6 Diskussion
6.1 Avslutande ord och nästa steg
Överlag tycker jag mitt projekt varit lyckat och gått bra. Naturligtvis finns det delar i projektet som kunde gjorts effektivare och även delar som varit mindre lyckade och som jag skulle göra annorlunda om jag fick chansen att göra om projektet.
Här följer några delar som kunde ha gjorts på ett bättre sätt, utan rangordning:
Intervjugruppen jag hade visade sig vara optimal, förutom mångfalden, vilket jag borde nyttjat ännu bättre genom att ha flera intervjuer under olika tidpunkter i projektet. För att få kompletterande insikter under projektets gång.
Jag hade en punkt under en workshop som hette ”sämsta möjliga idéer” syftet var att få fram dåliga delar på hemsidor. Punkten skapade ett stort negativt tänkande i gruppen vilket jag fick arbeta hårt med för att ta oss ur. Det i sin tur gjorde att tidsplaneringen felade. Hela den punkten borde nog med facit i hand tagits bort till förmån för punkten ”sammanfattning av skisser” som inte hans med.
Något som jag anser var både positivt och negativt med mitt projekt var mina tidigare erfarenheter med GIS. Detta gjorde att jag hade mycket förutfattade meningar om geografisk information och hur den skall presenteras och hanteras. Det kan ha hjälpt mig i min designprocess på så sätt att jag kunnat börja tidigare med mitt projekt utan inlärningsperioder, jag tror även att det har varit till en nackdel när det kommer till den
akademiska delen i och med att jag inte kunde styrka min tidigare kunskap akademiskt.
Jag ser att detta projekt är högst relevant då GIS dyker upp på allt mer hemsidor, dock väldigt underprioriterat i hemsidor. De ligger ofta undangömda i underkategorier så de blir väldigt svåra att hitta. Detta är mycket märkligt anser jag då det finns så mycket information att finna i ett GIS.
Om jag skulle fortsätta detta projekt så skulle jag vilja utforska mer hur man kan använda ett webbGIS som ett sätt att främja användarvänlighet på andra typer av webbplatser som använder sig av geografisk information. Jag
skulle även vilja utforska hur man kan använda sig utav webbGIS till att navigera på en webbplats.
Referenser
Areal. (n.d.). Hämtad 29 juli, 2018, Från http://areal.se/
Arvola, M. (2014). Interaktionsdesign och UX : om att skapa en god användarupplevelse. Lund: Studentlitteratur.
Berg, G. (2000). Analys av skolkultur och aktörsberedskap - hur gör man? Kapitel 5 ur Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling.
Stockholm: Gothia.
B N Sanders, E., Stappers P.J. (2012). Convivial Toolbox: Generative Research for the Front End of Design. Förlag: BIS Publishers B.V.
Chu, K. (n.d.). Service Design Double Diamond Process [Digital image]. Hämtad 29 juli, 2018, Från
http://servicedesignvancouver.ca/wp-
content/uploads/2014/11/SDV-DoubleDiamond.pdf
Cooper, A., Cronin, D., Noessel, C. and Reimann, R. (2014). About face (4th edition). Indianapolis, IN: John Wiley and Sons.
DeMers, M. (2009). Gis for dummies. Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons.
Forsman, J., Svenn, D. (2011). Att möta kunden med
användarbarhet. Hämtad 18 maj, 2018 från http://www.diva
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A442196&dswid=- 3020
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Design Council. (n.d). The Design Process: What is the Double Diamond? Hämtad 29 juli, 2018, Från
https://www.designcouncil.org.uk/news-opinion/design- process-what-double-diamond
Eniro.se. (n.d.). Hämtad 29 juli, 2018, Från https://www.eniro.se/
Esri Sverige - Svenska Baskartor. (n.d.). Hämtad 29 juli, 2018, Från
https://www.arcgis.com/home/group.html?id=302229239c4 34cd79b6e8adabb69d1b4#overview
Fugazzotto, J. (2005). Developer to Designer: GUI Design for the Busy Developer. Förlag: Library of Congress.
Google Maps. (n.d.). Hämtad 29 juli, 2018, Frånhttps://maps.google.com/
Gunderloy, M. (2006). Developer to Designer. Hoboken: John Wiley & Sons.
Hemnet - Sveriges största sajt för bostäder, lägenheter, hus, villor till salu.
Hämtad 29 juli, 2018, Från https://www.hemnet.se/
Longley, P., Goodchild, M.F., Maguire, D.J., Rhind, D.W. (2006).
Geographic Information Systems and Science. Förlag: John
Wiley And Sons Ltd.
MacDonald, S., Headlam, N. (2008). Research Methods Handbook:
Introductory Guide to Research Methods for Social Research. Centre for Local Economic Strategiesm.
Niantic, Inc (2016) Pokémon GO (Version 1.3.1) [Mobile application software]. Hämtad från http://itunes.apple.com
Nilvér, K., Nottebohm-Kaiser, E. (2008). Områdessökning i geografiskt
Associerad data. Hämtad 18 maj, 2018 Från: http://uu.diva- portal.org/smash/get/diva2:158957/FULLTEXT01.pdf
Panko, R. (n.d.). The Popularity of Google Maps: Trends in Navigation Apps in 2018. The Manifest. Hämtad 29 juli, 2018, Från
https://themanifest.com/app-development/popularity- google-maps-trends-navigation-apps-2018
Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföraoch rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rogers, Y., Sharp, H., & Preece, J. (2011). Interaction design. Chichester, West Sussex, U.K.: Wiley.
Sanders, E. B.-N., & Stappers, P. J. (2012). Convivial design toolbox: Generative research for the front end of design. Amsterdam: BIS.
Schimiguel, J., Meincke Melo, A. M., Cecília, C. Baranauskas., Bauzer Medeiros, C. (2005). Accessibility as a Quality Requirement:
Geographic Information Systems on the Web. Förlag:
Instituto de Computação.
Skogsmark. (n.d.). Hämtad 29 juli, 2018, from http://www.skogsmark.nu/
Sverigekartor. (n.d.). Hämtad 29 juli, 2018, Från
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk
information/Kartor/Sverigekartor/
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Appendix
Intervjuguide
Presentera mig själv
Hej jag heter Jonas Gabrielsson och studerar Interaktionsdesign på Malmö Universitet.
JAG SKULLE VILJA BÖRJA MED ATT TACKA FÖR ATT DU KUNDE STÄLLA UPP PÅ DENNA INTERVJU.
Har du koll på vad en interaktionsdesigner gör?
En Interaktionsdesigner praktiserar design av digitala produkter, miljöer, system och tjänster med fokus på beteende.
Jag ska skriva en uppsats om hur man presenterar GIS data i en hemsida.. Så målet med denna intervju är att ge mig en förståelse i hur en köpande process går till och hur man skulle kunna presentera data på en hemsida. Detta kommer inte vara en klassisk intervju utan mer som ett samtal och syftet med detta är att försöka förstå dina erfarenheter och tankar kring projektet…. Denna intervju kommer att användas i mitt examensarbete och för att kunna designa till Per-Erik. Är det okey?
Har du några frågor innan vi börjar?
Vem är du?
Berätta lite om dig själv; Ålder, bakgrund,Titel, Bostadsort. Hus, Gård, bostadsrätt, hyres?
Huvudfrågor.
Hur kom du i Kontakt med Per-Erik/Skillingskog? Varför?
Vad är det för något du har köpt med hjälp av per-erik? Varför?
När var det senast du var kontakt med Skillingskog? Har du varit i kontakt med liknande företag? Hur var det?
Nu när du nämnde “det du köpt”, hur fungerade den processen? Var det något du saknade?
Hur var informationen, kring produkten?. GIS datat du fick presenterat, hur såg det ut?
Hur har detta köp påverkat dig och din vardag?
Du nämnde att du köpt en villa, hus bostadsrätt, skulle du kunna berätta lite hur det gick till?
Hemnet? - Hur fungerade det?
I jämförelse med köpet av per-erik? - Hur skiljde sig processen? Vilken “process” var bäst? På vilket sätt?.
användning för?
Hur tycker du att den skulle se ut?
Vilken typ av GIS data finner du relevant när du ska köpa? Ortofoton, fastighetskarta, Rinnande vatten, skog, mobiltäckning, etc. Skulle du kunna rangordna den typ av information som är viktigast för dig i ett sådant här sammanhang
Skulle du besöka hemsidan med mobil, padda, dator, annat? Har du några andra tankar som du tror skulle gynna detta projekt?
För att runda av
I ett utopiskt samhälle där allt var möjligt, flygande bilar, teleportering osv. Hur hade ett köp av “den produkt” du köpte med hjälp av skillingskog gått till?
Avslut
Tack så mycket för att du tog dig tiden att vara med på denna intervju/samtal. Tack så mycket än en gång, Hejdå.
Jag heter Jonas Gabrielsson, är 26 år och studerar Interaktionsdesign på Malmö Universitet.
Jag håller på att skriva mitt examensarbete tillsammans med Per-Erik på Skillingskog AB.
Jag skulle gärna vilja intervjua dig angående dina erfarenheter kring kontakt med Skillingskog AB.
Intervjun föreslår jag sker via telefon eller skype.
Om du skulle ha möjlighet att deltaga, när skulle det passa? Mvh.
Förtydligande dokument
Design 1: https://xd.adobe.com/view/a2147681-2043-4f2f-59fe- d254965deb98-d425/?fullscreen Design 2: https://xd.adobe.com/view/70f9f82c-1f2e-4177-7662- 235705e03ea9-06c8/?fullscreenHeader
Denna del skall alltid synas när du scrollar nedåt för enkel navigering till önskad del. Exempel på detta: youtube.com ; areal.se
Detta gick inte att visualisera tyvärr. När du klickar på någon av knapparna till höger så zoomas du till respektive del.
Överblick fastighet
Denna del ska gå att scrolla i horisontellt. Indikeras av de tre punkterna under bilderna. Programmet jag jobbar i har ingen “hover over” funktion så nu gjorde jag bilden över fastighet 1 klickbar men tanken är att när du för musen över den bilden (utan att klicka) så får du upp information där. När du klickar på bilden eller “fastighet 1” texten så kommer du till sidan om den fastigheten.
Karta 1
Har bara gjort mittersta punkten klickbar. När man klickar på den så zoomas man in till fastigheten, man ser tomtgränsen och en sidebar dyker upp med information likt den i “överblick fastigheter”. Skillnaden här är att du kan bläddra vidare i bilder. Du kan även stänga info-rutan och zooma in ut hur du vill. Tanken är också att du ska kunna byta lager likt i kartan inne i fastighetsinformations sidan. Du kan nå den sidan via knappen “vidare till fastighet”. Gå tillbaka till standardläge gör du via pilen i högra hörnet.