För att återknyta till de frågeställningar som presenterades i uppsatsens inledning så fanns det kvinnofridslagstiftningens införande ingen del i rätten som fångade upp det signifikativa i mäns våld mot kvinnor i nära relationer utan det var främst grova fall av misshandel och våldtäkter som lagfördes. Såväl den lindriga misshandeln som den psykiska fysiska dito föll genom systemet. Det nya brottet grov kvinnofridskränkning skulle sålunda fånga upp just dessa kränkningar och ett helhetsperspektiv på kvinnans livssituation skulle vara avgörande, vilket skulle leda till att mäns våld mot kvinnor därmed skulle kunna bestraffas i högre utsträckning. För att ta till vara ändamålet med lagrummet tillfördes brottsbestämmelsen dels ett närståenderekvisit samt två rekvisit som är ämnade att fånga upp det specifika i
kränkningarna; dess frekvens samt dess avsikt att skada och kränka offret på ett personligt och psykiskt plan. Dock har domstolarna haft svårt att både tolka och tillämpa rekvisiten och det är svårt att utröna någon konsensus i domsluten. Rättsläget och praxis ter sig tämligen oklart och den rådande diskursen och förhållningssättet inom rättsväsendet tycks förhindra dels en rättstillämpning i enlighet med lagstiftarens intention och dels en utveckling av rättsområdet. Den icke-rättsliga kunskapen har haft stor betydelse för lagstiftningens utformning även om den flera gånger fått ge vika för den straffrättsliga traditionen. Domstolarna har dessutom varit än mer restriktiva till att anamma denna vetskap i sina utlåtanden. Huruvida det är lagstiftningens konstruktion eller rättsväsendets oförmåga att ta till sig ny kunskap som ger denna obalans i rättstillämpningen är givetvis svårt att svara på. Dock ter det sig angeläget att komma till rätta med denna konflikt snarast. Så länge den manliga normen råder i samhället och så länge samhällsstrukturen fortsätter att premiera män och manlighet finns det inga tecken på att våldet mot kvinnor kommer att minska, så någonting måste uppenbarligen förändras
En granskning av denna blygsamma omfattning gör förstås inte anspråk på att komma med en absolut sanning utan är bara ett försök att bidra till en vidgad syn av rätten. Huruvida syftet med lagstiftningen har uppnåtts kan således inte besvaras fullt ut. Sett ur ett
genusrättsvetenskapligt perspektiv får rättstillämpningen dock anses lämna mycket att önska. Problematiken med en konflikt mellan rätten och kvinnorättsdiskursen vittnar om vikten av att inte se juridiken som en egen, avskild arena utan som en del av samhället som både påverkar och påverkas av omgivningen. Samhällets struktur och dess stereotypa bilder av män och kvinnor inverkar på juridiken i såväl tolkning som tillämpning. Det sägs ofta att Justitia är blind- men är domstolarna verkligen det? Vi har alla våra föreställningar och fördomar, medvetna eller omedvetna, som präglar vår uppfattning om samhället och dess medborgare och en domstol som är helt objektiv i sin bedömning ter sig därmed som en utopi. Ett synliggörande av dessa sociala och samhälleliga strukturer och därmed ett ökat medvetande torde främja en objektiv och rättvis bedömning i domstolarna.
Källförteckning
Offentligt tryck
Ds 1996:28. Remissammanställning Kvinnofrid (SOU 1995:50).
Kommittédirektiv 1993:88 Kommission om våld mot kvinnor. Proposition 1987/88:105 Om jämställdhetspolitiken inför 90-talet. Proposition 1990/91:113 Om en ny jämställdhetslag, mm.
Proposition 1997/98:55 Kvinnofrid.
Proposition 1998/99:145 Ändring av fridskränkningsbrotten.
Proposition 2012/13:108 Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning.
SOU 1995:60 Kvinnofrid. Del A, Huvudbetänkande av
Kvinnovåldskommissionen.
SOU 2011:85 Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn.
Rapporter
BRÅ-rapport 2000:11 Grov kvinnofridskränkning: en kartläggning. BRÅ-rapport 2005 Nya regler i lagen om kontaktförbud.
BRÅ-rapport 2007 Kriminalstatistik 2007. BRÅ-rapport 2008 Kriminalstatistik 2008. BRÅ-rapport 2009 Kriminalstatistik 2009. BRÅ-rapport 2010 Kriminalstatistik 2010. BRÅ-rapport 2011 Kriminalstatistik 2011. BRÅ-rapport 2012 Kriminalstatistik 2012.
ROKS rapport 1/2010 Grov kvinnofridskränkning- vad vet vi efter 10 år?
Litteratur
Dahlström, Mats, Strand Westerlund & Anette, Westerlund, Gösta, Brott och påföljder: en lärobok i straffrätt om Brottsbalken, Stockholm: Bruun juridik, 2014.
Eliasson, Mona & Ellgrim, Barbro, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer en kunskapsöversikt, Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, 2006.
Gunnarsson, Åsa & Svensson, Eva-Maria, Genusrättsvetenskap, Lund: Studentlitteratur, 2009.
Heimer, Gun & Sandberg, David (red): Våldsutsatta kvinnor- samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur, 2008.
Holmberg, Carin & Enander, Viveka, Varför går hon? Lund: Studentlitteratur, 2010. Holmqvist, Lena, Brottsbalken: en kommentar. Del 1, (1-12 kap.): brotten mot person och förmögenhetsbrotten m.m., Stockholm: Norstedts juridik, 2013.
Lundgren, Eva, Heimer, Gun, Westerstrand, Jenny & Kalliokoski, Anne-Marie, Slagen dam. Umeå: Brottsoffermyndigheten och Uppsala Universitet, 2001.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare. Stockholm: Nordstedts juridik, 2008. Wendt Höjer, Maria, Rädslans politik, Stockholm: Liber AB, 2006.
Elektroniska källor
BRÅ, Brott och statistik: Kvinnomisshandel, Tillgänglig: http://www.bra.se/bra/brott-och- statistik/kvinnomisshandel.html, 2014, (hämtad: 2014-03-26).
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Våld i nära relationer, Tillgänglig:
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relationer/Val d_i_nara_relationer_amnesguide/ 2014, (hämtad 2014-03-13).
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Sexuellt våld, Tillgänglig:
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relationer/Val d_i_nara_relationer_amnesguide/ 2014, (hämtad 2014-03-13).
Nationalencyklopedin: Könsmaktssystem, tillgänglig: http://www.ne.se/lang/könsmaktssystem (hämtad 2014-05-08).
Socialstyrelsen: Våld i nära relationer: Definitioner, Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/valds-
ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition, 2014, (hämtad 2014-03- 26).
Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, Om våld: Mäns våld mot kvinnor, Tillgänglig: http://www.kvinnojouren.se/fakta/mans-vald-mot-kvinnor/vad-ar-mans-vald-mot-kvinnor, 2014, (hämtad 2014-03-13).
Uppsala universitet, utbildning. Tillgänglig:
http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kpid=19910&type=1 (hämtad 2014-05-06).
Örebro universitet, kursplan. Tillgänglig:
http://lily.oru.se/studieinformation/VisaKursplan?kurskod=SK1111&termin=20151&sprak=s v (hämtad 2014-05-06).
Övriga dokument
FN, Declaration on the Elimination of Violence against Women, 1993, art 1.
Rättsfallsförteckning
Högsta domstolen Hovrättsdomar
NJA 1991 s. 83 RH 2002:35
NJA 1999 s. 102 RH 2003:11
NJA 2003 s. 144 RH 2003:77
NJA 2005 s. 712 RH 2004:48