Stavelsemetoden kan erbjuda en liten del men ger inte på långt när en fulltäckande träning av språket. Den kan ha sina poänger vad gäller uttalet men känns för övrigt mycket snäv. Att kalla den för en metod känns egentligen alltför stort men vi har valt att göra det eftersom det var så vi blev presenterade för arbetssättet.
I vår undersökning av stavelsemetoden för barn med annat modersmål än svenska har vi kommit fram till att pedagogerna som arbetar med stavelsemetoden upplever ett förbättrat resultat av barnens språkförmåga och framförallt vad gäller uttalet.
Pedagogerna ser också att det finns flera orsaker som samverkar till utvecklingen och vi har i vår analys tagit fram orsaker som gruppstorlek, kontinuitet, lekfullhet, rörelse, bemötande från pedagoger och pedagogernas medvetenhet av språkets betydelse som avgörande för barns språkutveckling. Vi anser att stavelsemetoden utan dessa faktorer inte skulle kunna ge barnen det språkstöd som de behöver och enligt läroplanen också har rätt till. Vår jämförande studie mellan barngrupperna visade inte några markant tydliga skillnader, så vi kan inte säga något om stavelsemetoden utifrån dessa resultat.
50
Däremot såg vi likartade drag inom semantik och grammatik, som kan hänföras till andraspråksinlärningen.
En flerspråkig barngrupp kan inte ses som en homogen grupp språkligt sett. Alla utvecklar svenskan men de har också med sig ett annat språk som de utvecklar. Kanske ett språk som är mycket olikt svenskan vad gäller uttal, ordmelodi och grammatik. Ett väl genomtänkt stöd för dessa barn känns angeläget och motiverat på allt sätt. När det handlar om barns språkutveckling är vänta och se absolut ingen accepterad hållning utan det krävs att pedagoger reflekterar och gör medvetna insatser för att stödja barnen i språkutvecklingen. Förebyggande insatser och tidiga insatser är forskare överens om, som det mest effektiva för att motverka eventuella svårigheter. Forskningen talar också sitt tydliga språk om vikten av att arbeta med fonologisk medvetenhet. Vi anser att stavelsemetoden är ett sätt att göra det men att metoden inte är heltäckande och andra moment måste ingå i språkträningen för barn med annat modersmål än svenska. Framförallt övningar som utvecklar förståelsen i språket. Stavelser är endast en liten komponent i den fonologiska medvetenheten.
51
Referenser
Abrahamsson, Niclas (2004). Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. I: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (Red.). Svenska
som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. (ss. 79-116). Lund:
Studentlitteratur.
Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Björn & Tornéus, Margit (1999). The syllable as a cognitive unit in reading and spelling. In: John Rennison & Klaus Kühnhammer (Eds). Phonologica 1996.
Syllables!?. (ss. 307-313). The Hague: Thesus.
Andersson, Bodil (2001). Flerspråkighet och dyslexi. En litteraturöversikt. Inom ramen
för projektet dyslektiker med invandrarbakgrund. SIOS: Samarbetsorgan för etniska
organisationer i Sverige.
Andersson, Lars-Gunnar (1987). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Skriptor.
Beskow, Elsa & Siegvald, Herman (1935). Vill du läsa?. Första skolåret. Stockholm: Bonniers.
Bjar, Louise (2003). Orden tal form – om barns uttalsutveckling. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (Red.). Barn utvecklar sitt språk. (ss. 103-126). Lund:
Studentlitteratur.
Björkström, Anna & Eklund, Sandra (2008). Umeå-modellen på Håkanstorpsskolan. En
modell för skriv- och läsinlärning. C-uppsats. Mälardalens Högskola: Akademin för
utbildning, kultur och kommunikation.
Björk-Willén, Polly (2009). Är flerspråkiga barn i behov av särskilt stöd? I: Anette Sandberg (Red.). Med sikte på förskolan. Barn i behov av stöd (ss. 75-91). Lund: Studentlitteratur.
Boström, Jennie, Samuelsson, Peter & Skärlund, Malin (2006). Läs- och skrivinlärning
på Håkanstorpsskolan. En studie om Håkanstorpsskolans arbetssätt. C-uppsats.
Göteborgs Universitet: Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen. Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Anette Sandberg (Red.). Med
sikte på förskolan. Barn i behov av stöd (ss. 55-74). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro, Lavesson, Ann & Wigforss, Eva (2006). Språksnabben. Lund: Kunskapsutveckling i Lund AB.
52
Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Frost, Jörgen (2009). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur. Grindberg, Tora & Langlo Jagtöien, Greta (2000). Barn i rörelse. Fysisk aktivitet och
lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Hammarberg, Björn (2004). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (Red.). Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle (ss. 25-78). Lund: Studentlitteratur.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth. (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. Forskning och
beprövad erfarenhet (ss. 45-71). Myndighet för skolutveckling. Stockholm:
Skolverket.
Håkansson, Gisela (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Gisela (2004). Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt
processbarhetsteorin. I: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (Red.). Svenska som
andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (ss. 153-169). Lund:
Studentlitteratur.
Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2006). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). Att lära är nästan som att leka.
Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lainio, Jarmo (2007). Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige. Gammalt fenomen nya utvecklingar. I: Eva Sundgren (Red.). Sociolingvistik (ss. 258-309). Stockholm: Liber AB.
Lindblom, Björn (2009). Röst- och talfunktion. I: Lena Hartelius, Ulrika Nettelbladt & Britta Hammarberg (Red.). Logopedi. (ss. 21-36). Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i
förskoleklass. Stockholm: Natur & Kultur.
Lärarnas tidning 15 maj 2006. Hur många klapp är det i klocka?. Hämtat 19 december 2009 från http://www.vrg.se/upload/Bertil_Hult/Lararnas_tidning.pdf
53
Löge, Inger Kristne (1995). Språk, tal och kommunikationssvårigheter. I: Oddrun Rakstang Eck & Berit Rognhaug (Red.). Specialpedagogik i förskolan. (ss. 78- 110). Lund: Studentlitteratur.
Moats, Louisa (2000). Speech to print. Language essentials for teachers. Baltimore: Brooks.
Myrberg, Mats (2007). Dyslexi. En kunskapsöversikt. Vetenskapsrådet 2:2007.
Nettelbladt, Ulrika (2007a). Fonologisk utveckling. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (Red.). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1. Fonologi,
grammatik, lexikon (ss. 57-94). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika (2007b). Lexikal utveckling. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (Red.). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1. Fonologi,
grammatik, lexikon (ss. 199-230). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Reuterskiöld Wagner, Christina (2003). När samspelet inte fungerar – pragmatisk språkstörning. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (Red.). Barn
utvecklar sitt språk (ss. 173-194). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2007). Språkstörning hos barn. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (Red.). Språkutveckling och språkstörning hos
barn. Del 1. Fonologi, grammatik, lexikon. (ss. 13-33). Lund: Studentlitteratur.
Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela (2007). Språkinlärning och språkanvändning:
svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F. (1998). Learning in the field. An introduction
to qualitative research. Thousand Oaks: Sage Publications.
Salameh, Eva-Kristina (2003). Language impairment in Swedish bilingual children-
epidemiological and linguistic studies. Lund: Studentlitteratur.
Salameh, Eva-Kristina (2008). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Stockholm: Afasiförbundet/Talknuten och Riksförbundet DHB.
Sigurd, Bengt & Håkansson, Gisela (2007). Språkinlärning och språkforskning. Lund: Studentlitteratur.
Sjögreen, Lotta & Lohmander, Anette (2009). Oralmotorik, joller och tidig
talutveckling. I: Lena Hartelius, Ulrika Nettelbladt & Britta Hammarberg (Red.).
Logopedi. (ss. 95-104). Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2009a). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Fritzes: Stockholm.
54
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Strömqvist, Sven (2003). Barns tidiga språkutveckling. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (Red.). Barn utvecklar sitt språk. (ss. 57-78). Lund: Studentlitteratur. Taube, Karin, Tornéus, Margit & Lundberg, Ingvar (1984). UMESOL. Fonologisk
medvetenhet. Handledning för kartläggning och utveckling. Hägersten:
Psykologiförlaget.
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (u.å/09) Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 4 november 2009, från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wallenkrans, Pia (1997). Träna dina sinnen. Partille: Warne förlag.
55
Bilaga 1
Muntliga intervjufrågor till förskolans och förskoleklassens personal.
Huvudtemat för våra frågor är arbetssättet och resultatet med själva stavelsemetoden. Men frågorna varierar något utifrån hur mycket pedagogen själv jobbar med metoden eller bara kommer i kontakt med barn som jobbar med den.
På vilket sätt kommer du i kontakt med metoden?
Kan du beskriva hur barn med annat modersmål än svenska fungerar i arbetssättet?
Påverkar barnets modersmål i hur de tar sig till arbetssättet? Hur i så fall?
Hur märker du att barnen utvecklar sin språkförmåga?
Hur arbetade du med språkutveckling tidigare?
Varför har du börjat med detta arbetssätt?
Vad gör ni utöver stavelsemetoden?
Hur mycket tid i veckan lägger ni på metoden?
56
Bilaga 2
Muntliga intervjufrågor. Tillägg till de befintliga frågorna för språkpedagogen i arabiska.
Vilket är de här barnens förstaspråk / modersmål? Vilket språk kan de bäst? Kan du använda stavelsemetoden i arabiskan?
Hur kan barnen ha nytta av metoden i arabiska?
57
Bilaga 3
Skriftliga intervjufrågor till en specialpedagog i Västerås.
Vilken forskning/källa bygger er undervisning på?
När startade ni ert arbete med stavelsemetoden?
Har ni någon sammanfattning över ert arbetssätt att delge oss? Vi har sökt efter information på Håkantorpsskolans hemsida.
- Hur går det för elever med annat modersmål?
- Hur fungerar metoden för elever med dyslexi?
- Enligt en artikel i Lärarnas tidning (15 maj 2006) kan metoden upplevas som kontroversiell. Varför?
- Enligt samma artikel har logopederna i Västerås kritiserat skolan då de inte tycker att tillräckligt görs för elever med dyslexi. Har de fortfarande denna uppfattning?
- Märks det fortfarande goda resultat av arbetssättet och i så fall hur visar sig resultatet?
- Märks det någon skillnad i resultaten på de nationella proven i åk 5 svenska och matematik?
58
Bilaga 4
Skriftliga intervjufrågor till jämförelseförskolans personal.
Frågor angående ert språkarbete och barnens språkutveckling.
Hur länge har du jobbat som förskollärare?
Hur länge har du varit x-förskolan?
Hur arbetar ni med barnens språkutveckling? Material, upplägg på samlingarna, övrig tid. Det gäller fyraåringarna, gör ni t ex något specifikt med femåringarna behöver du inte ta med det.
När vi var på besök hos er tog ni upp stavelser med barnen. Hur länge har ni hållit på med det och hur ofta gör ni det?
Märker du någon skillnad i hur det går med språkutvecklingen för barn som har svenska som modersmål jämfört med de barn som har annat modersmål?
Vad gör ni med de barn som har svårt för att hänga med i språket?
Du eller den andra förskolläraren nämnde att barnen ofta uttrycker sig kortfattat, kan du beskriva det?
För vårt arbete med språksnabben skulle det vara av värde för oss att veta om det är några av fyraåringarna som har svenska som modersmål? Vilka i så fall?
Stort tack för din medverkan att svara på våra frågor! Elisabeth Västerstjärna och Ingrid Sjunnesson.
Bilaga 5
Malmö 2009-11-10
Malmö högskola
Till föräldrar som har barn på (namn) förskola och (namn) förskola
En av förskolans uppgifter är att arbeta med barns språkutveckling och i (namn) jobbar förskolorna aktivt med detta. I vårt examensarbete på specialpedagog- och
speciallärarprogrammen har vi valt att titta närmare på barns språkutveckling i
förskolorna. Under november månad kommer vi därför att besöka avdelningen (namn) på (namn) och avdelningen (namn) på (namn). Barnen kommer att träffa oss när vi gör studiebesök i grupperna. Dessutom önskar vi under v. 48 att få göra en enkel
språkövning med några av de enskilda barnen födda år 2005. Vi kommer att lägga upp detta i samråd med personalen för att det ska bli bra för barnen. Vår förhoppning är att ni föräldrar ska kunna tänka er att låta ert barn medverka i denna språkövning. Men om ni inte vill att ert barn deltar respekterar vi naturligtvis det och ber er meddela
personalen detta senast torsdag 18 november. I vår uppsats kommer inga namn att finnas med, vare sig barn, förskola eller personal. Vi har informerat förskolornas
biträdande rektorer (namn) och (namn) om vår studie och de har gett sitt tillstånd till vår undersökning. Vår kontaktperson på förskolorna är (namn).
Är det något ni undrar över är ni välkomna att ta kontakt med oss. Tack på förhand!
Elisabeth Västerstjärna (tel. nr.) Ingrid Sjunnesson (tel. nr.)
(e-post) (e-post)
Bilaga 6
Malmö 2009-11-10
Malmö högskola
Till personalen på (namn) förskola
Under november månad kommer vi att besöka (namn) förskola vid några tillfällen. I vårt examensarbete på specialpedagog- och speciallärarprogrammen på Malmö
högskola gör vi en utvärdering av arbetssättet med stavelser och besöket på förskolan är en del av vår undersökning av förskolebarns språkutveckling i (namn). Vår
undersökning utgår från (namn) avdelning och berör därför endast några av barnen och några i personalen som är där. Alla som deltar i undersökningen kommer naturligtvis att vara anonyma. Inga namn vare sig skola, personal eller barn kommer att namnges i vår rapport.
Till dig som jobbar på (namn) avdelning
Under v 47 kommer vi att göra ett studiebesök på avdelningen för att bekanta oss med arbetssättet och för att få träffa barnen. Utöver vårt studiebesök skulle vi gärna vilja göra en kort intervju, samtal (ca 15 min) med en av er som arbetar som förskollärare på
(namn) för att få kunskap om hur ni arbetar med språkutveckling. Vi är framförallt
intresserade av hur ni arbetar med barn med annat modersmål än svenska. Det är naturligtvis frivilligt att delta i intervjun och vi respekterar ditt val. Men skulle vi vara mycket tacksamma om du kan tänka dig att ställa upp. Ditt namn kommer inte att finnas med i vår uppsats.
Vi kommer också vi att göra en enkel språkövning med några av förskolebarnen för att få en uppfattning om deras språkutveckling. Inför det här tillfället kommer vi att skicka ut ett brev till föräldrarna där vi informerar om övningen och ber om deras tillstånd att låta sitt barn medverka. I den mån att föräldrarna inte ger sitt samtycke till att barnet medverkar är det viktigt att vi blir informerade om detta, självklart respekterar vi deras ställningstagande. Vi har informerat förskolans biträdande rektor (namn) om vår studie och hon har sanktionerat vår undersökning. Vår kontaktperson på förskolan är (namn). Är det något ni undrar över är ni välkomna att ta kontakt med oss.
Tack på förhand!
Elisabeth Västerstjärna (tel. nr) Ingrid Sjunnesson (tel. nr)
(e-post) (e-post)
Bilaga 7
Malmö 2009-11-05
Malmö högskola
Till all personal på (namn) förskola
Under november månad kommer vi att besöka (namn) förskola vid några tillfällen. Vi är här för att göra en utvärdering av språkarbetet som handlar om stavelser. Utvärderingen kommer att ligga som grund för vårt examensarbete på specialpedagog- och speciallärarprogrammen på Malmö högskola. Vår undersökning utgår från (namn) avdelning och berör därför endast barnen och några i personalen som är där. Alla som deltar i undersökningen kommer naturligtvis att vara anonyma. Inga namn vare sig skola, personal eller barn kommer att namnges i vår rapport.
Till dig som jobbar på (namn) avdelning
Måndagen den 9 november gör vi ett studiebesök på avdelningen för att bekanta oss med arbetssättet och för att få träffa barnen. Utöver vårt studiebesök skulle vi gärna vilja göra en kort intervju (ca 20min) med dig som arbetar som förskollärare på (namn). Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur stavelsemetoden fungerar för elever med annat modersmål än svenska. I vår intervju är vi intresserade av din syn på och eventuella erfarenheter av arbetet med stavelser. Vi är också intresserade av att få veta huruvida du tycker dig se, eller inte se, ett förbättrat resultat av barnens språkutveckling på grund av arbetssättet. Det är naturligtvis frivilligt att delta i intervjun och vi respekterar ditt val. Samtidigt vill vi framhålla att vi skulle vara mycket tacksamma om du kan tänka dig att ställa upp. Vi hoppas också att vårt arbete ska komma er förskola till nytta. Ditt namn kommer inte att finnas med i vår uppsats. Senare i november, troligtvis v 48 kommer vi att göra en enkel språkövning med barnen för att få en uppfattning om deras språkutveckling. Inför det här tillfället kommer vi att skicka ut ett brev till föräldrarna där vi informerar om övningen och ber om deras tillstånd att låta sitt barn medverka. I den mån att föräldrarna inte ger sitt samtycke till att barnet medverkar är det
viktigt att vi blir informerade om detta – självklart respekterar vi deras ställningstagande. Vi har informerat förskolans enhetschef (namn) om vår studie och hon har sanktionerat vår undersökning. Vår kontaktperson på förskolan är (namn).
Är det något ni undrar över är ni välkomna att ta kontakt med oss.
Tack på förhand!
Elisabeth Västerstjärna (tel. nr.) Ingrid Sjunnesson (tel. nr.)
(e-post) (e-post)