Utifrån mitt syfte samt frågeställning tycker jag att jag fått svar på det jag avsåg undersöka. Litteraturen i min studie har berört bland annat koncentrationssvårigheter som är något som barn/elever kan ha svårt med. Ett annat område som jag berörde var minnet respektive arbetsminnet och hur de påverkade lärandets hos barnen/eleverna. Forskning visar att minneskapacitet ökar om barnen/eleverna tränar sitt arbetsminne via ett datorprogram. En av pedagogerna beskrev för mig under intervjun att det här med minnets betydelse för lärandet var något som vi kunde bli bättre på. Jag tror att min undersökning skulle kunna fylla en sådan funktion. Några av temana i min undersökning fann jag väldigt intressant. Temana var lärande, miljö samt individanpassning. Dessa i sig själv är inte nya men om jag ställer de i relation till minnet respektive arbetsminnet får de en ny innebörd för mig. Det vill säga, jag som pedagog blir påmind om att minnet betyder mycket för alla människor, inte bara de som har koncentrationssvårigheter. Om vi tittar på arbetsminnet ur den aspekten samt att vi medvetandegör dess betydelse för lärandet, kanske vi kan ha med mer minnesträning i vår kommande undervisning.
När jag gjort min undersökning och börjat analysera mina intervjuer insåg jag att mitt sätt under två av intervjuerna påverkade hur slutresultatet blev. När jag intervjuade Lisa var jag tyst och inflikade när det var något som jag kände igen, eller som var nytt för mig. Medan under Lottas och Lenas intervjuer pratade jag mer, samt ställde frågor som jag ej ställt till Lisa. När jag intervjuade Lisa kände jag igen det mesta som hon beskrev, men det gjorde jag delvis med Lotta och Lena också. Det som skilde intervjuerna åt var att jag själv inte har stor erfarenhet av grundskolan och därför ställde mer frågor samt att vi kom in på sidospår.
En annan sak jag ville titta på var hur träning av minnet eventuellt förändrades allteftersom vilket stadium barnet tillhörde. Förändringar jag upptäckte var bland annat att i förskolan tittade pedagogen på miljön, det användes bilder som stöd samt stödfrågor. På lågstadiet användes tecken som stöd, bilder, handalfabetet, stödfrågor samt dataprogram. Medan högstadiet användes skriftlig information i större utsträckning och de hade tillgång till
datorprogram. Något som var lika för alla stadier var att pedagogerna utgick från det enskilda barnet och att de undersökte miljön runt omkring barnet.
5.3 Förslag på vidare forskning inom området
Det finns mycket forskat på området som innefattar barn med koncentrationssvårigheter. Jag tycker att det skulle vara intressant att forska på minnet som innefattar alla barn, inte bara barn som har koncentrationssvårigheter. Hur kan vi pedagoger träna minnet för alla barn, utan att de barn som har svårigheter måste gå till exempel en speciallärare? Tänk om vi kunde träna minnet gemensamt i klassrummet? Då skulle inte de barnen som har svårigheter behöva gå i lika stor utsträckning till andra för att träna minnet.
Referenslista
Autismforum, (2010), hämtad 2010-10-18 från
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Generella_sidor/faq/category_a/index. html
Berg, L. & Cramér, A. (2003). Hjärnvägen till inlärning: rörelser som sätter hjärnan på
spåret. Jönköping: Brain Books.
Duvner, T. (1998). ADHD: impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Ellneby, Y. (2007). Barns rätt att utvecklas. ([Ny utg.]). Stockholm: Natur och kultur.
Greene, R.W. (2003). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt
att tåla motgångar och förändringar. Stockholm: Cura.
Holmes J, Gathercole S. E. and Dunning D. L., (2009), Adaptive training leads to sustained
enhancement of poor working memory in children, hämtad 2010-10-10 från
http://www.york.ac.uk/media/psychology/documents/papers/sg539/Holmes%20Dev%20 Sci.pdf
Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Klingberg T, Forssberg H, and Westerberg H, (2002), Training of Working Memory in
Children With ADHD, hämtad 2010-10-10 från
http://www.klingberglab.se/pub/TrainingWMChildrenADHD.pdf?Horde=89895af65fe6 31068bf1c42e5475bcfb
Klingberg, T. (2007). Den översvämmade hjärnan: en bok om arbetsminne, IQ och den
stigande informationsfloden. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Klingberg, (2009), Forskningsammanfattning, hämtad 2010-09-07 från
http://www.cogmed.se/cogmed/documents/Forskningsammanfattning_September_2009. pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första
skolåren - hur hänger de ihop?. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Nationalencyklopedin, (2010) hämtad 2010-09-18 från http://www.ne.se/lang/koncentration/228549
Nationalencyklopedin, (2010) hämtad 2010-10-19 från
http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/sok/retikul%C3%A4ra%20systemet?type=NE Maltén, A. (2002). Hjärnan och pedagogiken - ett samspel. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, B. & Olsson, K. (2007). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar med
koncentrationssvårigheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rønhovde, L.I. (2006). Om de bara kunde skärpa sig!: barn och ungdomar med ADHD och
Tourettes syndrom. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Strömquist, S. (2006). Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av
examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. (4. uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Wallenkrans, P. (1997). Träna dina sinnen. Lärarhandledning. Partille: Warne.
Vestibulära systemet, (2010), hämtad 2010-10-19 från http://www.brainbalance.se/adhd.html Vetenskapsrådet, (2010), hämtad 2010-10-18 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga 1
Till berörda personer vid XX-skolorna.
Kompletterande information inför kommande intervju tillfället.
Jag är intresserad av att få veta mer om hur ni arbetar med barn som har koncentrationssvårigheter med vikt på arbetsminnet.
Det är frivilligt att delta i min studie och Du kan när som helst välja att dra dig ur.
För att komma ihåg det som sägs i intervjun kommer jag att använda någon form av inspelningsbar utrustning.
Data som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete, ingen annan kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all insamlad data att förstöras. Ditt namn och skola kommer att bytas ut när studien publiceras för att garantera alla inblandade anonymitet.
Min studie kommer att rapporteras som ett examensarbete vid
lärarutbildningen vid Karlstad universitet och finns tillgänglig att läsa på www.kau.se/bibliotek.
--- Jag har fått information om studien och dess syfte och samtycker till att delta i studien som rör området arbetsminnet och barns kunskapsinlärning.
Underskrift... Ort och datum...
Bilaga 2
Hej!
Information inför intervjun som sker v.38. Jag har valt att ha en öppen intervju det vill säga intervjun kommer utvecklas utifrån det som sägs.
Lite punkter som kommer att komma; Vilken bakgrund har du? Utbildning och år inom yrket?
Arbetsminnet, metoder och arbetssätt.
Era erfarenheter kring barn/elever med koncentrationssvårigheter och deras kunskapsinlärning?
Kan alla barn ha svårt att minnas eller gäller det bara barn/elever med koncentrationssvårigheter?