Denna studies syfte var att undersöka ifall sångelevers flerspråkighet påverkar deras sångsound, samt hur sångläraren förhåller sig till detta gentemot det aktuella sångidealet. Det har framgått i denna studie att sångläraren har en betydande roll för sångelevens sångutveckling genom att förebilda på lektionen och vägleda eleven. Elevens omgivning spelar också stor roll för dennes sångprocess. Vilken musikkultur som är aktuell på skolan speglar av sig i vilket sångideal som anses bra att försöka efterlikna. Studien har också belyst frågan kring elever med utländsk härkomst och lärarnas begränsade erfarenheter i att undervisa flerspråkiga sångelever.
Fokus i denna studie har hela tiden varit att finna saker som kan förbättra mig som sånglärare. Det känns betryggande att veta att rollen som sånglärare är ett stort ansvar, där jag ansvarar för att skapa möjligheter och ge eleven en varierande sångundervisning. Jag har fått större förståelse för hur jag ska arbeta med mina framtida sångelever för att utveckla deras personliga sångsound och jag upplever att denna studie har frambringat material som jag kan använda i min framtida profession som sånglärare. Jag anser att alla bör ta vara på och utveckla sitt personliga sångsound istället för att försöka efterlikna någon annan vokalist. Studien visar däremot att imitation kan vara en väl fungerande metod när det kommer till teknikövningar, samt även som inspiration. Att eleven blir inspirerad av hur läraren eller en annan vokalist sjunger är positivt men det gäller för läraren att bryta igenom och anpassa det till eleven. Jag hävdar dock att det genom ren imitation och utan reflektion går det personliga sångsoundet förlorat.
Det som har berört mig mest under arbetets gång är avsaknaden av elever som går dem estetiska programmen på gymnasieskolan som har utländsk härkomst. Efter varje avslutat intervju med samtliga informanter som är lärare, har detta fenomen diskuterats. Lärarna har delgett mig historier om elever som velat gå det estetiska programmet men av brist på förståelse och acceptans från familjen, valt ett annat alternativ. Att utbilda sig inom de estetiska ämnena är måhända inte lika värdefullt i alla länder. Min teori är att föräldrarna överför sina normer och förväntningar från sina respektive hemländer eller kulturer på sina barn, där musik och estetiska ämnen inte värderas lika högt som exempelvis en ingenjörsexamen.
Detta har medfört att jag själv som invandrat till Sverige, har insett vikten av min läraroll och att den inte bara stannar i undervisningsrummet. Jag har också insett det ansvar jag har som inspiratör till unga människor med utländsk härkomst och vilket arbete jag har framför mig.
Jag hoppas och önskar att både föräldrar och elever ser mig som en förebild, för jag är övertygad om att vägen till att få in fler elever med utländsk härkomst till de estetiska programmen på gymnasieskolan är genom föräldrarna. Jag har själv släktingar som ifrågasatt mina val under utbildningen och om jag inte haft förstående och stöttande föräldrar, hade jag kanske börjat ifrågasätta mig själv? Därför vill jag motbevisa normer, inspirera ungdomar och nå ut till deras föräldrar så de inser att estetiska utbildningar är värdefullt i Sverige, världen och framför allt i livet. Jag vill tacka alla informanter som delat med sig av sina erfarenheter som berikat denna studie.
7.1 Förslag till fortsatt forskning
Under arbetet kring denna studie har jag mött frågor som intresserat mig kring effekter av sångideal och hur de påverkar elevers sångprocess. En av dessa frågor handlar om ifall sångidealen skiljer sig mellan elever i den akademiska världen och sångelever som utvecklar sin sångprocess genom privata alternativ. Hur och varför skiljer sig sångidealen åt?
En annan intressant fråga som jag uppmanar till vidare forskning inom är att undersöka ifall sångelever som bor och går i skolan i mångkulturella områden upplever samma sångideal som elever som går på skolor där majoritet består av elever med svensk bakgrund. Vilka bidragande faktorer skapar sångidealen i de olika områdena?
Referenser
Arder, N. (1996). Sangeleven i fokus. Oslo: Ad Notam Gyldendal.
Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Kayes, G. (2000). Singing and the actor. London: A & C Black
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindblad, P. (1992). Rösten. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, jam session:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jam-session Hämtad 2014-12-18 Nationalencyklopedin, klangfärg: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klangfärg Hämtad 2014-12-18 Nationalencyklopedin, populärmusik: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/populärmusik Hämtad 2014-12-18 Nationalencyklopedin, sound: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sound Hämtad 2014-12-18
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Riggs, S. (1994). Singing for the stars: a complete program for training your voice. 6 ed. Van Nuys, Calif.: Alfred pub.
Sadolin, C. (2009). Komplett Sångteknik. 1. utg. København: CVI Publications ApS
Schenck, R. (2000). Spelrum: en metodikbok för sång- och instrumentalpedagoger. Göteborg: Ejeby.
Skolverket (2011). Ämnesplan för Musik. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/ gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program/subject.htm? subjectCode=MUS&lang=sv&tos=gy
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Sundberg, J. (2001). Röstlära: fakta om rösten i tal och sång. (3., utvidgade uppl.) Stockholm: Proprius.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ware, C. (1998). Basics of vocal pedagogy: the foundations and process of singing. New York: McGraw-Hill.
Zangger Borch, D. (2005). Stora sångguiden: vägen till din ultimata sångröst. (1. uppl.) Danderyd: Notfabriken.
Bilaga 1: Intervjufrågor till sångläraren
Berätta om din musikaliska bakgrund
Vad har du för strategier när du undervisar?
Fortsättningsfrågor:
Förebildar du i huvudsak på lektionen och i så fall hur?
Hur arbetar du med teknik?
Vad har du för instuderingsmetod för eleverna?
Upplever du att det finns ett sångideal?
Upplever du att dina sångelever försöker efterlikna detta ideal?
Hur arbetar du med personligt utryck?
Vad har du för upplägg när det kommer till repertoar?
Fortsättningsfrågor:
Hur är upplägget för låtval mellan sånglärarna på skolan I vilken mån anpassas låtvalen till eleverna?
Får eleverna vara med och påverka låtvalen?
Har du funderat eller upplevt någon gång att ens flerspåkighet kan färga av sig till sångrösten?
Fortsättningsfrågor:
Har du upplevt det i din undervisning någon gång? Hur tror du det påverkas?
Hur hanterar du det gentemot det aktuella sångidealet?
Bilaga 2: Intervjufrågor till sångeleven
Berätta om din musikaliska bakgrund?
Berätta om ditt kulturella arv? Modersmål?
Hur går dina sånglektioner till?
Fortsättningsfrågor:
Hur leder din sånglärare lektionen?
Hur förebildar din sånglärare? Blir du påverkad av detta?
Vilka för- och nackdelar upplever du att det finns med att din sånglärare förebildar? Upplever du att det finns ett sångideal?
Hur påverkar det dig?
Vem väljer sångläxorna? Får du välja?
Fortsättningsfrågor:
Hur går instudering av sångläxan till?
Tycker du att det är roliga och givande sångläxor? Hur jobbar ni med personligt uttryck på lektionen?
Känner du en utveckling i din sång med de olika sångläxorna?
Får du och dina vänner liknande läxor? Hur påverkar det dig?
Har du och din sånglärare någon ”plan” för hur du vill utvecklas?
Har du funderat över ifall din flerpråkighet har påverkar din sångröst?
Fortsättningsfrågor:
Tycker du det är skillnad på din talröst och sångröst? På vilket sätt?
Upplever du några hinder eller fördelar med att vara flerspråkig?
Upplever du att sångrösten inte låter som du ”önskar” Vad kan det bero på?