Avslutande reflektion

Under årens gång har Nya Vägvalet hjälpt åtskilliga ungdomar att skapa sig en ny tillvaro. Ungdomarna har nått dit av egen kraft och vilja och de drömmar de har uppfyllt har varit deras egna och inte baserade på omgivningens påtryckningar eller förväntningar. Det är detta som för mig summerar vad Nya Vägvalet åstadkommer.

De fungerar inte som ledsagare i bemärkelsen att de håller ungdomarna i handen längs vägen mot den nya tillvaron utan deras arbete handlar om att få deltagarna att själva inse att de måste vara sina egna ledsagare. Alla beslut, handlingar och val är upp till dig själv och ingen annan. Under samtalen med de två unga männen blev det tydligt att rådgivarna har lyckats med detta. Det sätt som ungdomarna beskriver sin egen utveckling och framgång på talar sitt tydliga språk; De ser sin framgång som något de uppnått helt på egen hand och rådgivarna har varit ett stöd i utvecklingen och inte delaktiga i processen på ett uttalat vis.

Det är även tydligt hur avgörande själva relationen mellan rådgivarna och ungdomarna är. Om relationen inte är genomsyrad av tillit, genuinitet och uppriktighet är budskapen och kunskapen de vill förmedla mycket svår att

förankra hos den unge. Uppriktigheten hos rådgivarna är något som möjligen kan uppfattas som hård av en utomstående. Som en av rådgivarna själv beskriver det så ”lägger han inte huvudet på sned” utan tvingar den unge att se sitt beteende och sina handlingar i vitögat. Personligen anser jag att genom att förhålla sig till det förflutna på detta vis signalerar man en otvivelaktig tro på att han eller hon kan förändras till den unge och att han eller hon har alla förutsättningar som krävs för att ta sig ur sin nuvarande situation. Rådgivarna hjälper ungdomarna att bearbeta svåra upplevelser samtidigt som de stärker dem i vetskapen att de själva styr över sitt liv. En balansgång som troligen inte alltid är så enkel som den må se ut. För vi vet nog alla hur svårt det stundom kan vara att skilja på om våra felaktiga

beteenden beror på att vi har varit offer för omständigheter eller om vi själva egentligen hade makten att agera annorlunda. Det krävs mod, styrka och ibland hjälp på traven att skilja på omständigheternas- och vår egen roll i situationer när vi felat.

31

Verksamheter som Nya Vägvalet Rosengård gör ett oerhört viktigt arbete och de förtjänar att uppmärksammas. I dagens samhälle tycks tonen ha skärpts när det gäller hur man ska handskas med ungdomar som begår brott, röster som förespråkar straff framför behandling ökar i både omfång och styrka.

I ljuset av denna tendens tycks det allt viktigare att de som framgångsrikt arbetar med att få ungdomar att bryta upp med det kriminella livet syns och hörs i samhällsdebatten. Ungdomar som har lyckats ta sig ur kriminaliteten har genomgått en enorm personlig förvandling, en förvandling som få av oss skulle klara av att genomföra, och även de förtjänar att få delge allmänheten sina berättelser.

En stilla önskan är att deras röster och berättelser blir hörda, att ungdomarna får ge sin bild av hur de har lyckats att förändra sitt liv och vilket stöd som har varit viktigt för dem under resans gång.

32

8. Källor

Tryckt material

Andershed, H., & Andershed, A. K. (2005). Normbrytande beteende i

barndomen: Vad säger forskningen? Gothia.

Andrews, D. A., Bonta, J., & Hoge, R. D. (1990). Classification for effective rehabilitation: Rediscovering psychology. Criminal Justice and Behavior, Vol 17(1), Mar 1990, s. 19-52.

Bergström, G. (2004). Kriminalitet som livsstil Égalité.

BRÅ (2011). Kriminalstatistik 2010. Brottsförebyggande Rådet.

Bonta, J., & Andrews, D. (2007). Risk-need-responsivity model for offender assessment and rehabilitation. Public Safety Canada.

Corbin, J. M., & Strauss, A. (1990). Grounded theory research: Procedures, canons, and evaluative criteria. Qualitative Sociology, 13 (1), s. 3-21.

Dodge, K. A., Dishion, T. J., & Lansford, J. E. (2006). Deviant peer influences in

programs for youth: Problems and solutions The Guilford Press.

Dowden, C., & Andrews, D. (2000). Effective correctional treatment and violent reoffending: A meta-analysis. Canadian J. Criminology, 42, 449.

Eriksson, B.G. & Karlsson, P.Å. (2008) Att utvärdera välfärdsarbete. Gothia Förlag, Stockholm.

Estrada, F., & Flyghed, J. (2001). Den svenska ungdomsbrottsligheten Studentlitteratur.

Fahlke, C., & Johansson, P. M. (2007). Personlighetspsykologi. Natur och kultur. Glick, B., & Goldstein, A. P. (1987). Aggression replacement training. Journal of

Counseling & Development, Vol. 65(7), Mar 1987, s. 356-362.

Golafshani, N. (2003). Understanding reliability and validity in qualitative research. Test, 8 (4), s.597-606.

Greenwood, P. W. (1996). Responding to juvenile crime: Lessons learned. The

Future of Children, Vol.6, No. 3, s.75-85.

Henggeler, S. W., & Schoenwald, S. K. (1994). Boot camps for juvenile offenders: Just say no. Journal of Child and Family Studies, 3(3), s. 243-248. Howell, J. C. (1997). Juvenile Justice & Youth Violence. Sage Publications. Howell, J. C., & Lipsey, M. W. (2004). A practical approach to evaluating and improving juvenile justice programs. Juvenile and Family Court Journal, 55(1), s. 35-48.

33

Izzo, R. L., & Ross, R. R. (1990). Meta-analysis of rehabilitation programs for juvenile delinquents. Criminal Justice and Behavior, 17 (1), 134.

Jareborg, N. (2004). Sweden / Criminal responsibility of minors.

Revue internationale de droit pénal, /1 Vol. 75, p. 511-525.

Kellermann, A. L., Fuqua-Whitley, D. S., Rivara, F. P., & Mercy, J. (1998). PREVENTING YOUTH VIOLENCE: What works?*. Annual Review of Public

Health, 19(1), s. 271-292.

Lilly, J. R., Cullen, F. T., Ball, R. A. (2007). Criminological Theory- Context and Consequences. Sage Publications.

Lipsey, M. W. (2009). The primary factors that characterize effective

interventions with juvenile offenders: A meta-analytic overview. Victims and

Offenders, 4(2), s. 124-147.

Lipsey, M. W., Wilson, D. B., & Cothern, L. (1998). Effective intervention for serious juvenile offenders. Serious and Violent Juvenile Offenders: Risk Factors

and Successful Interventions, Juvenile justice bulletin, april 2000, s.313–45.

MacKenzie, D. L. (2000). Evidence-based corrections: Identifying what works.

Crime & Delinquency, 46(4), 457.

Maxwell, J. A. (1992). Understanding and validity in qualitative research.

Harvard Educational Review, 62(3), s. 279-301.

Mulvey, M. W., & Edward, P. (1993). The prevention and treatment of juvenile delinquency: A review of the research* 1. Clinical Psychology Review, 13(2), s. 133-167.

Norström, C., & Thunved, A. (2009). Nya sociallagarna, lagar och förordningar som de lyder 1 januari, 2009.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen- Kvalitativa och

kvantitativa perspektiv. Liber.

Robson, C. (2002). Real world research: A resource for social scientists and

practitioner-researchers Wiley-Blackwell.

Seale, C. (1999). Quality in qualitative research. Qualitative Inquiry, 5(4), 465. SOU 2004:122. Ingripanden mot unga lagöverträdare.

Ungdomsbrottsutredningen. Betänkande.

Tarolla, S. M., Wagner, E. F., Rabinowitz, J., & Tubman, J. G. (2002).

Understanding and treating juvenile offenders: A review of current knowledge and future directions. Aggression and Violent Behavior, 7(2), s. 125-143. Thunved, A., Clevesköld, L., Thunved, B. (2007) Samhället och de unga

34

Ward, T., Melser J., Yates P.M. (2007). Reconstructing the Risk-Need-

Responsivity model: A theoretical elaboration and evaluation. Aggression and

Violent Behavior, 12 s. 208-228.

Ward T. & Stewart C. (2003): Criminogenic needs and human needs: A theoretical model, Psychology, Crime & Law, 9:2, s. 125-143.

Internetreferenser

Dagens Nyheter:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/varstingresorna-lyckad-investering-for- samhallet (2011-10-12)

Malmö stad¹, fakta om Nya Vägvalet:

http://malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Rosengard/Individ-- familj/For-barn--ungdomar/Familjebasen/Nya-Vagvalet.html (2011-05-02). Malmö stad², fakta om Familjebasen:

http://malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Rosengard/Individ-- familj/For-barn--ungdomar/Familjebasen.html (2011-05-02).

Stiftelsen Kriminalitet Som Livsstil, licensierade verksamheter: http://www.stiftkrim.se/licens (2011-05-04). REPULSE, information: http://www.repulse.se/images/stories/pdf/repulse_folder.pdf (2011-05-04). Vetenskapsrådet: http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska _principer_tf_2002.pdf (2011-10-12) Övrigt källmaterial

Sundström, E (2008) Informationsblad om Nya Vägvalet Rosengård. Stadsdelsförvaltningen Rosengård, Familjebasen, Malmö.

35

9. Bilagor

Intervjumall 1. Socialrådgivarna

Fakta om verksamheten

– Hur beskriver ni Nya Vägvalet för utomstående professionella? – Hur beskriver ni Nya Vägvalet för nya eller blivande klienter? – Vad är målet med deltagandet?

– Hur länge har ni funnits?

– Uppskattningsvis- hur många ungdomar har ni haft inskrivna? – Vem är er målgrupp?

– Vilka metoder arbetar ni med?

Hur används de (i ”renodlad form” eller anpassade på något sätt)?

– Har ni några regler för de inskrivna? Egen syn på arbetet

– Vad är er bakgrund (utbildning, arbetslivserfarenhet etc.)?

– Hur tror ni ert arbete skiljer sig från liknande verksamheter som finns i Malmö? – Vilka egenskaper anser du är viktiga hos er som behandlare?

– Hur vill ni att ungdomarna ska beskriva er/ uppfatta er? - Hur tror ni att ungdomarna beskriver/ uppfattar er?

Intervjumall 2. Ungdomarna

- Vem är du i dag?

- När blev du inskriven på Nya Vägvalet? - När skrevs du ut (om utskriven)?

- Vilka förväntningar hade du på Nya Vägvalet?

- När jag säger Nya Vägvalet, vad är det första du tänker på? - Vad känner du när du går innanför dörrarna här?

- Beskriv de två rådgivarna.. - Hur tror du de är ”privat”?

36 - Hur tror du de var när de var 18 år?

- Om rådgivarna ringer dig om ett år och ber dig komma och hjälpa dem med en kille de inte når fram till, hur hade du arbetat med killen?

- Vad är det viktigaste att tänka på när man vill hjälpa en ungdom att upphöra med kriminalitet? Vad ska man inte göra?

- Kan du minnas när du kände att du började förändras?