Avslutande ord

Den största styrkan med min studie är att området är relativt outforskat och därför mycket relevant att studera. Den största svagheten är att mina begränsade möjligheter innebar att jag inte kunde göra en större studie och att studien därför inte har särskilt hög reliabilitet ur forskningssynpunkt.

Genom detta arbete har jag lärt mig mer om hur koncentrationssvårigheter kan yttra sig och hur man som lärare kan anpassa sin undervisning för att inkludera elever med dessa

svårigheter. Jag har fått insikt i att elever som har svårigheter att fokusera ofta kommer mer tillrätta i praktiska moment och har möjlighet att visa mer av sina kunskaper där, vilket jag som yrkesverksam lärare kommer att ta tillvara på i den formativa bedömningen.

36

Referenser

Abels, S., Markic, S. (2014). Heterogeneity and Diversity: A Growing Challenge or Enrichment for Science Education in German Schools? Eurasia Journal of Mathematics,

Science & Technology Education 10(4), s. 271 – 283.

Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbygge med hjälp

av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Andersson, B. (1992). Grundskolans naturvetenskap. Borås: Allmänna förlaget.

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB. Atterström, H., Persson, R.S. (2000). Brister eller olikheter? Lund. Studentlitteratur.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber AB.

Cerne, S. (2005) Naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd – En kvalitativ studie av

lärares naturvetenskapiga undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Examensarbete,

Lärarprogrammet, Linköpings universitet. Linköping: Linköpings universitet. Daniels, L., Wiener, J. (2016). School Experiences of Adolescents with Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder. Journal of Learning Disabilities 49(6), s. 567-581.

Davidsson, B., Patel, R., (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, rapportera och

genomföra en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson Gustavsson, A-L., Göransson, K., Nilholm, C (Ed). (2011) Specialpedagogisk

verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

FN konvention. (1993). Standardregler för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Stockholm: Utrikesdepartementet och

Socialdepartementet.

Kempa, R.F. (1991). Students’ learning difficulties in science. Causes and possible remedies.

Enseñanza de las Ciencias 9(2), s. 119-128.

Krell, G., Riedmüller, B., Sieben, B., & Vinz, D. (2007). Einleitung – Diversity Studies als integrierende Forschungsrichtung. [Introduction – diversity studies as an integrative line of research.] G. Krell, G. Riedmüller, B. Sieben & D. Vinz (Ed), Diversity Studies. Grundlagen

37

Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan – Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi

kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur

McGinnis, J.R. (2013). Teaching Science to Learners with Special Needs. Theory Into

Practice 52, s. 43-50.

Myhrberg, P, Ågren, E. (2008) Elever som visar på matematiksvårigheter – Identifiering,

orsaker och arbetsmetoder utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.

Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus (28). Myndigheten för skolutveckling.

Persson, B. (2001). Elevers olikheter. Stockholm: Liber.

Skollagen. SFS 2010:800.

Piaget, J. (1964). Cognitive Development of Children. Journal of Research in Science

Teaching 2(3), s. 176-186.

Redaktionen för Barn- och ungdomspsykiatri, Stockholms läns landsting (2014-03-31). Koncentrationsproblem (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.bup.se/sv/Rad-och- fakta/Artiklar/Koncentrationsproblem/ (2017-05-21)

Skolverket (2015). Rapport 417. Grundskollärares tidsanvändning - en fördjupad analys av

”Lärarnas yrkesvardag”. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Tang, X., Zhang, D. (2017). The influence of extracurricular activities on middle school students’ science learning in China. International Journal of Science Education 39(7), s. 1-22. Tufvesson, C. (2007). Concentration Difficulties in the School Environment – with focus on

children with ADHD, Autism and Down’s syndrome. Environmental and Energy Systems

Studies, Lund University.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, L.S. (1962). Thought and language. Cambridge, Mass.:M.I.T. Press. Weinert, F. E. (1997). Notwendige Methodenvielfalt [Necessary variety of methods].

Friedrich Jahresheft, 15, s. 50-52.

38

Bilaga: Intervjumall

Frågor till lärare:

Vad ger du för stöd till elever med koncentrationssvårigheter för att de ska kunna få samma möjligheter som de andra i NO-undervisningen?

- Hur väl lyckas du, tycker du själv? - Hur väl lyckas eleverna?

- Om något saknas; Vad saknas för att du ska känna dig nöjd? För att eleven ska lyckas? - Påverkas de andra eleverna i klassen av ditt stöd till eleven?

- Är de andra eleverna i klassen inblandade i stödet?

- Händer det att du även behöver anpassa för några andra elever eller för klassen som helhet?

Exempel jag kan ge som förslag ifall läraren inte själv kommer på något att ta upp:

 Om man visat ett filmklipp - lägga upp länken på skolans/klassens/gruppens hemsida så att man kan titta på det igen så många gånger man behöver. Att man ger eleverna möjlighet att gå tillbaka och titta/lyssna/läsa efter lektionen.

 Möjlighet till ljudbok istället för vanlig bok.

 Tydlig struktur i alla praktiska delmoment, t.ex. väldigt tydliga punkt-för-punktmallar för hur man skriver en laborationsrapport.

 Att vara noggrann med vilka begrepp man använder – enklare begrepp eller tydligt förklara vad de betyder.

Gör du något särskilt för att anpassa praktiska moment som t.ex. laborationer, studiebesök eller exkursioner för dessa elever?

Upplever du som NO-lärare att du har tillräckligt med tid, resurser och kunskap för att kunna anpassa undervisningen för dessa elever? Om inte, vad skulle det behövas mer av?

39

Frågor till elever:

Vad tycker du om NO som ämne i skolan? Varför tycker du så?

Om eleven inte tycker särskilt mycket om NO: Vad är det som behöver förändras för att du ska bli mer intresserad av NO i skolan? Är det något läraren kan göra, eller är det något du själv kan göra?

- Är NO svårt?

- Vad gör du om du inte förstår något (kör fast)? (frågar kompisar, slår upp, frågar läraren? Annat?).

- Vad är det som är svårt? - Hur går det på laborationerna?

Hur tror du att du lär dig som bäst i just NO? (jag kanske ger några exempel)

Upplever du att du och de andra i klassen kan få hjälp under NO-lektionerna när ni behöver det?