Likvärdighet

Pedagog 1 uttrycker att likvärdighet kan vara ett begrepp som kan vara svårt att tolka och därför svårt att leva upp till och påpekar också att likvärdighet kan skilja sig genom hur mycket pengar en kommun har och att det lätt kan bli orättvist då förutsättningar för eleverna blir olika.

Samma grund är viktig för en likvärdig utbildning (Pedagog 1).

Rektor 1 betonar dock att det är viktigt att pedagogerna har en samsyn om alla elevers lika värde och rätt till likvärdig utbildning och försöka arbeta utifrån det. Men även att ge eleverna möjligheten till utveckling efter sin fulla potential ger delaktighet och likvärdighet. Grundsärskolan med alla olikheter kan emellertid inte bara tryckas in i grundskolan eftersom grundsärskoleeleverna då lär försvinna i massan påpekar Rektor 1 och då klingar likvärdighetsbegreppet av ännu ett steg.

Våra elever på grundsärskolan lär försvinna i massan om vi bara trycker in dom i grundskolan… inte en likvärdig skola….(Rektor 1).

Pedagog 2 konstaterar att våra två läroplaner känns märkligt om vi ska ha en likvärdig utbildning. Men samtidigt uttrycker Pedagog 2 att dessa elever har andra förutsättningar och måste ha andra mål att arbeta mot. Likvärdighetsbegreppet är något som både Pedagog 2 och Rektor 2 tolkar som viktigt och anser att pedagoger kan arbeta med dessa frågor i värdegrundsarbetet. Pedagog 2 ställer sig frågande till hur kapitel 1 och 2 i de olika skolformerna ser ut men förutsätter att de är utformade på samma sätt. Rektor 2 betonar att ett öppet klassrumsklimat där olikheter diskuteras och där olika åsikter kommer fram ger utrymme för att likvärdighet synliggörs.

Öppna diskussioner är betydelsefullt i dagens skola för ett arbete med likvärdighet (Rektor 2).

Pedagog 3 lyfter inte upp begreppet i sig självt under intervjun men hen talar om vikten av att bedriva en undervisning som får kvalitet där man arbetar efter mål. Hen anser även att omgivningen påverkar hur undervisningen bedrivs samt olika jargonger som finns på olika skolor vilket i längden kan komma att påverka eleverna olika. Vidare lyfter Pedagog 3 även att hen anser att det är svårt att möta eleverna på ett optimalt sätt när alla ska nå samma mål på samma tid.

…att alla ska nå samma mål på samma tid å då ser man kanske inte till var och ens utveckling (Pedagog 3).

Även Rektor 4 lyfter det faktum att man inom grundskolan ska upp till en viss nivå inom en viss tid vilket hen anser vara en orimlig situation där din prestation inte alltid ger önskvärt resultat. Till skillnad mot pedagog 3 tar Rektor 4 upp att det inom grundsärskolan ser annorlunda ut, där finns inte kravet att uppnå en viss nivå.

Pedagog 4 berättar att det som driver hen är allas rätt till till utbildning och att vi trots våra olikheter har rätt till lika utbildning. Hen betonar vikten av att skapa möjligheter för alla elever att kunna delta.

Ser man att alla elever ska vara med i undervisningen, så behövs ju inte några särlösningar, men lösningar, så att alla kan vara med (Pedagog 4)

Pedagog 4 lyfter att synsättet som finns bland olika skolor kan avgöra om en elev kan delta eller inte. Pedagog 4 har svårt att ta ställning till huruvida vi behöver två skolformer, hen lyfter att vi kanske inte borde ha det men att elever med intellektuell funktionsnedsättning inte ska mätas mot grundskolans betygskriterier.

7.2.2.1  Diskussion Likvärdighet

Likvärdighet är inte något som diskuteras så mycket i verksamheterna och därför kan olika förhållningssätt till begreppet finnas. Ofta handlar det om resurser och resultat och inte lika mycket om förutsättningar. Återigen blir det ett politiskt begrepp som kan skilja sig åt i olika kommuner beroende på olika satsningar, vilket kan leda till ett växande likvärdighetsproblem (Assarson, 2007, Persson och Persson, 2012). I intervjuerna framkommer det emellertid att alla elever ska ha rätt till samma förutsättningar även om kommunerna har olika mycket resurser. Även Assarsson diskuterar rättvisan runt och ser att alla elever ska ha rätt till lika utbildning men talar också om att skolan kan ha svårt med att möta olika synsätt på värderingar. Några respondenter påtalar även att synsättet från omgivningen eleven befinner sig i kan påverka hur undervisningen blir och därmed även likvärdigheten och just skolors variation är något Assarson beskriver är något som är viktigt att bevaka.

Värdegrund påtalas som betydande och viktig att ha i undervisningen så alla elevers olikheter kan visa sig men också att alla som arbetar inom skolan bör ha samma syn på elevernas lika värde för att en likvärdig skola ska kunna träda fram. De två skilda läroplanerna är något som uppmärksammas i begreppet likvärdighet och belyses som egendomligt. De två läroplanerna är omtvistade och enligt Frithiof (2007) kommer inte inkludering att tillta om vi utgår ifrån begreppet ”vi och dom”, vilket verkligen understryks med två skolformer och två läroplaner. Intressant är att rektorn som arbetar på en grundskola anser att det inte finns krav att uppnå en viss nivå inom grundsärskolan vilket är en tanke fler av oss möjligen borde anamma i dagens kravfyllda samhälle och utifrån hur grundsärskolans kunskapskrav är utformade.

7.2.3  Inkludering

Rektor 1 är övertygad om att inkludering gynnar alla elever och påpekar att en god inkludering är att låta elever på grundsärskolan vara med i grundskolans klasser på sina villkor.

På denna skola har vi lång erfarenhet av att särskolan är inkluderad i grundskolan det gör att alla ser eleverna i ett sammanhang inga är ”på” våra elever, bra acceptans av alla. …alla är öppna för alla… (Rektor 1).

Eleverna måste givetvis ha möjligheten att kunna gå in i en liten klass eller ha en-till-en undervisning om så behövs. Rektor 1 poängterar att det finns inget hinder eftersom alla elever kommer att vinna på denna lösning. Pedagog 1 resonerar dock att inkludering inte är ett alternativ för alla elever och att många elever har av olika anledningar behov av speciallösningar.

…. man tänker sig mer för och planerar mer inför inkludering, och inkluderar inte rakt av för alla… och jag ärinteriktigt säker på om det passar alla att vara på samma ställe. En

del behöver den lilla miljön och omtanken och kan fara illa i den stora miljön men det är ju individuellt (Pedagog 1).

Både Pedagog 1 och Rektor 1 anser att ”inkluderingstänket” har avstannat en smula och behöver följas upp. Pedagog 1 hävdar att allt grundar sig i hur vuxenvärlden tänker och då inte minst vilka som sitter i regeringsposition.

Vuxna måste tänka om….det finns för mycket förutfattade meningar om elever på särskolan…(Pedagog 1).

Enligt Rektor 1 har grundskolan och grundsärskolan inga gemensamma formulerade mål och har således olika syn på inkludering och eftersom detta inte står uttryckligen skrivet i läroplanen så bör personalen ha tid att diskutera och planera över gränserna.

Läroplanerna är inget hinder, det gäller att se på dem gemensamt och bygga ett tematiskt arbete. Det är dock inte ofta helt förankrat (Rektor 1).

Hela verksamhetens gemensamma mål för läsåren 2016/2017 och 2017/2018 på Rektor 1 skola är ”Samverkan och Inkludering”

Enligt Rektor 2 är det viktigt att eleverna känner sig inkluderade i den miljön som de befinner sig i. Begreppen gemenskap och tillhörighet är ledord som används flitigt och för eleven ska känna detta krävs att verksamheten ser till just den enskilda eleven. Pedagog 2 anser att det är svårt att bedriva en kunskapsförmedling så att alla elever är med på tåget och minst två pedagoger skulle behövas inne i klassen för en bättre undervisning. Tillsammans skulle pedagogerna hitta redskapen och planera för allas olikheter. Enligt Pedagog 2 har inkluderingen inte utvecklats i och med kommunaliseringen utan istället har skolorna blivit av med kompetent personal.

Det behövs en samplanering och ett främjande arbetssätt i skolorna för att inkludering ska ske på bästa sätt…. kommunalisering av skolan men också kunskapssynen hos pedagoger kan sätta käppar i hjulet för en skola för alla… skolan fungerar inte som den borde …. jag får ångest och mår dåligt.. (Pedagog 2).

Rektor 2 ser det som att det inte spelar någon roll om eleven får sin undervisning i klass eller i en mindre särskild undervisningsgrupp. När det gäller hur eleven får sin undervisning ska det alltid vara elevens individuella behov som styr och inte hur skolan är organiserad.

… pedagogers inställning kan vara ett hinder för inkluderingstanken. Det kallas integrering eller inkludering och är så närbesläktat och ingen vet riktigt skillnaden, det finns ingen samsyn på begreppet, då kan det bli problem (Rektor 2).

Rektor 2 efterlyser mer kompetensutbildning inom området samt mer utbildning runt olika diagnoser och funktionsnedsättning. Pedagog 2 talar om att det oftast är outbildade personer på skolorna som får ta hand om elever i behov av stöd och eleverna lämnar ofta klassrummet med assistent för att det som görs i klassrummen är för svårt. Pedagog 2 uttrycker att skolan inte riktigt är framme än vid inkludering av alla elever med eller utan funktionsnedsättning.

Ofta är det så att eleverna som har problem bara får sitta av tiden eftersom resurser saknas (Pedagog 2).

Pedagog 3 ser positivt på inkludering och definierar det som att man är delaktig i olika sammanhang. Hen anser att en inkludering när man endast befinner sig i samma lokal utan genomtänkt syfte och mål uppsatta för individerna endast kan tala om integrering.

…att man inte bara sitter i klassrummet för det är mer integrering för mig…alltså delaktighet.

Hen lyfter en önskan om en ökad inkludering för samtliga elever men att detta inte får ske på bekostnad av enskilda elevers behov och önskemål. Pedagog 3 lyfter att vissa elever i bland behöver vara exkluderade för att så småningom börja närma sig att vara inkluderade, bland annat talar hen om en grupp elever som tidigare inte kom till skolan men som gjorde det när de placerades i en mindre grupp. Hen tror att förändringen som krävs för att nå en mer inkluderande skola måste ske i omgivningen då det är där hindrena finns inte hos eleverna. De strukturella ramar som finns kring dagens skola medför vissa svårigheter och då den aktuella läroplanen kom gjordes en markering politiskt med skilda läroplaner för våra två skolformer.

…eftersom de delade läroplanerna igen så blir det ju (...) .att det verkligen ska vara två skolformer och det gynnar ju inte (...) inkluderingen (...) så då motverkar det ju (Pedagog 3)

Pedagog 3 anser inte att inkludering är något som genomsyrar den verksamhet hen befinner sig i utan ser hur särlösningar skapas på flera olika sätt.

...man har ju fortfarande särlösningar (...) det jobbar ju jag i (...) men även alltså då normalbegåvade elever hittar ju särlösningar för till exempel resursskolor. (Pedagog 3)

Rektor 4 definerar inkludering som didaktisk. Att eleverna ska vara delaktiga i den mån de orkar och förmår men att de vid behov ska få exkluderas. Denna exkludering ska dock genomföras utifrån elevens behov inte utifrån kunskapsresultat och orimliga krav från omgivningen. På skolan rektor 4 arbetar förekommer numera inga fasta smågrupper och skolan arbetar för att alla ska känna delaktighet.

..eleverna är med i den mån de kan och vill (...) för att alla elever ska kunna vara med i klassrummet så behöver de kanske vara utanför klassrummet en lektion (...) för att kunna delta i den vanliga klassrumsundervisningen (...) som vi hade det tidigare (...) där utgick det mer från elevens resultat det kanske inte var eleverna som styrde så mycket det var mer fasta grupper. Nu är det mer utifrån att eleverna själva känner att jag vill komma ifrån den stora gruppen eller nu behöver jag vara i ett litet sammanhang. (Rektor 4)

Dock lyfter Rektor 4 att de inte lyckats fullt ut då de har elever som för tillfället inte kommer till skolan utan väljer att stanna hemma. Valet att gå över till att arbeta mer inkluderande var baserat på forskning samt att skolan vid övergången till inkluderingen märkte positiva effekter utifrån såväl utanförskap som ökad måluppfyllelse vilket stärkte synen på att det var rätt väg att gå. Rektor 4 ser inget hinder med eventuella funktionshinder gällande inkludering då hen säger att det gäller för skolan att anpassa omgivningen vilket inte är ett problem.

vi har ju rätt väl anpassat men vi får ju anpassa efter varje elev som kommer (...) Sen med tillexempel hörsel där tar vi ju hjälp av externa som visar vad vi ska tänka på och vad vi behöver anpassa. (...) det finns förutsättningar. Det är ingen jätteapparat. (Rektor 4)

Rektor 4 lyfter även att hen inte ser några hinder utifrån Lgr11 gällande inkludering då hen lyfter att det är läroplanerna som särskiljer vilket inte betyder att inkludering inte kan ske.

Ser inga direkta hinder med Lgr11 utifrån en inkluderande verksamhet. I och med att det finns en läroplan för särskolan och en för grundskolan borde det finnas möjligheter för alla att lyckas. Svårigheten är de elever som inte tillhör särskolan men ändå har svårt att nå målen (Rektor 4).

Även Pedagog 4 anser att inkludering ska vara didaktisk där delaktighet är viktigt. Hen anser att man på dennes arbetsplats är en inkluderande skola men att man inte är färdig än då man fortfarande kämpar med hur man kan inkludera alla elever i undervisningen. Pedagog 4 lyfter även att man på skolan trots att man definierar sig som en inkluderande skola på vissa håll har ett behov av särlösningar men lyfter även att hen ser många goda exempel på pedagoger som har ett synsätt kring att alla ska vara med. Pedagog 4 lyfter vid flertalet tillfällen att undervisningen när man arbetar inkluderande måste anpassas så att alla elever känner sig delaktiga i sammanhanget. Hen betonar att de som utvecklar en vana att anpassa sin undervisning inte har behov av särlösningar då lösningarna görs i den odinarie undervisningen.

Jag tycker kanske inte att vi behöver två skolor, men elever med utvecklingsstöring ska inte mätas mot grundskolans betygskriterier, anser jag. Det är en knepig fråga, som jag inte riktigt kan ta ställning i , än, utan hamnar i någon form av mellan, ta lite från båda (Pedagog 4).

7.2.3.1  Diskussion Inkludering

Till viss del skiljer sig respondenternas definition av inkludering åt vilket stämmer med vad Nilholm och Göransson (2013) skriver gällande att åsikter kring inkludering går isär. Dock framlyfter samtliga intervjuade att delaktighet är viktigt för att inkluderingen ska lyckas vilket är ett kritierie som framlyfts inom den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering (a.a) och detta stämmer väl överens med vald teori för denna studie som vilar på att människor utvecklar förmågor och sitt lärande genom ett deltagande vilket kräver delaktighet (Rogoff, 1990; Aspelin, 2014). Dock talar alla respondenter om att exkludering ibland är nödvändig vilket går emot denna definition då segregerande lösningar inte skall förekomma vilket även Karlsudd (2011) lyfter som en viktig faktor om man vill ha en inkluderande skola. Nilholm och Göransson (2013) lyfter att en förutsättning för att för delaktighet i kunskapsinhämtandet är att allas röster kommer till uttryck i en inluderande skola vilket en av informanterna menar på att man på arbetsplatsen måste arbeta vidare med.

Att särskiljande lyftas av respondenterna kan förklaras av att det historiskt varit just särskiljande som setts som den bästa hjälpen för såväl de som går kvar i den ordinarie

undervisningen som den elev som särskiljs (Rosenqvist & Tideman, 2000). Samtliga intervjuade lyfter att de inte lyckas fullt ut med att nå alla elever oavsett hur de än valt att organisera sin verksamhet och möjligen är det detta som gör att viss särskiljning görs även om intentionerna är goda. En aspekt att framlyfta är att ingen av respondenterna ser inkludering som något som sker automatiskt genom att placera alla elever i samma rum. Den exkludering som sker kan bero på att man inte fullt ut kommit till den punkt som Mitchell (2008) beskriver med att man på skolorna har omprövat vad och hur de undervisar samt hur eleverna bedöms.

En intressant aspekt är att Rektor 4 som arbetar på en skola som definerar sig som inkluderande är den som inte ser ett hinder med särskiljandet av läroplanerna som gjordes med Lgr11, utifrån en inkluderande verksamhet. Hen framlyfter att detta endast möjliggör för alla att lyckas, inte bestämmer hur verksamheten ska organiseras. Det kan alltså tänkas att man genom en förändring i organisationen kommit en bit på vägen i ett ändrat förhållningssätt som fokuserar på möjligheter framför hinder.

Sammanfattningsvis kan vi urskilja att mönstret kring vad tidigare forskning påvisar gällande inkludering går igen i våra informanters svar. Behovet av särskiljning och kategorisering kvarstår till viss del hos samtliga skolor som ingår i studien. De intervjuade i denna studie innefattar i sina svar elever med intellektuell funktionssättning och de ser inga uppenbara hinder med att inkludering är möjlig även för dessa elever vilket är en förändring i synsätt kontra det som historiskt endast handlat om diskussioner huruvida man ska segregera eller integrera elever med intellektuell funktionsnedsättning (Ineland mfl, 2013).