Vi blev glatt överraskade över att lärarnas undervisning innehöll mycket språkutvecklande arbete och varierande undervisning. I de lägre åldrarna verkar lärarna arbeta med både avkodning och språkförståelse parallellt, vilket är positivt för läsförståelsen.
Under bearbetningen och analysen av observationsmaterialet väcktes en ny fråga hos oss. Vilken utbildning eller fortbildning har lärarna i språkutvecklande undervisning? Genom att studien genomfördes i olika skolområden och i olika kommuner visar resultatet på en allmän spridning av en språkstödjande undervisning. Vi förmodar att Skolverkets satsning på den webbaserade utbildningen, Läslyftet har bidragit till detta. Denna fråga blir dock obesvarad i denna studie.
I läraryrket har vi sett hur viktigt och väsentligt det muntliga och skriftliga språket är i allt lärande. Detta inspirerade oss till att inrikta vår fördjupning i att undersöka hur lärares undervisning bedrivs i praktiken, med inriktning på att främja en språklig utveckling hos eleverna i förskoleklass till årskurs 3. Studiens resultat har gett svar på våra frågeställningar, vilket har visat att läraren arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Språklig undervisning ingår
37
som en naturlig del i all undervisning. Det kan även vara en specifikt planerad språklektion, men också då läraren spontant fångar tillfällen som ges. Stor del av undervisningen består av interaktioner mellan lärare och elev eller mellan elever. Intresset väcks för hur viktigt klassrumsklimatet är för en tillåtande och kommunikationsvänlig miljö. Där blir även lärarens förmåga att leda och vägleda eleverna genom ett samtal viktigt. Längre samtal kräver att eleverna får tid att tänka och utveckla en sammanhållen konversation, där eleven får talutrymme och inte blir avbruten. Det är angeläget att läraren stödjer denna konversation med öppna frågor och följdfrågor. Aminoff (2017) säger att det är viktigt att ge eleverna tid och utrymme för att utveckla sitt resonemang och få uttrycka sina åsikter, där möjlighet ges till en interaktion. Interaktionens innehåll kan då fördjupas av följdfrågor, samtal och uttalanden mellan eleverna. Av erfarenhet vet vi att eleverna möter på mer och mer komplexa texter i skolarbetet, vilket medför att de behöver förberedas inför detta. Det gäller att eleverna får chans att tidigt påbörja denna förberedelse. Alatalo (2011) anser att denna undervisning behöver fortsätta i högre ålder för mer komplexa texter.
Under vår bearbetningsprocess förtydligades vår reflektion över att övervägande materialinsamling bestod av material från årskurs 1. Detta öppnade upp våra tankar om att det också hade varit intressant att få följa två specifika klassers språkundervisning i årskurs 1, under en kort tidsperiod. Det hade lutat mer åt en traditionell etnografisk forskningsansats.
Uppsatsens frågeställningar har varit omfattande, vilket vi med tiden har insett. Skulle vi få möjlighet att börja om från början skulle vår frågeställning ha inriktat sig på ett specifikt område inom språklig medvetenhet, ord och begrepp. I och med att studien har visat hur viktigt ordet är i språket.
Studiens fördjupning har ökat nyfikenheten kring området ord och begrepp. Det vore intressant att ta reda på hur de olika kognitiva processerna och språkförståelsen samverkar med varandra i ordkunskapsutvecklingen. Med stöd i denna kunskap utforma en utvecklande undervisning som främjar elevernas fortsatta byggande av ordkunskaper.
Skolans viktigaste uppgift är att se till att alla elever lär sig läsa, förstå och använda texter.
38
Referenslista
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 – Om lärares mäjligheter och hinder. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Aminoff, C. (2017). Samtals- och skriftsåpråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass. Linköping: Linköpings Universitet.
Axelsson, M. (2010). Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I L. Bjar & C. Liberg (Red). Barn utvecklar sitt språk (s. 125-150). Lund: Studentlitteratur AB.
Beck, I., McKeown, M. & Kucan, L. (2005). Choosing Words to Teach. I E. H. Hiebert & M. L. Kamil (Red), Teaching and Learning Vocabulary – Bringing Research to Practice. (s. 207- 222). New York: Routledge.
Biemiller, A. & Boote, C. (2006). An Effective Method for Building Meaning Vocabulary in Primary Grades. Journal of Educational Psychology, Vol. 98, No. 1, s. 44–62.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola – Barnet, språket och pedagogen. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e upplagan. Stockholm: Liber AB. Cox Eriksson, C. (2015). Ordförråd och ordkunskap – språkets byggstenar. I T. Alatalo (Red), Läsundervisningens grunder. (s. 181–194). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever – Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.
Cummins, J. (2017). ”Jag tror att det hjälper min hjärna att växa”. Å. Wedin (Red), Språklig mångfald i klassrummet. (s. 89-110). Stockholm: Lärarförlaget.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod 2: a upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Dougherty Stahl, K. A. & Bravo, M. A. (2010). Contemporary Classroom
Vocabulary Assessment for Content Areas. The Reading Teacher. 63(7), s. 566–578. Elbro, C. (2004). Läsning och skrivundervisning. Stockholm: Liber AB.
39
Elvstrand, H., Högberg, R. & Nordvall, H. (2015). Analysarbete inom fältforskning. I A. Fejes & R. Thornberg (Red), Handbok i kvalitativ analys. 2:a upplagan. (s. 218-237). Stockholm: Liber AB.
Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. Linköping: Linköpings University.
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Stockholm: Liber AB.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Gibbons, P. (2018). Stärk språket stärk lärandet – Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.
Glentow, B. (2006). Förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur & Natur.
Gough, P. B. & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability. Remedial and Special Education, 7(1), s. 6-10.
Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur.
Hagtvet, B. (2009). När riskbarn möter klassrumspraxis. I L. Bjar & A. Frylmark (Red), Barn läser och skriver. (s. 169-192). Lund: Studentlitteratur AB.
Hagtvet, B., Frost, J. & Refsahl, V. (2016). Intensiv läsinlärning – Dialog och bemästrande när läsningen har låst sig. Lund: Studentlitteratur AB.
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2018). Gruppobservationer – teori och praktik. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
Hultman, G. (2004). Lärande och förändring i organisationer: om pedagogik i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur AB.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi – Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Imsen, G. (2006). Elevens värld – Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur AB.
40
Johansson, V. (2010). Språkutveckling i tal och skrift – är det någon skillnad? Umeå: Umeå Universitet.
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Norberg Brorsson, B. (2017). ”Varför är snön vit?”. I P. Lahdenperä & E. Sundgren (Red), Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. (s. 181–194). Stockholm: Liber AB.
Oakhill, J., Cain, K. & Elbro, C. (2018). Läsförståelse – insikt och undervisning. Stockholm: Liber AB.
Skolverket (2016). Pisa 2015 – 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Rapport 450. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts förlagsgrupp.
Svensson, G. (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Taube, K. (2013). Barns tidiga skrivande. Lund: Studentlitteratur AB.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande – En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Stockholms Universitet.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
41
Vygotskij, L.S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren – Flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Örebro: Örebro Universitet.
Wedin, Å. (2017). Språkande i förskolan och grundskolans tidiga år. Lund: Studentlitteratur AB.
Wedin, Å. (2017). Flerspråkighet som resurs för lärande. Å. Wedin (Red), Språklig mångfald i klassrummet. (s. 19-36). Stockholm: Lärarförlaget.
Wessman, A. (2017). Att arbeta med nyanlända på flera språk. Å. Wedin (Red), Språklig mångfald i klassrummet. (s. 111-135). Stockholm: Lärarförlaget.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse – Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
42
Bilaga 1 Informationsbrev till lärarna
Hej!
Jag, xxx, studerar på Speciallärarprogrammet på Linköpings universitet och är nu framme vid min sjätte och sista termin. Som en del av utbildningen till speciallärare ska vi studerande inom examensarbetets omfattning göra fältstudier och söker därför lämpliga miljöer för lärarobservationer.
Undersökningen går ut på att studera hur undervisning bedrivs i praktiken med avseende på att främja en språklig utveckling hos eleverna i de tidiga skolåren.
Jag söker dig som vill dela med dig av din undervisning och låta mig observera vid ett undervisningstillfälle i svenska, samhällskunskap, naturkunskap eller matematik med ett efterföljande samtal i anslutning till observationen eller senare under dagen.
Hela studien omfattar ett tjugotal observationer i minst två olika kommuner som beräknas genomföras under veckorna 9 – 14. Varje observationstillfälle bidrar med material till ett gemensamt observationsmaterial som sammanställs och analyseras i min examensuppsats. Uppsatsen beräknas att vara klar till sommaren 2019 och därefter finns det möjlighet att ta del av arbetet.
Studien följer gällande forskningsetiska principer om individskydd, samtycke och hantering av observationsmaterialet.
• Anonymitet där varken namn eller skola kan härledas • Frivilligt deltagande som går att avbryta om så önskas
• Observationsmaterialet används endast i denna examensuppgift
Är du intresserad att bidra eller önskar du mer information om studien hör du av dig till mig
xxx eller ringer mig på tel.nr. xxx
Jag kommer jag gärna och träffar dig och berättar mer detaljerat om studiens upplägg eller om det passar dig bättre via telefonen.
Med vänliga hälsningar
43
Bilaga 2 Informationsbrev till
vårdnadshavarna
Hej!
Vi är två studerande som läser Speciallärarprogrammet på Linköpings universitet och är nu framme vid vår sjätte och sista termin. I en del av vårt examensarbete ingår det att göra fältstudier i olika klasser på olika skolor. Vår observation innebär att studera hur ditt barns lärare undervisar för att främja elevernas språkliga utveckling.
Vid observationstillfället kommer en av oss att närvara i klassen. Då görs anteckningar om lärarens undervisning och samspel med eleverna. Inga namn på ort, skola eller barn kommer att framgå i studiens resultat. Det är naturligtvis frivilligt att tillåta ditt barn delta i studien.
Vill du ha mer information om studien hör du av dig till mig xxx .
Med vänlig hälsning
XXX
- - -
Lämnas senast ___________________________
Ja, jag tillåter mitt barn att delta i studien.
Nej, jag tillåter inte mitt barn att delta i studien. Datum: ___________________________________________ Elevens namn: _________________________________________ Vårdnadshavares underskrift: _____________________________________________ _____________________________________________