Jämförelse av tidigare forskning och resultat

Detta kapitel kommer bland annat handla om lärmiljön. Jag kommer ta upp minnets betydelse för lärandet samt vad forskning säger om området. Kapitlet innehåller även en slutdiskussion samt förslag på vidare forskning av området. Resultatet av min undersökning visar bland annat att arbetsminnet är en del av de svårigheter som ett barn med koncentrationssvårigheter kan ha svårt med. Resultatet visade även att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta utifrån vad det enskilda barnet hade svårt med, samt att miljön spelade stor roll för barnets lärande .

Resultatet av min undersökning visar bland annat att lärmiljön är viktig och det är något som alla tre pedagoger i min undersökning bekräftar. De beskriver att de går in och tittar på det enskilda barnet och hur det ser ut runtomkring barnet, detta bekräftas även av litteraturen. Kadesjö (2008) menar att koncentrationssvårigheter kan vara stora och bestående, de kan ställa till det för barnen i deras vardag och påverka barnen i deras miljö. Han beskriver även att barnets problem kan skifta i olika situationer och i miljöer där barnet vistas (Kadesjö, 2008). Detta var något jag tycker var intressent och viktigt. Hur kan vi hjälpa barnen om vi inte känner till graden av svårighet barnet har? Om ett barn har koncentrationssvårigheter spelar miljön och dess omgivning stor roll för hur barnet ska lyckas. Idag ingår barnen i olika slags grupperingar, dels i skolan, dels bland kamrater men även på fritiden tillhör barnen olika grupper (Olsson & Olsson, 2007).

Alla pedagoger nämner att det är viktigt att ge barnen verktyg för att lyckas och att motivation är viktig för lärandet. Upplevelsen är viktig när det gäller för barnet att hålla koncentrationen genom hela uppgiften, det vill säga tycker barnet att uppgiften är intressant går det att avläsas i barnets kroppsspråk (Olsson & Olsson, 2007). Pedagogerna berättar om bilder och sociala berättelser samt bilder med skrift, som är ett stöd för att underlättar för lärandet. På lågstadiet använder de bilder och börjar förstärka bilderna med ord i tvåan. På högstadiet använder man skriften som stöd och då som ett schema speciellt utformat för barnet som behöver stöd.

Begreppet arbetsminne täcker flera delområden såsom det bildmässiga och rumsliga

tänkandet med mera (Duvner, 1997). En av pedagogerna nämner även inre bilder. När ett barn har svårt att skapa inre bilder, till exempel om pedagogen skulle fråga barnet vad barnet

gjorde i helgendå kanske barnet svarar ”lekt”, på grund av att barnet inte minns. Har barnet

svårt med arbetsminnet kan barnet ha svårt att plocka fram erfarenheter de gjort och använda dem i en ny situation. Därmed kan barnet uppvisa koncentrationssvårigheter (Ronhovde, 2006). När vi plockar fram ett minne ur långtidsminnet behöver vi ledtrådar såsom ett kort med mera (Maltén, 2002). Lisa och Lotta pratar även om stödfrågor och återkoppling. De nämner att det är viktigt att ställa stödfrågor istället för att man talar om hur de ska göra. Jag anser att det Lisa och Lotta beskriver är viktigt för barnen.

Utifrån vad litteraturen beskriver upplever jag att det är viktigt att de som arbetar med barn är medveten om vilken betydelse bilder eller stödfrågor har, för att barnen ska få en positiv syn på sitt eget lärande. Här är det viktigt att barnen är medskapare till sin egen utveckling samt sitt lärande. Man skulle kunna likna det med att åker barn och pedagoger i samma tåg mot samma mål, underlättare det för barnets lärande. Vad det gäller minnet och arbetsminnets betydelse vid inlärning säger litteraturen bland annat att minnet sitter i hela kroppen och att vi lär med alla sinnen (Berg & Cramér, 2003). Minnet består av arbetsminne och långtidsminne. Det vi minns för stunden handlar om arbetsminnet medan det vi plockar fram ur minnet och provar i nya situationer kallas långtidsminnet (Maltén, 2002).

Lisa nämner att barn som har svårt med arbetsminnet kan ha svårt att vänta på sin tur, eller ta instruktioner som sker i flera led. Barnet kanske behöver träna sig i att vänta på sin tur eller på att lyssna. Detta kan vara svårt om barnet inte kan hålla kvar informationen i sitt minne. Klingberg (2007) menar att arbetsminnet är som en muskel som kan tränas upp. Alla sinnen

uppfattar till exempel instruktioner. Det visuella minnet innefattar hur barnet lagrar och uppfattar det den ser (Wallenkrans, 1997). Lisa berättar att hon tittar på hörsel och syn, alltså vilken förmåga barnet har att ta till sig det den ser och hör samt omsätta det i sin vardag. Även Lotta beskriver barn som auditiva samt visuella. På högstadiet har de något som kallas

studieteknik där läraren går in och tittar på hur eleven lär in. Detta tycker jag var väldigt intressant för det var inget som jag hade tänkt på, att det visuella samt att det auditiva påverkade banens inlärning.

Wallenkrans (1997) beskriver att när det gäller det auditiva minnet ska barnet kunna skilja på olika ljud. Ellneby (2007) menar att har barnet ett dåligt hörselminne kan barnet utveckla koncentrationssvårigheter. Bilderna som Lisa beskriver hjälper barnet att träna upp dess tidsuppfattning. Bilderna kan vara ett schema över dagen. Lotta berättar för mig att de använde sig av handalfabetet och det fanns barn som lärt sig alfabetet, genom att de använde handalfabetet. Tecken som stöd var även något som de använde. Jag håller med pedagogerna om att det finns många vägar till inlärning och att alla metoder inte passar alla. Jag tycker det är bra att det finns bilder, tecken som stöd, handalfabetet samt studieteknik för det hjälper dessa barn att få en chans att lyckas.

När det gäller lärande underlättar det för barnet om de kan läsa flytande, detta är något som Lundberg & Sterner (2008) tar upp. Kan barnet inte avkoda eller läsa med flyt kan barnet få svårt när det kommer räkneuppgifter (Lundberg & Sterner, 2008). Detta är något som både Lotta och Lena nämner. Har barnet svårt med minnet kan detta visa sig i matematik bland annat för att vid räkning utförs beräkningarna i olika räkneoperationer. Även barn med litet ordförråd kan få svårt med läsningen (Lundberg & Sterner, 2008). I en av böckerna stod det att pedagogiken idag ofta går ut på att barnen ska konstruera sin egen kunskap. Barn med dåligt arbetsminne har svårt att hålla flera led av instruktioner kvar i minnet (Klingberg, 2007). Lena beskriver att om ett barn har svårt med matematik visar det sig ofta till exempel när barnet ska resonera kring ett tal samt hålla alla leden kvar i huvudet. Det kan även märkas vid läsning. Hon berättar vidare att om eleven inte knäckt läskoden kan eleven få inläst material på högstadiet. Medan på lågstadiet beskriver Lotta att det även där visar sig i

matematiken på samma sätt som ovan och även vid läsning. Enligt litteraturen, forskning och pedagogerna som jag intervjuade är det viktigt att undersöka hur elevens arbetsminne är. Detta är något som jag håller med om för kan jag inte minnas vad jag gjorde nyss kan jag heller inte lära mig läsa eller räkna för jag kommer inte ihåg. Greene (2003) beskriver att

hjärnan har olika filer och om barnet har svårt att hålla filerna öppna samtidigt kan det leda till frustration. Barnet är inte avsiktligt trotsigt utan har svårt att sortera vad som är vad i

instruktioner, som består av flera led (Greene, 2003). Om det är på det viset kan varje dag vara en ny dag för barnen, på grund av att de inte minns vad de gjorde igår på förskolan eller i skolan.

När det gäller program som är utformat för att träna minnet finns det olika program.

Pedagogen som arbetade på högstadiet berättade att lärarna hade märkt skillnad på eleverna som använde ett av programmen i ämnet matematik. Detta är något som forskningen också visade på. Studien som Holmes m.fl. (2009) gjorde på barnen visade att minneskapacitet förbättrades samt att efter sex månader kvarstod 90 % av den förbättrade minneskapaciteten hos de barn som medverkade. Detta ansåg jag vara intressant. Just att det går att träna upp minnet via ett program med ett gott resultat. Forskningen som Klingberg m.fl. (2002) som var gjord på dels, barn med ADHD dels, på barn med låg arbetsminneskapacitet visade även att barn med inlärningssvårigheter förbättrade sina resultat. Hos mig väcker det tankar om att det är ett bra sätt att träna minnet på eftersom programmet var utformat för minnesträning.