Avslutande ord

Skills är den serie som erbjuder minst andel kommunikativa övningar och utmärker sig framför-allt med sina 50% mekaniska muntliga övningar samt avsaknad av kommunikativa övningar för hörförståelse. Skills brister därigenom i att utveckla de två potentiellt viktigaste förmågorna i ett kommunikativt syfte. Detta bör i sin tur rimligtvis ha påverkan på elevernas möjlighet att utveckla sin kommunikativa kompetens om engelskundervisningen baseras på läromedlet ge-nom årskurserna 4–6. Läromedelsserien Skills är även ett bra exempel på det Nguyen och Le (2020) konstaterade; trots att övningar skapar interaktion skapar de nödvändigtvis inte komm-unikativ interaktion och är därigenom inte lika användbara för eleven. Likt Skills saknar även Join the Quest kommunikativa hörförståelseövningar och möjliggör därigenom inte bearbet-ning av det hörda materialet efter själva lyssbearbet-ningen, vilket kan vara problematiskt för elevernas utveckling av kommunikativ kompetens om inte undervisningen kompletteras med den typen av övningar (jmf. Nguyen & Le, 2020; Tomlinson, 2011). Resultatet för Join the Quest och framförallt Skills tenderar att bekräfta det Nguyen och Le (2020) konstaterar; att läromedel inte alltid är en bra källa för utveckling av kommunikativ kompetens. Sparks däremot, är generellt den serie som erbjuder eleverna mest kommunikativ övning av de tre läromedelsserierna och är därigenom den serie som tydligast visar på en kommunikativ språksyn (jmf. Lundberg, 2016).

6.2.1 Implikationer för läraruppdraget och förslag till vidare forskning

Eftersom vissa förmågor, framförallt hörförståelse, tenderar att ges ett litet utrymme jämfört med de övriga förmågorna kan denna studie uppmärksamma lärare på vilken/vilka förmågor som kan behöva kompletteras i dessa tre läromedelsserier. Studien kan även skapa en medvet-enhet om att vara uppmärksam på både hur mycket utrymme varje förmåga ges och på vilket sätt de övas. För som denna studie visar kan fördelningen mellan förmågorna variera och läro-medelsserierna kan erbjuda fler eller färre övningar som möjliggör utveckling av elevernas kommunikativa kompetens. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på detta för att kunna

38

erbjuda eleverna en fullständig engelskundervisning som följer Lgr11 och möjliggör utveckling av elevernas kommunikativa kompetens.

Några områden som hade varit intressanta att forska vidare på är progressionen mellan årskurs-erna i läromedlen. Det berördes till viss del i denna studie, men det hade varit intressant att än djupare belysa hur progressionen mellan årskurserna ser ut i olika läromedel. Ett annat förslag på vidare forskning är att mer ingående analysera elevers möjlighet att reflektera över kulturella företeelser, samhällsfrågor och livsvillkor från engelsktalande länder i en läromedelsanalys.

Genom att exempelvis belysa vilka länder som berörs, vilken typ av innehåll som behandlas, hur autentiskt innehållet är osv. Avslutningsvis hade det även varit intressant att forska vidare kring lärares och elevers åsikter gällande det läromedel de använder och jämföra lärarnas åsikter med elevernas.

Referenser

Primärkällor

Miller, F., Olsson, M., & Ungh Wolf, R. (2018a). Skills Textbook åk 4. Natur & Kultur Läro-medel

Miller, F., Olsson, M., & Ungh Wolf, R. (2018b). Skills Workbook åk 4 inkl elevwebb. Natur och Kultur Läromedel

Miller, F., Olsson, M., & Ungh Wolf, R. (2019a). Skills Textbook åk 5. Natur & Kultur Läro-medel

Miller, F., Olsson, M., & Ungh Wolf, R. (2019b). Skills Workbook åk 5 inkl elevwebb. Natur och Kultur Läromedel

Miller, F., Olsson, M., & Ungh Wolf, R. (2020a). Skills Textbook åk 6. Natur & Kultur Läro-medel

Miller, F., Olsson, M., & Ungh Wolf, R. (2020b). Skills Workbook åk 6 inkl elevwebb. Natur och Kultur Läromedel

Røise Bade, A. H., Dreyer Pettersen, M., & Tømmerbakke, K. (2016a). Join the Quest åk 4 Textbook. Stockholm: Liber

Røise Bade, A. H., Dreyer Pettersen, M., & Tømmerbakke, K. (2016b). Join the Quest åk 4 Workbook. Stockholm: Liber

Røise Bade, A. H., Dreyer Pettersen, M., & Tømmerbakke, K. (2017a). Join the Quest åk 5 Textbook. Stockholm: Liber

Røise Bade, A. H., Dreyer Pettersen, M., & Tømmerbakke, K. (2017b). Join the Quest åk 5 Workbook. Stockholm: Liber

Røise Bade, A. H., Dreyer Pettersen, M., & Tømmerbakke, K. (2017c). Join the Quest åk 6 Textbook. Stockholm: Liber

39

Røise Bade, A. H., Dreyer Pettersen, M., & Tømmerbakke, K. (2017d). Join the Quest åk 6 Workbook. Stockholm: Liber

Svenning, K., & Taylor, J. (2020a). Sparks Year 4 Workbook. Gleerups Svenning, K., & Taylor, J. (2020b). Sparks Year 5 Workbook. Gleerups Taylor, J. (2020a). Sparks Year 4 Textbook. Gleerups

Taylor, J. (2020b). Sparks Year 5 Textbook. Gleerups Taylor, J. (2020). Sparks Year 6 Textbook. Gleerups

Taylor, J., & Svenning, K. (2020). Sparks Year 6 Workbook. Gleerups

Sekundärkällor

Aijmer, K. (2001). Interaktivitet i samtal. I Skolverket (Red.), Språkboken: En antologi om språkundervisning och språkinlärning (s. 84–93). Stockholm: Statens skolverk.

Al Hosni, S. (2014). Speaking difficulties encountered by young EFL learners. International Journal on Studies in English Language and Literature, 2(6), 22–30. https://www.research-gate.net/publication/270340628

Allström, M. (2010). Internationalisering. I M. Estling Vannestål & G. Lundberg (Red.), Engelska för yngre åldrar (s. 35–48). Lund: Studentlitteratur.

Bergström, G., & Boréus, K. (2018). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I K. Boréus

& G. Bergström (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4 uppl., s. 17–45). Lund: Studentlitteratur.

Björk, L. (2001). Skrivprocessen och främmande språk. I Skolverket (Red.), Språkboken: En antologi om språkundervisning och språkinlärning (s. 110–122). Stockholm: Statens skolverk.

Boréus, K., & Kohl, S. (2018). Innehållsanalys. I K. Boréus & G. Bergström (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4 uppl., s. 49–89).

Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Chang, C-S. A., & Millett, S. (2013). The effect of extensive listening on developing L2 listen-ing fluency: some hard evidence. ELT Journal, 68(1), 31–40. doi:/10.1093/elt/cct052

Clarke, D. C. (2018). Student responses to vocabulary learning strategies on an ESAP course.

ELT Journal, 72(3), 319–328. doi:/10.1093/elt/ccy001

Evans, N. W., Hartshorn, K. J., & Anderson, N. J. (2010). A principled approach to content-based materials development for reading. I N. Harwood (Red.), English language teaching materials: Theory and Practice (s. 131–156). New York, NY: Cambridge University Press.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R.

Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 13–37). Stockholm: Liber.

40

Goh, C. (2010). Listening as a process: Learning activities for self-appraisal. I N. Harwood (Red.), English language teaching materials: Theory and Practice (s. 179–206). New York, NY: Cambridge University Press.

Hamidi, H., Bagheri, M., Sarinavaee, M., & Seyyedpour, A. (2016). Evaluation of two general English textbooks: New interchange 2 vs. Four corners 3. Journal of Language Teaching and Research, 7(2), 345–351. doi:/10.17507/jltr.0702.13

Johansson, B., & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: Undersöknings-metoder och språklig utformning (3 uppl.). Uppsala: Kunskapsföretaget.

Lundahl, B. (2001). Att läsa aktivt, kreativt och kritiskt. I Skolverket (Red.), Språkboken: En antologi om språkundervisning och språkinlärning (s. 80–83). Stockholm: Statens skolverk.

Lundahl, B. (2012). Engelsk språkdidaktik: Texter, kommunikation, språkutveckling (3 uppl.).

Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, G. (2016). De första årens engelska: Förskoleklass till åk 6 (2 uppl.). Lund: Student-litteratur.

Macalister, J. (2010). Today’s teaching, tomorrow’s text: Exploring the teaching of reading.

ELT Journal, 65(2), 161–169. doi:/10.1093/elt/ccq023

Mera Rivas, R. M. (1999). Reading in recent ELT coursebooks. ELT Journal 53(1), 12-21.

doi:/10.1093/elt/53.1.12

Nakatani, Y. (2010). Identifying strategies that facilitate EFL learners’ oral communication: A classroom study using multiple data collection procedures. The Modern Language Journal 94(1), 116–136. doi:/10.1111/j.1540-4781.2009.00987.x

Nguyen, C. T., & Le, D. T. K. (2020). Communicative language teaching: Do tasks and activities in school textbooks facilitate learners´ development of communicative competence?

Journal of Language Teaching and Research, 11(5), 688–700. doi:/10.17507/jltr.1105.04 Odilovna Djabborova, F. (2020). Ways of developing listening skills of English learners in ESL and EFL classroom. European Journal of Research and Reflection in Educational Sci-ences, 8(10), 212–216. http://www.idpublications.org/wp-content/uploads/2020/10/Full- Paper-WAYS-OF-DEVELOPING-LISTENING-SKILLS-OF-ENGLISH-LEARNERS-IN-ESL-AND-EFL.pdf

Pinter, A. (2017). Teaching young language learners (2. uppl.). Oxford: Oxford University Press.

Richards, J. C. (2006). Communicative language teaching today. New York, NY: Cambridge University Press.

Richards, J. C., & Rogers, T. S. (2014). Approaches and methods in language teaching (3.

uppl.). New York, NY: Cambridge University Press.

Siegel, J. (2013). Exploring L2 listening instruction: Examinations of practice. ELT Journal, 68(1), 22–30. doi:/10.1093/elt/cct058

41

Skolverket (2006a). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap (Skolverkets rapport 284).

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2006b). I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker (Skolverkets rapport 285). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: rev:

2019 (6. uppl.). Stockholm: Skolverket.

Svartvik, J. (2001). Språket i framtiden. I Skolverket (Red.), Språkboken: En antologi om språkundervisning och språkinlärning (s. 8–15). Stockholm: Statens skolverk.

Talandis, G., Jr., & Stout, M. (2015). Getting ELF students to speak: An action research approach. ELT Journal, 69(1), 11–25. doi:/10.1093/elt/ccu037

Thaqi Jashari, L., & Dagarin Fojkar, M. (2019). Teachers’ perceptions of developing writing skills. English Language and Literature Teaching, 16(2), 77–90. doi:/10.4312/elope.16.2.77-90

Tomlinson, B. (2010). Principles of effective materials development. I N. Harwood (Red.), English language teaching materials: Theory and Practice (s. 81–108). New York, NY:

Cambridge University Press.

Tomlinson, B. (2011). Introduction: Principles and procedures of materials development. I B.

Tomlinson (Red.), Materials development in language teaching (s. 1–35). New York, NY:

Cambridge University Press.

Tornberg, U. (2015). Språkdidaktik (5. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning.

Tórrez, N. M., & Lund, R. E. (2021). Textbook analysis: The case of the first Nicaraguan ELT series. ELT Journal, 1–10. doi:/10.1093/elt/ccaa051

Tribble, C. (2010). A genre-based approach to developing materials for writing. I N. Harwood (Red.), English language teaching materials: Theory and Practice (s. 157–178). New York:

Cambridge University Press.

Tyberg, E. (2010). Tematisering och ämnesintegrering. I M. Estling Vannestål & G. Lundberg (Red.), Engelska för yngre åldrar (s. 49–64). Lund: Studentlitteratur.

Widén, P. (2009). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 136–152). Stockholm: Liber.

Yang, X. (2016). Study on factors affecting learning strategies in reading comprehension.

Journal of Language Teaching and Research, 7(3), 586–590.doi:/10.17507/jltr.0703.21 Yuean, K.-M. (2011). The representation of foreign cultures in English textbooks. ELT Journal, 65(4), 458–466. doi.org:/10.1093/elt/ccq089

42

Zenhui, R. (2007). Training in brainstorming and developing writing skills. ELT Journal 61(2), 100–106. doi:/10.1093/elt/ccm002

Öhman, M. (2001). Hörförståelsens plats i kursplanerna. I Skolverket (Red.), Språkboken: En antologi om språkundervisning och språkinlärning (s. 80–83). Stockholm: Statens skolverk.