: Hantering av brukarnas sexualitet- Vinjetter

-Vad innebär sexualitet för dig?

-En kvinna i 24 års ålder med intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar bor på boende och har även insatsen daglig verksamhet under veckodagarna. Kvinnan vill börja dejta och träffa killar eller tjejer och vet inte hur detta går till

och vänder sig både till boendepersonalen och till personalen som arbetar inom den dagliga verksamheten.

-En man i 20 års ålder med intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar som bor på ett gruppboende. Mannen som nyligen har hittat sin drömkvinna, vill en fredag kväll bjuda hem kvinnan till sitt sin lägenhet för att bjuda på middag, mysa och se vart kvällen leder, vilket kan innebära att hjälp behövs under akten.

-En kvinna i 25 års ålder med intellektuella funktionsnedsättningar. Hon är kär i en annan kvinna på sin dagliga verksamhet och vänder sig till personalen för att prata om detta.

-En man och en kvinna i 28 års ålder med intellektuella funktionsnedsättningar bor tillsammans på ett gruppboende och har varit tillsammans i tre år. Paret funde- rar på att bli föräldrar och vänder sig både till personalen på boendet och inom den dagliga verksamheten för råd och stöd.

-Vilka behov finns? Hur uppfylls behovet/behoven?

-På vilka sätt anser du att brukarna ges möjlighet till sin sexualitet i verksamhet- erna utifrån de grundläggande begreppen i LSS: självbestämmande, integritet och delaktighet?

- Vilken innebörd lägger Ni i uttrycket “jämlikhet i levnadsvillkor och full delak- tighet i samhällslivet” så som det står i LSS, kopplat till sexualiteten hos personer med funktionsnedsättning?

- Vilken innebörd lägger Ni i uttrycket ”att leva som andra” så som det står i LSS, kopplat till sexualiteten hos personer med funktionsnedsättning? *Lägg fram pratbubblorna.

-Hur förhåller du dig till dessa i förhållande till vinjetterna?

-Tidigare forskning visar att personalens upplever att riktlinjer saknas gällande vart gränserna går för vad personalen får göra i förhållande till personalens ar- betsuppgifter i arbetet med sexualiteten hos personer med funktionsnedsättning hur förhåller Ni er till detta? Referera till din egen verksamhet om du vill.

5. TEMA: Möjligheter och hinder

-Vilka möjligheter Ni upplever med rådande lagar, styrdokument och riktlinjer och rutiner i förhållande till i vilken utsträckning personer med funktionsnedsätt- ning får möjlighet och stöd i att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet? -Vilka hinder upplever Ni med rådande lagar, styrdokument och riktlinjer och rutiner i förhållande till i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning får möjlighet och stöd i att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet?

6. TEMA: Avslutning

-Reflektioner, frågor, tankar och åsikter

1. Bakgrund: -Namn? - Jobbar som? -Hur länge? -Utbildning -Arbetsbeskrivning 2. TEMA: Projektet -När påbörjades projektet? -När avslutas projektet? -Vad går projektet ut på?

-På vilka grunder startade projektet? -Vilka riktar sig projektet till?

-På vilket sätt är det tänkt att projektets material kan användas?

-Är projektet unikt eller vad är skillnaden i förhållande till andra projekt som ge- nomförts?

-Vilka delar såg ni var mest i behov att ta upp? Och anledningen till detta?

3. TEMA: Avslutning

-Reflektioner, frågor, tankar och åsikter

Pratbubblor:

”Sexuality is a central aspect of being human throughout life encom- passes sex, gender identities and roles, sexual orientation, eroticism,

pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values, behaviours, practices, roles and relationships. While sexuality can include all of these dimensions, not all of them are always experi- enced or expressed. Sexuality is influenced by the interaction of bio-

logical, psychological, social, economic, political, cultural, legal, historical, religious and spiritual factors.” (WHO, 2006 s. 5).

”The right to the highest attainable standard of health, including sexual health; with the possibility of pleasurable, satisfying, and safe

I Regeringens proposition 1992/93:159, beskrivs LSS övergripande målformuleringen vilken 5§ lyder:

“Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1§. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra” (Proposition 1992/93:159, s 5).

Regel nummer 9 i FN:s standardregler: Familjeliv och personlig in- tegritet.

Punkt 1: ”Staterna bör främja möjligheten för människor med funkt- ionshinder att leva familjeliv. De bör främja deras rätt till personlig integritet och se till att lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap”.

Punkt 2: ”Människor med funktionsnedsättning får inte förnekas möj- ligheten till sexuella erfarenheter och sexuella relationer eller till att bli föräldrar. Eftersom människor med funktionsnedsättning kan möte svårigheter om de vill gifta sig och bilda familj bör staterna se till att det finns nödvändig rådgivning”

Folkhälsopolitiska mål:

År 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med elva målområden. Två av dessa målområden berör sexuell och reproduktiv hälsa: målområde 7, ”Gott skydd mot smittspridning”, och målom- råde 8, ”Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa”. (So- cialstyrelsen, 2009, folkhälsorapport- Sexuell och reproduktiv hälsa).

Bilaga 4.

Område LSS-verksamheter

Effektmål Medarbetare och ledare inom LSS-verksamheterna har kunskap om hur de kan agera i situationer som rör

sexualitet, intimitet och relationer i förhållande till de personer som får insatser enligt LSS. Medarbetarna och ledarna har även kunskap om HIV/STI och blod- burna sjukdomar samt om det eventuella stigma dessa kan medföra.

Strategiska mål: 1-5

Indikatorer Vägledning som matchar innehållet i effektmålet finns och sprids bland berörda verksamheters ledare och medarbetare

Antalet genomförda utbildningsinsatser och antalet medarbetare och ledare som deltar vid dessa

Operativa mål (åtagan-

den) Ansvar _{Genomförande Uppföljning} Kostnader

En behovsanalys och kartläggning genomförs och utgör en bas för in- nehållet i vägledningen. LSS- verksamhet- er/Sociala resurs- förvaltningen i samverkan med Stadskontoret/ Välfärdsavdelning- en och Sexuell hälsa/ Sociala re- sursförvaltningen LSS- verksamhet- er/Sociala resurs- förvaltningen i samverkan med Stadskontoret/ Välfärdsavdelning- en och Sexuell hälsa/Sociala re- sursförvaltningen Inom be- fintlig bud- get samt projektme- del Utbildningsinsatser för medarbetare och ledare genomförs för att med- verka till implementering och spridning av den framtagna vägledningen.

Övriga pla-

ner/strategier/program Plan för LSS- Malmö stad, Plan för individ- och famil-jeomsorgen i Malmö stad, Plan mot våld i nära relat- ion Malmö stad, utvecklingsplanen för jämställdhets- integrering och strategiska handlingsplanen för arbetet mot diskriminering.