Hur har du skapat ditt sound? EXAMENSARBETE

EXAMENSARBETE

Hur har du skapat ditt sound?

En studie om flerspråkighet, sångideal och personligt uttryck

Trisha Ullah

2015

Lärarexamen, avancerad nivå Lärarexamen 270/300/330 hp

Luleå tekniska universitet

HUR HAR DU SKAPAT

DITT SOUND?

En studie om flerspråkighet, sångideal och personligt uttryck

Trisha Ullah

Institution för Konst, Kommunikation och Lärande (KKL) vid Luleå Tekniska Universitet (LTU)

HOW HAVE YOU

CREATED YOUR SOUND?

A study about multilingualism, vocal ideals and personal expression

Trisha Ullah

Department of Arts, Communication and Learning (KKL) at Luleå University of Technology (LTU)

Thesis, Advanced Level

Förord

Till att börja med vill jag tacka min handledare Thomas von Wachenfeldt som har hjälpt mig sortera mina tankar och svarat på alla ”panik-mail” jag skickat under arbetets gång. Med din vägledning har jag klarat av att axla denna, för mig, stora utmaning och det är jag otroligt stolt över!

Mina föräldrar, tack för er enorma kärlek och stöd!


মা ও বাবা, %তামােদর সীমাহীন ভালবাসার জন1 আিম %তামােদর pিত িচরক7তj।
 যিদও আমার কাজটা %তামরা ভালভােব বুঝেত পােরা না,


আিম %তামােদর সহেযািগতার উপর শতভাগ িনভBর করেত পাির।

Min fantastiska och underbara bror Antor! Tack för att du alltid får mig att skratta hejdlöst, otroligt fult och tills det sprutar glädjetårar ur mina ögon. Tillsammans med dig förvandlas tillvaron till den roligaste komedin.

Och slutligen, tack Melker för att du helt enkelt är bäst och för att du fortfarande är kär i mig!

Piteå, December 2014


Abstrakt

Denna studie undersöker ifall flerspråkighet påverkar sångelevens sångsound samt hur sångläraren förhåller sig till detta gentemot det nuvarande sångidealet. Studien genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa forskningsintervjuer där fyra av informanterna var elever som går estetiska programmet på gymnasieskolan, årskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklärare på gymnasieskolan.

Resultatet från de åtta intervjuerna visar en del faktorer som är väsentliga för sångelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. Sångeleven måste få tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sångläraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sånglektionen.

Resultatet visar också att sånglärarna har olika syn kring huruvida sångsoundet påverkas av det kulturella arv eleverna har. Några av informanterna menar att det är språket som skapar sångsoundet medan andra syftar på att det är något man kan öva fram.

Abstract

This study examines whether multilingualism have an affect on vocal students' sound, and how the singing teacher's attitude balances this in relation to the current song ideal. The study was conducted using eight qualitative research interviews, where four of the informants were high school students, from grades one to three, attending the arts program in music. The remaining four informants consisted of active high school music teachers.

The results from the eight interviews show some factors that are essential for the development of a vocal student's personal sound and expression. Song pupils must receive clear instructions and be aware of what they imitate and for what purpose. The vocal teacher should also be aware of how much they form and the responsibility this comes with during the singing lesson.

The results also show that vocal teachers have different views about whether the vocal sound is influenced by the students cultural heritage. Some of the informants believe that the sound is created through the language, while others refer to it as something you can achieve with practice.

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

2. Syfte och Frågeställningar ...3

3. Bakgrund ...4

3.1 Sociokulturell teori ...4

3.2 Rösten ...5

3.3 Imitation och förebildande ...6

3.4 Förankring i styrdokument ...7 4. Metod ...9 4.1 Hermeneutik ...9 4.2 Metodval ...9 4.3 Urval ...10 4.4 Presentation av informanter ...10 4.5 Genomförande ...11 4.6 Etiska överväganden ...12 4.7 Analys ...12 4.7.1 Analysrunda 1 ...13 4.7.2 Analysrunda 2 ...13 4.7.3 Analysrunda 3 ...13 4.7.4 Analysrunda 4 ...13 5. Resultat ...14 5.1 Undervisningsstrategier ...14 5.2 Ideal ...17 5.3 Sammanfattning av resultatet ...20 6. Diskussion ...21 6.1 Metoddiskussion ...21

6.2 Validitet och reliabilitet ...22

6.3 Resultatdiskussion ...24

6.3.1 Hur påverkar elevernas flerspråkighet och modersmål deras sångsound? ...24

6.3.2 Vad gör sångläraren för att bevara elevernas personliga sångsound utifrån det nuvarande sångidealet? ...25

7. Avslutande ord ...29

7.1 Förslag till fortsatt forskning ...30

1. Inledning

Under alla år som jag studerat musik har jag upplevt att det funnits mallar, ett eftersträvat sångideal för hur jag som vokalist bör låta. Det finns i olika tider det som anses ”inne” och snyggt, men även sådant som anses fult. Jag har alltid känt att det varit svårt att uppfylla och ta till mig det sångideal som varit aktuellt och har därför också haft svårt att acceptera min egna unika röst. Min strävan har alltid varit att låta som någon annan, någon med ett eftertraktat sångsound som även många andra redan försökt imitera och efterlikna.

Enligt mig har sångröst och sångsound snarlik betydelse, men det föreligger ändå vissa skillnader. 1 De flesta vokalister äger en viss sångröst. Definitionen sångsound däremot, handlar om klangfärg och placering av vokaler. Genom att bevara och förbättra sitt personliga uttryck och inte efterlikna någon annan vokalist bibehåller vokalisten också sitt unika sound. Genom att formas för hårt exempelvis tekniskt efter ett sångideal, eller försöka efterlikna någon annan vokalist för mycket, tror jag leder till att ens unika sångsound går förlorat.

Begreppet sångideal är också ett ämne som återkommer och är centralt i denna studie. Men vad är då ett sångideal? Enligt mig är det en sångröst, eller ännu hellre, ett sångsound hos en för stunden etablerad och känd vokalist, vilket blir ett eftertraktat ideal hos media, musiklyssnare och andra etablerade musiker. Det finns inte ”ett absolut” sångideal, utan detta fenomen förändras i och med vilka trender och ideal som råder. Resultatet av detta blir att andra vokalister försöker efterlikna detta sångideal med dess klangfärg, uttal och sångteknik.

Varje individ har sitt eget sound och sitt personliga uttryck att utnyttja och beröra åhöraren med, vilket jag tycker är helt fantastiskt! Även begreppet personligt uttryck är något som jag kommer återkomma till i denna studie och enligt mig syftar det på att varje människa har sin unika klangfärg. Vi människor ser fysiskt olika ut och jag tror detta påverkar varje individs unika 2 sångsound.

På senare tid har jag börjat fundera på och analysera varför just min röst låter som den gör och en avgörande faktor, tror jag, är mitt modersmål. Hemma har jag alltid konsekvent pratat ett annat språk som består av många diftonger, andra betoningar än svenska och med fler nasala vokaler. I skolan och bland vänner har jag dock talat svenska. Detta har fått mig att fundera över ifall min kroppsuppbyggnad, muskulaturen i min hals och kropp, användningen av min resonans när jag sjunger och blandningen av mitt modersmål och det svenska språket har påverkat mitt sångsound?

Sound: En musikterm som oftast används för att beskriva en klanglig helhetsupplevelse (ljudbild). Kan också referera

1

till en instrumentalists spelsätt och stil eller vokalists sångsätt. (Nationalencyklopedien, 2014)

Klangfärg: Egenskap hos en klang som gör att den för en lyssnare uppfattas skild från andra klanger även om

2

Under min musikaliska utbildning upplevde jag i tonåren att sånglärarna ofta delade ut samma låtar till både mig och mina vänner, trots att vi har helt olika röster. Arbetet kring låtarna var även snarlikt och strävade efter liknande resultat för samtliga. Hur förhåller sig då sånglärarna till det personliga uttrycket när det kommer till sin undervisning och sångelevens utveckling? Sångundervisning bygger till stor del på förebildande metoder från sångläraren, som i sin tur sångeleven sedan härmar och försöker efterlikna. Jag har alltid sett upp till mina sånglärare, både för deras fantastiska sångröster men också för deras kunskap. En sånglärare som inspirerar och förebildar med god sångteknik är något som jag själv ser som eftersträvansvärt, men detta är både på gott och ont.

Idén till denna studie uppkom när jag under en resa till mina föräldrars hemland satt tillsammans med mina kusiner och jammade . En av mina kusiner, som är en av landets mest framgångsrika 3 sångerskor som är skolad inom en klassisk sångteknik inom regionen, ville sjunga någon västerländsk pop-låt . Vi valde en låt av en känd sångerska och när vi började spela så ”föll” all 4 hennes sångteknik. Detta fascinerade mig eftersom jag mycket väl vet att hon är fenomenal på det hon är van att sjunga, nämligen på vårt modersmål.

Med denna studie ämnar jag att undersöka ifall flerspråkiga sångelever med ett annat modersmål än det svenska språket påverkas av det i sitt sångsound. Och vidare hur hanterar och förhåller sånglärarna sig till det outtalade sångidealet som är aktuellt för den musikgenre som eleverna gärna vill efterlikna musikaliskt?


Jam: Ett informellt musikaliskt möte för att utveckla sina improvisatoriska färdigheter och utveckla musikaliska idéer

3

(Nationalencyklopedin, 2014).

Västerländsk pop-låt: Populärmusik är en samlingsbenämning på musikaliska genrer vilkas produktion och

4

2. Syfte och Frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka ifall flerspråkiga sångelever – där språkmelodi och diftonger skiljer sig från det svenska språket – påverkas av detta i sitt personliga sånguttryck. Mot bakgrunden av mitt syfte har följande forskningsfrågor formulerats:

• Hur påverkar elevernas flerspråkighet och modersmål deras sångsound?

3. Bakgrund

I bakgrunden lyfts litteratur och tidigare forskning fram som belyser väsentliga områden kopplade till föreliggande studie. Först kommer en beskrivning av den pedagogiska teorin som ligger till grund för denna studie, den sociokulturella teorin. Därefter beskrivs tidigare forskning kring ämnet där röstens anatomi, imitation och förebildande berörs. Slutligen kopplas studiens ämne ihop med skolans uppdrag med fokus på sångundervisning.

3.1 Sociokulturell teori

Den sociokulturella teorin innebär att själva lärandeprocessen utgår från en social grund och sker genom samspel med andra. Dysthe (2003) beskriver det som att lärande har med deltagande och relationer att göra och att kommunikation är grundläggande element i läroprocessen. Interaktion och samarbete är helt avgörande för lärandet, det är inte bara elevens kognitiva process som påverkar lärandet utan dess omgivning i stort, där elevens bakgrund och kultur har betydelse. I en elevs läroprocess har lärare och skolkamrater större roll än att bara uppmuntra eleven till att utveckla sin egen kunskap, då det är vad och hur som lärs genom interaktion med andra som är väsentlig för läroprocessen (Dysthe, 2003). Lärandet är ett resultat av all mänsklig verksamhet, menar Säljö (2000). En individ eller en grupp kan ta med sig någonting användbart ur varje situation, handling eller samtal som sker. Strandberg (2006) menar också att aktiviteter så som tänkande, talande, läsande, problemlösande, emotioner och vilja leder till lärande och utveckling. Det är vad barn och ungdomar gör i skolan som avgör deras utveckling, inte vad de har i huvudet.

3.2 Rösten

Människans talröst kan låta på många olika sätt beroende på olika faktorer så som biologiska, anatomiska, psykologiska, kulturella och till och med ibland beteendemässiga, menar både Lindblad (1992) och Sundberg (2001). De variationer som finns i talrösten innebär enligt Lindblad (1992) att röstens dimensioner förändras. Dessa röstdimensioner kan delas in i tre grundläggande områden: tonhöjd (röstläge), röststyrka samt klangfärg (röstkvalité). Enligt Lindblad (1992) kan dessa variera mellan olika språk och dialekter. Att vara två eller flerspråkig kan sätta avtryck på det språket man använder mest till vardags. Samtidigt är dialekter, oavsett om de är språkbetingade eller dialektalt inom samma språk, något man kan arbeta bort. Även om varje röst motsvaras av ett unikt akustiskt mönster (röstavtryck), tenderar vokalister anta det aktuella ”röstmodet”. I detta avseende, menar Lindblad (1992), blir rösten alltså inte unik längre.

Sången ställer också mycket högre krav på både rösten och röstkontrollen än vad talet gör i det avseendet att det krävs större precision i kontroll av ansatsröret , struphuvud och 5 6 andningsapparaten (Zangger Borch, 2005). För att behärska dessa krav krävs god röstträning och 7 korrekt röstteknik menar både Lindblad (1992) och Sundberg (2001).

Sundberg (2001) talar också om ”den fula rösten” och menar på att nästan alla röstforskare har riktat in sig på att beskriva och definiera skönsång. Vidare menar Sundberg (2001) att vad som utmärker vad som anses vackert beror på utvalda kriterier som bestäms och växlar slumpvis inom en kultur. De komponenters som utgör röstens estetiska värde är fonation , sångformanter , 8 9

intonation och vibrato.

Alla instrument har tre saker gemensamt för att producera ljud vilket innefattar en aktuator , 10

vibrator och en resonator (Ware, 1998). Till skillnad från övriga instrument så har rösten en 11 12

Ansatsröret: Består av näshålan, munhålan och svalget. (Zangger Borch, 1995)

5

Struphuvud: Består av brosk, muskler och slemhinna (Zangger Borch, 1995)

6

Andningsapparaten: Består av två kompletta system av in- och utandningsmuskler som innefattar lungorna,

7

mellangärdet (diafragman), bukmuskler och ryggmuskler. (Zangger Borch, 1995)

Fonation: Stämbanden sätts i vibration av utandningsluften och bildar därmed stämbandstonen. (Sundberg, 2001).

8

Sångformanter: Artikulationsorganets inställning påverkar frekvensläget för ansatsrörets resonans. Detta kallas för

9

formantfrekvenser och bestämmer vokalkvalitet och en större del av röstklangen. (Sundberg, 2001).

Aktuator: (Inom sång) Muskler och andningsorgan som består av luftstrupe, lungor, luftrör, diafragma, revben och

10

mag- och ryggmusklerna, agerar i samordning för att kontrollera inandning och utsläpp av luft. (Ware, 1998).

Vibrator: (Inom sång) Struphuvudet består av veck, muskler, ligament och brosk, som samordnar luftflödet och

11

vibrerar sedan stämbanden för att producera en ”surrton” eller grundfrekvens. (Ware, 1998).

Resonator: (Inom sång) Kombinationen av de övriga resonanshåligheterna, som består av halsen, munnen och näsan,

12

fjärde komponent, en artikulator . Genom att koordinera dessa fyra komponenter framställer 13

vokalisten funktionellt korrekta sångtoner. Ware (1998) menar också att impulsen för all avsiktlig fonation är sinnet, medan den avgörande rollen har hjärnan och nervsystemet som fungerar som drivkraft för sångprocessen.

Sång skiljer sig från talet i flera avseenden så som rytmiskt, tonhöjdsmässigt och vokalklangmässigt. Vid kombination av vissa tonhöjder och vokalklanger kan ljudbilden bli ostadig (Lindblad, 1992). Detta problem skiftar och ser annorlunda ut för olika personer. I de flesta fall utövas sångteknik efter någon av de olika sångskolorna som innefattar olika metoder. För att 14 undvika problemområden som tonhöjder och vokalklanger kan åstadkomma och för att efterlikna ett sångideal, kan dessa metoder vara till hjälp.

3.3 Imitation och förebildande

Schenck (2000) menar att en lärare aldrig får förbise vilken kraft imitation och förebildande har på eleverna. Det som verbalt förklaras i undervisningen överträffas ofta av förebildernas kraft att påverka. Oavsett vad läraren säger så är det vad läraren gör och hur den gör det som spelar roll och är det starkaste budskapet i dennes undervisning. Sångundervisning består i huvudsak av förebildande metoder. Därför bör även sångläraren vara medveten om styrkan i att vara förebild och låta den genomsyra hela sin metodik (Schenck, 2000). Detta medför även ett större ansvar hos sångläraren gentemot eleven, då sångläraren ansvarar för att använda sin roll som förebild på ett metodiskt och pedagogiskt sätt i sin undervisning så att eleven lär sig god sångteknik. Arder (1996) och Ware (1998) menar båda att sångtekniken är det redskap sångeleven behöver för att kunna utforska sitt personliga uttryck. Det är också sånglärarens ansvar att på ett medvetet sätt demonstrera sångteknik på rätt sätt för att förhindra att eleven imiterar något eller någon på ett sätt som anstränger eller skadar rösten. Schenck (2000) menar att förklaringar har sin plats i undervisningen men ordens inverkan alltid kommer överskuggas av kraften av förebilderna. Schenck (2000) menar alltså att eleverna alltid påverkas mer av hur sångläraren och andra instrumentlärare sjunger eller spelar, samt lärarens attityd gentemot olika typer av musikgenrer och musikframträdanden.

Arder (1996) menar att demonstrerad undervisning är ett bra medel för att inspirera sina sångelever. Men att undervisningen inte går ut på att sångeleven ska kopiera sin sånglärare utan sångeleven ska ha utrymme att utveckla sin egen klang. Sångläraren bör därför skala av sin personliga klang vid demonstration av sångövningar. Vidare menar Arder (1996) att det är viktigt att sångeleven utvecklar sitt personliga sångsound och inte påverkas av det eleven anser vara fint. Schenck (2000)

Artikulator: (Inom sång) Talets organ som består av tungan, käken, kinder, tänder, läppar, hård- och mjuka gommen,

13

samordnar och producerar alla ljud som normalt förknippas med mänsklig verbal kommunikation. (Ware, 1998).

Exempel på olika sångskolor: Complete Vocal Technique (Sadolin, 2009), Estille Voice Training (Kayes, 2000) och

14

menar också att imitation är bra utifrån avsikten att eleven lär sig exempelvis ett musikstycke, men att sångeleven inte utvecklas förrän de får använda sin kreativitet och sätta sin egen prägel på låten. Arder (1996) menar även att sångideal hänger ihop med kulturellbakgrund, traditioner och vad eleven lyssnar på för musik. De elever som är starkt präglade av något sångideal bör sångläraren ge verktyg och hjälpa hitta andra vägar att utveckla sitt sångsound.

När det kommer till att välja repertoar till eleven finns det många saker läraren måste ta hänsyn till. Arder (1996) syftar till att för en nybörjarelev bör sången inte ha för stort omfång och att sången bör ha en enkel melodi, rytm och språk. Vidare menar Ware (1998) att det finns vissa punkter läraren bör ta hänsyn till innan läraren välja repertoar, låten ska motiverar eleverna till regelbunden övning, den ska ingjuta grundläggande musikalitet, låten ska förebygga för sångteknik och låten ska öka en önskan till interpretation. Ardel (1996) menar också att sångläraren alltid bör ta hänsyn till elevens önskemål kring låtar och genre som den vill bevandra sig inom. Det är även bra för sångläraren att bevandra sig inom en genre den inte är bekant med för att på så vis hitta låtar som är bra för rösten. Enligt Schenck (2000) så har förnyelse och individualitet en stor betydelse för att sångelevens utveckling inte ska stanna upp. Att enbart imitera sin lärare utan några egna initiativ, kan medföra att sångelevens utveckling blir stillastående och om läraren enbart använder sig av imitation som metod kan det medföra att sångeleven inte utvecklar något personligt uttryck.

3.4 Förankring i styrdokument

Denna studie fokuserar på sångundervisningen på gymnasieskolan och kopplas därför till dess styrdokument Läroplanen för gymnasieskolan 2011, som i fortsättningen kommer förkortas med Lgy 11 (Skolverket, 2011).

I Ämnesplan för Musik i Lgy 11 (Skolverket, 2011) står det följande kring personligt uttryck i undervisningen:

Genom att arbeta med musiken från både teknik- och tolkningsperspektiv ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett personligt uttryck med en hög konstnärlig kvalitet. Undervisningen ska ta fasta på att stärka elevernas motivation och självförtroende i musikutövandet. (Skolverket, 2001, s. 1)

I kursplanerna för Instrument eller sång 1, 2 och 3, 100 poäng (Skolverket, 2011) finns det punkter som stärker vikten av arbetet kring personligt uttryck i sångundervisningen. I det centrala innehållet för Instrument eller sång 1, 100 poäng står det att undervisningen ska behandla ”Grundläggande musikalisk tolkning, stil och form.” (Skolverket, 2011, s. 15). I kursplanen för Instrument eller sång

2, 100 poäng står det skrivet att undervisningen ska behandla ”Musikalitet, konstnärlighet och

Det finns en del kunskapskrav i Ämnesplanen för Musik i Lgy 11 (Skolverket, 2011) för kurserna

Instrument eller sång 1, 2 och 3, 100 poäng som beskriver att eleven skall kunna sjunga med ett

personligt uttryck. Enligt Lgy 11 (Skolverket, 2011) ska sångläraren hjälpa eleven att utveckla och stärka sitt personliga uttryck.

4. Metod

Detta kapitel redogör för de teorier som ligger bakom de metodval som gjorts, presentation av informanterna, studiens upplägg och genomförande samt analysarbetet.

4.1 Hermeneutik

Denna studie grundar sig på det hermeneutiska perspektivet på forskning. De tankar, intryck och den kunskap och förförståelse jag äger kring forskningsfrågan är inte ett hinder, utan snarare en tillgång menar Patel och Davidson (2003). Forskaren kan exempelvis ha hjälp av detta under en intervju, då denne kan relatera till, och förstår sina informanters svar och vidare dela med sig av egna erfarenheter för att få avvikande eller liknande svar. Jag som forskare närmar mig mina informanter utifrån min egen förförståelse av forskningsfrågan. Tolkning av det insamlade materialet har det generat ny kunskap, vilket lett till att jag sökt mig till nya teorier och antaganden, som i sin tur frambringat att jag fått ännu mer kunskap. Denna princip kallas för den hermeneutiska spiralen (Patel & Davidson, 2003).

Den hermeneutiska forskaren försöker förstå andra människors liv genom att tolka hur det kommer till uttryck i det talande och skrivna språket. För att få en så fullständig förståelse som möjligt av det studerade problemet måste forskaren se det från olika synvinklar. Den hermeneutiska forskaren pendlar därför mellan att studera helheten och delar av problemet (Patel & Davidson, 2003). En del kan inte förstås utan sitt sammanhang och helheten kan inte förstås utan delarna. Den hermeneutiska forskaren pendlar också mellan att se sitt forskningsmaterial från subjektets synvinkel, alltså intervjuaren, och objektets synvinkel, det vill säga den intervjuade. På så vis få en vidare förståelse av forskningsmaterialet.

4.2 Metodval

Denna studie är av kvalitativ art och därför har kvalitativa forskningsintervjuer använts som metod för att lättare förstå hur sånglärarna och sångeleverna förhåller sig till flerspråkighet och dess påverkan på sångsoundet. Denna studie har halvstrukturerade, kvalitativa forskningsintervjuer med en låg grad av standardisering som metod. Eftersom det hermeneutiska förhållningssättet strävar efter att förstå andra människor genom att tolka deras handlingar och uttryck genom det talade och skrivna språket, passar därför kvalitativa forskningsintervjuer som metod.

Den kvalitativa forskningsintervjun, enligt Kvale och Brinkmann (2009), är att förstå ämnen i vardagsvärlden ur den intervjuades perspektiv. Den kvalitativa intervjun utmärker sig genom raka och enkla frågor, som man får innehållsrika och komplexa svar på (Trost, 1997).

personliga erfarenhet som anses vara betydelsefull för att beskriva fenomenet. Det är dessa personliga erfarenheter som intervjuaren finner intressanta och sedan försöker tolka och förstå genom respondentens sätt att tänka. Patel och Davidson (2003) beskriver låg grad av standardisering som en intervju där intervjufrågorna infaller under samtalet utefter vad som passar intervjupersonen.

Kvale och Brinkmann (2009) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun som en halvstrukturerad intervju eftersom den varken förhåller sig till ett öppet samtal eller en strukturerad enkät. Intervjuformen har bestämda områden som ska belysas med hjälp av väsentliga frågor och det finns utrymme för den som intervjuar att anpassa frågornas formuleringar för att återkoppla till informantens svar.

4.3 Urval

Intervjuerna i denna studie genomfördes med fyra sångelever, alla med utländsk bakgrund, som studerar vid estetiska programmet på gymnasieskolan med inriktning musik i årskurserna ett till tre. Samt fyra verksamma sång- och musiklärare på gymnasieskolan.

Valet av informanter som studerar och är verksamma på gymnasieskolan är relevant för min framtida profession som sånglärare. Syftet kunde därför också kopplas till det centrala innehåll och kunskapskrav som finns i Lgy11 (Skolverket, 2011).

Några av informanterna var sedan tidigare kända för mig, medan andra informanter var helt okända och tillkom till studien genom att jag tog kontakt med olika gymnasieskolor.

4.4 Presentation av informanter

Nedan följer en presentation av de informanter som intervjuats. Informanterna har namngetts med fiktiva namn. Sångeleverna har fått namn som börjar med S, vilket i detta fall står för Student. Sånglärarna har fått namn som börjar på L, som står för Lärare.

Sam har sjungit så länge hen kan minnas och började sjunga i kör vid sex års ålder, för att sedan

börja musikklass. Sam har bott i flera olika länder under sin uppväxt och talar ett centraleuropeiskt språk. Sam går andra året på gymnasieskolan.

Sascha började sjunga i kör när hen var sju år gammal och tog sin första sånglektion vid tio års

ålder. Sascha köpte sin första gitarr när hen var åtta år och började i musikklass i högstadiet och tog i och med det också sina första gitarrlektioner. Sascha går andra året på gymnasieskolan och talar ett latinamerikanskt språk.

Sandy har alltid gillat att sjunga och började sjunga i kör vid tidig ålder och har alltid sett musiken

Sandor bestämde sig vid sju års ålder att hen skulle bli en artist och började flitigt att sjunga

hemma. I årskurs 7 tog hen sin första sånglektion. Sandor går nu tredje året på gymnasieskolan och talar ett östasiatisktspråk.

Lee utbildade sig på musikhögskola till sånglärare och efter det började hen att arbeta på

kulturskolan, för att sedan gå över till musikgymnasiet när det startades upp. Lee har parallellt med undervisande varit ute och konserterat, men slutade med det vid senare år för att ägna mer tid åt undervisning.

Lester började med musik redan vid tidig ålder via kyrkan, och studerade sedan både vid

folkhögskola och musikhögskola där hen utbildade sig till sånglärare. Lester arbetade sedan i kyrkan i några månader, för att sedan börja arbeta som sånglärare på musikgymnasiet.

Leon är basist från början och har livnärt sig som musiker och har jobbat på både folkhögskolor och

studieförbund. Leon har studerat sång på Musicians Institute i Los Angeles och fortbildade sig därefter vidare inom sång, bland annat i Milano och i Nashville, där hen senare också blev certifierad inom sångtekniken Singing Success. Förutom att arbeta som sånglärare på musikgymnasiet, driver Leon en sångstudio, spelar i sitt egna band, har ett musikproduktionsbolag och även undervisat i USA.

Levin har haft musiken i familjen sen barnsben och har gått både på folkhögskola som pianist, och

utbildat sig till musiklärare på musikhögskola. Efter Levins första arbete på en folkhögskola växte hängivelsen att sjunga tillsammans och hens intresse för körer blev större. Förutom att arbeta på gymnasiet så är Levin även aktiv utanför skolan och driver själv flera olika körer och körprojekt.

4.5 Genomförande

Intervjuerna genomfördes på informanternas respektive skola och arbetsplats. Trost (1997) menar att själva intervjun är en relation mellan intervjuaren och den intervjuade, och kräver därför en miljö där den intervjuade känner sig trygg och säker. De flesta platser har både fördelar och nackdelar men att lämna utrymme för den intervjuade att få ta plats skapar större trygghet inför själva intervjumomentet.

Samtliga intervjuer spelades in med en Zoom H1™ som inspelningsutrustning. Innan varje intervju började, försäkrade jag mig om att informanterna godkände att jag spelade in intervjun. Därefter informerade jag samtliga informanter att de och skolan de studerade vid, eller arbetade på, skulle vara anonyma i studien. Detta gjorde jag under tiden jag spelade in för att få ett muntligt godkännande av dem.

anteckningar utan kan fokusera på samtalet. Till nackdelarna hör att det tar tid att lyssna på det inspelade materialet och vid transkribering kan mimik och tankepauser gå förlorade.

Innan jag utförde mina intervjuer förberedde jag mig genom att öva mina intervjufrågor på någon närstående, för att på så vis bekanta mig med flödet i intervjufrågorna. Kvale och Brinkmann (2009) menar att en forskare delvis kan lära sig intervjukonsten genom att läsa böcker, men att det är viktigare att träna i praktiken på att intervjua. De menar att pilotintervjuer, som genomförs innan de egentliga intervjuerna, är till fördel för intervjuaren eftersom det ökar skickligheten i att skapa en tryggare intervjusituation. Lantz (1993) menar också att det är till fördel att utöva provintervjuer på personer som faller i samma kategori som informanterna. Den man utför sin provintervju på bör uppmuntras till att komma med kritik på både innehåll och upplägg.

4.6 Etiska överväganden

För att utföra denna studie valde jag att följa de etiska riktlinjer som Kvale och Brinkmann (2009) skriver om. Jag var tydlig med att beskriva syftet med intervjun och informerade den intervjuade om hur dennes bidrag skulle användas. Patel och Davidson (2003) menar att det är viktigt att klargöra för den intervjuade vad den har för roll i studien och att dennes insats är viktig för studien. Innan intervjuerna startade var jag noga med att informera för den intervjuade om att de och deras skola är helt konfidentiell i föreliggande studie och att de när som helst fick avbryta intervjun. Trost (1997) menar att det är viktigt att belysa för intervjudeltagaren att de är anonym. Vidare menar Trost (1997) att den som blir intervjuad får berätta om intervjun för andra men jag som intervjuar inte får sprida information om intervjun eller ge signalement som kan avslöja vem informanten var. Informanterna fick även möjlighet att kontakta mig om de hade frågor om studien eller om de inte ville att jag skulle använda deras intervju i studien.

4.7 Analys

För att bearbeta den insamlade empirin har valet fallit på en analysmodell som innebär att materialet analyseras i flera analyssteg. Eftersom det är uttryck i vardagsspråket som analyseras, har valet fallit på att ha ett fenomenografiskt förhållningssätt som enligt Patel och Davidson (2003) riktar sig en sådan analys mot hur fenomenen i omgivningen uppfattas av människor.

Patel och Davidson (2003) menar också att den fenomenografiska forskaren genomför olika steg i sin analys. Även Kvale och Brinkmann (2009) beskriver liknande steg för att analysera forskningsmaterialet. Analysstegen är snarlika och går ut på att kartlägga empirin i mindre delar för att sedan samla ihop det igen till en ny helhet. Med hjälp av analysrundorna får forskaren större struktur och överblick över sitt forskningsmaterial, samt även en djupare uppfattning.

och konstruerar därefter meningskoncentreringar av dessa. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver meningskoncentreringar som kortare formuleringar av huvudinnebörden av intervjupersonens yttranden. Sedan skapar forskaren kategorier utifrån meningskoncentreringarna, för att sedan slutligen få en ny helhet och se ett mönster i materialet som sedan beskrivs i resultatet.

Här nedan redovisas hur jag gått tillväga i de olika analysrundorna.

4.7.1 Analysrunda 1

Jag började med att transkribera intervjuerna exakt och ordagrant i ett ordbehandlingsprogram på datorn, för att sedan läsa igenom materialet tre gånger utan att göra några anteckningar eller markeringar. På detta vis fick jag ett så genuint helhetsintryck som möjligt. Sedan skrevs materialet ut och lästes igenom ännu en gång. Den här gången strök jag under väsentliga meningar och fraser som jag kunde koppla till syftet. Samtidigt gjorde jag anteckningar i marginalen av det jag mindes av informanternas uttryck.

4.7.2 Analysrunda 2

Nästa steg var att klippa ut de väsentliga meningarna jag funnit i den utskrivna transkriberingen från dokumentet på datorn, och klistrade sedan in dem i ett nytt dokument i ordbehandlaren. Jag använde mig av en tabell där jag klistrade in informanternas meningar på ena sidan och utförde sedan meningskoncentreringar på andra sidan. På detta vis fick jag en bättre översikt över materialet. Jag använde intervjufrågorna som rubriker i olika kolumner för att fördela meningarna i. De olika meningarna kunde härröra från olika delar av intervjun men ändå hamna i samma kolumn om de uttryckte samma sak.

4.7.3 Analysrunda 3

Under analysrunda 3 skrevs alla meningskoncentreringar ut från datorn och klipptes sedan ut för hand. Jag spred sedan ut dem över ett bord för att lättare får översikt över materialet och kunna se en röd tråd mellan de lappar som har samma eller liknande innebörd. Därefter grupperade jag dem i grupper som jag sedan kunde föra samman i två huvudkategorier som presenteras resultatkapitlet.

4.7.4 Analysrunda 4

5. Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet av intervjuerna och resultatet är uppdelat i två kategorier som har skapats utifrån den analys som genomförts.

Den första kategorin behandlar sånglärarens roll i det sociala samspelet med fokus på sånglärarens undervisningsstrategier, elevens process i sin sångutveckling och val av repertoar. Den andra kategorin behandlar vilka effekter som uppstår när läraren förebildar, elevens flerspråkighet och lärarens kunskap kring ämnet och vad sångideal har för påverkan för elevens musikaliska utveckling.

5.1 Undervisningsstrategier

Samtliga intervjuade som är lärare har likartade mönster och upplägg för den individuella sångundervisningen, vilket innefattar uppvärmning av kroppen och rösten, teknikövningar och genomgång av den aktuella sångläxan. Levin träffar många elever som aldrig tagit sånglektioner och vill att de ska känna sig trygga under lektionen för att våga utforska sin sångröst.

Alltså, ett utgångsläge för mig är att dom ska känna att dom kan. Alltså alltid ingjuta mod i människan. Så att vi har en grund att stå på så att dom känner att dom vågar pröva sig lite till…där börjar jag (Intervju, Levin 2014).

Vidare menar Levin att när hen undervisar är det viktigare att skapa en relation mellan läraren och eleven för att snabbare kunna nå fram till ett mål, än att gå omvägar.

Leon berättar att hen använder sig av teknikövningar som inte är så ”sångliga”, övningar som inte innehåller någon tonbildning utan fokuserar mer på att få jämn luftström, genom till exempel läpprullningar.

Uppvärmningsövningar som inte låter så mycket sång. För då har jag sen, det blir nästa steg, att vi jobbar med en låt och använder oss av de här övningarna att falla tillbaka på. Oftast är det så att de här grundläggande övningarna löser problemen (Intervju, Levin 2014).

Levin menar att genom att inte enbart fokusera på det ”sångliga” kan de sedan falla tillbaka och ta hjälp av övningarna när ett problem uppstår i själva sången. Leon uppmanar också sina elever att spela in lektionerna för att lättare kunna gå tillbaka och lyssna på hur de tekniskt kom förbi problemområden i sången.

Lester använder sig av fraser från den aktuella sångläxan som en teknikövning. Detta för att sedan öva med olika rytmiseringar, tempon och tonhöjder.

Lester uppmanar även eleverna att hitta egna vägar för att utveckla sitt personliga uttryck. Lester menar också att det är sånglärarens uppgift att locka fram färgningar och personligheter i varje elevs röst.

Helhetsmässigt så ser man det ju som så att man försöker bidra med att få en elev att få verktyg att kunna göra saker själv (…) på MuKon alla ska liksom se vad som är speciellt hos varje person, det är det speciella, det tycker jag mer och mer när jag undervisar att man vill locka fram det som är speciellt hos varje person (…) För det är så otroligt mycket färgningar och personligheter i en röst (Intervju, Lester 2014).

Lee vill att eleven ska ”känna” hur övningarna är i kroppen. Därför väljer hen att inte prata om övningarna först, utan förebildar dem och ber sedan eleven att sjunga dem.

Samtliga lärare förebildar på sina lektioner för att eleven lättare ska kunna förstå vad den ska göra. Lee poängterar också att trots att hen förebildar, vill hen att eleven ska ha kvar sitt personliga sound. Levin brukar använda sig av inspelningar av andra artister som analys för sina elever, där de får försöka härma hur den artisten sjunger för att sedan testa det i olika utgångslägen och analysera skillnader på olika sound. Levin är noga med att eleverna ska få uppleva och inte bara sjunga teknik.

Sandy använder sig av Spotify™ för att hitta olika versioner att lyssna på och försöka efterlikna och känner sig nöjd med att få ha stor inverkan på låtvalen i sin undervisning. Lester menar däremot att elevernas förmåga att kunna ta ut låtar på piano är låga och därför måste sångläraren hitta nya vägar för att utmana eleverna.

Man satt där med kassettband och spelade in kompet eller oftast melodin. Sen så har ju det förändras. Folk fick CD-spelare, man kunde bränna låt på CD. Nu är CD ute, nu är det liksom ’jag har inte kunnat öva för den fanns inte på Spotify™’. Nu är det den kommentaren. Där brukar jag säga att ni går på en musikutbildning. Ni måste kunna även om ni inte är pianister eller ej, kunna ta ut en låt själva, ni måste kunna spela lite själva, planka med ett finger i taget och ta ut en melodi (Intervju, Lester 20014).

Vidare menar Lester att ett knep är att ge eleverna låtar som inte finns på Spotify™ eller YouTube™.

Ungdomar är ju extremt duktiga på att gå hem och kopiera fullständigt det dom gör. Och då tycker jag att vi skalar bort alla dom där wailingarna och så hittar du på nån själv. För jag tycker det där blir ju bara plankning rätt av (Intervju, Lester 2014).

Lee har en dialog med sina elever som är präglade av någon vokalist sätt att sjunga och jobbar sedan vidare med att skala bort det för att hitta elevens sound.

däremot att det kan bero på att sångläraren har begränsat antal av notpapper och att det är därför många elever får samma sångläxa.

Men även om det kan vara lite tråkigt att man får samma läxor så har ju folk i andra årskurser också sjungit dom. Det är ju bra på MuKon så kan man höra olika versioner, 15

vilket jag tycker är jätteintressant på ett sätt. Men sen är det lite skönt att få lite andra låtar (Intervju, Sam 2014).

Sascha menar att det främst är sångläraren som väljer sångläxorna och de få gånger hen kommit med eget förslag har det runnit ut i sanden på grund av sitt eget engagemang att leta fram material. Sandy, som får välja mycket av materialet till sångundervisningen själv, känner att de gånger läraren valt ut låtar har någon annan fått samma låt. Hen tycker det är roligt, men trots det så är det svårt att inte jämföra sig med andra.

Sandor har aldrig fått välja sångläxa och får ofta spela in på mobilen när sångläraren sjunger in låten för att lära sig ”rätt version”.

Både Leon och Lee låter gärna sina elever välja låtar och Lee menar också att eleverna får tycka till om låtarna hen ger dom. Vidare menar Lee att det finns låtar inom vissa genrer som eleverna bör ha sjungit.

Ja, alltså man säger det, det brukar vi prata om också då att inom musikal, inom jazzen och så här finns det vissa bra standardlåtar som är bra för rösterna, och då blir det ju så att kanske många sjunger dom istället för att ge dom ”den här tycker jag inte om själv” känner man då (Intervju, Lee 2014).

Lester vill gärna motivera eleverna till varför de ska sjunga en viss låt, ifall det är någon låt de inte tycker om. Hen kör också på taktiken ”varannan låt” med eleverna där de får välja en och Lester en om vart annat. Levin har ett speciellt upplägg för sin sångkurs som innefattar olika genreblock. Hen vill att eleverna ska motivera sina låtval som de själva väljer så att det passar in i sångkursen. På så vis blir också eleverna bättre på att hitta genremässiga låtar menar Levin.

Sångkurser, samt de sånglåtar och övningar eleven går igenom är till för att utvecklas. Både Sam och Sandor upplever en progression i sin sångutveckling. Sam upplever att dem utmaningar hen fått av sin sånglärare rörande instudering har varit nyttiga. Det har innefattat både gehör och plankning, men även notläsning. Sascha har däremot svårt att se sin utveckling men tror att sångövningarna har hjälpt med mer än sånglåtarna. Hen vill utveckla sina färdigheter inom en genre som sångläraren inte behärskar fullt ut och därför tycker Sascha att sångutvecklingen går långsamt.

Musik och Kommunikation: En lektion som innefattar gemensam sång eller master class där eleverna gör ett mindre

15

5.2 Ideal

Samtliga informanter anser att det finns ett sångideal och min undersökning har visat att de informanter som är elever blir påverkade av både sin sånglärare och sin omgivning. Både Lester och Leon förebildar gärna på lektionen, men de menar också att klangligt blir det inte alltid optimalt beroende på vilket kön eleven har. Är sångläraren och eleven av samma kön är det lättare för både läraren att förebilda och för eleven att applicera det läraren förebildar på sig själv. Lester menar att det är bra att förebilda som lärare eftersom sång till stor del innebär att härma.

Det kan ju vara av olika syfte. Har du en ny låt som du ska presentera så kanske jag försöker skärpa mig och sjunga den, om den ligger skapligt till. Intuitivt om man ser nått problem så kanske man sjunger frasen. Sång är ju rätt mycket härmning. Du gör en grej och så härmar eleven det (Intervju, Lester 2014).

Samtliga intervjuade som är elever tycker att det är bra att sångläraren förebildar vid teknikövningar. Både Sam och Sascha upplever också att sånglärare förebildar för att visa hur det ska låta. Sam känner att istället för att reflektera över sitt eget sound, följer hen hur sångläraren gör. Sascha däremot, jämför sig inte med sin sånglärare då hon upplever att de har så olika röster.

Sandy berätta att hen ser upp till sin sånglärare och försöker följa hur sångläraren sjunger:

Ja det brukar hon göra. Sen om jag har något problem så brukar hon rätta till. Och hon är väldigt duktig, väldigt ljus och klar röst (Intervju, Sandy 2014).

Sandy anser att sångläraren vet bäst och reflekterar inte så mycket mer över det utan försöker hänga på och lyssnar till det sångläraren anser är bra för hens utveckling. Sandy önskar att hen hade ett sångsound som liknade dennes sånglärare mer men känner att det är ouppnåeligt.

Sandor blir både påverkad och störd av att sångläraren sjunger med under sånglektionerna. Hens sånglärare brukar lägga stämmor vilket gör att Sandor blir osäker och tappar bort sig. Vidare menar hen att eftersom sångläraren ofta förebildar är det oundvikligt att inte jämföra sig och försöka härma sånglärarens sound. Sandor får ofta spela in sina sångläxor där sångläraren sjunger in den version hen vill att eleven ska utgå ifrån för att göra sin version. Sandor menar dock att det är svårt att hitta inspiration till eget skapande när hen jämför sig.

Både Sam och Sandy anser att det finns ideal som de bör följa och båda är väldigt tydliga med vad för slags sound de anser är bra att ha. Sam fortsätter sitt resonemang med att berätta att det ideal hen blivit påverkad av kommer från både sångläraren och klasskamrater.

Levin tycket att det kan bli svårt att ändra elevers ideal om de är för präglade. Levin kan lyckas genom talet men tycker det är svårare i sången.

Sandor upplever att idealen är annorlunda i Europa, Asien och USA och att det kanske beror på språket och vilka muskelgrupper man använder när man talar. Hen känner också att det har påverkat hens sångprocess och anser att alla har en unik röst som borde utvecklas.

Leon menar att det är skillnad på sångidealen i USA och i Sverige. Hen anser att vi i Sverige försöker efterlikna ett ideal som vi hör på radion, eftersom sångidealen skapas utifrån den dominerande populärmusikaliska faktorn som är England och USA. Vidare menar Leon att det inom den akademiska världen, så som musikklass, musikgymnasium och musikhögskolor, finns normer för hur man bör låta inom vissa genrer.

Samtliga informanter som är elever anser att det finns en dominerande genre som är bra att förkovra sig inom. Sascha har därför valt att syssla med en genre som är populär på skolan.

Det blir ju så här klyschigt att man ska inte sjunga pop och att det är fult med (…) kanske typ Britney Spears (Intervju, Sascha 2014).

Både Sam och Sascha önskar att deras sångsound vore annorlunda. Sam anser att dennes flerspråkighet är till ördel inom vissa genrer och att den underlättar i det engelska språket. Däremot tycker Sam att vokaler och specifika uttryck kan bli fel i talet.

Både Sascha och Sandy anser att deras kulturella arv är en tillgång men att det inte kommer till så stor användning i musiken. Sandy menar att det viset de sjunger på i hens hemland inte går att applicera på en sång på svenska eftersom språket är så annorlunda.

Sandor har blivit inspirerad av musiken från hemlandet för att hitta sin egen stil och bli unik. Trots det blir hen påverkad av idealet som existerar i dennes omgivning, vilket gör att Sandor känner att det är svårt att acceptera sitt sångsound.

Leon hävdar att de kulturella skillnaderna sitter i huvudet och inte på stämbanden.

Vi är förvånansvärt lika, oavsett var vi kommer ifrån. Även om man har ett kulturellt ideal (…) Men det är egentligen ljud som vi alla kan lära oss att göra, vi är ju inte olika i konstruktionen annat än att det kan skilja sig lite i längd på stämbanden, men då får vi nån slags röstklassificering istället utefter vårt skapande omfång, sen går ju det att böja och tänja på (Intervju, Leon 2014).

Vidare menar Leon att alla kan låta som varandra med övning, en ton är som en tuta som sedan innehåller filtrering och formanter som ligger över stämbandsnivå.

Både Lester och Levin anser däremot att språk har stor inverkan på sångsoundet. Levin menar att det är via språket och hur man placerar orden i munnen som formar sångsoundet.

Sjunger man på ”na-na-na” eller ”ooo”, det kan ju många göra och jag träffar ju många olika nationaliteter. Och när man sjunger på ”na-na-na” så hör du inte vart de är ifrån. (Intervju, Leon 2014)

När Sascha var yngre blev hon tillsagd av en musiklärare att använda sin talröst mer melodiskt. Hen tror absolut att rösten hade blivit påverkad av hens flerspråkighet. Sandor upplever att hen blir trött i rösten och börjar knarra om hen talar svenska för länge och tror att det måste ha att göra med dennes tvåspråkighet.

Leon, som också har utländsk härkomst, menar att både hen och dennes fars röster liknar varandra och att hen måste arbeta extra mycket med stödet för att få till en tät klang . Leon trodde att det 16 17 kanske berodde på hens kulturella arv men har sedan uteslutit den teorin när hen träffat sångare med samma härkomst som ej har liknande problem med rösten.

Sandy har inspirerats av ideal från hemlandet i sitt sångsound och känner att det kanske är det som skiljer hen från mängden. Lester menar att känslor och minnen påverkar rösten, lika så ens omgivning. Hen menar att dialekter kan påverka en utifrån platser man känner sig trygg i och har fina minnen ifrån.

Jag blir bara mer och mer förstärkt i att vi påverkas av ett sammanhang, miljöpåverkan. För sång bygger väldigt mycket på härmning. Och man tar in ett sätt att sjunga, förhålla sig till musik med det man har runt omkring sig (Intervju, Lester 2014).

Vidare menar Lester att människan är formbar en viss period för att kunna ta in och skapa sig ett sound. Leon menar också att det inte är pedagogens uppgift att skapa ett ideal, utan ge verktyg så att eleven kan använda sin röst så effektivt som möjligt.

Samtliga lärare har undervisat få elever med annan kulturell härkomst eller flerspråkighet och besitter därför inte någon större erfarenhet eller djupare kunskap inom området. Den flerspråkighet de har mött är oftast västerländsk.

Att det inte går fler eller att vi får ut den informationen, det är ju ett enormt utbyte. Jag hävdar att detta är vägen till att integrera! (Intervju, Levin 2014).

Stöd: Muskelkontroll i mellangärde och mage som reglerar luftströmningen vid tonbildning (Sadolin, 2009).

16

Tät klang: Att hålla tillbaka luften vid tonbildning, på det viset uppstår inget läckage där luftströmmen strömmar

17

5.3 Sammanfattning av resultatet

Empirin från de åtta intervjuerna som genomförts har visat en del faktorer som är väsentliga för sångelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. Delvis visar empirin att sångeleverna påverkas av det aktuella idealet som rådet inom kulturen på så sätt att eleverna upplever att det finns mallar för hur man bör sjunga och i vilken genre man bör bevandra sig inom.

Lärarna anser däremot att sångideal och andra artister borde fungera som en inspirationskälla för att utveckla och hitta olika sound. Sångläraren bör också vara medveten om hur mycket den förebildar och i vilket syfte så att det lämnar utrymme till eleven att utforska sitt personliga sångsound.

6. Diskussion

I följande kapitel diskuteras fördelar och nackdelar kring valet av metod och analys i en metoddiskussion. Vidare diskuteras även studiens tillförlitlighet. Därefter diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning i en resultatdiskussion. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning inom studiens ämne.

6.1 Metoddiskussion

Valet att använda kvalitativa intervjuer var till många fördelar för denna studie. Främst ligger fördelarna i att det fanns utrymme för informanterna att dela med sig av sina uppfattningar och upplevelser kring ämnet och att det fanns utrymme för följdfrågor ifall samtalet skulle stanna av eller om informanterna kommit ifrån ämnet (Kvale & Brinkmann, 2009).

Intervjufrågorna var konstruerade för att få en mer samtalsliknande intervju, vilket var ett problem då de öppna frågorna inte direkt gick in på ämnet. Patel och Davidson (2003) menar att intervjuaren bör hjälpa intervjupersonen att bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang i samtalet kring det studerade fenomenet utan att konstruera ett sammanhängande resonemang åt den intervjuade. Som oerfaren intervjuare uppstod rädslan att samtalet med informanterna aldrig skulle behandla studiens ämne och därför blev informanterna, i vissa fall, styrda in på ämnet. Till viss del för att jag upplevde att frågorna kring ämnet flerspråkighet kontra sångideal var något som många informanter inte funderat djupare på.

Under transkriptionerna av intervjuerna märkte jag att informanterna inte fick det utrymme de möjligtvis kunde ha behövt i vissa frågor eftersom följdfrågorna kom för tätt inpå och därför avbröt det informanterna berättade. Informanternas svar blev därför inte lika djupgående som jag hade hoppats.

För att samla empiri kring ämnet kunde jag använt mig av fler metoder. Om jag använt mig av lyssningsexempel med olika artister för de informanter som är elever, där de fick analysera och berätta vad de tycker om hos artisten och inte, hade jag förmodligen fått ut vad för slags ideal som råder i den omgivning de befinner sig i. Sedan jämföra ifall det är samma uppfattning mellan de olika eleverna.

Studiens analysmodell har varit ett fördelaktigt verktyg för att närma mig mitt forskningsmaterial. En fördel var att jag kunde ta inspiration från olika analysmodeller och forma till en modell som passade mig. Med hjälp av analysmodellen var det också lättare att få struktur och överblick över materialet med tanke på att den insamlade empirin bestod av åtta transkriberade intervjuer.

Det kan däremot vara en nackdel att jag ensam analyserat mitt material menar Kvale och Brinkmann (2009). Genom att vara flera forskare som analyserar forskningsmaterialet så är det lättare att hantera materialet objektivt, än om en ensam forskare analyserar materialet då det lätt kan bli partiskt. För att kontrollera så att objektiviteten bibehållits har personer utanför studien sett över studien. Trots detta så anser jag att intervjuerna varit lyckade och genererat mycket material för att utföra en god analys.

6.2 Validitet och reliabilitet

I en kvalitativ studie är validiteten en ambition att upptäcka företeelser, att tolka och förstå innebörden av livsvärlden och att beskriva uppfattningar. Därför blir också validiteten unik för varje forskningsprocess (Patel & Davidson, 2003). Det finns därför heller inga regler eller kriterier för att uppnå en god kvalité, utan det är viktigt att den kvalitativa forskaren noggrant beskriver forskningsprocessen så att de som tar del av resultatet kan bilda sig en egen uppfattning av dem val forskaren gjort. Trots detta så finns det några aspekter av validitetproblematik som berör insamlandet av information, analys och hur resultatet redovisas.

Genom att använda sig av flera forskningsmetoder, exempelvis observationer, dagböcker och dokument, stärks validiteten och kan ge en djupare bild av undersökningen (Patel & Davidson, 2003). Eftersom jag enbart använt mig av kvalitativa intervjuer blir inte validiteten lika säker. Att använda sig av flera olika datainsamlingsmetoder kallas för triangulering (Patel och Davidson 2003). Detta innebär att forskaren bekräftar sin studie genom att välja och jämföra informationen från de olika datainsamlingsmetoderna där det studerade fenomen yttrar sig. Även om jag bara använt mig av en datainsamlingsmetod stärks validiteten eftersom jag analyserat ett större antal kvalitativa intervjuer där flera olika informanter beskriver det fenomen jag undersöker.

Validiteten för studien hade förstärkts om jag definierat begreppen sångideal och personligt uttryck för informanterna som var elever. Dessa begrepp uppfattades olika av informanterna och kan därför bidragit till studiens trovärdighet. När begreppen kom upp så förklarade jag den för de informanter som inte förstod innebörden istället för att förklara det för samtliga informanter som var elever. För att säkerställa validiteten hade jag också kunnat omformulera och trycka mer på frågorna kring flerspråklighet och dess påverkan på sångsoundet till de informanter som var lärare. När det framkommer under intervjun att den intervjuade har mycket liten erfarenhet av att undervisat elever som är flerspråkiga gav jag nästan upp hoppet om att få ut information kring ämnet.

denna studie skulle användas igen på samma intervjupersoner skulle det framställas förändrade svar. I en kvantitativ studie skulle det innebära att validiteten är låg, medan det i en kvalitativ studie – där det är viktigt att hitta fenomen som studeras – kan variationen i svaren vara till fördel i studien istället.

Patel och Davidson (2003) menar också att reliabiliteten stärks av att ”lagra” verkligheten så att registreringen kan göras i efterhand. Inspelningarna ger också forskaren möjlighet att försäkra sig om att det forskaren uppfattat är korrekt.

6.3 Resultatdiskussion

I denna del av diskussionen kommer resultatet att diskuteras utifrån studiens frågeställningar.

6.3.1 Hur påverkar elevernas flerspråkighet och modersmål deras sångsound?

De flesta av informanterna är överens om att språket har en inverkan på sångsoundet. Både Lindblad (1992) och Sundberg (2001) talar om att talrösten kan låta på olika sätt beroende på exempelvis kulturella eller beteendemässiga faktorer, vilket stärker Levins uttalande om att det är språket och hur man placerar bokstäverna i munnen som formar sångsoundet.

Att omgivningen har stor inverkan på sångframförandet är många av informanterna också överens om. Sandy till exempel, förklarar att på det viset de sjunger i hens hemland inte går att applicera på en sång på det svenska språket eftersom språket är så annorlunda. Sandy menar alltså att det är för stor skillnad på soundet mellan de två språken och kan därför inte göra en koppling emellan dem. Lindblad (1992) menar på att även om varje röst motsvaras av ett unikt akustiskt mönster (röstavtryck) så tenderar vokalisten att passa in i det aktuella ”röstmodet”. Vidare menar Lindblad (1992) att dialekter, oavsett om de är språkbetingade eller dialekter inom samma språk, är något som kan arbetas bort. Är det möjligtvis därför jag, som själv talar ett östasiatiskt språk, har haft svårt att definiera och acceptera mitt sångsound när jag var yngre?

Leon anser att i vi Sverige försöker efterlikna ett ideal som vi hör på radion eftersom sångidealen skapas utifrån den dominerande faktorn som är England och USA. Det stärks av Dysthe (2003) som menar att människan lär sig vad som är intressant för kulturen genom att härma och interagera och därigenom skapas färdigheter. Det får mig att fundera kring ifall språket jag talar hemma och det jag talar med mina vänner och i skolan var så skilda att det blev en krock för mig att definiera åt vilket håll jag ville med mitt sångsound?

De flesta sånger som vi sjunger i skolan är antingen på svenska eller engelska. Sam, som talar ett centraleuropeiskt språk, känner att hen inte har några problem med att applicera betoningar rätt när hen sjunger på något av dessa språken. Sandor som också talar ett östasiatiskt språk beskriver något liknande som Sandy, att hen inspirerats av musiken från hemlandet för att hitta sin egen stil men trots det blivit påverkad av idealet som existerar i dennes omgivning. Detta har gjort att hen känner att det är svårt att acceptera sitt sångsound. Konflikten mellan de olika sounden kan möjligtvis ha att göra med att de östasiatiska språken ligger för långt ifrån det svenska och engelska språket medan Sam, som talar ett centraleuropeiskt språk, kan göra den kopplingen mer smidigt.

Att Leon måste tänka på att använda stödet för att få en tät klang kan möjligtvis ha med dennes kulturella arv att göra. Lika väl med Sandor som blir trött i rösten och börjar knarra om hen talar svenska för länge, eller Sascha som blev tillsagd av en musiklärare när hen var yngre att tala mer melodiskt.

Lester menar att ens omgivning och känslor påverkar rösten. Detta stärks av både Lindblad (1992) och Sundberg (2001) som menar att talrösten även kan låta olika beroende på psykologiska faktorer. Arders (1996) uttalande stämmer överens med Leon som menar att det inte är sånglärarens uppgift att skapa ett ideal utan att ge verktyg så att eleven kan använda sin röst så effektivt som möjligt. Detta stärks av Säljö (2000) som menar att med vägledning av någon vuxen eller mera kunnig kamrat, kan vi oftast lösa problem som vi annars skulle ha svårt att komma förbi på egen hand.

Jag blir mer och mer övertygad om att vi föds med ungefär samma stämband. Det är inte stor skillnad på Birgit Nilsson och Charlotte Perrelli i stämband. Och samtidigt är det ju världens mysterium egentligen, hur fagerlund kan vi låta så himla olika? (Intervju, Lester 2014).

Gemensamt för samtliga informanter som är lärare är att de inte har någon större erfarenhet av att undervisa elever med andra kulturella arv än de västerländska. Därför blir också studien svår att undersöka på ett djupare plan från lärarens perspektiv. Informanterna menar att det grundar sig i att det inte är så många elever med utländskt härkomst som söker sig till det estetiska programmet på gymnasieskolan.

6.3.2 Vad gör sångläraren för att bevara elevernas personliga sångsound utifrån det nuvarande sångidealet?

Gemensamt för samtliga informanter, elever och lärare, är att de är överens om att ett sångideal existerar. Sångidealet växlar mycket över tid och det är olika beroende på den omgivning man befinner sig i. Både Lee, Lester och Levin påpekar att det är lättare att efterlikna ett sångideal nu med hjälp av diverse hjälpmedel som finns att tillgå. Lester påpekar att i och med dessa hjälpmedel har till exempel pianokunskaperna minskat och färdigheter kring imitation ökat. Dysthe (2003) beskriver att i elevens läroprocess har lärare och skolkamrater större roll än att bara uppmuntra eleven till att utveckla sin egen kunskap, då det är vad och hur som lärs genom interaktion med andra som är väsentligt för läroprocessen. Lester som i detta fall försöker variera de sångläxor hen ger till sina elever genom att leta fram sånglåtar som enbart finns på notpapper.

Säljö (2000) menar också att människan har möjlighet att ta till sig och ta över kunskap från våra medmänniskor i olika samspelssituationer. Att analysera sångläxor och sedan utöva dem från olika utgångslägen, menar Säljö (2000), kan ge insikter och synliggöra mönster och möjligheter att använda praktiska redskap som eleven redan behärskar. Vidare menar Levin att när hen undervisar är det viktigare att skapa en relation mellan läraren och eleven för att snabbare kunna nå fram till ett mål än att gå omvägar. Detta stärks av Dysthe (2003) som menar att lärande har med deltagande och relationer att göra och att kommunikation är ett grundläggande element i läroprocessen.

Sångläraren som förebild har en stor kraft att påverka sina elever. Enligt Schenck (2000) är det vad sångläraren gör och hur den gör det som har störst inverkan hos eleverna. Detta framgår också av resultatet då flera av informanterna som är elever jämför sig med sina sånglärare och ser upp till dem. Sångläraren borde också veta hur mycket den förebildar och varför den förebildar, menar Schenck (2000). Sandor blir både påverkad och störd av att sångläraren sjunger med under sånglektionerna och har svårt att definiera sitt sångsound när hen jämför sig med sin sånglärare hela tiden. Arder (1996) påpekar detta när det kommer till förebildande och menar att sångläraren bör ge utrymme för eleven att utforska sitt sound. Att sångläraren besitter en stor kraft att påverka sina elever framgår också av Sandys uttalande där hen säger att sångläraren vet bäst och att Sandy inte reflekterar så mycket över sitt eget utvecklande utan försöker hänga på och lyssnar till det sångläraren anser vara bra för hens utveckling. Schenck (2000) menar att om eleven inte tar några egna initiativ blir också dennes utveckling stillastående.

Många av informanterna som är elever påpekar att det finns en dominerande genre som anses bra att bevandra sig inom på skolan och att de påverkas både av lärare och klasskamrater. Detta stärks av Arder (1996) som menar att sångideal hänger ihop med kulturell bakgrund och vad eleven lyssnar på för musik. Under min gymnasietid fanns det genrer som ansågs ”bättre” att bevandra sig inom. Majoriteten av mina vänner musicerade inom denna genre och även lärarna uppmuntrade mig till att utvecklas inom den. Givetvis tyckte jag om att musicera och utvecklas inom genren, men tyckte samtidigt att det var synd att lämna den musikstil jag hade i bagaget och kände mig tryggast sångmässigt i.

Som Leon menar att det inom den akademiska världen finns normer för hur man bör låta inom vissa genrer. Detta kan påverka elevens sångprocess och sångsound. Många av eleverna kanske hittar ett eget sound genom att röra sig inom normer i genren, medan andra kanske blir mer osäkra på det sound de har. Schenck (2000) menar att ordens inverkan under lektionen alltid kommer överskuggas av kraften av förebilderna, att eleverna alltid kommer att påverkas mer av hur sångläraren och andra instrumentlärare sjunger eller spelar och lärarens attityd gentemot olika typer av musikgenrer och musikframträdanden. Sascha understryker detta när hen berättar att hen valt att utvecklas inom en genre som är populär på skolan och uppmuntras av lärarna. Kan det möjligtvis vara så att detta fenomen förekommer för att accepteras i en gemenskap?