”Att bryta ihop i sig själv” : En grundad teori om föräldrars ensamhetsupplevelse av sitt barns mobbningssituation

Akademin för hälsa, vård och välfärd

”Att bryta ihop i sig själv”

En grundad teori om föräldrars ensamhetsupplevelse av sitt barns

mobbningssituation

Sally Elias & Ellen Lindberg

Mälardalens Högskola

Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90 SOA 135 Kandidatuppsats, 15 hp, VT 2021 Handledare Jonas Lindblom

Tack!

Vi vill börja med att tacka alla våra deltagare som tog sig tid att ställa upp för oss och för vetenskapen. Genom att ni har delat med er om era upplevelser runt ert barns mobbningssituation, har ni hjälpt till att belysa ett område som hittills har saknats.

Vi vill även rikta ett varmt tack till vår handledare Jonas Lindblom.

Slutligen vill vi rikta ett stort tack till våra familjer som stadigt stod vid vår sida under hela uppsatsen och stod ut med vår självpåtagna självisolering.

Sammanfattning

I denna studie undersökte vi hur föräldrar till mobbade barn upplever den sociala interaktionen i mobbningssituationen. Fokus på föräldraperspektivet bedömdes som lämpligt då det saknas svensk forskning inom området. Forskningsmetoden som användes för studien är Grundad teori. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med tio deltagande föräldrar som hade upplevt sitt barns mobbningssituation. Vi skapade en teoretisk modell med grundade data, som bestod av huvudangelägenheten och de fem kategorierna, föräldrars stöd

till sitt barn, föräldrars starka känslor, föräldrars vardagsutmaningar, föräldrars krisåtgärder samt skolans engagemang i mobbningssituationen. Teoretiska modellens

relationer bildar tillsammans en förklaring på vår huvudangelägenhet – ensamma i en social

situation. Resultatet pekar på att föräldrar till mobbade barn spelar en viktig roll för sitt barn

men också för att få till en förändring av mobbningssituationen. Vår studie pekar på föräldrarnas upplevda ensamhet under barnens mobbningssituation, vilket skiljer sig från tidigare forskning där föräldrarna inte kom till tals. Vidare kopplade vi resultatet till en teoretisk referensram som består av symbolisk interaktionism, och visar hur en social interaktion förändras under och efter mobbningsperioden för föräldrar till mobbade barn.

Nyckelord: Hantering av mobbning, föräldrar, Grundad teori, social interaktion, föräldrars

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 6

1.1 Intresseområde ... 7

2

Tidigare forskning ... 7

2.1 Begränsad forskning om mobbning utifrån ett föräldraperspektiv ... 8

2.2 Föräldrarelationen till sitt mobbade barn ... 9

2.3 Föräldrarelation till skolan i mobbningssituationer ... 10

2.4 Föräldrar och andra sociala relationer vid mobbning ... 12

2.5 Sammanfattning om tidigare forskning ... 13

3

Metod ... 13

3.1 Motivering av metodval ... 14

3.2 Grundad teori ... 14

3.3 Vårt förhållningssätt under forskningsprocessen ... 15

3.3.1 Emergens ... 15

3.3.2 Teoretisk känslighet ... 15

3.3.3 Den jämförande analysmetoden ... 15

3.3.4 Kodning ... 16

3.3.5 Memos ... 16

3.3.6 Etiska ställningstaganden ... 16

4

Teoretiskt urval ... 17

4.1 Den öppna fasen ... 18

4.1.1 Datainsamling ... 18

4.1.2 Analys ... 19

4.2 Den selektiva fasen ... 20

4.2.1 Datainsamling ... 20

4.2.2 Analys ... 20

4.3 Den teoretiska fasen ... 21

4.3.1 Datainsamling ... 21

4.3.2 Analys ... 22

5

Resultat ... 23

5.1 Teoretisk modell ... 23

5.2 Huvudangelägenhet ... 23

5.3 Kategorier och deras egenskaper ... 25

5.3.1 Föräldrars stöd till sitt barn ... 25

5.3.2 Föräldrarnas starka känslor ... 26

5.3.3 Föräldrars vardagsutmaningar ... 28

5.3.4 Föräldrarnas krisåtgärder ... 29

5.3.5 Skolans engagemang i mobbningssituationen ... 29

5.4 Relationer mellan kategorier ... 30

6

Teoretisk referensram ... 32

6.2.5 Roll som process ... 35

6.3 Sammanfattning ... 36

7

Diskussion ... 36

7.1 Sammanfattning ... 36

7.2 Resultat i förhållande till tidigare forskning ... 37

7.2.1 Tema 1. Begränsad forskning om mobbning utifrån ett föräldraperspektiv ... 37

7.2.2 Tema 2. Föräldrarelationen till sitt mobbade barn ... 38

7.2.3 Tema 3. Föräldrarelationen till skolan i mobbningssituationer ... 39

7.2.4 Tema 4. Föräldrar och andra sociala relationer vid mobbning ... 40

7.2.5 Sammanfattning av resultat i anknytning till tidigare forskning ... 40

7.3 Resultat i förhållande till teoretisk begreppsram ... 41

7.4 Sammanfattning av resultat i relation till teori ... 43

7.5 Självkritisk metoddiskussion ... 44

1 Inledning

I denna uppsats kommer vi att undersöka hur föräldrar till mobbade barn upplever sin livssituation och föräldraroll. Vi har valt att studera föräldraperspektivet i barns mobbningssituation för att det är intressant och viktigt från ett samhällsperspektiv, men också för oss personligen. Valet av ämne utvecklades successivt under uppsatsprocessen, där vi sökte efter lämpligt intresseområde som berörde oss. Vi funderade på ämnen där människor befinner sig i utsatta situationer, allt från äldre på äldreboende gällande ensamhet pga. Corona pandemin, kvinnor och barn gällande våld i hemmet, men pandemin satte stop för många av våra idéer. Till slut fastnade vi för föräldrar i sina barns mobbningssituation som också är utsatt grupp. Mobbning är ett socialt problem som drabbar många barn samt deras föräldrar, och som medför stora konsekvenser för både barn och vuxna. Föräldrarnas upplevelse av barns mobbning saknas inom befintlig forskning och vi anser att vår studie kan fylla en lucka inom vetenskapen gällande mobbningssituationen.

När vi valt vårt intresseområde började vi söka efter tidigare forskning inom området och insåg snart att det var en utmaning att finna relevant forskning med fokus på föräldraperspektivet inom mobbningssituationen. I några studier fanns ett föräldraperspektiv, men fokuset var fortfarande på barnets påverkan av mobbningen, vilket är förståeligt då det är barnet som är direkt påverkat. Genom att komplettera existerande studier med fokus på barnets mobbningsupplevelse, om mobbning som fenomen, vilka som mobbar och mobbning på skolan, fyller studien en samhällsfunktion.

Hur är det att vara förälder till mobbade barn? När en person väljer att skaffa barn förändras livet och helt plötsligt blir man ansvarig för ett annat människoliv, ett ansvar som följer med resten av livet. Psykologen Jenny Klefbom (Psykologiguiden 2019) skriver att föräldrar ofta vill ge sina barn ett bra liv och stötta de att bli en självständig individ med god självkänsla, då vi som föräldrar är medvetna om att det är en avgörande faktor för att kunna må bra som vuxen. Barn kan utveckla en dålig självkänsla i olika situationer, det kan vara att de lever med föräldrar som inte ser till deras behov, föräldrar som har psykiska problem eller missbrukar droger. Barn kan också få en dålig självkänsla när de blir utsatta för långvarig mobbning.

Mobbning är ett komplext samhällsfenomen som ofta lyfts upp i media samt i olika debatter. Detta fenomen upplevs som ett allvarligt vardagsproblem för många människor och kan ske på olika sätt både fysiskt och psykiskt (Barnombudsmannen, 2021). Det kan handla om elaka kommentarer, knuffar, våld eller kränkningar på nätet. Kränkningar av barns värdighet är något som sker vid enstaka tillfällen och kan vara synliga och bestämda men också dolda och subtila. Vi har alla någon gång stött på mobbning, antingen genom egna erfarenheter eller genom någon person nära oss, en vän eller en familjemedlem.

Sedan första januari år 2020 är FN:s barnkonvention en del av svensk lag, konventionen ska stötta och skydda det enskilda barnet oavsett kultur, etnicitet, religion, funktionshinder, etcetera samt förtydligar samhällets och i synnerhet föräldrarnas ansvar för barnet. Inom barnkonventionen ingår ett antal artiklar som handlar om barnets rätt till skydd och där ingår även mobbning (Barnombudsmannen 2021). I teorin har skolbarn som utsätts för mobbning många att vända sig till och rådet de flesta mobbade barn får av vuxna oavsett om de kontaktar lärare, fritidspersonal, skolsyster, kurator, socialpedagog, BRIS eller 1177, är att de ska vända sig till en vuxen när de upplever mobbning. I praktiken upplever dock många mobbade

barn svårigheter med att prata med sina föräldrar och lärare om sin situation. Ylva Bjereld skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet (2017, 1a juni) att orsaker till att många barn inte berättar om mobbningen beror på att de inte känner att deras föräldrar lyssnar och att barnen misstror att de vuxna vill eller är kapabla att hjälpa de ur mobbningssituationen. Med hjälp av Grundad teori som metod kommer vi att analysera data från tio olika föräldrars upplevelser och erfarenheter om sina barns mobbningssituation. Vi anser att Grundad teori kan ge oss möjligt att närma oss vårt intresseområde på ett lämpligt sätt, då man inom Grundad teori börjar brett och ospecificerat utan någon frågeställning (Holton & Walsh 30 - 32). I vår undersökning kommer vi i enlighet med Grundad teori skapa en modell som belyser hur föräldrar upplever sin vardag och föräldraroll. Tanken med undersökningen är att komma nära dessa föräldrars upplevelser om sina barns svåra och utsatta situation och lära oss mer om föräldraperspektivet i mobbningssituationen. Vår kunskap om området utvecklas under forskningsprocessens gång.

1.1 Intresseområde

Föräldrar är de som oftast står upp för och skyddar sitt barn. Med studien vill vi belysa föräldraperspektivet till sitt barns mobbningssituation, då mobbning är ett vanligt socialt fenomen i vårt samhälle. Vi vill komma nära dessa föräldrars upplevelser och tankar om sitt barns svåra och utsatta situation. Vad händer med dig som förälder när du är mitt i

mobbningssituationen?

Intresseområde: Föräldrars upplevelse av sitt barns mobbningssituation.

2 Tidigare forskning

I detta avsnitt presenterar vi tidigare forskning som vi anser är relevant i förhållande till vårt intresseområde. Vid sökningen använde vi tre olika databaser, Primo, Social Services Abstracts och Diva. I början av denna del av studien fann vi få relevanta studier och på ett tidigt stadium upptäcktes en obalans gällande studier av mobbning, då föräldraperspektivet ofta saknades och väldigt få studier fanns att tillgå med rent fokus på föräldrarnas upplevelser av mobbningssituationen. Efter att ha funnit några få relevanta och referentgranskade studier genom att använda sökorden “föräldrar och mobbning” (“Parents and Bullying”) samt “föräldrar till mobbade barn”, fann vi fler referenser till andra intressanta studier. Mycket av den forskning som finns tillgänglig inom ämnet mobbning handlar antingen om barnet som blir mobbat, lärare och skolmiljö eller mobbningsfenomenet som sådant. På grund av det tunnsådda antalet studier med fokus på föräldraperspektivet inom mobbning har vi försökt hitta även andra artiklar och studier inom vårt intresseområde. Genom att skapa våra egna teman - Begränsad forskning om mobbning utifrån ett föräldraperspektiv,

Föräldrarelationen till sitt mobbade barn, Föräldrarelationen till skolan i mobbningssituationen samt Föräldrar och andra sociala relationer vid mobbning - vill vi

2.1 Begränsad forskning om mobbning utifrån ett

föräldraperspektiv

Detta tema visar på utmaningen i att forska inom det intresseområde vi har valt, dvs föräldrarnas perspektiv på mobbning. Vissa studier saknar helt föräldraperspektivet medan andra studier berör föräldrarna och familjen men har ett annat perspektiv som huvudfokus. Då det finns få studier med rätt fokus internationellt och ännu färre nationellt om föräldrars upplevelser har vi valt att lyfta vissa studier som visar på behovet av mer forskning utifrån föräldraperspektiv, något som också lyfts fram i flera artiklar från tidigare forskningsstudier. I en stor svensk kvantitativ studie skriven av Rajaleid, Brolin-Låftman och Modin (2020) med datamaterial baserat på underlag från 10 668 elever, samt 2259 lärare (i åk 7–9 på högstadiet samt åk 1-3 på gymnasiet), blir det uppenbart att föräldrarna inte är deltagande, fokus är istället på mobbningsfenomenet och lärares möjlighet och förmåga att stoppa mobbning.

Med hjälp av statistiska analyser kommer forskarna fram till modeller där det går att se samband mellan lärares stress och tidspress samt skolans ledarskap. När skolans ledarskap inte fungerar ökar lärarnas stress och tidspress. Just variabeln tidspress korrelerade med ökad mobbning, både traditionell mobbning samt nätmobbning, till skillnad från lärares stressvariabel som inte kunde knytas till ökad mobbning. Orsaken till ökningen av mobbning var att lärarna visar en tendens att inte ingripa vid mobbning vid tidspress. Några av slutsatserna är att skolor kan hindra mobbning genom att ha ett starkt ledarskap som möjliggör för lärarna att övervaka och ingripa i mobbningssituationer. Skolorna behöver en gemensam värdegrund som är både formaliserad och efterlevd, dvs antimobbningsprogram måste åtföljas av en bra arbetsmiljö för lärarna, för att de ska kunna ingripa när mobbningssituationer uppstår, för det krävs tid, energi och engagemang. Studien visade att genom att förbättra arbetsmiljön för lärare kan man uppnå bättre elevhälsa samt motverka mobbning.

Nästa studie är ett exempel på när föräldrarna benämns som viktiga för att lösa mobbningssituationen för sina barn, men inte själva deltar med sitt föräldraperspektiv samt sina upplevelser runt sitt barns mobbning. Detta belyses i Bjereld, Daneback och Petzold forskning (2017). Enligt deras studie finns det en avsaknad av förståelse för vikten av relationen mellan mobbade barn och vuxna. Studiens resultat pekar på att trots att barn som mobbas uppmuntras till att berätta om sin situation för att få hjälp och stöd, finns en stor andel barn som väljer att inte berätta för någon vuxen. I sin kvantitativa tvärsnittsstudie där över ca 7000 barn deltog genom enkätundersökning med syfte att utreda om det fanns skillnader i kvalitén mellan barn och lärare/föräldrars relation, för mobbade gentemot icke mobbade barn, fann forskarna vissa skillnader. Barn som mobbades tyckte i högre grad att de hade svårt att prata med föräldrar om saker de oroade sig för eller att familjen inte lyssnade på de. Dessa barn hade även i större utsträckning lägre förtroende för lärare och därför sämre kvalitet på sina relationer med lärare och föräldrar. Främst var det barn mobbade via nätet som hade sämst relationer med sina föräldrar.

Bjereld och medförfattare menar att resultatet är oroande då både föräldrar och lärare är viktiga för de utsatta barnen både för att hantera, avsluta och förebygga mobbning. Studien tar också upp att den generella uppmuntran till mobbade barn, om att berätta för en vuxen passar väl till barn med pålitliga relationer till sina föräldrar och lärare, men för barn med

sämre relationer, är det inte säkert att det rådet är det bästa eller tillräckligt för att lösa deras situation. Ett förslag för framtida forskning som de lyfter fram är att studera olika sätt mobbade barn och deras föräldrar kan förbättra sin relation.

2.2 Föräldrarelationen till sitt mobbade barn

I vårt andra tema inom tidigare forskning vill vi visa på vikten av relationen mellan föräldrar och barn i mobbningssituationen. Här tar vi upp hur föräldrar kämpar i olika mobbningssammanhang, med definitioner och strategier, men också hur viktigt det är att känna till att barnet är mobbat, samt hur svårt det är för föräldrarna att hantera situationen. Forskarna Holt, Kaufmann-Kantor och Finkelhor (2008) visar på att det finns en diskrepans mellan barns uppfattning om sin inblandning i mobbning och deras föräldrars uppfattning av huruvida deras barn är inblandade i mobbning, detta oavsett om barnen är förövare eller offer. Diskrepansen är dock större när barnen anser sig vara de som utsätter andra för mobbning. I studien deltog 205 barn i femte klass som fyllde i en enkät gällande sin medverkan i mobbning både som offer och som förövare. Deras föräldrar fick sedan fylla i en annan enkät om deras attityder till och reaktioner mot mobbning, därefter genomfördes analyser från de båda enkäterna. Här tyckte 37% av de deltagande föräldrarna att lärare och rektorer skulle hantera mobbning utan någon föräldrapåverkan. Några slutsatser från studien belyser vikten av föräldrarnas roll i antimobbningsprogram för att de ska vara effektiva samt hur viktigt det är att stötta föräldrarna i sin kommunikation med sina barn om mobbningserfarenheter i skolan.

I en kvalitativ studie från England med syfte att utforska mobbning från föräldraperspektivet av Hale, Fox och Murray (2017), var alla föräldrar medvetna om sina barns mobbningssituation. Studien kom fram till två teman där det första var – att vara en bra förälder – vilket föräldrarna menade var en slags instinkt för att skydda sina barn. I familjernas situation där föräldrarna inte kände att de kunde hjälpa sina barn utvecklades stor frustration och i vissa fall aggressivitet mot mobbaren, men även skuldbeläggande av sig själva, tvivel och ilska riktat mot den egna personen.

I Kanada har en studie av Sawyer, Mishna, Pepler och Wiener (2011) undersökt hur föräldrar till mobbade barn upplever mobbning och varför de reagerar eller inte reagerar på mobbningssituationer. Den kvalitativa studien går igenom definition av mobbning, medvetenhet om sitt barns involvering i mobbning, vidare om barnets avslöjande att det är mobbat, samt hur föräldrarna reagerar och tacklar att deras barn är mobbat. Trots att de flesta föräldrar kunde definiera mobbning i linje med modern forskning så fanns ändå en viss tvekan i att definiera mobbning. Av deltagande föräldrar ansågs fysisk mobbning värre än annan mobbning även om de flesta kunde beskriva olika former av mobbning i sina definitioner. Studien visade att över hälften av föräldrarna var medvetna om att deras barn bevittnat mobbning och just därför anser Sawyer m.fl. att föräldrarnas roll är viktig för att stötta barnen att förstå vad de ska göra i en mobbningssituation, för att motverka passiva åskådare som bidrar till mobbningssituationen.

Hur hanterar föräldrar att deras barn blir mobbade? Det är något Stives, m.fl. (2018) studerar. Forskningen undersöker hur mycket föräldrar vet om sina barns utsatthet, och hur dessa föräldrar reagerar när de blir medvetna om deras barns situation. Den kvalitativa undersökningen visade data från 54 föräldrars upplevelser och beskrivningar från sydöstra

USA, föräldrarna beskrev hur de råder sina barn när de blir utsatta för mobbning, samt om sina rädslor och oro gällande sina barns situation. Resultatet visade att minst hälften av dessa föräldrar är rädda att deras barn blir utsatta för mobbning på skolan och en fjärdedel av föräldrar va extra rädda, detta tyder på att föräldrar är ofta är rädda för att deras barn blir utsatta för mobbning på skolan medans andra är oroliga.

I en annan studie, ett av få större försök inom forskningsvärlden, att fånga föräldrars uppfattning och erfarenheter av mobbning, har Harcourt, Jasperse och Green (2014) ackumulerat föräldrarnas erfarenheter och reaktioner från 13 olika studier. Forskarna använde sig av olika kvalitativa metoder såsom grundad teori och fenomenologi och för att påvisa hur socio-ekologiska faktorer påverkar mobbning som är ett komplext socialt fenomen. Syftet med studien var sålunda att hitta svar till följande frågor: Vad är föräldrarnas uppfattning om mobbning? Hur upplever och reagerar föräldrar till mobbning?

I studien kom Harcourt m.fl. (2014) fram till sex nyckelteman som fick representera deras förståelse av föräldrarnas reaktioner, erfarenheter och uppfattningar om mobbning. Det första temat kallades - Variation i föräldrarnas definition av mobbning, detta pga. att studien visade att föräldrar har olika syn på mobbning, men delade svårigheten att identifiera vad klassas som mobbning. Tema 2. Normalisering av mobbning och skuldbeläggning av offer beskriver respons på mobbning från föräldrar till mobbade barn. Forskningen visade att vissa föräldrar både minimerade och normaliserade allvarlighetsgraden av homofobisk mobbning samt normaliserad mobbning som inte var fysisk. I studiens tema 3 – Strategier för att hantera

mobbning, tar studien upp föräldrarnas direkta handlingar som att kontakta skolan eller

mobbarens föräldrar, och indirekta strategier som att försöka stärka barnets självförtroende och stötta barnet på olika sätt, samt en drastisk strategi som att låta barnet byta skola. I Tema

4. Negativa effekter av mobbning - återfinns andra negativa effekter, som föräldrars utsatthet

då de upplevde många upprörande känslor som ilska, hjälplöshet, frustration, skuld, oro och stress, undrande om de fattat rätt beslut för sitt barn.

I följande studie med ett unikt angreppssätt visar Elgar, Napoetano, Saul, m.fl. (2014) på vikten av bra relationer mellan mobbade barn och föräldrar. I denna studie ville Elgar m.fl. (2014) studera en koppling mellan utsatthet genom nätmobbning, och mental hälsa hos ungdomar, samt undersöka om det fanns en dämpande effekt på den kopplingen genom familjekontakt i form av familjemiddagar. Resultatet i denna studie visade att frekvensen av nätmobbning korrelerar positivt med tidigare nämnda hälsoproblem, och att utsattheten korrelerade högre med de ungdomar som hade få familjemiddagar. Forskarna menar att med en högre frekvens av familjemiddagar följde en mer kontinuerlig kontakt med familjen som i sin tur möjliggör föräldraråd och stöd, samt en mer öppen kommunikation där ungdomarna har en chans att uttrycka problem och oro till föräldrar och syskon.

2.3 Föräldrarelation till skolan i mobbningssituationer

Detta tema handlar om olika studier med föräldrar till mobbade barn och deras relation till skolan. Forskning pekar på att föräldrarna varit missnöjda med skolans agerande och vilka konsekvenser mobbningssituationen haft på barn och föräldrar.

Förväntningar från föräldrar med mobbade barn på skolan överensstämmer inte alltid med skolans agerande. Hale, Fox, och Murray (2017) förklarar det genom temat institutionella

misskötte sig, tex mobbare och försvara barnen som utsattes för mobbning, samt kommunicera med föräldrarna om det som hänt. Enligt Hale m.fl. (2017) upplevde majoriteten av de deltagande föräldrarna att lärarna inte kommunicerade med de eller arbetade med att åtgärda mobbningsproblemet. Bristen på kommunikation gjorde att föräldrarna upplevde att de inte hade någon kontroll över situationen samt att detta skapade en barriär mellan de själva och skolan. Detta hinder bidrog i sin tur till en känsla av misstro mellan föräldrarna och skolan och bortsett från tre föräldrar var resterande föräldrar missnöjda med hur skolan hanterade mobbningssituationen. Studien innehöll empiriska data som visade på föräldrarnas missnöje, dels genom att inte efterleva sina anti-mobbningsregler och policys, dels för att de som föräldrar blev utestängda från eventuella antimobbnings-processer.

I en studie från Indiana USA, studerar Brown, Aalsma, och Ott (2013) om mellanstadieföräldrars erfarenheter och upplevelser när de rapporterar mobbning till skolan, och vilka handlingar de har utfört för att skydda sina barn. Forskarna gjorde en kvalitativ undersökning med en fenomenologisk ansats för att kunna analysera fenomenet på djupet. Studiens resultat visade på ett mönster i tre faser, upptäckt, rapportering och leva med konsekvenser, som varje förälder gick igenom i samband med mobbningsprocessen. Inom varje fas kunde Brown m.fl. (2013) skönja vissa karaktärsdrag som utvecklades till tre nyckelteman i varje fas.

Under fas 1, det är här föräldrarna upptäcker att deras barn är mobbat genom tidiga

varningssignaler, ett förändrat beteende hos sitt barn innan barnet börjar högstadiet med en

mobbningssituation som eskalerar till verbal, fysisk och social mobbning, det är nu som föräldrarna börjar med att ge råd till sina barn. När barnens respons till mobbningen också stegras, så som att inte vilja gå till skolan eller visa fysiska och kroppsliga åkommor (ont i magen, huvudet etc.), då uppkommer det tredje temat under fas 1, föräldrarna vänder sig till

skoladministratörer för professionell hjälp.

Nästa fas är då föräldrarna börjar rapportera eller önskar börja rapportera, och ett av huvudteman i denna fas är till vem föräldrarna rapporterar? Studien visar att föräldrarna oftast inte vet i vilken ordning man ska skall rapportera incidenter. Det andra huvudtemat i fas 2 är att skolansvariga inte vill ingripa eller var oförmögna att efterleva sina egna skolpolicys mot mobbning, och att familjens situation inte prioriterades, till slut kunde offret bli utpekad som problemet till situationen. Tredje temat blev en förälders erfarenhet av ett

komplett agerande från skolan, i ett enda fall hade skolan reagerat kraftfullt efter att föräldern

kontaktat rektor, lärare och en tillförordnad mentorförälder på sin sons nya skola och mobbningen slutade.

I den sista fasen fokuserar forskarna på perioden efter att föräldrarna rapporterat mobbningen till skolan. I tio av elva fall lämnades föräldrarna trasiga och övergivna efter att ha rapporterat och kämpat för sina barn i tron att skolan skulle hjälpa de. I sista fasen sker en förändring i föräldrarnas tro på skolan, då inget ingripande kommer att ske från skolan. Detta leder till huvudtemat – evakuering – där föräldrarna tar till drastiska handlingar för att avlägsna sitt barn från mobbningssituationen. För de elever vars föräldrar saknade medel att evakuera sitt barn, fortsatte livet och mobbningen, ett tema som kallades – ett levande helvete. Studiens resultat visade att konsekvenserna av mobbningen fortsatte långt efter att barnet och familjen tagit sig ut ur situationen, och för de som inte kunnat evakuera fick det långtgående psykiska konsekvenser för det mobbade barnet. Forskarna kunde se att långvarig utsatthet för

mobbningen och att framtida forskning borde studera just effekten av mobbning på föräldrars psykosociala liv samt traumatisering.

Studiens slutsats blev sålunda att föräldrarnas erfarenhet är att mobbning av barnen kommer fortsätta även om de rapporterar om mobbning till skolansvariga, och att det kan vara positivt att rapportera direkt till rektorn för att få respons, en komplett genomlysning samt feedback på sin rapportering. Skolan kan underlätta för föräldrar genom att tydliggöra specifika roller och rutiner vid mobbning som är offentliga och tillgängliga. Forskarna funderar även över om den lag om anti-mobbning som finns i staten Indiana har någon påverkan gällande skydd mot mobbning.

Humphrey och Crisp (2008) undersöker mobbning på en viktoriansk förskolan i Australien där föräldrar fick berätta om sina upplevelser kring sina barns situation. Resultatet från denna lilla kvalitativa studien, pekar på att mobbning även kan förekomma bland små barn på förskolenivå. Studien visade att föräldrarna hade först uppmärksammat problemet genom att deras barn verkade skrämda eller saknade självförtroende och att barnen själva berättade vad som hänt de på förskolan. Gemensamt för alla fall i studien var att det var föräldrarna som hade uppmärksammat mobbningen medan förskolan i vissa fall nekade till att det fanns en mobbningssituation. Föräldrarnas upplevelse av situationen var ilska, maktlöshet och skuld inför att inte kunna skydda sitt barn, vissa började ifrågasätta sin egen lämplighet som förälder. De stressade och oroliga föräldrarna fick på egen hand försöka hantera situationen med olika strategier. Några av slutsatserna från studien var att det saknas forskning om mobbning bland mindre barn och att förskolan inte är helt förberedd för detta komplexa sociala fenomen vare sig gällande utbildning eller policys. Förskolan saknar också erfarenhet att kunna stötta föräldrar till mobbade barn, och slutligen menar Humphrey och Crisp (2008) att föräldrar till mobbade förskolebarn kände sig isolerade.

2.4 Föräldrar och andra sociala relationer vid mobbning

I det sista temat lyfter vi andra relationer till föräldrarna som påverkas av mobbningssituationen. Dessa relationer kan vara andra familjemedlemmar och socialpedagoger.

Förutom det utsatta barnet och skolan finns det andra intressenter i det komplexa sociala fenomenet mobbning. Enligt den tidigare nämnda rapporten av Brown, m.fl. (2013) behöver man se mobbning i en bredare social-ekologisk kontext för att förstå fenomenet. Detta blir tydligt när föräldrar tar till ett eget drastiskt agerande som byte av skola då ett ingripande från skolan saknas. Dock menar Brown m.fl. att en sådan handling kan ha konsekvenser inte bara för barnet som blivit mobbat utan också för föräldrar och syskon. Men mobbningen kan även spilla över på syskon under själva mobbningsperioden. I förskole studien upptäcker forskarna att konsekvensen av mobbningen kan yttra sig som ett förändrat beteende hos det utsatta barnet, detta kan i sin tur leda till rädsla och problem för syskon att interagera med det mobbade barnet, hela familjen utsätts för oro och stresspåverkan (Humphrey och Crisp 2008).

I den tidigare nämnda studien av Sawyer m.fl. (2011) är socialarbetare en viktig resurs för att stötta barn och familjer i mobbningssituationer, oavsett om det gäller definition av mobbning eller att föräldrar förstår allvarlighetsgraden i mobbningen, samt hur deras beteende samt bemötande kan påverka barns avslöjande om mobbning. Även tidigare

nämnda studie av Stives m.fl. (2018) menar att föräldrar kan behöva stöd utifrån och pekar på resultatet att 97% av föräldrarna rekommenderar sina barn att vända sig till en lärare om de blir utsatta för mobbning. Studiens resultat visade också att många från skolpersonalen såsom läraren, psykologen och socialpedagogen etcetera, bör utveckla sina erfarenheter om hur de ska stötta föräldrar till utsatta barn att definiera en mobbningssituation på rätt sätt.

2.5 Sammanfattning om tidigare forskning

I detta kapitel har vi presenterat tio olika forskningsartiklar under fyra olika teman. Tidigare forskning visar tydligt att mobbning är ett mycket svårt och komplext socialt fenomen som är närvarande i skolmiljön från förskola och uppåt. Vårt första tema Begränsad forskning om

mobbning utifrån föräldraperspektiv visar också att även om det gjorts många studier både

kvantitativa och kvalitativa så finns det mycket begränsat antal studier med föräldraperspektiv. I vårt andra tema Föräldrarelationen till sitt mobbade barn visade flera studier på svårigheter för föräldrarna gällande definition av mobbning och behov av stöd för att stötta sina barn i denna svåra situation. Föräldrarna upplevde att det var svårt att avgöra vilka situationer som kunde definieras som mobbning, de var osäkra om deras barn bara var retade eller mobbade. Om mobbningen var fysisk var det lättare för föräldrar och även skolpersonal att kategorisera situationen som mobbning och därför också lättare att ingripa. Vårt tredje tema Föräldrarelation till skolan i mobbningssituationer visade att majoriteten av föräldrarna i alla studier med föräldraperspektiv var missnöjda med skolans sätt att hantera mobbningen och pekar på en stor diskrepans mellan föräldrarnas förväntningar och skolans agerande. Det fjärde temat Föräldrar och andra sociala relationer vid mobbning visar att det är flera än det utsatta barnet och föräldrar som påverkas av eller kan påverka mobbningssituationen.

Vi använde våra teman av tidigare forskning för att förstå hur vår studie kunde fylla en plats i den samhälleliga kontexten och det blev tydligt att det finns en stor avsaknad av studier med föräldraperspektivet inom intresseområdet mobbning. Här kommer vår studie att fylla en funktion genom att lyfta fram föräldrarnas perspektiv inom ett forskningsområde där fokus oftast är på andra inblandade inom mobbning. De flesta studier är inriktade på att antingen förklara mobbningssituationen som sådan, i vilken årskurs det sker, om det skiljer mellan kön, definition av mobbning, vilka som mobbar och upplevelsen för det mobbade barnet. Annan forskning fokuserar på utmaningen för skolan att hantera mobbning samt anti-mobbningsprogram, var på skolan det sker samt på nätmobbning. Vi hittade några få internationella studier med föräldraperspektiv, dock ingen större svensk forskning. Vår studie ger en ökad förståelse för vad det innebär att vara föräldrar till mobbade barn samt den ofrivilliga upplevelsen av att hantera situationen både inom familjen och skolan.

3 Metod

I detta kapitel presenterar vi vilken metod vi har använt till vår forskning som handlar om hur föräldrar upplever sitt barns mobbningssituation, och motivering gällande metodvalet. Vi kommer att presentera Grundad teori och vårt förhållningssätt, samt avslutar med de etiska ställningstagandena vi har gjort i denna studie.

3.1 Motivering av metodval

Inom Grundad teori ska forskaren förhålla sig öppen gentemot det som undersöks då det är deltagarnas perspektiv som är i fokus (Holton & Walsh 2017, s.47). Vårt valda intresseområde, hur upplever föräldrar sitt barns mobbningssituation, är ett brett ämne som vi vill undersöka på ett öppet och ett förutsättningslöst sätt för att kunna uppnå data utan att vara präglad av vår förförståelse. Genom att använda oss av Grundad teori kan vi få fram vad som är angeläget för dessa föräldrar och hur de hanterar de aspekter som framträder i mobbningssituationen. Vi vill att våra deltagare ska berätta helt fritt om det de anser är viktigt eller som de upplever som jobbigast i sin situation, utan att vi styr våra frågor allt för mycket eller har teoretisk förförståelse. Valet av Grundad teori som metod kommer att ge oss rika kunskaper och erfarenheter om dessa föräldrars perspektiv.

3.2 Grundad teori

Grundad teori introducerades eller “upptäcktes” av Glaser och Strauss på 1960-talet då de tillsammans utvecklade en metodologi under sin studie om människor som låg för döden och vårdades på sjukhus. Efter studien de skrev ner sitt tillvägagångssätt i att utveckla teori på ett nytt sätt, med resultatet “The Discovery of Grounded Theory” (Holton & Walsh, 2017 s.1). Grundad teori är en metod som skiljer sig från de andra traditionella metoderna då den induktivt genererar nya teorier ur data som kan beskriva och förklara sociala fenomen och processer, den är fylld av olika regler och ger oss tydliga instruktioner för hur vi på ett systematiskt sätt kan upptäcka dessa teorier (Hartman 2001, s. 9). Glaser betonar att inom Grundad teori är det inte en formulerad problemställning som styr undersökningen utan ur den insamlade data upptäcker forskaren vad problemet egentligen är hos en grupp individer och vad som bör vara fokus för studien (Hartman 2001, 40) & (Holton & Walsh, 2017 s. 6). Grundad teori är en metod som kan användas både i kvalitativa och kvantitativa undersökningar, vilket är skillnaden från de traditionella metoderna. Tanken inom Grundad teori är inte att ignorera litteratur eller tidigare forskning utan att hålla ett öppet perspektiv tills forskaren upptäcker sin kärnkategori, detta ökar forskarens potential att nå fram till huvudproblemen hen är ute efter inom ett visst intresseområde. Inom Grundad teori kan forskaren välja att arbeta både deduktivt genom att skapa hypoteser med mätbara, logiska samband som sedan prövas, eller induktivt, där forskaren utgår från sin empiri för att generera nya modeller och teori baserad på en grupps verklighet (Hartman 2001 s, 27). Den induktiva utgångspunkten är stark inom grundad teori genom att forskaren först går ut i verkligheten för att sedan analysera det man funnit. Sålunda klargörs huvudangelägenheten först när forskaren befinner sig på fältet, och grundar sin teori utifrån sina kategorier och koncept genom verklighetsförankrade data. Syftet är att få fram en huvudangelängenhet vilket motsvarar ett problem som en grupp människor har, men också att få fram en kärnkategori vilket förklarar hur huvudangelägenhet hanteras. Med hjälp av tre olika grundpelare som Holton och Walsh (2017, 29–31) tar upp, underlättar det för oss att kunna följa stegen inom grundad teori. Den första grundpelaren handlar om emergens, den andra är den jämförande metoden och den sista är det teoretiska urvalet.

3.3 Vårt förhållningssätt under forskningsprocessen

I detta avsnitt presenterar vi betydelsen av emergens, kodning, memosskrivande och teoretisk känslighet, samt hur vi har förhållit oss till dessa. Detta har berikat studien med en mer omfattande förståelse för vad föräldrarna till mobbade barn upplever.

3.3.1 Emergens

Emergens är den första grundpelaren, som innebär att låta en teori framträda utan att forskaren har förutfattade meningar och undviker att låta sig färgas av tidigare forskning och teorier. Forskaren ska försöka vara så öppen som möjligt och undvika att formulera en forskningsfråga utan successivt låta data uppkomma på fältet och observera det som verkligen är grunden för intresseområdet. Allt ses som data inom grundad teori, forskaren kan bli rik på data som ger ett större undersökningsområde då man tillämpar olika slags av data, som innebär att informationen man finner inte bara ses utifrån en enda synvinkel (Holton & Walsh 2017, s. 30–31).

Emergens är viktigt för oss därför arbetar vi med öppenhet när vi intervjuade våra deltagare och har varit öppna för allt som har varit av betydelse för dessa föräldrar, vi försökte att inte lägga våra kommentarer eller egna tolkningar när vi skriver ner den framträdande data.

3.3.2 Teoretisk känslighet

Teoretisk känslighet är något som byggs upp under tiden forskaren gör sin undersökning, det innebär att man bli medveten om innebörden av data som samlas in. Denna medvetenhet hjälper forskaren att fokusera, teoretisk känslighet leder till att generera teorin, man kan säga att det är en egenskap hos forskaren som kan styra undersökningen vilket hjälper forskaren att nå sitt datamaterial och teori (Hartman 2001, s. 97).

Vi har haft nytta av teoretisk känslighet då den visat oss vilket av materialet som är mest relevant för vår studie. Den har även bidragit till mycket kunskaper inom forskningsområdet, som vi har funnit vad som är betydelsefullt för oss. Vi är två forskare, som enligt Hartman (2001, s. 99) är en aspekt som kan bidra till en ökad teoretisk känslighet. Vi båda bidrar med att ge varandra extra energi och samarbetet bidrar till extra anteckningar och memos som vidare hjälper oss med extramaterial till jämförelse.

3.3.3 Den jämförande analysmetoden

Det handlar om att forskaren ska hela tiden jämföra likheter och skillnader under kodningsprocessen, genom denna metod kan hela datamaterialet jämföras successivt. Som forskare inom Grundad teori bör man arbeta analytiskt, och konsekvent följa det som sker på fältet för att leta efter likheter och skillnader mellan olika indikatorer och kategorier, detta pågår under hela forskningsprocessen och hela datainsamlingen (Holton & Walsh 2017, s. 35).

Vi har använt en begrepps-indikatormodell där indikator innebär de meningar eller uttryck som indikerar något specifikt fenomen. Som forskare behöver vi inte känna till begreppet innan vi går ut på fältet, utan vi börjar med att gå ut och hitta olika ord och fraser i

verkligheten och från de enskilda fenomenen indikerar vi olika begrepp. Här jämför man fenomen med varandra som ska visa forskaren på likheter eller skillnader från varandra vilket leder till att forskarens förståelse ökas och tänker mer generellt om sin data. Forskaren ska till slut generera olika kategorier genom att börja med att jämföra olika indikatorer (Hartman 2001, s. 80).

3.3.4 Kodning

Kodning sker under hela forskningsprocessen, forskaren ska i varje fas läsa datamaterialet rad för rad samtidigt som den insamlade texten omformuleras till koder. Hartman (2001, s. 79 – 80) skriver att det finns faktiska koder och teoretiska koder, där de faktiska koderna står för kategorier eller egenskaper som beskriver kategorierna. I den teoretiska kodningen letar forskaren efter relationer mellan kategorierna för att bit för bit bygga upp teorin (Holton & Walsh, 2017, s. 52–53, s. 87)

Kodning enligt Hartman (2001 s. 80) är ett oreflekterat arbete som utformas genom att forskaren analyserar varje text för sig. När forskaren letar upp ord och fraser som visar olika fenomen kan forskaren uppnå sin data. Detta gjorde vi i den öppna fasen, vi samlade in datamaterial genom att skriva ner intervjusamtalen till en text, för att kunna läsa materialet rad för rad, och koda. De olika koderna ökade vår förståelse om föräldraperspektivet i mobbning och hjälpte oss att hitta de olika kategorier som sedan ledde fram till kärnkategorin.

3.3.5 Memos

Under tiden forskaren samlar in sin data eller när kodningen sker används är inte enbart den jämförande metoden, forskaren använder också ett slags unika anteckningar för eget bruk. Forskare inom Grundad teori bör skriva ner olika idéer, tankar eller frågor som man vill ha svar på, därför är det viktigt att skriva ner sina tankar och funderingar under hela forskningstiden. Sådana teoretiska analytiska minnesanteckningar kallas för memos dessa skrivs ner parallellt när forskaren skriver ner sitt datamaterial och koder (Fejes & Thornberg 2017, s. 64). Dessa memosanteckningar samt kodningen har vi senare använt oss av vid nästa datainsamling för att kunna fördjupa oss i (Holton & Walsh, 2017: 73). Vi har hållit oss nära till vårt memosskrivande under forskningsprocessens alla delar för att inte missa viktiga detaljer från våra deltagare.

3.3.6 Etiska ställningstaganden

I detta avsnitt kommer vi redogöra för vårt förhållningssätt till Vetenskapsrådets etiska ställningstaganden. Vi vill belysa vikten av att ta hänsyn till dessa etiska krav samt hur vi använt de i vår studie. För varje forskare gäller det att hitta en balans mellan forskningskravet dvs att vi bedriver forskning för att utveckla samhället, gentemot individskyddskravet som är till för att skydda individen mot skada och kränkning (Vetenskapsrådet 2002, s. 05). Vi har vägt det förväntade värdet av vår studie mot möjliga risker för våra deltagare samt deras anhöriga.

För att konkretisera individskyddskravet har Vetenskapsrådet skapat fyra etiska principer. Den första är Informationskravet där vi som forskare skall informera de som berörs av vår

forskning och dess syfte (Vetenskapsrådet 2002, s. 07). För denna studie är det i huvudsak de deltagande föräldrarna som berörs, för tredje part dvs annan förälder eller barn så har vi lämnat det till den deltagande parten att informera vid behov. Inga ytterligare föräldrar till de mobbade barnen eller barnen var direkt deltagande och de flesta var minderåriga, medan några få var myndiga vid intervjutillfället, men då informerades via sina föräldrar. Vi vill trycka på att syftet med uppsatsen var att fånga föräldrarnas upplevelse och inte de mobbade barnens upplevelse.

Intresseområdet med intervjun samt med studien var något vi var oerhört tydliga med redan vid urval och annons för att hitta deltagare, samt vid all form av kontakt och slutligen vid själva intervjun. Vi informerade även vid samma tillfällen om villkoren för deltagande i studien som är helt frivilligt och vi uppmuntrade dem att avbryta intervjun när som helst de kände att de inte ville vara med samt att de kunde vägra svara och lämna intervjun när som helst.

Vidare försäkrade vi oss om att vi inhämtat samtycke från våra deltagare vid allra första kontakt då mobbning är ett ytterst känsligt och komplext ämne och samtyckeskravet är av yttersta vikt för oss (Vetenskapsrådet 2002, s. 9–10). I detta fall avser vi samtycke från föräldern till det mobbade barnet, en risk föreligger förstås att barnet inte samtycker. Forskningen syftar dock inte på barnets upplevelse därför anser vi att vi kan överlåta till föräldrarna att säkra detta om de anser att det är nödvändigt. En medverkande faktor att vi anser att risken är försumlig är på grund av nästa etiska princip, konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002, s. 12–13). Då vi avser att anonymisera alla deltagare samt tredje part som barn och andra föräldrar kan inte fakta härröras till någon deltagare eller anhörig till deltagare. Bostadsort, skolor, arbetsplatser och namn kommer vara helt anonymiserade för att inte riskera att utsätta våra deltagare och anhöriga för obehag eller kränkningar.

Vi har hanterat våra deltagares uppgifter med största försiktighet och säkrat att inga obehöriga kunde ta del av de, tex att inte låta papper med deltagares namn ligga framme, vi diskuterade enbart med varandra om känslig information som persondata, vi var noga med att inte nämna några namn, städer eller skolor med vår handledare eller med andra vi diskuterade vår uppsats. Vidare använde vi enbart våra egna privata laptops och när studien var klar förstörde vi ljudfiler samt transkriberingar och eventuella övriga data där deltagarna framgick med namn så fort studien var färdigställd och opponerad. Vi har muntligt ingått en överenskommelse med varje deltagare om detta krav på konfidentialitet.

Slutligen har vi informerat samtliga deltagare om att materialet vi samlar in med hjälp av deras medverkan enkom kommer att nyttjas till denna specifika studie och inte till något annat. Varken personuppgifter eller annan känslig information kommer att lämnas ut eller finnas tillgänglig till andra personer, organisationer eller företag och därmed anser vi att vi uppfyller Vetenskapsrådets sista etiska princip, Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, s. 14).

4 Teoretiskt urval

Till skillnad från urvalsprocessen i andra kvalitativa metoder, bör forskaren inom Grundad teori utgå från vad som anses logiskt för sitt intresseområde. Inom Grundad teori innebär urvalsformer ett systematiskt sökande efter kategorier, egenskaper och relationer, vilket

kategorier sedan hitta samband mellan de, det är en särskild metod för datainsamling och analyser inom grundad teori. Urvalet bestäms kontinuerligt genom undersökningen (Hartman 2001, s. 67). Vi kommer att hålla oss till det teoretiska urvalet under hela forskningsprocessen genom att vi ständigt arbetar med datainsamling och jämförelse av data i analysen. Detta för att successivt låta de framträdande teorierna växa fram.

Hartman har delat upp det teoretiska urvalet till relevans och ändamål, ändamål är att data ger oss information om kategorier och vad de har för egenskaper samt vilka relationer som finns mellan kategorierna. Relevans syftar till att begreppen som tillskrivs kategorin har en betydelse i forskningen som tar hänsyn till både fasen och teorin (Hartman 2001, s. 70–71). När forskaren inte längre kommer till ny information eller kunskaper som utökar kategorierna så kan man säga att forskaren har uppnått en teoretisk mättnad. I varje fas jämförs nya data med gamla data om inget nytt upptäcks kan forskaren avsluta datainsamlingen i den aktuella fasen och gå vidare till nästa fas. Vi kommer här nedan beskriva hur vi har använt ändamål och relevans i de skilda faserna.

Sökandet efter våra deltagare har varit genom olika Facebook grupper och genom våra egna sidor på sociala medier. Vi skrev en annons om att vi letar efter föräldrar som vill dela sina upplevelser om sina barns mobbningssituation, vi informerade också kort om de etiska principerna enligt Vetenskapsrådet, för att påvisa vår omsorg om individskyddet för de personer som ville delta. Vi tog också hjälp från våra bekanta och vänner som delade vår annons på sina egna sidor på sociala medier. Inom Grundad teori tillämpas tre olika faser och i varje fas finns ett särskilt urval som väljs för att kunna tillämpa det teoretiska urvalet.

4.1

Den öppna fasen

I den öppna fasen ska forskaren välja urval som är baserade på intresseområdet för att kunna hitta så många kategorier så möjligt, samt en kärnkategori (Hartman 2001, s. 40). Tio föräldrar från hela landet anmälde sig till vår studie, vi valde i den öppna fasen att använda oss av ändamålsenligt urval som baseras på att valet av data görs i relation till vad man avser att undersöka (Patton 2002, s. 238). Som forskare har vi i den öppna fasen arbetat utan begränsningar och så förutsättningslöst som möjligt, dvs utan frågeställning och etablerade teoretiska begrepp, detta för att låta så många kategorier som möjligt framträda ur materialet. Vi har utgått ifrån vår empiri för att låta den styra över vad som är relevant vid vår analys av datamaterialet. När vi kände att datainsamlingen var teoretiskt mättad samt att inga nya kategorier trädde fram slutade vi att leta efter fler kategorier.

I det första urvalet som baseras på intresseområdet, kom vi i kontakt med 4 personer. Vi sökte våra deltagare på olika sociala medier som nämnt, dessa föräldrar till mobbade barn anmälde sig frivilligt för att deltaga i vår forskning genom intervjuer och med hjälp av öppna frågor kunde de tala fritt om sin vardag och sina upplevelser om sitt barns mobbningssituation. Samtliga deltagare gav oss en bred data som vi sedan kunde koda, jämföra och analysera.

4.1.1 Datainsamling

Vår datainsamling började med att vi läste igenom all text som vi skrev ner från våra intervjuer. Vi genomförde våra intervjuer online på grund av den rådande situationen med Covid-19. Varje intervju har varat mellan 40–60 minuter och samtliga intervjuer

transkriberades så att vi sedan kunde koda texten till indikatorer. Glaser (2010, s.123) rekommenderar att forskaren helst ska använda sig av andra metoder såsom memos samt anteckna på plats, än att spela in intervjuerna. Vi valde ändå att spela in våra intervjuer för att minnet inte skulle svika oss och för att hantera den begränsade tiden för datainsamling. Det är uppenbart att det föreligger en risk för att blanda ihop data från två olika intervjuer gjorda samma dag, därför var inspelningarna en sorts riskhantering. Vi förlitade oss dock inte enbart på inspelningarna utan antecknade även under tiden, tex när vi kom på nästa fråga eller när en tanke dök upp. Vi har varit tydliga med att följa de etiska principerna från Vetenskapsrådet, vi berättade att inspelningen enbart är för oss som forskare och används endast för uppsatsens ändamål. Våra deltagare godtog upplägget, och hade möjlighet att säga till om de inte ville svara på någon fråga. Att intervjua människor online med kamera och anteckna samtidigt skulle kunna ge våra deltagare intrycket att vi inte är helt närvarande, och med ett känsligt ämne som sitt barns mobbningssituation ville vi ge våra deltagare 100 procent uppmärksamhet istället för att konstant titta ner i våra papper och skriva.

I den öppna fasen kodade vi och jämförde datamaterialet från det första urvalet som vi hade. Vi hittade många indikatorer, först separat då ville undvika att bli färgade av varandra och kunna förhålla så öppna som möjligt, sedan diskuterade vi de tillsammans, detta gav oss ett större perspektiv för att kunna hitta våra kategorier och kärnkategori. Kärnkategorin ska vara anknuten till huvudangelägenheten, den skall även presentera ett mönster i data samt vara relevant genom att relatera till övriga kategorier (Holton & Walsh 2017, s. 88).

4.1.2 Analys

Tillsammans jämförde vi föräldrarnas utsagor och vilka upplevelser de hade om fenomenet mobbat barn. Genom att lyssna på intervjuerna och läsa på våra memos samt anteckningar, kunde vi lätt hitta själva kärnan i materialet och successivt få olika mönster att framträda för oss. När vi hade samtliga intervjuer i textformat började vi att arbeta separat, var och en för sig för att tillåta en så stor bredd som möjligt, samtidigt som vi båda arbetade parallellt med alla fyra texter från våra deltagare.

Genom att både lyssna flera gånger på intervjuerna samt senare gå igenom texterna och våra memos, började vi koda texten och skriva ner olika indikatorer var och en för sig, för att få en så grundad data som möjligt med maximal öppenhet. Nästa steg i analysen var att vi delade med oss av våra anteckningar och våra indikatorer för att kunna jämföra de med varandras. När vi systematiserat alla indikatorer som vi båda hade hittat i ett stort Excel ark, började vissa mönster att framträda i långa diskussioner mellan oss två för att nå samsyn. De indikatorer som vi båda hade antecknat hamnade i en grupp medan de som inte fanns med i bådas anteckningar eller de indikatorer som inte framträdde ofta, hamnade i en annan grupp. Om indikatorerna i den senare gruppen inte verkade vara av någon betydelse i den första fasen togs de bort efter ett itererande av diskussioner och argumenterande.

Nästa steg var att vi började se likheter och skillnader mellan indikatorerna och vilka som kunde matchas ihop med varandra, där vissa sträckte sig över ett större område och kunde konceptualiseras till en kategori. Genom idogt iterativt arbete minskade vi sedan på antalet kategorier genom att konceptualisera några kategorier som representerade materialet på ett relevant sätt. Genom att jämföra våra kategorier med allt material kom vi fram till att vår huvudangelägenhet är Föräldrarnas vardag i sina barns mobbningssituation. Våra slutliga kategorier blev bristande kunskap, starka negativa känslor, föräldrapåverkan, föräldrars

krisåtgärder, bristande professionellt engagemang. När vi sökte efter kärnan i alla kategorierna fann vi vår kärnkategori som blev ensam i en social situation som förklarar hur huvudangelägenheten hanteras av deltagarna. Vi kände nu att vi uppnått en teoretisk mättnad och fortsatte därför in i den selektiva fasen enligt Grundad teori.

4.2 Den selektiva fasen

I den selektiva fasen kommer vi börja att titta närmare på alla kategorier och vår kärnkategori. Det är nu vi sorterar bort kategorier som inte relaterar direkt till vår kärnkategori samt fördjupar oss i de kategorier som kvarstår och vilka egenskaper dessa har (Hartman 2001, s. 88). I den selektiva fasen ska forskaren upptäcka vilka egenskaper och relationer dessa kategorier har och vilka som ska förkastas (Hartman 2001, s.41). Vi använde oss av kriterieurval i den selektiva fasen. Kriterium var ensamstående föräldrar, detta för kunna få både en bredare och djupare data av vårt intresseområde, det var också för att kunna hitta vår huvudangelägenhet och vår kärnkategori skulle bestämmas. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som innebär att intervjuerna guidas utifrån ett frågeschema där frågorna vanligtvis är mer formulerade, men också att de ger intervjuaren möjlighet att ställa uppföljningsfrågor (Bryman, 2011, s. 206).

Vår målsättning var att få ytterligare kunskap om ensamstående föräldrars upplevelse runt sitt barns mobbningssituation ifall den skulle skilja sig från upplevelsen hos föräldrar som levde i par. Totalt intervjuade vi fyra deltagare i den selektiva fasen, varav 3 ensamstående föräldrar. Sedan gjorde vi en intervju med en förälder som levde i en relation, då vi hade svårt att hitta enbart ensamstående föräldrar till mobbade barn. Alla deltagare gav oss information om deras upplevelser. Detta gav oss en extra inblick i hur dessa föräldrar ser på sitt barns mobbningssituation.

4.2.1 Datainsamling

Fokuset här var till skillnad från den öppna fasen, att vi använde oss av intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide, som vi anpassade till våra kategorier och till kärnkategorin. Samtliga intervjuer varade mellan 30–40 minuter och genomfördes via de digitala kommunikationsverktygen Zoom och Teams. Vi transkriberade materialet för att sedan kunna koda och analysera på nytt. Vi använde samma kodningsprocess som i den öppna fasen där vi lyssnade på materialet var för sig och transkriberade olika intervjuer separat. Sedan delade vi transkriberingarna mellan oss så båda kunde läsa igenom och koda var och en på sitt håll, för att sedan jämföra varandras kodning. Även om intervjuguiden är mer strukturerad i denna fas känner vi att vi fått ut mer data genom att deltagarna är relativt olika som personer med helt olika bakgrunder, något som gör att vi får rikare data vid kodning.

4.2.2 Analys

Under kodningen märkte vi att nya indikatorer trädde fram, från föräldrarnas utsagor i det selektiva urvalet, därför jämförde vi nya indikatorer med gamla från den öppna fasen. För att få med den nya datan i form av indikatorer valde vi att anpassa våra kategorier från den öppna fasen. I analysen böljade diskussionerna fram och tillbaka för att förstå vilka kategorier som

är relevanta, behöver vi nya kategorier, eller kan de ingå under de gamla? Vi selekterade kategorier utifrån vår kärnkategori samt huvudangelägenhet, och tog bort de som inte hade någon relation till huvudangelägenhet. I denna fas efter ytterligare data, ändrade vi vår huvudangelägenhet till, ensamma i en social situation. Vi ändrade även namn på en del kategorier för att de bättre skulle spegla våra indikatorer och nya data.

Genom att vara två personer, kunde vi nyttja vår teoretiska känslighet på ett effektivt sätt, vilket hjälpte oss att kunna sortera det nya empiriska datamaterialet, att rensa bland materialet och att ytterligare bygga på grunden till vår teori. Att vara flera forskare inom samma studie är också positivt utifrån att vi måste argumentera för de egenskaper vi anser att varje kategori står för. Slutligen när vi sedan gått igenom hela datamaterialet kände vi en teoretisk mättnad i den selektiva fasen. I Bilaga 3. presenterar vi i en tabell vår huvudangelägenhet, andra kategorier och dess egenskaper samt vilka indikatorer som ingår i varje kategori.

4.3 Den teoretiska fasen

Den teoretiska fasen är den tredje och sista fasen inom forskningsprocessen. Syftet med den är att forskaren ska ta reda vilka relationer kategorier har till varandra och till kärnkategorin och hur de kategorierna hänger ihop med hjälp av egenformulerade hypoteser. För att kunna göra det gör forskaren en sista datainsamling. Nu är datan så pass grundad att forskaren kan sätta samman resultatet, med hypoteserna där man ser relationerna mellan de olika kategorierna och har därmed skapat en teori (Hartman 2001, s. 41, 43). Här nedan ska vi presentera vårt urval, datainsamling och analys.

Urvalet i den teoretiska fasen gjordes på samma sätt som i de andra faser, att vi sökte upp föräldrar på olika Facebook grupper, och vi använde oss av snöbollsurval som innebär genom våra deltagare fick vi hjälp med att komma i kontakt med en annan deltagare (Patton 2002, s.237 - 238). på grund av det känsliga ämnet så har det var svårt att hitta alla deltagarna på ett enkelt sätt, så därför bad vi våra deltagare att hjälpa oss med att komma i kontakt med andra föräldrar som upplevde sitt barns mobbningssituation.

I den teoretiska fasen grundas urvalet på den framväxande teorin, för att kunna få ytterligare data så valde vi att intervjua flera föräldrar till mobbade barn. Vi intervjuade ytterligare två föräldrar med en anpassad semistrukturerade intervjuguide som gav oss ytterligare bekräftelse på att vår data är grundad och att vi uppnått en teoretisk mättnad. Ett ytterligare kriterium vi hade, var att alla föräldrar vi intervjuade skulle ha upplevt en mobbningssituation i minst ett år. Detta kriterium stärkte vår studie och berikade innehållet i vår undersökning.

4.3.1 Datainsamling

Vår datainsamling har utförts på samma sätt som i den selektiva fasen. Efter transkriberingen av de nya intervjuerna började vi titta på texten och itererade arbetet med att koda allt nytt som kom fram. Vi fann att vår nya data från denna fas inte skilde sig märkbart från data i den selektiva fasen, därför kände vi en teoretisk mättnad efter den andra intervjun och avslutade vårt urval. I den teoretiska fasen är ändamålet att hitta relationer mellan kategorierna för att på det viset förstå hur indikatorer kan relateras till varandra och således integrera dem i vår teoretiska modell som kommer presenteras i resultatavsnittet.

4.3.2 Analys

Analysen baserades på två intervjuer och efter att vi avslutat våra urval och våra intervjuer märkte vi ganska tidigt att våra deltagare hade nästan samma utsagor som de andra föräldrarna. Efter det började vi med att titta på allt material för att kunna hitta relationer mellan våra kategorier. Vi strävade efter att hitta olika samband mellan kategorierna som är framtagna från vår empiriska data, och det vi antecknat under våra intervjuer. Vi lade fram alla våra kategorier sedan började vi att arbeta ihop och diskutera varje kategori för sig och vilka indikatorer som var relaterade till vilka kategorier. Vi använde den ständiga jämförelsen hela tiden och alla våra memos, anteckningar samt våra tankar som vi hade skrivit ner under alla intervju och datainsamlingsprocesser.

Systematiskt mejslade vi fram ett mönster mellan våra kategorier och vilka relationer de hade till varandra samt kategoriernas innebörd. Vi fick också en djupare förståelse för våra samtliga kategorier och hur de relaterar till vår huvudangelägenhet. Det blev tydligt för oss att vår kärnkategori samt huvudangelägenhet har samma innebörd och belyser att våra deltagare har varit ensamma i en social situation. När alla komponenter framstod som tydliga resulterade det i att vår teori genererades.

Här nedan presenterar vi alla våra deltagare, deras ålder, yrke och familjesituationen och vilket barn mobbningssituationen gällde, samt hur länge mobbningen pågick. Vårt urval hade en stor spridning gällande åldersspann som varierade mellan 30-59 år. Deltagarna hade geografisk spridning då de kom från hela landet, med mobbade barn av båda kön. Civilståndet varierade mellan gifta och ensamstående, samt att deltagarnas yrkesområde var spridda inom fem olika områden. Därför anser vi att det finns en stor generaliserbarhet i vårt urval, då datan blev mättad och ytterligare deltagare inte hade förändrat empirin.

5 Resultat

I vår studie undersöker vi hur föräldrar upplever sitt barns mobbningssituation. Här presenterar vi vår teoretiska modell i en skiss för att ge läsaren en överblick av vad vår huvudangelägenhet handlar om och hur det relaterar till vårt intresseområde. Vi kommer även att förklara vilka egenskaper varje kategori har samt på vilket sätt kategorierna tillsammans utgör fundamentet till huvudangelägenheten. Vidare presenterar vi hur kategorierna relaterar till varandra.Vi avslutar kapitlet med en sammanfattning av den teoretiska modellen.

5.1 Teoretisk modell

Med vår teoretiska modell vill vi illustrera hur huvudangelägenheten ramar in vårt fokus i studien. Vi refererar dock till Glaser och hans syn på diagram och modeller, och att modellen inte är teorin i och av sig själv, utan betydelsen behövs förtydligas genom text, vilket följer nedanför modellen (Holton & Walsh, 2017, s. 112-113). Med detta menar Glaser att ingen modell kan stå för sig själv eller kan utgöra en teori i sig själv. För att skapa en teoretisk modell är det helt avhängigt att förklara vad modellen visar, och på vilket sätt den visualiserar syftet med dess existens.

5.2 Huvudangelägenhet

Vi människor är sociala varelser och är beroende av våra sociala relationer, vi har alla stött på en ensamhetskänsla någon gång i livet, även när vi är omringade av våra sociala nätverk.

Ensamhet kan vara frivilligt och objektiv där människan gjort ett eget val att stå ensam eller ofrivilligt och subjektiv där vi är ensamma trots människor runtomkring oss. Vår

huvudangelägenhet är: Ensamma i en social situation. Detta innebär att föräldrarna hade en subjektiv ensamhetskänsla, dvs fast de har varit omringade av familj, vänner, kollegor och skolpersonal, har de ändå upplevt en stor känsla av ensamhet. Våra deltagare hade svårt att dela sina upplevelser om sitt barns mobbningssituation till andra som inte upplevt samma situation. Orsaken var att utan egen erfarenhet av mobbning var det svårt att förstå varandra och därmed dela på upplevelsen. Utan fungerande kommunikation och där föräldrarna gör sig förstådda med skolpersonal, vänner eller partners uteblir en gemensam förståelse. Med avsaknad av tillit till skolan kände sig föräldrarna utlämnade till sig själva att hantera den komplexa mobbningssituationen.

Detta skapade stora utmaningar för föräldrarna att hanterat sitt barns mobbningssituation och dess sociala interaktion. Ett socialt stöd eller interaktion är ett bra skydd mot stress över sitt barns situation, att ha stöd och sällskap med andra människor kan minska personens tankar om sitt barns mobbningssituation. Stödet kan tex bestå av emotionellt stöd som bidrar till att inte misstolka de sociala signalerna runt omkring från bland annat

skolpersonalen, vilket i sin förstärker chanserna till en bra kommunikation och en mindre känsla av ensamhet.

Huvudangelägenheten för vår studie har tydliggjorts genom våra intervjuer med föräldrar till mobbade barn och belyser den mest framträdande problematiken som framkommit i vår undersökning. Materialet visar att barnets mobbningssituation upplevs som mycket utmanande och försvårande för föräldrarnas roll, vardag och sociala liv, och leder därmed till att vår huvudangelägenhet handlar om - ensamma i en social situation. Föräldrarna beskrev en känsla av ensamhet, även om de upplevde ett engagemang från skolan så kunde de inte dela sin upplevelse med skolpersonalen och även om de hade en partner att tala med kunde de ha skilda åsikter om barnets situation och kunde därför inte känna gemenskap i upplevelsen. En efter en av de deltagande föräldrarna beskriver sin upplevelse om sitt barns mobbningssituation som ensamt. Endast en person kände sig inte direkt ensam på grund av sin tro och beskrev det som att “När jag inte kan bära så bär någon annan, även om jag

ibland tänker att jag är den mest ensamma människan i hela världen”. (F9)

Föräldrarnas kamp har varit lång och ensam, då skolans engagemang har brustit i sitt engagemang för att stötta barn och föräldrar i mobbningssituationen. I de fall när skolan erbjöd olika lösningar, så var de kortsiktiga och därför inte effektiva. Inga av våra deltagare ansåg att skolan hade gjort allt som gick att göra, för att stötta de och sina barn, vilket gjorde de utlämnade och ensamma. Föräldrarna var därför oftast tvungna att hitta olika strategier för att rädda sina barn på egen hand. De lämnades ensamma att försöka orka igenom sina arbetsdagar samt mäkta med tiden hemma, där de skulle trösta sitt barn och borga för att de uppfyller skolplikten, samtidigt som barnet måste orka leva med att gå i skolan. Det blev uppenbart för oss att dessa föräldrar har varit ensamma på den här resan. I citatet beskriver en förälder sina känslor när hen kom ut från ett föräldramöte.

“Jag kommer ihåg en gång när jag satt på möte(...)och just den här utsattheten den här

ensamhetskänslan(…)jag satte mig i bilen och bara storgrät(...) jag kollade lite runt...men på något sätt såg det så folktomt ut runt omkring mig, och det var precis den känslan jag hade inombords också” (F10)