Vår upplevelse är att elever med intellektuell funktionsnedsättning inte är en prioriterad målgrupp i den debatt som förs i samhället och politiken idag ville vi undersöka hur rektorer och pedagoger resonerade kring dessa elever i förhållande till en skola för alla. Vi vill att elever med intellektuell funktionsnedsättning ska vara en självklar del i resonemanget som förs kring skolan men som studiens historiska tillbakablick visar är det inte så när man talar kring begrepp som inkludering och en skola för alla. Detta visar sig även i vår resultatdel då de intervjuade ger uttryck för en svårighet att möta alla elever i en skolform. Samhällsklimatet som råder i dag upplever vi som ganska cyniskt och hårt gällande människosyn och vi tycker oss ana att tendensen är att man ser hinder snarare än möjligheter gällande människors olikheter. Skolan speglas ofta av de tendenser man kan skildra i samhället och vi tycker det är konstigt att endast en av respondenterna framlyfter tanken på de möjligheter och effekter som skulle kunna komma av att kompetensen och resurserna som finns inom särskolan skulle spridas inom grundskolan och vice versa. I studiens valda perspektiv är fokus på att lärande och personlig utveckling sker i samspel med andra och vi ställer oss frågande till varför elever med intellektuell funktionsnedsättning exkluderas till detta samspel genom att fysiskt placeras på en annan plats. Vi funderar på är om detta till viss del kan ha att göra med respondenternas vidareutbildning. Av de respondenter som finns med i vår studie har bara ett fåtal den specialpedagogiska utbildning som vi nu besitter medan de andra således inte har den adekvata och vetenskapliga grund att stå på samt förståelsen för den intellektuella funktionsnedsatta eleven. En annan förklaring till varför dessa elever inte självklart innefattas av inkluderingsbegreppet fullt ut kan vara en konsekvens av de strukturella ramar skolan har att förhålla sig till och detta torde påverka likvärdigheten i den svenska skolan.
10 Referenser
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I: Ahrne, Göran, Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-31). Malmö: Liber.
Aspelin, Jonas (2014). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Assarson, Inger, 2007: Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Malmö: Studies in educational sciences No. 28. (Akad avh)
Berhanu, Girma. (2011). Inclusive Education in Sweden: Responses, Challenges and Prospects: International Journal of Special Education, 26 (2), 128-148.
Bryman, Alan, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Carlson, Licia (2010). The Faces Of Intellectual Disability. Philosophical Reflections. Indiana University Press.
Comenius, Johan Amos (1999/1632. Didactica Magna. ( = Den stora undervisningsläran. T. Kroksmark, Trans). Lund: Studentlitteratur.
Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Dolva, Anne-Stine (2009). Children with Down syndrome in mainstreams schools - conditions influencing participation. Stockholm: Karolinska institutet.
Eliasson, Ros-Marie. (1997). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur. Frithiof, Elisabet (2007). Mening, makt och utbildning – delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. (Akad avh, Växjö universitet)
Frelin, Anneli (2010). Teachers’ relational practices and professionality. (Akad avh, Uppsala universitet)
Gadler, Ulla (2011). En skola för alla - gäller det alla? - Statliga styrdokumentens betydelse i skolans verksamhet. (Akad avh, Linneus University)
Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. (Akad avh, Göteborgs universitet)
Grunewald, Karl (2008). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia. Stockholm: Gothia.
Ineland, Jens; Molin, Martin; Sauer, Lennart (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Gleerups: Malmö.
Jakobsson, Anders (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering
.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 17 (3–4) 152–170.Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Karlsudd, Peter (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan i Kristianstad. Nr 6.
Leatherman, Jane (2007). I just see all children as children: Teachers’ perceptions about inclusion. The Qualitative Report, 12(4), 594-611.
Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Lgr80 (1980). Läroplan för grundskolan 1980. Libertryck. Stockholm
Lindqvist, Gunilla & Nilholm Claes (2014). Promoting inclusion? ‘Inclusive’ and effective headteachers’descriptions of their work. European Journal of Special Needs Education, Vol. 29, No. 1, 74–90.
Mapuranga, Barbara; Dumba, Oswald; Musodza, Blessing (2015). The impact of
Inclusive Education (I.E) on the Rights of Children with Intellectual Disabilities (IDs)
in Chegutu. Journal of Education and Practice Vol.6, No.30, 214-223.
Mitchell, David, R (2008). What really works in special and inclusive education. Abingdon, Oxon: Routledge.
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige, 10 (2), 124–138.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth, (2012). Inkludering och måluppfyllelse. Att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Rogoff, Barbara (1990) Apprenticeship in Thinking: Cognitive Development in Social Context. New York: Oxford University Press.
Rogoff, Barbara, Carolyn Goodman Turkanis & Leslee Bartlett (2001). Learning Together. Children and Adults in a School Community. New York: Oxford University Press.
Rosenqvist, Jeremias (Jerry) Aulin (2015). Differentiering och likvärdighet I backspegeln – ett utvecklingsperspektiv. Vägval i skolan. 2015: 1
Rosenqvist, Jerry & Tideman, Magnus. (2000). Skolan, undervisningen och elever med funktionshinder. Ett diskussionsunderlag på väg mot en teori om specialpedagogik. Särtryck och småtryck Malmö högskola: Lärarhögskolan, Nr 875.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Svenska Unescorådets skriftserie, 2006:2
SFS 2010:800. Skollag. SFS 1985:1100. Skollag.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
SÖ 2008:26. Sveriges internationella överenskommelser. Utrikesdepartementet. The Dakar Framework for Action (2000). World Education Forum. UNESCO Tinglev, Inger (2014). Elevhälsan. En specialpedagogisk överblick. Skolverket. Vetenskapsrådet (2002) . Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet.