Att i denna studie använda en kvalitativ metod med semistrukturerade djupintervjuer har fungerat bra på så sätt att jag dels har fått en inblick i hur bedömning och betygsättning ur ett elevperspektiv kan se ut, dels har frågeställningarna besvarats. Dock infriades inte mitt syfte fullt ut eftersom ett första syfte var att fokusera på bedömning gällande ”ämnen generellt och svenskämnet specifikt”. Detta eftersom det i princip endast var två intervjuer som resulterade i information kopplat till svenskämnet. Men sammantaget har detta arbete gett värdefulla kunskaper som direkt kan appliceras i egen kommande undervisning i såväl svenskämnet som psykologiämnet.
Trots att urvalet i denna studie omöjliggör generalisering framkommer mönster som pekar på bedömningsformens betydelse för lärandet. Därför är det angeläget att vidare forskning fokuserar på olika bedömningsformers positiva betydelse samt negativa inverkan genom en mer omfattande studie för att därmed kunna generera djupare förståelse för olika bedömningsformers konsekvenser för lärandet för olika elevgrupper och olika program. Ett utvecklingsarbete i linje med t.ex. Boråsprojektet (Holmgren, 2010) och Internationella Gymnasiet i Stockholm (Freccero, 2005) skulle med fördel kunna initieras på några av de skolor som ingått i studien för att därigenom stödja lärares arbete med att utveckla sin bedömarkompetens.
54
Referenser
Black, P., & Wiliam, D. (2010). Inside the Black Box: Raising Standards Through Classroom Assessment. Phi Delta Kappan, 92 (1), s. 81-90.
Bergman-Claeson, G. (2003). Tre lärare – tre världar. Lärarkommentarer till elevtexter i
tre gymnasieklasser. Uppsala: Uppsala universitet.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, E., & Lindberg, V. (2010). Svensk forskning om bedömning – en kartläggning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Freccero, U., Hortlund, T., & Pousette, A. (2005). Bedömning av kvalitativ kunskap:
konkreta exempel från gymnasieskolan. Solna: Gymnasietidningen,
Grundskoletidningen, Fortbildningsförlaget.
Harlen, W. & Deakin, C. R. (2002). A systematic review of the impact of summative assessment and tests on students’ motivation for learning (EPPI-Centre Review, version 1.1). Research Evidence in Education Library. Issue 1. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education.
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational
Research, 77, (1), s. 81-112.
Holmgren, A. (2010). Lärargruppens arbete med bedömning för lärande. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik (s. 165- 181). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, B., & Olsson, S. Lärare och elever om bedömning och betygssättning i
matematik A. (Examensarbete från Lärarprogrammet). Institutionen för Natur-miljö-
samhälle, NMS. Malmö högskola.
Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Klapp Lekholm, A. (2010). Vad mäter betygen? I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik (s. 129-140). Lund: Studentlitteratur.
Klope, E., & Sturesson, A. Frisörelever på Hantverksprogrammets uppfattningar om betyg
och bedömning. (Examensarbete från Lärarprogrammet). Malmö högskola.
Korp, H. (2010). Nationella prov och likvärdig betygssättning i gymnasiet. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik
(s. 143-159). Lund: Studentlitteratur.
Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Stockholm: Fritzes. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leahy, S., Lyon, C., Thompson, M., & Wiliam, D. (2005). Classroom Assessment, Minute by Minute, Day by Day. Educational Leadership, (November), (s. 18-24).
Lundahl, C. (2010). Skolbedömningens pedagogiska och administrativa dimensioner. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan – praktik, principer,
55
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.
Olsson Jers, C. (2010). Klassrummet som muntlig arena - att bygga och etablera ethos
(avhandling för doktorsexamen, Malmö högskola).
Palmér, A., & Östlund-Stjärnegårdh, E. (2005). Bedömning av elevtext – en modell för
analys. Stockholm: Natur & Kultur.
Parmenius Swärd, S. (2008). Skrivande som handling och möte – gymnasieelever om
skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet (avhandling för doktorsexamen,
Malmö högskola).
Sadler, D. R. (1989). Formative Assessment and the Design of Instructional Systems. Instructional science, 18, s. 119-144.
Skolverket. (2010). Lärare i den nya gymnasieskolan. Högre krav och kvalitet. www.skolverket.se/gy2011 (Hämtat v. 44, 2010).
Skolverket. (2011a). Förordning om läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011b). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och
möjligheter. Stockholm: Fritzes.
Strömquist, S. (2006). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet.
Stockholm: Norstedts.
Vetenskapsrådet. (2005). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälls-
vetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Zejnelovska, S. (2009). Gymnasieelevers inställning till betyg. (Examensarbete från Lärarprogrammet). Malmö högskola.
Ödman, P-J. (1994). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik.
56
Bilaga 1
Intervju
Jag studerar på lärarprogrammet vid Malmö högskola och ska nu skriva min examensuppsats, där syftet är att få inblick i hur arbetet med rättvis bedömning kan se ut i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Mer precist vill jag undersöka vilka bedömningsformer som används i allmänhet och i svenskämnet i synnerhet och hur detta kan påverka lärandet. De teman som kommer att diskuteras är följande:
Bedömningssätt i undervisningen
Eget inflytande och ansvar i bedömningen
Olika typer av feedback
Rättvis bedömning och betygsättning
Intervjuerna kommer att spelas in. Mötet beräknas ta ca 45 minuter, varav den inspelade intervjun ca 30 minuter.
Jag skulle verkligen uppskatta och bli innerligt glad om du vill delta.
Då det gäller etiska aspekter vill jag upplysa om att det givetvis är frivilligt att delta och att du kan avbryta om/när du vill. Du har också anonymitetsgaranti, det vill säga ditt namn är skyddat. All data kommer att behandlas konfidentiellt. Vill du så tillhandahålls via e-post uppsatsen då den är färdig. Har du några frågor som dyker upp innan/efter intervjun är du välkommen att ringa, sms:a eller maila.
Tack för din medverkan!
Med vänlig hälsning,
57
Bilaga 2