Kärnan i resultatet är att föräldrarna hanterar sitt barns mobbningssituation ensamt. I vår data framkom att föräldrarna har haft en känsla av ensamhet även om de har haft stöd och hjälp av andra. Vår teoretiska modell presenterar dessa föräldrars kamp i sitt barns mobbningssituation, som tung och ofta långdragen. Kategorierna visar att föräldrarna kan få skuldkänslor när de inte kan rädda sitt barn från sin förövare, vilket fick stor påverkan på deras fysiska och psykiska mående. Vilket i sin tur leder till att de inte orkar med sina arbetsuppgifter och får en väldigt tuff vardag. Att känna ensamhet i en social situation som mobbning är svårt och jobbigt, och våra deltagare önskar att ingen annan förälder behöver gå igenom detta.
Alla deltagande föräldrar kände sig ensamma i mobbningssituationen, även föräldrar som lever i parrelation kunde känna ensamhet då kommunikationen brast med sin partner, men ensamstående föräldrar kände sig extra ensamma då de inte hade någon att tala med i detalj gällande situationen och alla svårigheter. Resultatet visade också att några av de deltagande föräldrarna hade en ensamhetskänsla under sitt barns långvariga mobbningssituation, som skadat deras mående både psykiskt och fysiskt. Deltagarna beskrev att pga. situationen kunde de inte klara sina vardagsrutiner såsom att vara på arbetsplatsen på heltid eller vara närvarande för syskon till mobbade barnet. Föräldrarnas närvaro i sitt barns liv har varit avgörande för barnet och för att förbättra mobbningssituationen. För föräldrarna gällde det att hålla ut och kämpa, detta gjorde de genom att ge stöd på olika sätt samt vidtag krisåtgärder. Känslan av ensamhet och kämpande på egen hand fortsatte när skolans engagemang brast och inte motsvarade majoriteten av föräldrarnas förväntningar. Vissa kategorier relaterade till varandra, och förstärker också upplevelsen i andra kategorier. Alla kategorier relaterar till vår huvudangelägenhet och när föräldrarna ska hantera sitt barns mobbningssituation i en social situation - så är de ensamma.
6 Teoretisk referensram
I följande kapitel presenterar vi ett antal befintliga teorier och begrepp som sedan kommer att nyttjas i diskussionskapitlet för att kopplas till den teoretiska modell som presenterades i resultatet. Vi har valt att utgå från symbolisk interaktionism och kommer att presentera ett
antal begrepp och teorier. Vi inleder kapitlet med en kort motivering till valet av teori, sedan presenteras de valda begreppen och därefter avslutar vi med en kort sammanfattning.
6.1 Motivering av teorival
Valet av teoretiskt perspektiv blev symbolisk interaktionism där en av de största förgrundsfigurer för teorin är George Herbert Mead. Vi har även använt teori och begrepp från Ralph Linton, William I. Thomas och Florian Znaniecki. Motiveringen av symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv är att vi kan se en koppling mellan begreppen, definitionen av situationen, symboler, I och Me, rollövertagande, roll som process och den teoretiska modellen vi genererat. Genom begreppen från den symboliska interaktionismen kan vi få en djupare förståelse om hur en social interaktion kan upplevas av föräldrar med mobbade barn. Resultat visar att föräldrarnas vardag har varit utmanande och full av negativa upplevelser. Huvudangelägenhet i den teoretiska modellen lyder, ensamma i en social
situation. För att förstå hur föräldrar upplever och hanterar sitt barns mobbningssituation i
sin ensamhet behöver vi tydliggöra teoretiska begrepp, som kan visa på vilket sätt detta sker och hur de har upplevt den sociala interaktionen med andra vuxna i sin omgivning, med sina barn samt med skolan.
6.2 Teori
Symbolisk interaktionism är grunden för ”det sociala” det är en handling och en interaktion mellan oss människor, det är också ett perspektiv som fokuserar på interaktionens betydelse mellan människor. Interaktionen mellan människor är inte enbart hur de talar med varandra utan också vad som sker hos personerna när de talar. Detta betyder att en människas förståelse och tolkande skapas av vad andra säger och hur individen handlar utifrån det (Trost & Levin 2010, s.11–12). Symbolisk interaktionism bidrar till att vi kan förstå andra människors tankar, känslor och handlingar, vilka val vi gör men också få en bättre förståelse om oss själva. För att vi ska kunna förstå andra människor behöver vi symboler som hjälper oss med vår självmedvetenhet och med vår kommunikation med andra, detta gör vi genom språket, kroppsspråket och genom vår inre dialog (Sandström m.fl. 2006, s.15).
Vårt känsloarbete styr om vi tar fram eller trycker tillbaka olika känslor beroende på vilken situation vi befinner oss i, tex på en begravning förväntas vi känna andra känslor än på ett bröllop (Sandström m.fl. 2014 s,13). Betydelsen av saker, händelser och möten lär vi oss genom att interagera socialt (Sandström m.fl. 2014 s,19). Utifrån våra referensramar tolkar vi resultatet av en social interaktion med vår omgivning. Situationer vi hamnar i definierar vi genom våra tidigare erfarenheter och kunskaper, detta styr hur vi väljer att agera och hantera situationen (Sandström m.fl. 2014 s,164). Människan är social och att interagera är viktigt för oss, även vårt tänkande ses som en handling då människan är en tänkande varelse, tom när vi inte agerar i en situation där vi förmodas agera så är vi interaktiva (Trost & Levin 2010, s. 20 - 21).
6.2.1 Definitionen av situationen
definitionen av situationen är en pågående process, vi människor definierar olika situationer hela tiden. När en människa definierar en situation eller uppfattar den som verklig så blir den verklig i sin konsekvens. När en människa berättar om sin verklighet beror det på vilket perspektiv man lägger på verkligheten. Hur vi förstår en situation beror på hur vi definierar den och om vi omdefinierar en situation så ger den oss möjlighet att ändra vårt beteende (Trost & Levin, 2010 s. 14 – 16). Ett exempel kan vara om en tjuv har brytit sig in i vårt hus och tagit en del av våra ägodelar. När vi kommer hem och fokuserar på det som har försvunnit så definierar vi situationen till en katastrofal situation, men om vi fokuserar på det som är kvar och inte på det som är försvunnet, då har vi omdefinierat situationen som vi befinner i. En omdefinition av situationen förändrar handlingens karaktär, dvs vårt eget beteende.
6.2.2 Rollövertagande
För att förstå en annan människa så ska man samspela och därmed förstå den andra genom ett rollövertagande. Med det menas att se situationen utifrån den andres perspektiv. Vi människor kan föreställa oss i andras verklighet för att kunna agera och utföra handlingar. Det är inte alltid lätt att se genom någon annans perspektiv eftersom vi alla är olika och tänker på olika sätt. Inom symbolisk interaktionism så hävdar Mead att vi kan ställa oss utanför oss själva och se världen från någon annans perspektiv, för att kunna förstå hur den andre ser på saker och ting. När vi utgår från någon annans perspektiv då kan vi visa en förståelse och empati, samt bygga en relation med en annan människa. Först när vi har en relation kan vi förstå varandra genom att använda gemensamma symboler (Thunman & Persson 2011, s. 55 - 56). När vi människor förstår samma gest på samma sätt då byter vi samma signifikanta symboler med varandra, med det menar Mead symboler i form av språk, kroppsspråk och ansiktsuttryck.
6.2.3 Symboler
Trost och Levin (2010, s. 20 - 21) hävdar att för att kunna interagera effektivt behöver vi förstå varandra genom språket samt andra symboler. Genom olika ord, gester och ljud, strävar vi mot att förstå något på samma sätt, dvs att situationen har samma innebörd för oss båda. Om vi inte delar samma definition av situationen existerar inte någon symbol, och ordet eller gesten blir meningslös och betyder ingenting för oss. Som den aktiva varelse vi är befinner vi oss i en process som gör att vårt liv är föränderligt och att vi är föränderliga. Med våra inlärda symboler agerar vi socialt i en slags interaktion, vi tolkar, definierar och tänker kring hur vi skall handla.
Symboler är inte neutrala utan innehar någon sorts betydelse som kan få oss att känna något annat än bara förståelse. Alla ord och symboler är således laddade med olika innebörder, där ett ord kan inneha olika känslomässiga betydelser för olika människor (Trost & Levin, 2010, s.154–155). Symboler och definitionen av situationen sammanhänger med varandra, det vill säga när vi först har klargjort sammanhanget kan vi använda symboler meningsfullt.
Socialisationen är väsentlig för utvecklingen av jaget som inte existerar från födelsen utan som utvecklas genom våra interaktioner med andra människor. Enligt Mead är jaget indelat i två faser eller två delar, I och Me. I är den handlande delen av jaget som ofta reagerar reflexmässigt efter vana och rutiner men som också kan göra oväntade saker, det är den spontana delen inom en människa (Thunman & Persson 2011, s. 67). I är också ögonblicklig, den delen av jaget är rörlig och uppfattas bara flyktigt här och där. Medan Me är den värderande och reflekterande delen av jaget som förändras långsamt. Denna aspekt av jaget utvecklas genom processer av socialisering och rolltagande, Mead menar att Me är den delen som samlat på sig allt som en människa har gått igenom under sitt liv i form av minne, allt vi är medvetna och omedvetna om. Alla våra normer finns i Me och vårt samvete är också en del av den. Me är en socialisation produkt beroende på i vilken kultur man befinner sig i (Trost & Levin 2010, s. 24–25). Det Mead menar är att I och Me påverkar och utvecklas dialektiskt tillsammans med varandra i en kontinuerlig process. Om I och Me samarbetar bra och det finns en bra balansgång mellan de så bildas en verklighetsförankrad självuppfattning.
6.2.5 Roll som process
Roll är ett begrepp som funnits i vetenskapliga sammanhang under en längre tid, och ofta använts på ett sätt som utgår från Meads sätt att se på sociala roller, dvs vår förmåga att sätta oss in i andra människors perspektiv. Medan Mead utgår från jaget och individen, så utgår Ralph Linton utifrån gruppen, dvs att människor är sociala och lever i grupper, där varje grupp ser hela gruppen som en enhet. Vi kommer att utgå från Ralph Lintons angreppssätt där roll ses som ett begrepp som innefattar processer runt fyra olika huvudtermer (Trost & Levin, 2010, s. 163–164). De fyra huvudtermerna inom rollteori utgörs av position, förväntningar, roll och beteende. I och med att vi lever i grupper där varje grupp har sin egen grupptillhörighet uppstår positioner inom varje grupp, tex kan en familj ses som en grupp, men med flera individer. Inom gruppen uppstår sedan positioner med inbördes relationer och förutsättningar, tex kan en förälder inte vara en förälder utan att positionen barn existerar. Med positionerna medföljer förväntningar på varje individ med respektive position, ofta i form av normer som talar om hur en specifik position skall agera och bete sig. Dessa förväntningar kan också vara formaliserade i form av lagar och andra skriftliga regler, men oavsett formaliseringsgrad eller informella förväntningar så kräver det sociala samspelet att varje individ är förberedd på förväntningar som kan föreligga positionen och därmed varseblir tydliga eller otydliga förväntningar.
Individens agerande handlar om hur vi beter oss, hur vi tänker, talar och agerar, dvs både det vi gör och det vi inte gör. Hur vi uppfattar beteendet hos varandra och oss själva beror på vår position och andras förväntningar på positionen, samt hur lyhörda vi är för att uppfatta andras förväntningar. Positionsinnehavaren avgör vad som kan tänkas varar rimligt för hen i just den specifika situationen.
Slutligen tillbaka till Lintons definition av roll, ”en term för en process relaterad till position, förväntningar och beteende”(Troste & Levin, 2010, s. 166). Det Linton vill beskriva är hur vi som individer utövar en roll i form av den process som uppstår när vi tar emot förväntningar utifrån en viss position från andra individer, i andra positioner och därefter förväntas agera och bete oss på ett visst sätt.