Vi avslutar med en presentation om hur vi använde oss av de fyra kvalitetskriterierna som är relevanta inom Grundad teori vilket enlig Glaser (2010 s. 37–38) är passform, relevans,
funktion och modifierbarhet, som vi anser att vi har uppfyllt.
Vi bedömer att vår studie har en passform, dvs en validitet genom vårt konstanta jämförande arbete genom hela forskningsprocessen där vi hela tiden jämfört tidigare data med ny, justerat våra urval och itererat med vår analys och därmed kan vi säga att vårt resultat är grundat i data på ett korrekt sätt vilket ger en validitet till innebörden i vår teoretiska modell och huvudangelägenhet.
Vi har förhållit oss till funktionskriteriet, dvs att vår teori är användbar i praktiken, då vi har varit noggranna med att förklara tillvägagångssätt samt beskrivit vårt urval, insamlande av data, kodning samt analys i samtliga faser. Genom att tydligt beskriva processen i varje fas kan läsaren enkelt följa en röd tråd i genomförandet i alla tre faserna, för att visa hur vår grundade teori växte fram.
Kriteriet relevans innebär att den grundade teorin beskriver det vi avser att beskriva, dvs att den är relevant. För att kunna förhålla sig till detta kriterium behöver vi redogöra för hur vi arbetat med att arbeta förutsättningslöst. Genom att sträva efter att vara objektiva och neutrala genom hela datainsamlingen, kodningen och analysen har vi försökt förhålla till relevanskriteriet genom att redan från början tänka på vår egen förförståelse, när vi gick in i den här studien. Vid utformandet av intervjuguiden var vi noga med att basen av frågorna var öppna för att låta våra deltagare svara fritt utan vinkling av våra egna erfarenheter men ändå relevanta för vårt intresseområde. Vi lade stor vikt vid att deltagarnas egna upplevelser och erfarenheter skulle utgöra grunden i vårt data och ursprunget till vår grundade teori.
Med det sista kvalitetskriteriet, modifierbarhet vill vi visa på att vår grundade teori är modifierbar och kan anpassas till nya data. Modifierbarheten blev tydlig under forskningsprocessens gång då vi kontinuerligt anpassat vår grundade teori efter vårt grundade material.
Förslag på framtida forskning är en studie om föräldrars trauma efter långvarig mobbning av sitt barn. Vår forskning pekar på hur föräldrar till mobbade barn upplever sig som mycket ensamma och utsatta, samtidigt som tidigare forskning pekar på att föräldern är en nyckelparameter för att lyckas stävja mobbning generellt i skolan men även för att få till en förändring för det enskilda barnet. Föräldrar är en grupp i vårt samhälle som är viktiga för samhället, sin familj och sina barn. Deras mående är viktigt för att kunna hjälpa sina barn och stå vid sina barn och kunna stötta de i de svåra situationerna. Mobbning är ett av samhällsfenomen som sker bland både barn och vuxna. Därför är det inte fel med flera undersökningar om hur föräldrar och skolor kan samarbeta för att kunna vara mera vaksamma om det som sker under skoltiden mellan barnen. Att vuxna kan stå de barnen nära och försöka hjälpa de innan det är försent.
REFERENSLISTA
Litteratur
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl.2). Stockholm: Liber. Fejes, A. & Thornberg, R. (2017) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Glaser, B. (2010). Att göra grundad teori- problem, frågor och diskussion. Sociology Press Hartman, J. (2001). Grundad teori: Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Holton, J. A. & Walsh, I. (2017). Classic grounded theory: Applications with qualitative
& quantitative data. Thousand Oaks: Sage.
Thunman. E. & Persson. M. (2011). George Herbert Mead och motståndet. Lindblom, J & Stier, J (Red.). Det socialpsykologiska perspektivet (s.55-56, s.67). Studentlitteratur.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. Thousand Oaks, London
& New Delhi: Sage Publications. s. 230-246.
Sandstrom, K., Lively K., Martin, D. & Fine, G. (2014). Symbols, selves, and social reality:
a symbolic interactionist approach to social psychology and sociology. New York, NY:
Oxford University Press.
Trost, J. & Levin, I. (2010). Att förstå vardagen: Med ett symbolisk interaktionistiskt
perspektiv. Studentlitteratur AB: Lund.
Trost, J. & Levin, I. (2008). Att förstå vardagen: Med ett symbolisk interaktionistiskt
perspektiv. Studentlitteratur AB: Lund.
Vetenskapliga artiklar
Brown, J. R., Aalsma, M. C., & Ott, M. A. (2013). The Experiences of Parents Who Report Youth Bullying Victimization to School Officials. Journal of Interpersonal Violence, 28(3), 494–518. https://doi.org/10.1177/0886260512455513
Bjereld Y., Daneback, K. & Petzold, M. (2017). Do bullied children have poor relationships with their parents and teachers? A cross-sectional study of Swedish children, Children and
Youth Services Review, Vol 73, 347-351, https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2017.01.012.
Elgar, F. J., Napoletano, A., Saul, G., Dirks, M. A., Craig, W., Poteat, V. P., Holt, M., & Koenig, B. W. (2014). Cyberbullying victimization and mental health in adolescents and the moderating role of family dinners. JAMA pediatrics, 168(11), 1015–1022. https://doi.org/10.1001/jamapediatrics.2014.1223
Hale, R., Fox, C.L. & Murray, M. (2017), “As a Parent You Become a Tiger”: Parents Talking about Bullying at School. J Child Fam Stud 26, 2000–2015 https://doi.org/10.1007/s10826-017-0710-z
Harcourt, S., Jasperse, M., & Green, V. A. (2014). "We were sad and we were angry": A systematic review of parents' perspectives on bullying. Child & Youth Care Forum, 43(3), 373-391. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s10566-014-9243-4
Holt, M., K., Kaufman-Kantor, G. & Finkelhor, D. (2008) Parent/Child Concordance about Bullying Involvement and Family Characteristics Related to Bullying and Peer Victimization, Journal of School Violence, 8(1), 42-63, DOI: 10.1080/15388220802067813 Humphrey, G., & Crisp, B. R. (2008). Bullying Affects us Too: Parental Responses to Bullying at Kindergarten. Australasian Journal of Early Childhood, 33(1), 45–49. https://doi.org/10.1177/183693910803300108
Rajaleid, K., Brolin-Låftman, S. & Modin, B. (2020) School-Contextual Paths to Student Bullying Behaviour: Teachers Under Time Pressure are Less Likely to Intervene and the Students Know It!, Scandinavian Journal of Educational Research, 64(5), 629-644, https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1761446
Sawyer, J-L., Mishna, F., Pepler & D., Wiener, J. (2011), The missing voice: Parents' perspectives of bullying, Children and Youth Services Review, 33(10), 1761-2068 http://dx.doi.org/10.1016/j.childyouth.2011.05.010
Stives, K. L., May, D. C., Pilkinton, M., Bethel, C. L., & Eakin, D. K. (2019). Strategies to Combat Bullying: Parental Responses to Bullies, Bystanders, and Victims. Youth & Society,
51(3), 358–376. https://doi.org/10.1177/0044118X18756491
Internetkällor/rapporter
Bjereld, Y. (2017, 1 juni). Många barn berättar inte att de blir mobbade, Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/vi-maste-inkludera-mobbade-barn-som-inte-berattar
Psykologiguiden. (2019, 8 april). Barn och självkänsla.
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/barn-och-familj/barn-och/sjalvkansla
Barnombudsmannen, (2021). Alla tar ju inte ansvar: Barnkonventionen som lag under en
samhällskris. https://www.barnombudsmannen.se/for-dig-under- 18/barnkonventionen/skydd/sverige-idag-mobbning-ar-ett-allvarligt-vardagsproblem/ Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer- inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html
Bilagor
Bilaga 1: Informationsbrev
Hej alla föräldrar!
Vi är två studenter, Ellen Lindberg & Sally Elias, som läser Sociologi med socialpsykologisk inriktning vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. Vi skriver vårt examensarbete (C-uppsats) och är intresserade att undersöka - föräldrars upplevelser som har/haft barn utsatta för
mobbning. Vi söker dig som har barn och har upplevt denna svåra situation med ett mobbat
barn. Vår forskning fokuserar på föräldrarnas upplevelser i mobbningssituationer och önskar därför ett samarbete med just er.
Vi önskar ha en intervju med dig som förälder och med öppna frågor (inga ja eller nej frågor) så just du kan svara fritt och berätta om din situation och dina upplevelser. Eventuella intervjuer beräknas ta max 30–50 minuter. Det går även bra att genomföra intervjun via tems, google meet, zoom eller telefon via FaceTime. Vid genomförandet av studien kommer vi att arbeta enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som i korthet innebär följande:
• Din medverkan är frivillig och du kan när som helst välja att avsluta din deltagande eller avstå från att svara på någon fråga under intervjun.
• Intervjupersoner kommer att avidentifieras i uppsatsen så du blir helt anonym. Ingen obehörig förutom vi kommer att ta del av intervjumaterialet eller få vetskap om vem som sagt vad under de enskilda intervjuerna.
• Intervjun kommer att spelas in. Efter examination kommer allt inspelat material och intervjuutskrifter att förstöras, allt material kommer endast att använda till forskningens ändamål.
• Vi ser fram emot svar från er och hoppas att kunna diskutera detta vidare på ett möte med er. Ni är välkommen att kontakta oss via e-post.
• Ni kan nå oss på följande: e-post: Sally Elias sallyelias84@hotmail.com
Bilaga 2: Intervjuguide
För att få så rika data som möjligt så har vi utgått från en intervjuguide som vi tematiserat utifrån vårt intresseområde. Med våra öppna frågor gav vi våra deltagare utrymme att tala fritt om sina upplevelser och erfarenheter om sitt barns mobbningssituation.
Bakgrundsfrågor
• Kan du berätta lite mer om dig, ålder och din familj?
• Berätta hur ni bor?
• Nära till skola och arbete?
• Trivs ni? Öppna frågor
1. Vad är mobbning?
• Berätta vad mobbning innebär för dig? 2. Föräldraperspektiv till mobbat barn
• Hur är det att vara förälder till ett mobbat barn
• Hur hanterar du er situation?
3. Skolans roll gällande mobbning av barn
• Hur ser kommunikationen ut med skolan?
• Vad betyder skolans arbete med mobbning för dig? 4. Vardagslivet
• Hur påverkar mobbning av ditt barn din vardag? 5. Framtiden
• Hur ser du på ditt barns och er familjs framtid?
Bilaga 3:
Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016 -15 36 00 Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00
E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se Org.nr: 2021002916